Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Relevanta dokument
Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

Växtnäring i stallgödseln

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

VERA - grundkurs Del 2 Stallgödselberäkningar

Utlakning efter spridning av

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Gödslingsrekommendationer 2017

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Ekonomi i miljöåtgärder

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Gödslingsrekommendationer 2015

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Gödslingsrekommendationer 2019

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober Hans Hedström Hushållningssällskapet

Tvärvillkor växtnäring

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

Tolkning av mjölkgård

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Checklista Gödseltillsyn

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel.

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

Ekonomi i miljöåtgärder

Organiska gödselmedel till höstvete

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Minskad användning av mineralgödsel

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Gödselsepareringsdag!

Kommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel

Sida 1(6)

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Presentationstext Gödselmedel i jordbruket Registertyp survey, urval. Presentationstext Gödselmedel i jordbruket, sql-version Personregister nej

Kommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Organiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

VARA KOMMUN. Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken. Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n

Passiv gödselseparering

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

Beskriv verksamheten inklusive omfattning (inriktning, djurens inhysning & gödselhantering)

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Vad har vi åstadkommit? Linköping

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Foto: Janne Andersson

Nitratförordningen (1250/2014)

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

ANMÄLAN. Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion. Företag. Verksamhetsbeskrivning

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

Kväveupptaget har tagit fart

Transkript:

Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll och andra egenskaper Kol-kvävekvoten styr kvävets tillgänglighet Värde på stallgödsel enligt Stallgödselkalkylen Statistik om stallgödsel för Sverige Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Växtnäring i stallgödsel per slaktsvinsplats, 3 omg Intag 170 kg N 26 kg P 116 kg K Mjölk Ca 25% av N Ca 30% av P Ca 10% av K Bakom svans I träck och urin Ca 117 kg N Ca 16 kg P Ca 103 kg K Intag 20 kg N 4 kg P 5 kg K Djur till slakt Ca 40% av N Ca 60% av P Ca 15% av K I träck och Bakom urin svans Ca 9 kg N Ca 1,6 kg P Ca 4,3 kg K

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 Stall- eller utgödslingssystem Näringsinnehåll NÖT och SVIN Näringsvärde Ts (%) Total-N NH 4 -N P K Nöt flyt 9% 4,0 2,0 (50%) 0,6 4,0 Nöt fast 18% 5,1 1,3 (25%) 1,4 4,5 Nöt urin 2% 3,5 3,1 (90%) 0,1 5,6 Nöt djupströ 25% 4,8 0,5 (10%) 1,5 9,2 Svin flyt 6% 2,6 1,8 (70%) 0,6 1,5 Svin fast 24% 6,9 1,8 (25%) 2,5 3,3 Svin urin 2% 1,3 1,2 (90%) 0,1 1,2 Källa: Jordbruksverket, Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012, Jordbruksinformation 21-2011 Sugg djupströ 30% 4,7 0,5 (10%) 1,7 4,4 Omräknade värden för svin hösten 2011 pga ändrade foderstater med fytas och mindre fosfor Kväveform och kväveförlust efter stall- och lagring Näringsinnehåll FJÄDERFÄ-gödsel Ex. svin Höns Klet Höns Flyt Kyckling Flytgödsel 25 % Ts-halt 30% 11% 70% Totalkväve 12 5 33 40% av totalkvävet 4,8 2,0 13,2 Fast+urin 40 % Fosfor 4 1,4 8 Kalium 5 1,8 15 Djupströbädd 55 % Org. Kväve NH4-kväve Förlust Kvävet består av urinsyra, org. kväve, NH 4 -N. Urinsyran urea NH 4 -N Totalkväveinnehållet styr tillgängligheten på kvävet mest, tillsammans med C/N-kvoten

