Fröproduktion av ekologisk vitklöver i Danmark

Fröproduktion av ekologisk vitklöver i Danmark Jordbruksinformation 5 2005

Författare Mette Duedahl Høyer, Bornholms Familielandbrug Carsten Gade, Østjyllands Familielandbrug Henning Hervik, Sjællands Familielandbrug Eja Lund, Østjyllands Familielandbrug Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Redaktör (Danmark) Pernille Plantener, Sjællands Familielandbrug Översättning Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Omslagsfoto Henny B. Rasmussen, DjF. Broschyren är finansierad gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket, mars 2005.

Innehåll Bakgrund....................................... 4 Marknadssituationen i Danmark................ 4 Vitklöverns biologi................................ 5 Växt..................................... 5 Pollinering................................ 5 Etablering av vitklöver............................. 6 Skadegörare i ekologisk vitklöver.................... 6 Vitklöverspetsviveln......................... 6 Skadetröskel...............................9 Klövergnagaren........................... 9 Bekämpning av klöverspetsvivlar och klövergnagare............................. 10 Skördeförluster på grund av putsning och skadegörare................................ 11 Putsning av vitklöverfält.......................... 12 Gårdsexempel.................................. 13 Anders Due Andersen, Skovlygård, Jystrup........ 13 Torben Nielsen, Svinninge.................... 15 Peter Rasmussen, Ry....................... 17 Ole Colberg Jensen, Lille Lærkegård, Bornholm..... 19 Odlingsvägledning............................... 21 Produktionsmål........................... 21 Jordtyp och klimat......................... 21 Växtföljd................................ 21 Utsäde................................. 21 Etablering............................... 21 Ogräsbekämpning.......................... 21 Ogräsarter som ger problem vid rensningen....... 22 Höstbehandling insåningsåret................. 22 Gödsling................................ 22 Pollinering............................... 22 Sjukdomar............................... 22 Skadegörare............................. 22 Skörd.................................. 22 Odlingskalender................................ 23 Grundinställning av skördetröska................... 23 Litteraturlista................................... 24 3

Bakgrund Produktionen av ekologiskt vallfrö ökar mycket och Jordbruksverket genomför 2005 en kampanj för stabilitet och kvalitet i den ekologiska vallfröproduktionen. Det råder stor brist på ekologiskt vitklöver eftersom det finns både en stor hemmamarknad och mycket bra exportmöjligheter. Utsädesföretagen har därför ökat arealen av vitklöver kraftigt inför 2005. Tyvärr är ekologisk vitklöverproduktion mycket besvärlig på grund av ogräs och skadegörare. De nya vitklöverodlarna har nästan utan undantag ingen erfarenhet av ekologisk vitklöverproduktion. Det finns därför ett stort informationsbehov. I Danmark har man många års erfarenheter av ekologisk produktion av vitklöver som vi kan utnyttja även i Sverige. Jordbruksverket har därför finansierat detta informationsmaterial som beskriver de danska erfarenheterna med denna spännande men besvärliga gröda. I detta material finns en genomgång av vitklöverns biologi, etablering och skadegörare, de senaste forskningsresultaten om bekämpning av dessa skadegörare samt fyra gårdsexempel. De sista sidorna är en odlingsvägledning där forskningsresultat och erfarenheter är samlade i en how-to-do beskrivning. Marknadssituationen i Danmark 600 500 400 300 200 100 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Hektar Ton Ekologisk vitklöverproduktion i Danmark (Grønbæk, 2004) behovet var ca 125 ton. Efterfrågan är mycket stor eftersom EU på sikt kommer att kräva att allt utsäde på ekologiska lantbruk ska vara ekologiskt producerat. Vitklöver är en viktig gröda i det ekologiska lantbruket som del i vallfröblandningar och som kväveleverantör i gröngödslingsgrödor. Produktionen av ekologiskt vitklöverfrö försvåras av en rad odlingstekniska faktorer som ofta leder till låga skördar. Förutom problem med ogräs, pollinering och skördeväder ställer även skadegörarna vitklöverspetsviveln och klövergnagaren till besvär. Danmark är en av världens ledande producenter av vitklöverfrö. Ca 80% av EU:s produktion av vitklöverfrö odlas i Danmark. Danska vallfröodlare och utsädesföretag har kommit långt med utvecklingen av den ekologiska vallfröproduktionen i stort. Redan 1992 skördade man de första fälten med ekologiskt vallfrö. Danmark är självförsörjande med de flesta arter av ekologiskt vallfrö och har även en betydande export till bl.a. Storbritannien. Det finns dock fortfarande brist på ekologiskt vitklöver. 140 120 100 80 60 40 20 0 Produktion Användning 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Under 1998 odlades 77 ha ekologisk vitklöver i Danmark. 2003 hade arealen ökat till 435 ha. Den skördade frömängden 2003 var 75 ton medan det inhemska Ekologisk vitklöver i Danmark. Balans (ton) (Grønbæk, 2004) 4

Vitklöver. Observera att klöverknopparna har kommit olika långt i utvecklingen (Flora Danica tavle 990. Danmarks natur- og lægevidenskabelige bibliotek) Vitklöverns biologi Växt Vitklöver är en flerårig växt med ett rotsystem som består av en kort huvudrot och talrika sidorötter från de långa krypande stjälkarna. Rotnätet är inte speciellt djupt varför vitklöver är känslig mot torka. Bladen sitter på lodräta skaft som växer uppåt från stjälkarna. Blommorna sitter på 10 25 cm höjd på långa lodräta skaft som utgår från de krypande stjälkarna. På en planta finns det blommor som har nått olika långt i utvecklingen. Klöverknopparna närmast huvudroten är längst framme i utvecklingen och kan vara skördemogna samtidig som det finns nya knoppar längst ute på utlöparna. Vitklöverns blomning startar i början av juni och fortsätter under större delen av sommaren. Pollinering Klöverns maximala blomnings- och pollineringstidpunkt är typisk från slutet av juni till mitten av juli. Den maximala blomningstidpunkten utlöses av en kombination av dagslängd och temperaturintervall men det finns också sortskillnader. Tidpunkten varierar därför både från år till år och från sort till sort. Vitklövern är självsteril och därmed helt beroende av pollinering av bin. Honungsbin är den viktigaste pollinatorn men humlor och vilda bin spelar också en roll. Antalet bin och deras förmåga att nå fram till hela fältet har mycket stor betydelse för pollineringen. Rekommendationen är åtminstone två bisamhällen per hektar i omedelbar närhet av fältet precis innan klövern börjar blomma. Bisamhällena placeras i lä och i närheten av vatten. Lä och vatten är viktigare än att de placeras alldeles intill fältet. I öppet landskap kan man skapa lä med hjälp av halmbalar och sätta fram en balja med vatten. Placera gärna bisamhällena så de får morgonsol då börjar bina att jobba tidigare under dagen. För att uppnå en bra pollinering är det viktigt att bina inte föredrar andra grödor. Våroljeväxter är en stark konkurrent till vitklöver speciellt i kyligt väder när rapsen producerar betydligt mer nektar än vitklövern. Om man har raps i växtföljden eller på närliggande fält bör man välja höstoljeväxter eftersom dessas blomning sker tidigare än klöverns. Om det inte går att undvika våroljeväxter bör man se till att ha extra många bin till hands (ca fyra bisamhällen per hektar). Efter den maximala blomningstidpunkten mognar fröna inom loppet av ca 25 dagar. Fröna har groningsförmåga redan få veckor efter pollinering, men då är tusenkornsvikten låg så man bör inte skörda för tidigt. Tusenkornsvikten har stort inflytande på skördenivån och därmed täckningsbidraget för odlingen. 5

