Utvecklingsplan elev i nykarleby ein.fi education in nykarleby Denna ansökan är skapad med öppen källkod 1
Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen av utrustning som införskaffas. Innehåll Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen av utrustning som införskaffas.... 2 Inledning... 3 ein.fi för eleven... 4 IKT policy... 5 IKT läroplan... 6 e klassrummet... 7 Pedagogisk utveckling av en e lektion... 7 e spel i undervisningen... 8 Tekniken i klassrummet... 9 ein.fi elevdomän... 10 e läromedel och digital materialbank... 11 Utvärderingsmodul... 12 Trekvarten 45 minuter av kompetenshöjande fortbildning... 13 e pedagogisk utveckling... 14 Anskaffnings och åtgärdsplan... 15 Bilaga Motiveringar för behovet av att utveckla det lokala nätverket.... 16 2
Inledning Nykarlebys skolväsende avser vara delaktig i den nationella IKT utvecklingen för att kunna erbjuda sina elever tidsenlig undervisning. Arbetet, som för läraren betyder nya arbetssätt och fortbildning, skall göras på lång sikt och beröra alla lärare. Ett sent införande av IKT är varken kostnadseffektivt eller pedagogiskt försvarbart. Nykarlebys skolväsende har som mål att vara i topp gällande digitalisering av undervisningen. Detta för att kunna möta eleven på elevens villkor. Nationell plan för användningen av informations och kommunikationsteknik i undervisningen (2010). För att Finland ska förbli ett topprankat land i fråga om utbildningen krävs att man mångsidigt utnyttjar IKT:s och mediernas möjligheter i skolorna. För att man ska kunna utnyttja IKT behövs en modern och användarvänlig infrastruktur inklusive verktyg. I de skolor där undervisningsutrustningen inte motsvarar de nutida kraven tar man i bruk tidsenliga arbetsredskap. Skolornas tekniska lösningar ska vara av hög kvalitet, kompatibla sinsemellan och kostnadseffektiva. Utöver infrastruktur och arbetsredskap behövs det i alla skolor lättillgängligt tekniskt och pedagogiskt stöd. Kommunen ansvarar för att skolorna ges jämlika möjligheter till införande av IKT i undervisningen. Stadsfullmäktige godkänner utvecklingsplanen av IT och besluter om finansieringsprogram utgående från uppställda målsättningar. Grunden är att alla skolor är på samma pedagogiska nivå och har samma tekniska utrustning. Målsättningen är att senast år 2015 har alla elever en egen arbetsmaskin i skolan, konceptet 1:1. Student på tangent är på kommande från 2015 eller 16. Det är en fördel att om möjligt kunna bygga upp ett kunnande både hos elever och lärare före det. Datorer är ett hjälpmedel som används för att kunna utveckla utbildningen. Allt fler läromedel blir digitala och webbaserade och övergången till dessa sker successivt. Verksamheten behöver utvärderas årligen och styras enligt vår IKT läroplan. Läroplanen uppdateras i takt med samhällsutvecklingen. Nykarleby stad vill gärna entusiasmera lärarkåren i skapandet av nya lärmiljöer. ein.fi är en digital lärplattform för elever 3
ein.fi för eleven ein.fi elevdomän plattform IKT policy Hur? Varför? IKT läroplan Vad? När? e läromedel och e material Generation Z Eleven i morgon Utvärdering på nätet Trekvarten en annorlunda fortbildning Anskaffningsoch åtgärdsplan e pedagogisk utveckling för lärare 4
IKT policy Fokus för en satsning inom IKT området är undervisning och långsiktigt lärande, inte tekniken i sig. Vi vill inte binda oss vid enskilda program, utan lära elever och lärare generella kompetenser. En grundläggande förutsättning för att bli en e kompetent lärare är att man besitter en digital kompetens, vilket är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för att fungera i ett modernt kunskapssamhälle. Våra grundpelare i IKT policyn är: HUR? Höja lärarnas e pedagogiska kompetens Skapa nya lärmiljöer Verklighetsförankring Tydliga spelregler Etisk datoranvändning Webbaserade arbetsmetoder Källkritik Kontrollerad arbetsmiljö Inloggningsfostran Molntänkande Open Source OS oberoende programvara VARFÖR? För att möta den moderna eleven Utveckla och stimulera lärprocesser Svara mot samhällets krav Vad är tillåtet? Medvetenhet om rätt och fel Elevens vardag Kritisk granskning av innehåll Elevskydd Lära hantera inloggning och lösenordshantering Lättillgänglig information Tillgänglig för alla Användarfrihet Linux baserade lösningar 5