Stallgödsel är ett fullgödselmedel! Ta egna analyser Schabloner utgår ifrån foderstat, en viss mängd disk/spolvatten och nederbörd Kostnad ca 600-700 kr för en analys med N, P, K, S, tshalt, C/N-kvot. Lönar sig snabbt! Källa: Jordbruksverket, Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012, Jordbruksinformation 21-2011 N-gödslingseffekt NH 4 -N vid 25% förluster (kg/25 ton) Jordbruksverkets schablon Medelvärde Lägsta värde Högsta värde 30 35 16 78 P (kg/25 ton) 15 12 1 22 K (kg/25 ton) 100 74 34 151 Kostnad för kompletteringsgödsling upp till 90 kg N/ha 690 640 850 140 Källa: M Lundberg, Stora variationer för egen flytgödselanalys lönsam, Arvensis 02-2012 Förhållandet mellan kol och kväve visar snabbheten på kvävet Stallgödselkalkylen På www.greppa.nu kan man göra egna stallgödselkalkyler utifrån stallgödselslag näringsinnehåll kan justeras efter egen gödselanalys aktuellt värde av NPK transportkostnader jordart vilka grödor man sprider i spridningstidpunkt spridningsteknik (inkl laster och antal axlar på tunna) Källa: Sofia Delin, Kol/kvävekvoten skvallrar om kväveeffekten, Greppa Nyhet 2010-10-20

Växtnäringsvärde spridningsåret 30-410 Kväveefterverkan, ökad bördighet 3-65 Stallgödselvärde i kr/ton Markpackning/körskada 1-40 Kostnader transport och spridning 3-5 16-40 Nötflytgödsel Täckning: svämtäcke Schablonvärde från analys: Intäkt för bördighet, kväveefterverkan Mellanlera Två spridningsalternativ: Exempel nötflyt, förutsättningar Värde kr/ton Ts-halt % 8,3 Total-N 3,7 NH 4 -N 1,8 19,80 Näringsvärde N-efterverkan 5,9 5,90 Bördighet 7,00 P 0,6 12,60 K 3,6 32,40 Summa 78 Tankvagn band; 17 kr/ton; 12 m ramp; 15 ton lass Tankvagn myllare; 24 kr/ton; 6 m ramp; 15 ton lass Priser på N 11 kr/kg, P 21 kr/kg, K 9 kr/kg enligt gödselpriser våren 2012 Resultat för nötflyt Värde på N 11, P 21, K 9 kr /kg Mängd stallgödsel i Sverige 2008-2009 2 870 680 3 140 1000 ton 220 530 420 1 320 Nöt fast Nöt klet Nöt djupströ Nöt urin Nöt flyt Svin fast Svin flyt Övriga djurslag 16 390 Källa: SCB Gödselmedel i jordbruket 2008-2009, Statistiska meddelanden MI 30SM 1002

Stallgödselslag beroende på djurslag Lite statistik om fosfor och stallgödsel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Mjölkkor 356800 Övriga nötkreatur 1181500 Suggor/ galtar 160300 Slaktsvin 942500 Fastgödsel Kletgödsel Flytgödsel täckn Flytgödsel ej täckn Djupströ Annat För spannmål generellt är handelsgödsel viktigaste fosforkällan Men för vall, höstvete, havre, korn, rågvete, höstraps och majs är stallgödsel viktigaste fosforkällan Totalt tillfördes ca 35 500 ton fosfor varav 10050 ton med handelsgödsel och 25440 ton med stallgödsel 2008-2009. Den gödslade arealen fick i genomsnitt 25 kg P/ha och genomsnitt för landets åkerareal är ca 13 kg P/ha. Källa: SCB Gödselmedel i jordbruket 2008-2009, Statistiska meddelanden MI 30SM 1002 Sammanfattning Stallgödseln är en mycket värdefull resurs som kan ge stort värde på åkern om den hanteras på rätt sätt Analysera stallgödseln eller gör en stallbalans Räkna på stallgödselns innehåll och värde på www.greppa.nu Sälj stallgödsel om det är överskott på fosfor