Situation i fält Rekommendation Litet bestånd av ogräs (< 100 plantor m 2 ) och Ogräsarter med frö som lätt kan rensas bort Så på vanligt radavstånd. Så vitklöver mellan spannmålsraderna. Då täcker skyddsgröda och vitklöverinsådd jordytan så mycket som möjligt och konkurrerar maximalt mot ogräset. Mekanisk ogräsbekämpning är inte möjlig efter sådd av vitklövern. Måttligt till stort bestånd av ogräs (> 100 plantor/m 2 ) eller Ogräsarter med frö som är svåra eller omöjliga att rensa bort Så på 24 eller 36 cm radavstånd och genomför radhackningar höst och tidig vår. Så eventuellt i spannmålsraderna. Då kan ogräs bekämpas mekaniskt både insåningsår och fröskördeår. Etablering av vitklöver Vitklöver etableras oftast i spannmål som fungerar som en skyddsgröda. I försök med etablering av vitklöver i spannmålsraden respektive mellan spannmålsraderna har man inte sett någon skillnad i skördenivåer. Antalet plantor har varit detsamma, men plantorna mellan spannmålsraderna har varit större. Försök med utsädesmängder i vitklöver visar att om etableringsförhållandena är optimala kan man använda ner till 1 kg utsäde per hektar utan att fröskörden minskar. Den rekommenderade utsädesmängd är dock 2 3 kg/ha som sås på 0,5 1 cm djup gärna med lite jordtäckning. Etablering på ökat radavstånd (24 cm eller 36 cm) har inte gett vare sig större eller mindre skörd i danska försök i konventionell odling. Etablering på 24 eller 36 cm radavstånd ger möjlighet för radhackning på hösten under etableringsåret. Om man inte har tillgång till en radhacka rekommenderas inte 36 cm radavstånd i ekologisk odling av vitklöver eftersom vitklöverns konkurrensförmåga mot ogräs blir sämre. Det dröjer längre innan vitklöver etablerad på 36 cm täcker jordytan så ogräset får bra etableringsmöjligheter. Dessutom minskar kvävefixeringen och ärtvivlar kan orsaka större skördeförluster på grund av färre plantor och större avstånd mellan plantorna (Boelt, 2005 pers. medd.). Generellt sett är det också enklare att reglera ett tätt plantbestånd genom putsning än att etablera odlingen med för litet plantbestånd. Om det inte finns mycket ogräs i fältet kan stort radavstånd dock ge förbättrad pollinering eftersom svart jord blir varmare än jord med växttäcke. Detta leder till större nektarproduktion och grödan blir mer populär hos honungsbin. Skadegörare i ekologisk vitklöver Skadegörare som klöverspetsvivlar och klövergnagare kan reducera skörden i vitklöver med 60 70 %. Vitklöverspetsviveln (Apion dichorum) finns i alla ekologiska vitklöverfält i Danmark. Klövergnagare (Hypera nigrirostris) påträffas inte lika ofta men kan orsaka betydande skador där de finns. Observera att inte alla dåliga skördar orsakas av skadegörare. Dålig pollinering orsakad av för få bin och skördeförluster i samband med strängläggning och skörd är också viktiga faktorer. Även om det finns klöverspetsvivlar och klövergnagare i fältet går det att få en ekonomiskt tillfredsställande skörd om angreppet inte är mycket kraftigt. Vitklöverspetsviveln Vitklöverspetsviveln kallas också gulbent klöverspetsvivel. Försök visar att vitklöverspetsviveln inte flyger vid temperaturer under 20 C. Det finns fyra arter av klöverspetsvivlar varav tre lever i rödklöver och bara en angriper vitklöver. Vitklöverspetsviveln identifieras genom att: Alla sex ben är helt gula (rödklöverspetsviveln har två gula ben) Larverna finns bara hos vitklöver Den flyger gärna i motsättning till rödklöverspetsviveln Den vuxna klöverspetsviveln övervintrar i skogsdungar och i läplanteringar. När temperaturen överstiger 20 C flyger den in i vitklöverfältet och börjar lägga ägg. Eftersom äggläggningen sker över en läng- 6

Alla lår och skenben är gula på vitklöverspetsviveln. Foto: Louis Vimarlund. Vitklöverspetsvivel. Foto: Henny B. Rasmussen, DjF. re period kan man förvänta sig att det finns larver i vitklöverfältet från början av juni till början av augusti. Hela utvecklingen från larv till skalbagge tar 35 dagar och sker inuti klöverknoppen. Här lever larven av frö och fröanlag. Varje larv äter ca 5 frö. Det finns bara en generation om året. Från slutet av juli till mitten av augusti börjar viveln lämna vitklövern och antalet klöverspetsvivlar per vitklöverknopp börjar minska (se nedanstående figur). Vitklöverspetsviveln flyger till läplanteringar och skogsdungar, där de kan påträffas i stora mängder på träd och buskar. Under hösten kryper den ner i jorden och övervintrar i de översta 10 cm av jorden. Vivellarver/klöverknopp Antal larver av klöverspetsvivlar per vitklöverknopp (Hansen 2004). 7

Typiska symptom på angrepp av klöverspetsvivel. Foto: Henning Hervik De vuxna klöverspetsvivlarna kan flyga långt men när de har kommit fram till ett vitklöverfält flyger de inte längre utan stannar i fältet. Angreppet av klöverspetsviveln ses som bladgnag speciellt inne på bladskivan som får karakteristiska små hål. Danmarks Jordbrugsforskning undersöker en teori om att det går att minska klöverspetsvivlarnas angrepp genom att avlägsna klöverknopparna när de har lagt sina ägg (se avsnitt om bekämpning). Detta förutsätter kunskap om när baggarna slutar sin inflygning till fältet och när deras äggläggning upphör. Inflygningen styrs mest av temperaturen. Nedanstående figur visar att inflygningen 2003 slutade ca 8 juni. Larven är det farliga stadiet för vitklöverodlaren. I sällsynta fall kan upp emot 45 vivlar utvecklas från samma klöverknopp. Klöverspetsvivelns inflygning 2003 (Hansen, 2004) 8