IKT läroplan I lärarnas fortbildning och i läroplanerna för den grundläggande utbildningen inkluderas teman som utvecklar kunnandet i användning av IKT i undervisningen och kunnandet i nätverk. För implementeringen av IKT i undervisningen uppgörs en läroplan som syftar till att eleven skall ha beredskap att använda informations och kommunikationstekniken som ett mångsidigt arbetsredskap och en mångsidig informationskälla i ett ämnesövergripande samarbete. VAD? Innehållet uppgörs årskursvis med tydliga balkar för utvärdering. I Nykarleby kallas dessa balkar för blå punkter. Exempel på innehåll är introduktion av tiofingerssystemet, datoranvändning, generella datakompetenser, filhantering m.m. NÄR? Den digitala kompetensens utveckling startar redan i förskolan och fortsätter kontinuerligt genom den grundläggande utbildningen. Att skriva sig till läsning (Tragetons metod) är ett exempel på hur modern pedagogisk forskning stöder användandet av tangentbord i tidig språkinlärning. Webbaserade e läromedel skapar möjligheter 6
e klassrummet e klassrummet utvecklas för att stöda interaktion samt anpassa undervisningen och lärandet till de individuella inlärningsstilarna. Skolans pedagogik anpassas till elevens digitala vardag. Möjligheten till utvärdering och feed back utökas och förenklas samt dessutom främjas samarbetet lärare elev vårdnadshavare genom att all information finns i realtid och är lättillgänglig. I klassen finns en teknik som stöder förståelseinriktat lärande och stimulerar elevernas motivation. Läraren är fortfarande nyckelpersonen i e klassrummet. Pedagogisk utveckling av en e lektion Skapandet av en e lektion bygger på att läraren getts möjlighet till fortbildning, handledning och support. Dessutom behöver den tekniska utrustningen och nätverket vara av sådan klass att den inte utgör ett hinder, utan fungerar som ett ändamålsenligt hjälpmedel. Användning och lärande sätts i fokus, inte själva tekniken. Läraren behöver en fördjupad kunskap om villkoren för elevernas användning av teknik, liksom om de övergripande villkoren för lärandet i e kunskapssamhället. e klassrummet utgående från en praktisk tillämpning: 1. Läraren och eleverna startar lektionen genom login till en gemensam klassprofil som länkar till vår plattform med digitalt undervisningsmaterial. 2. Läraren ger sin undervisning med tillämpandet av digipedagogiska metoder. 3. Varje elev i klassen har en egen dator, dvs. konceptet 1:1. 4. Eleverna sparar sina arbeten på vår Google baserade elevdomän ein.fi. 5. Läxan och övrig viktig information sparas via elevdomänen. Varje elev kan hämta det aktuella undervisningsmaterialet i klassen, hemma eller på resan. Detta underlättar utförandet av hemuppgifter och läxläsning. 6. Inom språkundervisningen och för de elever som har lässvårigheter kan talsyntes användas. Eleven kopierar den aktuella texten till programmet, som läser stycket. 7
Eleven kan på detta sätt enkelt utnyttja alternativa inlärningsmetoder, som stöder och underlättar skolgången. 7. Läraren och specialläraren har möjlighet att på ett enkelt sätt dela undervisningsmaterial för att koordinera stödet av elever med särskilda behov. 8. En e utvärderingsmodul t.ex. Didactus, används för elevutvärderingen. ein.fi möjliggör också att eleven delar dokument med läraren för utvärdering. 9. Vårdnadshavaren ges också tillträde till klassprofilen på ein.fi och har därigenom möjlighet att ta del av skolans undervisning, men framförallt den gemensamma händelsekalendern som skapats. På detta sätt behöver inte vårdnadshavaren vänta på skriftlig information från skolan, utan får informationen i realtid. 10. Informationen från de externa intressenter som samarbetar med skolan kan på samma sätt distribueras till målgruppen genom att informationen skannas in och laddas upp till klassprofilen. e spel i undervisningen Enligt vår policy skall alla e spel i undervisningen vara webbaserade. e spelen i undervisningen delas i två kategorier: 1. Ämnesrelaterade e spel, exempelvis i. Poks i finska ii. Mattekungen i matematik iii. Glosor.se i modersmål iv. Vi i femman i geografi 2. Generella e spel, exempelvis i. Vetamix ii. Kunskapsstjärnan.se iii. Webbmagistern 8