Tabell 1 Antalet viveldagar och skörd av vitklöver 2000, 2001 och 2003 (Hansen, 2004) År 2000 År 2001 År 2002 Viveldagar 290 371 362 Inget vivelangrepp (kg/ha) 705 883 405 Angrepp av klöverspetsvivlar (kg/ha) 176 322 227 Skördeförlust (kg/ha) 529 561 178 Skördeförlust (kg/ha/ viveldag ) 1,8 1,5 0,5 Skadetröskel Tills vidare finns det bara en skadetröskel för vitklöverspetsviveln. Skadetröskeln uppgörs mot bakgrund av så kallade viveldagar. En viveldag motsvarar förekomsten av en vitklöverspetsvivel per klöverknopp per dag. Tabell 1 visar antalet viveldagar och skördenivån respektive skördeförlusten med och utan vitklöverspetsvivlar. Under tre år var skördeförlusten i genomsnitt 1,6 kg/ha vitklöverfrö per viveldag. Eftersom vitklöverspetsvivlens larver gör skada ungefär 3 veckor motsvarar detta en skördeförlust på ca 34 kg/ha frö vid en larv per klöverknopp. 50 vitklöverspetsvivlar per m 2 ger en skördeförlust på ca 100 kg/ha frö. Klövergnagaren Skalbaggen Hypera nigrirostis har inget svenskt namn men kallas på danska klövergnaveren vilket direkt översatt betyder klövergnagaren. Vi använder namnet klövergnagaren i denna text. Klövergnagaren registrerades första gången i Danmark som ett problem i den ekologiska vitklöverproduktionen 2002. Den är gulbrun och 2 3 gånger större än vitklöverspetsviveln. I undersökningar förekommer i genomsnitt 1 2 klövergnagare per klöverknopp. Trots det lägre antalet gör varje larv 7 8 gånger så mycket skada som vitklöverspetsvivelns larv! Av tabell 1 framgår att andra faktorer än vitklöverspetsvivelns larv kan orsaka låga skördar. 2002 var skördenivån låg även på arealer utan klöverspetsvivlar. Klövergnagare. Foto: Louis Vimarlund Klövergnagare och vitklöverspetsvivel. Foto: Louis Vimarlund 9

Bekämpning av klöverspetsvivlar och klövergnagare Det är klöverspetsvivelns och klövergnagarens larver som skadar vitklövern. Man kan därför antingen bekämpa de vuxna vivlarna innan de lägger ägg eller bekämpa larverna när de sitter i klöverknopparna. De vuxna vivlarna kan bekämpas mekaniskt genom att samla in dem i fält med en stor dammsugare eller annan avancerad och dyr utrustning. Detta kommer dock förmodligen inte att vara speciellt effektivt eftersom klöverspetsvivlarna söker sig ner på jordytan om de störs. Dammsugaren får bara upp vivlar som sitter kvar på plantorna. En annan och mer lovande möjlighet är att bekämpa själva larverna med en sen putsning. Även om klöverspetsvivlarna lägger äggen under en längre period antas det att de lägger de flesta äggen de första dagarna efter inflygningen. Äggen som läggs tidigt har teoretiskt sett störst chans att utveckla sig. Om man genomför en sen putsning kan larverna i det putsade växtmaterialet inte genomföra sin utveckling. Det bästa är dock att ta bort det putsade växtmaterialet eftersom man därmed också tar bort många vuxna vivlar. Vivlarna som finns kvar i fältet har inte så många ägg kvar som de kan lägga, varvid angreppet reduceras betydligt (Hansen och Boelt, 2004b). Det finns pågående försök med putsningstidpunkt och gasolflamning av klöverspetsvivlarna. Tidpunkten för den sena putsningen är viktig för att få med så många klöverspetsvivlar och klövergnagare som möjligt. Under 2003 var 10 juni den bästa putsningstidpunkten i Danmark. Eftersom inflygningstidpunkten varierar kommer den optimala putsningstidpunkten dock att ändra sig från år till år (tabell 2). Tabell 2 Antal klöverspetsvivlar per vitklöverknopp vid olika be- handlingar och tidpunkter under 2002 och 2003 (Hansen, 2004) Vitklöverspetsvivlar/klöverknopp 2001 2002 Ingen putsning 10,5 7,8 Tidig putsning 6 6,7 Tidig putsning + gasolflamning 3,1 1,9 Medeltidig putsning 3,3 0,4 Medeltidig putsning + gasolflamning 2,9 0,7 Sen putsning 4,6 0,3 Sen putsning + gasolflamning 2,5 0,4 Tidig putsning + kem. bekämpning 0 Gasolflamning är en direkt bekämpning av de vuxna klöverspetsvivlarna. Den måste genomföras i rätt tid, dvs. när inflygningen är slut. Man putsar innan flamningen annars skyddar bladmassan vivlarna. Flamningen försvagar dock grödan som försenas i sin utveckling och kan skördas först en till två veckor efter den obehandlade grödan. Den senare skördetidpunkten ökar risken för ostabilt väder och klöverknopparna som utvecklas efter putsningen och flamningen är oftast mindre än de tidigt utvecklade. I danska försök blev skörden högre med sen putsning i fält med många klöverspetsvivlar. Däremot gav flamning inte någon merskörd. Genom att följa klöverspetsvivlarnas inflygning i fältet går det att planera putsningen så den genomförs vid optimal tidpunkt. Det kräver dock en del arbete med uppsättning av klisterfällor eller fångbackar. 10

Skördeförluster på grund av putsning och skadegörare Försök i konventionell odling har visat på stora skördeförluster vid sen putsning, 3 5 veckor efter normal putsningstidpunkt (tabell 3). Tabell 3 Försök med putsning i konventionell vitklöver. En tidig putsning gav högst skörd av vitklöverfrö (Hansen & Boelt, 2004b) Tidpunkt för putsning Fröskörd, kg/ha 24/5 (normal) 590 0 1/6 570 3 1/6 + 22/6 410 31 1/6 + 22/6 + 13/7 210 64 1/6 + 22/6 + 13/7 + 3/8 40 93 Reduktion av skörd, % Skörden minskade med ca 30 % vid putsning kring midsommar. En putsning 10 14 dagar efter putsningstidpunkt resulterade i en skördeminskning på ca 15 % (Hansen & Boelt, 2004b). Fyra klöverspetsvivellarver eller 0,5 klövergnagarelarv per klöverknopp gav en skördeförlust på ungefär samma nivå (tabell 4). Med ovanstående skördereduktioner och förekomst av klöverspetsvivlar och klövergnagare kommer en putsning kring 11 juni att ge samma skördereduktion som vivlarna. Vid en större förekomst av klöverspetsvivlar och/eller klövergnagare får man en stor vinst vid putsning ca 11 juni. Om det finns färre baggar bör man inte genomföra en sen putsning. Man bör aldrig putsa senare än 15 juni. Problemet med sen putsning är att hitta balansen mellan att ta bort tillräckligt många ägg och larver och säkerställa att det finns tillräckligt många välutvecklade klöverknoppar. I Danmark håller man på att utveckla en prognosmodell som kan användas av de ekologiska vitklöverodlarna. Tabell 4 Försök med putsning i ekologisk vitklöver. Sen putsning gav högre skörd (Hansen & Boelt, 2004b) Tidpunkt för putsning Larver per klöverknopp, Vitklöverspetsvivel Larver per klöverknopp, Klövergnagare Beräknad reduktion av skörd, % Obehandlat 8 0,6 66 28/5 (normal) 7,1 0,6 55 11/6 4,9 0,3 16 25/6 1,9 0,2 3 11

Fält med vitklöver 6 juni en vecka efter putsning. Foto: Henning Hervik Putsning av vitklöverfält Under år med kraftig plantväxt är det en fördel att putsa klövern. Sådana år kan klöverknopparna böja sig ner i den fuktiga växtmassan. Detta ökar risken för att fröna i klöverknoppen börjar gro innan de skördas. Vid begränsning av vitklöverns vegetativa tillväxt uppnår man dessutom att fröproduktionen främjas. Vitklöversorterna är förädlade för att producera en stor bladmassa för att foderproduktionen ska bli så stor som möjligt. När fröproduktionen ska optimeras ska bladmassan begränsas. Därmed ökar antalet klöverknoppar. Om man avlägsnar det putsade växtmaterialet förbättras ljusförhållanden, jordtemperaturen ökar och pollineringen förbättras. Dessutom får man en jämnare blomning och reducerar risken för angrepp av klöverröta (Sclerotinia trifoliorum). Det putsade växtmaterial är ett utmärkt foder som kan ensileras i rundbalar. Även om putsning i första hand kan tänkas ge en merskörd i mycket täta, kraftiga och bladrika vitklöverfält putsas i praktiken samtliga ekologiska fält med vitklöver av hänsyn till ogräs och klöverspetsvivlar (se avsnitt om skadegörare). Baldersbrå, åkertistel och andra ogräsarter hämmas av en putsning i slutet på maj eller första veckan i juni. Även om ogräsen fortsätter att växa hinner de ofta inte producera frö innan skörd vilket minskar frånrensningen. Om det regnar kort tid efter putsningen kommer klövern snabbt att växa och få en konkurrensfördel gentemot ogräset. Omvänt utvecklar klövern sig svagt efter putsningen om vädret blir mycket torrt. Åkertisteln som har ett djupt rotsystem får då bra möjligheter för att utveckla sig. En svag och låg vitklöver blir besvärlig att skörda eftersom strängen blir tunn på grund av för lite växtmaterial. Putsning på hösten under insåningsåret rekommenderas av hänsyn till övervintringen om insådden är mycket kraftig. Om insådden är svag bör man dock inte putsa vitklövern på grund av baldersbrån som ställer till problem i nästan alla odlingar. Putsar man baldersbrån på hösten (eller tidig på våren) blir många plantor låga och kraftiga och man får sämre ogräseffekt av putsningen i slutet av maj eller början av juni. Putsningsstrategi Putsa vitklövern en gång i slutet av maj eller början av juni. Om det finns stora problem med klöverspetsvivlar och/eller klövergnagare kan man vänta med putsningen till senast 15 juni. Avlägsna om möjligt det putsade växtmaterialet. Putsa vid torr väderlek men planera om möjligt putsningen så att det kommer nederbörd kort tid efter. Putsning på hösten under insåningsåret rekommenderas bara i mycket kraftiga bestånd där övervintringen är i fara. 12

Gårdsexempel Fyra danska lantbrukare som odlar ekologisk vitklöver delar med sig av sina erfarenheter till sina svenska kollegor. Fakta om Skovlygård Omställd till ekologisk produktion 1998 Jordtyp Mellanlera Årlig nederbörd, mm 650 Arbetskraft, personer 2 Tackor 27 Grödor i växtföljden Höstsäd, ha 5,2 Vårsäd, ha 13,6 Slåttervall (säljs), ha 9,6 Vitklöver, ha 4,6 Grönsaker och potatis, ha 2,8 Utanför växtföljden EU-träda, ha 3,5 Betesvall, ha 4,9 Annat 5,0 Total areal, ha 49,2 De röda markeringarna visar gårdsexemplens geografiska placering i Danmark. Den svarta markeringen visar placeringen av Forskningscenter Flakkebjerg. Grafik: Pernille Plantener. Anders Due Andersen, Skovlygård, Jystrup Text: Henning Hervik, Sjœllands Familielandbrug Skovlygård är ett växtodlingslantbruk som drivs av Anders & Kirsten Due Andersen. Hela lantbruket ställdes om till ekologisk produktion 1998. Före omställningen odlade man engelskt rajgräs men efter omställningen satsade de på odling av ekologisk vitklöver eftersom vitklövern både fungerar som en avsalugröda och en gröngödslingsgröda. Sorten som odlas är den småbladiga sorten Rivendel. Maskininvesteringar för vitklöverproduktion Det fanns inget behov av nya maskininvesteringar. En maskinstation anlitas till strängläggning och strängluftning och på gården finns egen skördetröska. Växtföljd Skovlygård har ett nära samarbete med en ekologisk mjölkproducent vilket präglar växtföljden där både foderkorn och vall ingår. Ungefär 40 % av grödorna är kvävefixerande och resten är oftast spannmål. Grönsakerna har en egen växtföljd. Etablering och gödsling Vitklövern etableras alltid i vårsäd och oftast i korn. Anders har en gång försökt etablera klövern i ärter men insådden blev uppäten av ärtvivlar. Vitklövern etableras efter en blindharvning och en ogräsharvning i spannmålen. Utsädesmängden är 2,5 kg/ha som sås på 12 cm radavstånd med en vanlig såmaskin med efterharv och frösåfingrar. Frösåfingrar är en insats till såmaskinens utmatningsvalsar som begränser utmatningsmängden så det blir möjligt att så 2,5 kg/ha. Sådjupet regleras genom att ta bort fjädrarna på såbillarna så att fröna placeras så ytligt som möjligt i praktiken mellan 0 och 2 cm. Fältet vältas efter sådd av skyddsgrödan men inte efter sådd av vitklövern. Skyddsgrödan får svinflyt med ett totalt kväveinnehåll på 80 100 kg/ha N. Flytgödseln sprids innan sådd och harvas eller plöjs ner. Antalet etablerade plantor är ofta högt mer än det rekommenderade antalet på ca 75 plantor/m 2. Under 2002 när klövern etablerades i ärter fanns det mindre än 5 plantor/m 2 och odlingen misslyckades. Anders gör en bedömning av antalet plantor/m 2 och hur jämnt plantbeståndet är på hösten samt den efterföljande våren när plantorna börjar växa. 13