Tekniken i klassrummet Tekniken byggs upp utgående från obundenhet av operativsystem, gemensam plattform och elevdomän. Den tekniska grunduppbyggnaden omfattas av följande punkter: 1. Linux/Ubuntu 12.04 LTS 2. Öppen källkod (Open Office, m.fl.) 3. Gemensam plattform ein.fi (Google Apps) 4. Klassrummet utrustas med en lärarmodul omfattande interaktiv tavla med supernärprojicerande videokanon, dokumentkamera och bärbar PC. I varje skola finns minst en mobil uppsättning (16 st) bärbara datorer för elevbruk. Målet är att varje elev skall ha tillgång till egen bärbara dator, konceptet 1:1. 5. Möjlighet att använda PC, Mac, Ipad m.m. 6. All pedagogisk mjukvara är webbaserad. Eleven har samma pedagogiska undervisningsmaterial både i skolan och hemma. 7. Digitala texter. För distribution till elevdomän och till talsyntes för språk och specialundervisning. Användning av textformatet pdf. e utvärdering ger kontinuerlig feed back om skolframgång 9
ein.fi elevdomän Nykarleby stads skolväsende har registrerat en egen domän för undervisningen, ein.fi education in nykarleby elev i nykarleby. Den tekniska grunduppbyggnaden omfattas av följande punkter: - elevens har ett personligt lagringsområde - elevens övningar läggs ut på domänen - eleven har personlig e post - grupper för klasser, årskurser, skolor m.m. skapas inom domänen - central administration av elevprofiler Ubuntu Linux för människor 10
e läromedel och digital materialbank Generation Z, födda med en pekskärm i handen, växer upp i ett annorlunda samhälle. Läromedelsalternativ, information och informationskanaler ökar lavinartat och ställer höga krav på skolan. Detta medför i sin tur att den digitala kompetensen måste höjas bland lärare och pedagoger. Begreppet läromedel betyder mycket mera idag än bara för några år sedan. I takt med att internet, datorer, projektorer och interaktiva tavlor finns i allt fler klassrum, kan lärare använda sig av digitalt material. Digitala läromedel och webbaserat material finns i olika format, bl.a. när man vill läsa från datorskärmen eller lyssna, interaktiva övningar, ljudfiler och film ger eleverna möjlighet att upptäcka och förkovra sig inte bara under lektionstid utan även hemma. Vi vill ge våra elever rätt förutsättningar för framtiden. Men nya läromedel och ny teknik öppnar också enorma möjligheter för lärandet i klassrummet. It och moderna läromedel kan vara kraftfulla verktyg för att hjälpa alla elever att nå målen. En lokal materialbank med nyttiga länkar och eget producerat material som delas mellan lärarna skapas. För detta arbete söks samarbete med grannkommunerna. Materialens innovativa egenskaper, tillgången på dem och möjligheterna att hitta dem har en avgörande betydelse när e läromedel används i undervisningen. Det behövs nya metoder för att förvara och bearbeta materialet och för att man ska kunna använda det senare. Materialet som lärarna utarbetar sparas på den gemensamma plattformen under Local (lärarens eget privata material) och Public (det material som läraren delar med sig av till andra). E läromedlen samlas så att de kan nås via en enda söktjänst, via vilken lärarna och eleverna kan hitta e läromedlen. Man ser till att det är möjligt att använda det material som finns i de nationella digitala datakällorna och det material som kulturinrättningar, informationstjänster och andra relevanta organisationer producerar. 11