Så ser vitklövern ut innan fåren släpps ut på fältet. Foto: Jesper Hansen. Höstbehandling Vid skörd eftersträvar Anders att lämna en så låg stubb som möjligt (max 8 10 cm) för att insådden ska få optimala ljusförhållanden och växtbetingelser på hösten. Skyddsgrödans halm tas bort direkt efter skörd av samma orsak. Odlingsteknik fram till blomning Anders låter får ta hand om ogräsbekämpningen på hösten och ibland på våren eftersom fåren inte tycker om vitklöver utan äter ogräs och gräs i stället. Fåren äter dock tyvärr inte tistlar och skräppor. Mängden av fröogräs bedöms innan fåren släpps ut på fältet och betesperiodens längd anpassas efter förekomsten av ogräs. Hösten 2003 betade fåren fältet till mitten av december. 2001 2003 putsades klövern omkring 20 maj. Stubbhöjden var 8 cm och grönmassan ensilerades i rundbalar. 2004 putsade Anders fältet i mitten av april. Därefter betade fåren fältet till 14 juni när klövern utvecklade de första vita knopparna. Får äter gärna klöverknoppar men inte klöverblad. Efter betet fanns det en del kolonier av åkertistel som borde ha putsats. 2005 planerar Anders ta bort fåren en vecka tidigare och därefter putsa tistlarna medio juni. För att säkerställa en bra pollinering placeras 2 bisamhällen per ha intill fältet i perioden från slutet av maj till skörd. Dessutom finns det permanenta bisamhällen på själva gården. Anders har observerat att antalet klöverspetsvivlar har ökat men han anser inte att det är något stort problem. Klövergnagaren kan däremot bli ett problem framöver. Skördeteknik och tidpunkt När Anders besiktigar sitt vitklöverfält i slutet av juni och början av juli noterar han vilket datum det finns maximalt med bin i fältet. Då vet han att det är dags för strängläggning 24 25 dagar senare. Ofta får han hjälp av utsädesföretagets rådgivare. Det första året stränglade Anders själv klövern med en rotorslåtter tidigt på morgonen. Numera får han en maskinstation till att stränglägga med en 6 fots knivbalk med dubbelverkande knivar. Den samlar strängen av växtmaterial i 4 fots strängar. Då kan skördetröskan skörda två strängar i taget. Maskinstationen strängluftar om det är nödvändigt, vilket det var 2004, då det regnade mycket mellan strängläggning och skörd. Fältet tröskas normalt 5 6 dagar efter strängläggning om vädret är bra. Anders har en Dronningborg 1250 som fungerar utmärkt. Tröskan ställs in enligt instruktionsboken. För att säkerställa en perfekt tröskning används slagskolister i den främre hälften av slagskon. Lagring och torkning Vitklöverfröna sprids i ett tunnt lager på en plantork. Fröna grävs igenom ordentlig med en skyffel en gång varje dag i 3 7 dagar. Temperaturen kollas varje dag innan det levereras och genomluftas efter behov. Normalt får utsädesföretaget fröet senast en månad efter skörd. 14

Tabell 5 Översikt över fyra års skördar av ekologisk vitklöver samt täckningsbidrag II på Skovlygård År 2001 2002 2003 2004 1) Skyddsgröda Korn Ärt Korn Vårvete Renvara, kg/ha 272 0 230 Ca 100 TB II, kr/ha 12 017-113 11 403 4 742 1) Uppskattad eftersom renvarahalten för 2004 inte känns exakt än. Ekonomiskt resultat Tabell 5 visar täckningsbidraget mot bakgrund av priser och renvarahalt. Maskinstationspriser har använts till allt fältarbete. Tabell 5 visar tydligt att ekologisk vitklöver är en gröda som ger odlaren stora utmaningar. Erfarenheterna visar att man ska förvänta missväxt två till fyra år av tio! Erfarenheter Tillsvidare har Anders inte gjort något speciellt för att bekämpa ogräs i förfrukterna. Detta har orsakat en uppförökning av åkertistel som ställer till problem vid skörd av vitklövern. I framtiden kommer Anders att ta bort fåren från fältet en vecka tidigare och därefter genomföra en tuff putsning av kolonierna med åkertistel i mitten av juni. Vitklöver är en riskabel gröda om man uteslutande fokuserar på fröskörden. På grund av dåligt väder vid pollinering eller skörd får man ofta låg eller ingen skörd. Det är därför viktigt att se på klövern som en gröngödslingsgröda där det vissa år finns möjligheter för en lönsam fröskörd. Torben Nielsen, Svinninge Text: Henning Hervik, Sjællands Familielandbrug Torben Nielsen har ett ekologiskt växtodlingslantbruk på 35 ha på västra Själland. Han har under många år jobbat inom lantbruket, de senaste 6 åren som egen företagare. Maskinparken ägs tillsammans med två andra lantbrukare som tillsammans odlar ca 100 ha. Torben odlar vitklöver i en fjärdedel av växtföljden. Vitklöversorten är Milo som är en storbladig sort. Maskininvesteringar för vitklöverproduktion Torben är maskintekniker och kan själv bygga eller anpassa maskiner till det önskade syftet. Det har han också gjort! Såmaskinen består av två 3 m breda Nordsten såmaskiner som är monterade efter varandra! Vitklövern strängläggs med en 7-fot knivbalk och skördas med en 14-fot skördetröska med pick-up bord. Han håller på att utveckla en stränglyftare som kommer att bli bättre än de traditionella strängluftarna. Den ska kunna lyfta upp strängen och lägga ner den igen utan att riva sönder strängen. Växtföljd Vitklöver odlas vart fjärde år. Skyddsgrödan är alltid vårsäd och oftast vårvete. Rotogräs bekämpas hösten före etablering. Fältet stubbearbetas 8 10 gånger med en kultivator med breda skär (gåsfotskär) som säkerställer full genomskärning av rotogräsets utlöpare. Etablering Fakta om Torben Nielsen Omställd till ekologisk produktion 1999 Jordtyp Årlig nederbörd, mm 650 Arbetskraft, personer 1 Grödor i växtföljden Höstsäd, ha 10,0 Vårsäd, ha 15,0 Vitklöver, ha 10,0 Utanför växtföljden Ingen 0,0 Total areal, ha 35,0 Mellanlera Skyddsgröda och vitklöver etableras på 24 cm radavstånd för att möjliggöra mekanisk ogräsbekämpning. De sammanbyggda såmaskinerna gör det möjligt att etablera skyddsgröda och vitklöver samtidigt. Den första såmaskinen sår skyddsgrödan, den andra vitklövern i samma rad. Fjädrarna har tagits bort från sårören på såmaskinen med vitklöver vilket ger en sådjup på 0 2 cm. De små vitklöverplantorna skyddas av spannmålen när Torben senare bekämpar ogräs med ogräsharven. Utsädes-mängden är 1,5 kg/ha frö första gången! Fältet vältas efter sådd. Fram till och med 2004 har skyddsgrödan fått ca 75 kg/ha total N i svinflyt som plöjs ner på våren innan sådd. Säsongen 2004/2005 ändrades detta fältet 15

Om det finns många klöverspetsvivlar i samband med den sista putsningen genomförs en flamning. Foto: Jesper Hansen. plöjdes på senhösten 2004 och svinflyt kommer att släpslangspridas i mitten av april när skyddsgrödan har växt fram. Orsaken till ändringen är att det visade sig vara svårt att etablera en ordentlig såbädd efter vårplöjning. Såbädden blev ojämn och blindharvningen blev inte tillräckligt effektiv mot åkersenap. Mot ett så aggressivt ogräs som åkersenap, som måste bekämpas innan det har utvecklade hjärtblad, är en helt jämn såbädd avgörande. Om vädret tillåter det genomförs det under insåningsåret först en blindharvning och därefter två radrensningar med en frontmonterad 3 m radrensare. I samband med den sista radrensningen monterar Torben en såmaskin på radhackan och sår 1,5 kg/ha vitklöver mellan spannmålsraderna. Därmed får man ett bättre plantbestånd som kan kompensera för eventuella luckor i klöverbeståndet i raden. Detta är en originell kombination av fördröjd sådd och etablering samtidig med skyddsgrödan. Metoden har alltid gett en bra etablering av klövern. Höstbehandling I samband med skörd av skyddsgrödan hackas och sprids halmen. Stubben putsas med en trädesputsare till max. 6 cm höjd vilket säkerställer att insådden får tillräckligt med ljus. Fältet vältas i början av september när jorden är lite fuktig för att få ner eventuella stenar. Om man har mer än 10 vitklöverplantor per m 2 innebär detta att vitklövern täcker hela jordytan efterföljande vår. Odlingsteknik fram till blomning För att få klövern att producera fler utlöpare putsas fältet första gången kring 20 april med en trädesputsare. 10 juni tar man en ordentlig slåtter som ensileras i rundbalar och säljs till en ekologisk mjölkproducent. Om det finns många klöverspetsvivlar i fältet 10 juni genomförs en flamning med en gasolbrännare (60 kg/ha gasol) efter putsningen. Detta reducerar mängden av vitklöverspetsvivlar och samtidig får man en bra effekt mot våtarv som är mer känslig för flamning än vitklövern. Förekomsten av vitklöverspetsvivlar har varierat mycket. 2004 genomförde man ingen flamning eftersom det nästan inte fanns några vivlar. Torben använder tre bisamhällen per hektar för att säkerställa en bra pollinering. Samhällena placeras så att de får sol på morgonen. Det gäller att se till att bina börjar jobba så tidigt som möjligt. Skördeteknik och tidpunkt Skördetidpunkten bestäms av dagen med maximal biaktivitet. När man har 10 bin/m 2 och fältet doftar honung ska man stränglägga 20 25 dagar efter. Torben stränglägger dock först när väderprognosen lovar bra väder en vecka. Torben bedömer att klövern klarar av att stå längre tid än de rekommenderade 25 dagarna speciellt om man strängläggar med knivbalk som är mer skonsam mot klövern än en rotorslåtter. 16

Tabell 6 Skördenivåer och täckningsbidrag II för Torben Nielsen År 2001 2002 2003 2004 Skyddsgröda Vårvete Vårvete Vårvete Vårvete Renvara, kg/ha 197 325 223 131 1) TB II, kr/ha 9 036 15 876 12 657 4 691 1) Uppskattad skörd. Klövern strängläggs med knivbalk. Strängen torkar åtminstone 6 dagar innan skörd för att säkerställa en bra eftermognad och en bra kvalitet. Torben anser att för tidig skörd ger för dålig groningsprocent. På grund av det dåliga skördevädret 2004 fick Torben skära av återväxten under strängen med knivbalken. Genom underskärningen blev strängen fri från återväxten. Ett alternativ hade varit att köra med en stränglyftare men Torben gjorde bedömningen att spillet skulle bli större med en stränglyftare. Lagring och torkning Torben bygger varje år sin egen tork i en vagn med hjälp av en presenning, lastpallar som bildar en torkkanal samt en duk. Klöverfröna lagras i upp till 60 cm höjd och luftas tills de är torra. Han har möjlighet att värma upp luften om det finns behov av det. Efter 3 7 dagar är vatteninnehållet 7 8 % och klöverfröna kan lagras i storsäckar på lastpallar innan de levereras till utsädesföretaget. Temperaturen kontrolleras dagligen. Om temperaturen ökar ska fröna ut ur säcken och torkas igen. Ekonomiskt resultat och erfarenheter Tabell 6 visar en översikt över Torben Nielsens skördenivåer och ekonomiska resultat de senaste fyra åren. Skördenivån har varit acceptabel. Täckningsbidrag II är beräknat utifrån maskinstationspriser. Fakta om Peter Rasmussen Omställd till ekologisk produktion 2000 Jordtyp Årlig nederbörd, mm 630 Arbetskraft, personer 1 Grödor i växtföljden Höstsäd, ha 40,0 Vårsäd, ha 40,0 Vitklöver, ha 20,0 Utanför växtföljden Ingen 0,0 Mellanlera Total areal, ha 100,0 Vitklöverproduktionen 2004 påverkades mycket av dåligt skördeväder och denna skörd drar ner det samlade medeltalet. Sett över flera år har vitklöver till frö dock varit en lyckad gröda för Torben Nielsen på grund av hans kreativitet och förmåga att utveckla odlingen. Peter Rasmussen, Ry Text: Eja Lund, Østjyllands Familielandbrug Peter Rasmussen är en duktig ekologisk växtodlare som odlar drygt 100 ha god åkermark. Han odlar vitklöverfrö, åkerböna, höstraps, engelskt rajgräs till frö, korn och vårvete. Lantbruket finns på Jylland nära Ry (se figur sidan 13). Klimatet är milt på grund av närheten till kusten och en skog som ger lä i norr. Vitklövern odlas alltid på fält som sluttar mot söder. Peter odlar den småbladiga vitklöversorten Rivendel. Maskininvesteringar för vitklöverproduktion 2004 investerades i en stränglyftare. En maskinstation anlitas till strängläggning men klövern tröskas med egen skördetröska. Peter övervägde att köpa speciella såll till vitklöver men tyckte det var för dyrt. Växtföljd Vitklövern etableras i spannmål (normalt höstråg) och den efterföljande grödan är alltid höstraps. Etablering Vitklövern etableras i höstråg på grund av problem med ogräs i de vårsådda grödorna. Vitklövern bredsås så tidigt som möjligt på våren i samband med en ogräsharvning i rågen. Utsädesmängden är 2 kg vitklöverfrö per ha. Efter sådden får rågen ca 15 ton/ha svinflyt som sprids med en släpslangspridare. Kväveinnehållet i stallgödseln motsvarar ca 68 kg/ha total N. Etableringen går normalt bra men 2001 åt ärtvivlar hela insådden. Höstbehandling Tidigare putsades klövern 1 2 gånger på hösten med en trädesputsare, men Peter har ändrat strategi på grund av problem med våtarv. Om det finns våtarv i fältet bör man inte putsa på hösten eftersom våtarven 17