Utvärderingsmodul En betydande del av undervisningsuppgifter i framtiden kommer att vara "e uppgifter". Dessa ska vara minst lika lätta att skapa, modifiera och dela ut till studerande som traditionella uppgifter är idag. Dessutom bör e uppgifterna ge den som undervisar tydlig feedback och statistik på hur uppgifterna utförts och hur inlärningsprocessen fortskrider. Ett verktyg som oberoende av ämne och målgrupp hjälper dej skapa smarta och effektiva undervisningsuppgifter samt hålla reda på hur dina studerande presterar införskaffas, t.ex. Tea Tools. Programmet skall erbjuda en avancerad resultatstatistik som ger den som undervisar en mycket god insyn i hur uppgifterna utförts och hur inlärningen går för den studerande. Läraren skall även kunna ge eleven sina synpunkter genom att kommentera elevens svar. Eleven kan sedan naturligtvis även svara på lärarens kommentar. e läromedel kan förändras i realtid 12
Trekvarten 45 minuter av kompetenshöjande fortbildning Trekvarten är en fortbildningsmodul för lärare som ger lärarna fortlöpande och mångsidig utbildning för höjande av e kompetensen. Trekvarten hålls i huvudsak internt av lärare för lärare. Trekvarten syftar också till att kompetensen i undervisningsväsendet och bland dem som leder läroanstalten utvecklas och att det ges mångsidig information om IKT:s möjligheter och nytta vid förbättring av undervisningen, studierna och kommunikationen. Trekvarten en motivationsinjektion 13
e pedagogisk utveckling Socklot skola fungerar som kommunens pilotskola för e pedagogik. Skolan utrustas i sin helhet år 2012. Pilotskolans uppgift är läromedelsutvärdering, handledning av lärare, utveckling av pedagogiska modeller, delaktighet i fortbildning samt utveckling av fungerande och lättanvändbara tekniska modeller i samråd med IKT gruppen. Pilotskolans uppgift är också att testa tidsenlig utrustning och olika undervisningsprogram. Dessutom tar man fram andra metoder som stöder och möjliggör gemenskap bland lärarna och samarbete mellan lärarna i utvecklingsarbetet. Skolan i Nykarleby i e täten 14
Anskaffnings och åtgärdsplan Anskaffning för övergång till Antal, st a pris, Pris digitalisering Interaktiva klasser i varje skola inom 10 5.200 52.000 den grundläggande utbildningen. Elevarbetsmoduler utrustade med 10 12.000 120.000 digital teknik, 16 pers. modul per skola. Till förskoleklasserna skaffas en 10 550 5.500 uppsättning surfplattor. Till alla klasser skaffas 79 1.800 142.200 presentationsmaterial, dvs. dokumentkamera, videoprojektor och bärbar arbetsstation. Socklot skola, kommunens 27.000 pilotskola. Digitala läromedel, spel m.m. 20.000 ANSKAFFNINGSPRIS 366.700 Anslag för underhåll. 5.000 Obligatorisk fortbildning för 20.000 samtliga lärare. År 2012 hålls fortbildning via arbiskurser, både teknisk och pedagogisk. En skild kursledare anställs via arbis. Utbyggnad av befintligt nätverk till vissa delar. 9 3.000 27.000 Totalt äskat = 418.700 15
Bilaga Motiveringar för behovet av att utveckla det lokala nätverket. Nykarleby stads datastödspersonal har inventerat skolornas lokala nätverk. För att klara av en digitalisering av pedagogiken enligt de nationella intentionerna behöver stora delat av nätverket förnyas. Hänv.: inventeringssammanfattning nedan. Hus Våning/enhet LAN-skick Vad bör göras? Prioritet Anm. Kovjoki skola 1 lösa lösningar brist på uttag, fruktansvärt Residenshuset cat5, SUSPECT 1 fruktansvärt Ytterjeppo skola 1 lösa lösningar brist på uttag, fruktansvärt Ahlbecksalen cat5, SUSPECT 2 brist på uttag, suspekt kvalitet BLK Vån. 2 cat5, SUSPECT 2 suspekt BLK Vån.1 Cat3-5, SUSPECT 2 gamla lösningar, suspekt Skogsparken/Metsäkulma 2 fixas inför utbyggnad? Hirvlax skola 3 brist på uttag, suspekt kvalitet Munsala skola 3 brist på uttag, suspekt kvalitet CBS-huvudbyggnad cat5, SUSPECT 4 renoverade delar tekniskt OK men för få uttag. Jeppo skola 4 kablaget mot norra flygeln suspekt o brister, renovering? Skolcentrum Fiber mellan husen hyfsat, svagheter byta fiber 4 utsatt och suspekt fiberkvalitet, för lite fiber Normens skola OK 9 Socklot skola OK 9 Stjärnhallen 9 finns några svaga punkter i infon TG OK 9 16