Peter Rasmussen kör med stränglyftaren omedelbart innan skördetröskning. Foto: Jesper Hansen. då får alldeles för bra möjligheter att växa. Det är bättre att låta vitklövern skugga ogräset på hösten. Odlingsteknik fram till blomning Vitklövern putsas omkring 1 juni när man ser de första vita klöverknopparna i fältet. Då har klöverspetsvivlarna förhoppningsvis lagt de första äggen. Det putsade växtmaterialet ligger kvar på fältet efter putsning. Efter putsningen placeras 2 3 bisamhällen per hektar mitt i fältet. Skördeteknik och tidpunkt Vitklövern strängläggs när väderprognosen är bra! Det är bättre att stränglägga sent än att stränglägga när det är risk för regn. Ett genomsnittligt år strängläggs vitklövern i slutet av juli med en knivbalk med dubbelverkande knivar. Klövern strängläggs så nära jordytan som möjligt för att dels få mycket växtmaterial i strängen, dels ge klöverplantorna en chock så de inte växer de efterföljande tre veckorna. Därmed minskas risken för att klövern växer igenom strängen och gör skörden besvärlig. En vecka efter strängläggning lyfts strängen med stränglyftaren omedelbart innan tröskning (figur 13). Skördetröskan har stängda såll och det används så lite luft som möjligt. Klöverspetsvivlarna kom sent 2004 och påverkades förmodligen inte mycket av putsningen i juni. Det fanns otroligt många klöverspetsvivlar vid skörd 2004. De andra åren har klöverspetsvivlarna inte ställt till stora problem. Torkning och lagring 2003 fick Peter en fröskörd på 370 kg renvara vilket gav ett täckningsbidrag II på mer än 20 000 DKK per hektar. 2004 var en ovanlig kall och regnig växtsäsong och pollineringen var inte idealisk. Trots detta var fröskörden tillfredsställande (260 kg/ha) men det finns problem med renheten. Fröskörden innehåller 2,7 % frö av våtarv och det är osäkert om det går att rensa bort dessa. Om det inte lyckas måste skörden kasseras. Erfarenheter Ekologisk vitklöver är en ekonomisk intressant gröda men man ska inte förvänta en bra skörd varje år. Vitklövern är en mycket bra förfrukt till höstrapsen och det är viktigt att man också tar med gröngödslingseffekten i kalkylen. Det är viktigt att skämma bort vitklövern så mycket som möjligt genom att välja fält som sluttar mot söder, använda många bisamhällen etc. 18

Ole Colberg Jensen, Lille Lærkegård, Bornholm Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Ole Colberg Jensen köpte lantbruket Lille Lærkegård 1992. Till gården hör idag 125 ha åkermark varav 31 ha i arrende. Gården ställdes om till ekologisk produktion 1999, bl a efter att Ole hade fått inspiration av den skånska lantbrukaren Lars Jonsson på gården Brunnshill vid Trelleborg. Ole är deltidslantbrukare och jobbar också som elektriker på färjorna till Bornholm. Ole satte 2003 danskt rekord (och därmed europeiskt rekord) i ekologisk vitklöver med en skörd på 669 kg/ha vitklöver men hade året innan en mer normal skörd. Maskininvesteringar för vitklöverproduktion Det fanns inget behov av nya maskininvesteringar. Ole har maskinsamarbete med två grannar. I maskinsamarbetet är strategin att varje partner ska ha få men bra maskiner som ska användas på en stor areal. På grund av denna strategi har Ole mycket låga maskinkostnader per hektar. En maskinstation tar hand om strängläggningen. Växtföljd Fakta om Ole Colberg Jensen Omställd till ekologisk produktion 1999 Jordtyp Årlig nederbörd, mm 500 Arbetskraft, personer 1 Grödor i växtföljden Styv lera Höstsäd, ha 50,0 Vårsäd, ha 50,0 Vitklöver, ha 15,0 Rödklöver, ha 10,0 Utanför växtföljden Ingen 0,0 Total areal, ha 125,0 Det finns ingen fast växtföljd på gården men ca 40 % av arealen består av grödor som inte får stallgödsel (gröngödslingsvall, vitklöver, rödklöver, ärter och lupin). Ole ogräsharvar de flesta grödorna. Baldersbrå och åkersenap är två av de ogräsen som ställer till störst problem. Om det finns tistlar sås grödorna på 24 48 cm radavstånd och radhackas. Gröngödslingsvallarna putsas. Dessutom handrensas eventuella skräppor och tistlar i alla grödor, men speciellt noggrant i de grödorna där Ole året efter ska etablera vallfrö. Rotogräs bekämpas intensivt innan etablering av vallfrö. Ole har fått bra resultat av en intensiv mekanisk bekämpning under höst och vinter. Först plöjs fältet i augusti/september, därefter stubbearbetas fältet hela hösten och till slut genomförs en ny plöjning på våren innan sådd av skyddsgröda och vitklöver. Det är dyrt men effektivt. Det är viktigt att det finns så lite kväve som möjligt i jorden innan mekanisk bekämpning för att minska kväveutlakningen. Etablering och gödsling Som insåningsgröda används alltid vårvete som sås på 24 cm radavstånd och 4 5 cm sådjup. Vårvete tillförs ca 100 kg total N per hektar i form av nötflyt som harvas ner före sådd. Jorden måste ha en bra vattenhållande förmåga. På Bornholm säger man dessutom att vitklöver tycker om havsutsikt! Efter 2 3 ogräsharvningar vältas fältet igen. När prognosen talar om 5 10 mm regn och mulet väder sår Ole vitklövern. Vitklövern etableras på 24 cm radavstånd mellan raderna av vårvete. Såbillarnas fjädrar släpps så mycket att klöverfrön etableras på ca 1 cm. Man måste köra långsamt. Utsädesmängderna är 240 kg/ha vårvete och 2 3 kg/ha vitklöver. Om såmaskinen inte klarar att så ut 2 3 kg/ha blandar Ole i krossad havre eller dylikt. Höstbehandling Efter skörd av vårvetet tas halmen bort så fort som möjligt och stubben putsas så vitklövern får så mycket ljus som möjligt. En hög stubb kan reducera ljuset till klövern med 80 %! Mellan 1 och 10 oktober putsas klövern för att bekämpa ogräset. Ole överväger dock att ändra strategi eftersom höstputsningen inte dödar baldersbrån utan enbart ger lägre plantor som bestockar sig mer. Detta ger en sämre effekt av vårputsningen. Om vitklövern inte är för kraftig kommer han framöver inte att putsa på hösten. Baldersbrån kommer då att bli högre vid vårputsningen och förhoppningsvis kommer det att ge en bättre bekämpning som hindrar fröspridning. Odlingsteknik fram till blomning Beroende på grödans utveckling putsas klövern igen i slutet av maj eller början av juni. Ole putsar när han kan se enstaka klöverknoppar i fältet. Även om putsningen inte dödar ogräset hinner det oftast inte producera frö innan vitklövern är mogen att skördas. Dessutom ger putsningen en jämn blomning och mognad. Ofta är hela fältet vitt av klöverknoppar 3 7 dagar efter putsningen. 19

Tabell 7 Skördenivåer och täckningsbidrag II för Ole Colberg Jensen År 2002 2003 2004 Skyddsgröda Vårvete Vårvete Vårvete + lupin Renvara, kg/ha 170 669 Ingen skörd pga ärtvivlar TB II, kr/ha Ca 11 000 Ca 35 000 0 Omedelbart efter putsningen ställer en biodlare upp 3 4 bisamhällen per hektar på eller i närheten av fältet. Bisamhällena placeras så bikupans öppning får morgonsol. De placeras nära vatten och gärna i lä av halmbalar eller annat. Det är bra om bina har stått vid ett fält med höstraps före eftersom det ger starka bisamhällen. Honungsbin tar hand om det mesta av pollineringen, humlor och andra insekter tar hand om resten. En klöverknopp består av många blommor som alla helst ska pollineras. Det finns ca 450 miljoner småblommor per ha i ett vitklöverfält så det är viktigt att det finns gott om bin och att de är i bra form! Ole betalar 350 DKK per bisamhälle Skördeteknik och tidpunkt Vitklövern strängläggs ca 25 dagar efter den dag när det finns flest bin i fältet. Denna dag inträffar efter 2 4 dagar med klar sol där vädret är torrt, varmt och lugnt. Fältet doftar honung och insekterna i fältet låter som ett Formel 1 lopp! När Ole ska avgöra om det är dags att stränglägga klövern plockar han 100 klöverknoppar. I minst 70 % av klöverknopparna ska fröna vara gula eller gul/gröna medan max 30 % får vara gröna. Det är oerhört viktigt att man inte får nederbörd de tre första dagarna efter strängläggning och det bästa är fem dagar med torrt väder. De tre första dagarna är speciellt viktiga eftersom bladmassan torkar. Det är bättre att stränglägga lite senare och få torrt väder än att stränglägga på rätt tidpunkt och t.ex. bara få en dag med torrt väder. Strängläggningen genomförs med en knivbalk med strängsamlare. Ole tycker inte om rotorslåtter som sprider klövern för mycket speciellt om det är en tunn gröda. Knivbalken är mer skonsam och om den är inställd rätt placeras klöverknopparna överst i strängen. Det gör att man utan stort spill kan skörda en gröda som kanske, på grund av vädret, har blivit stränglagd lite för sent. Efter 5 8 dagar med bra väder kan man tröska. Erfarenheter Ole tycker det är svårt att rekommendera andra att börja med en riskfylld produktion av en gröda som vitklöver. Det finns betydligt fler lantbrukare som har fått en skörd på 0 kg/ha ekologiskt vitklöver än lantbrukare som har fått en skörd på 600 kg/ha. 2003 fick han en skörd på 669 kg ekologisk vitklöver per ha men det är inte en skördenivå han budgeterar med! Det finns dock en stor ekonomisk potential och en säker och växande marknad. Vitklöver är också en mycket bra förfrukt. Så om du känner för en svårodlad gröda med stora potentiella vinstmöjligheter tycker Ole det är fritt fram om jord, klimat och maskiner är lämpliga. 20

Odlingsvägledning Text: Mette Duedahl Höyer, Bornholms Familielandbrug & Carsten Gade, Østjyllands Familielandbrug Produktionsmål Målet är att uppnå en stor fröskörd med hög grobarhet som inte innehåller ogräs. I Danmark odlas vitklöver mest på Själland, Lolland Falster och Bornholm, men enstaka odlingar finns på Fyn, på östra Jylland, Djursland, Thy och Mors. Vitklöverfrö ingår i de flesta vallfröblandningar i Danmark både slåtter- och betesblandningar. Vitklöver fungerar speciellt bra i betesblandningar. Vitklöver fixerar luftkväve med hjälp av bakterieknölar som sitter på rötterna. Skördenivån i ekologisk vitklöver är normalt 150 250 kg/ha men varierar mycket från år till år och från fält till fält. Jordtyp och klimat Vitklöver lyckas bäst på mellanlera och styv lera. Sol och höga temperaturer i juni och juli är en fördel speciellt om arealen ligger i lä. Höga temperaturer i juni och juli ger bättre arbetsförhållanden för honungsbin och därmed en bättre pollinering. Stora nederbördsmängder i juli och augusti kan ge problem med skörden. Växtföljd Vitklöver har en mycket bra förfruktseffekt och kan ingå i en växtföljd med alla andra kulturväxter. Vitklöver bör dock inte odlas oftare än vart femte år på grund av risk för angrepp av klövercystnematoder (Heterodera trifolii) och klöverröta (Sclerotinia trifoliorum). Vitklöver fixerar stora mängder kväve och är därför en viktig gröngödslingsgröda på ekologiska växtodlingslantbruk. För att minska problem med rensningen bör rödklöver, lusern, alsikeklöver och timotej inte ingå i samma växtföljd som vitklöver. Utsäde Normalt används 2 3 kg/ha utsäde. Mängden regleras efter såbäddens utseende och groningsförhållanden i fältet. Det kan vara svårt att så ut så små mängder frö per hektar och en del odlare blandar därför i krossad spannmål eller torr sand för att få en större utsädesmängd att så. Etablering Vitklöverfrö är små och gror inte om de sås för djupt. Därför bör de sås på vältad jord högst 1 cm djupt. Det bästa är att så vitklöver direkt efter sådd av vårsäd eftersom det då finns fuktighet i jorden. Om vitklövern etableras i höstsäd ska den sås så tidigt som möjligt t ex i samband med en ogräsharvning som luckrar upp jorden. Vitklöver kan sås på 12, 24 eller 36 cm radavstånd. 36 cm radavstånd kan dock endast rekommenderas om man har tillgång till en radhacka. Observera att skyddgrödorna ofta blir för kraftiga. Som tumregel kan man utgå ifrån att om man förväntar sig en skördenivå i skyddsgrödan på mer än 4 ton/ha måste man vidta speciella åtgärder t ex så skyddsgrödan på 24 eller 36 cm radavstånd eller skörda skyddsgrödan som helsäd. Liggsäd är oftast katastrofalt för insådden. Insådd i vårsäd Vitklöver etableras oftast i vårsäd till helsäd eller mogen skörd eftersom detta ger vitklövern de bästa utvecklingsmöjligheterna. Speciellt korn är populär som skyddsgröda. Ärter och annan trindsäd bör absolut inte användas som skyddsgrödor på grund av problem med ärtvivlar. I korn används tidiga, stråstyva sorter sorter som används till maltkorn har ofta dessa egenskaper. Använd en måttlig utsädesmängd i vårsäd motsvarande 250 300 plantor/m 2. Efter sådd av skyddsgrödan bör man välta innan sådd av vitklövern eftersom det då blir enklare att uppnå det idealiska sådjupet på ca 1 cm. Insådd i höstsäd På areal med ett måttligt bestånd av ogräs eller areal där man har stora problem med sommarannuella ogräs (t ex åkersenap och dån) kan vitklövern etableras i höstsäd. Höstsäden sås då så sent som möjligt för att minimera problemen med ogräs. Tidig vår luckras jorden med en ogräsharvning, där man samtidig blir av med en del ogräs. Strax därefter sås vitklövern. Eventuellt vältar man efter sådd. Etablering i höstsäd är generellt sett mer osäker än etablering i vårsäd. Ogräsbekämpning På areal med ett måttligt bestånd av ogräs (mindre än 100 ogräsplantor/m 2 ) och där man normalt får en bra effekt av ogräsharvning kan man genomföra en blindharvning och eventuellt ytterligare en ogräsharvning efter etableringen av skyddsgrödan innan sådd av vitklövern. Risken är dock stor att såbädden blir för torr så att vitklövern inte gror. Vid sådd av vitklövern direkt efter etablering av skyddsgrödan får man ofta en säker och bra etablering men det finns ingen möjlighet för mekanisk ogräsbekämpning. Vid etablering av vitklövern på 24 eller 36 cm radavstånd finns det möjlighet till radrensning på hösten och eventuellt tidig vår. Radhackning är ingen bra metod om det finns mycket sten i fältet. Observera att efter all mekanisk ogräsbekämpning växer nya ogräs fram, speciellt kan våtarv vara ett stort problem. 21