Kallelse till Socialnämnden

SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Socialnämnden Tid Onsdag den 24 september 2014, klockan 17:00 Plats Huddinge Konferens Center, Patron Pehrs väg 3 Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information Ekonomisk rapport. Elisabeth Gawelin, tillförordnad ekonomichef 4 Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SN-2014/2986.145 5 Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam - svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) SN-2014/2985.641 6 Förslag att inrätta en Whistleblower-funktion i kommunen - svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Marianne Broman (MP) SN-2014/2358.119 7 Redovisa kostnaderna för mottagandet av flyktingar och invandrare i kommunen genom ett Mångkulturellt bokslut - svar på motion väckt av Arnold Boström (SD) och Mats Arkhem (SD) SN-2014/2984.181

SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 8 Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 - remissvar SN-2014/2851.109 9 Inriktning för näringslivsutvecklingen i Huddinge kommun 2014-2017 - remissvar SN-2014/2378.449 10 Avgift för elektroniskt utlämnande av allmän handling - remissvar SN-2014/1914.184 11 Uppföljning av driftentreprenad Örbrinken och Vitnäsvägens särskilda boenden LSS SN-2014/1111.722 12 Nedläggning av faderskapsutredning 13 Delgivningar 14 Anmälan om delegationsbeslut 15 Övriga frågor Huddinge den 3 september 2014 Gunilla Helmerson Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning Huddinge kommun har inbjudits till att lämna synpunkter på en remiss från Socialdepartementet: SOU 2014:23 Rätt information på rätt plats och i rätt tid. Socialnämnden är en av remissinstanserna. Utredningens förslag i korthet: Två nya lagar, en socialtjänstdatalag och en hälso- och sjukvårdsdatalag. En informationshantering som utgår från individens behov. En informationshantering som stödjer tillgänglighet, säkerhet och skyddet för den personliga integriteten. En informationshantering som bidrar till bättre resultat för individer i behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst. En informationshantering som stödjer yrkesutövare inom hälso- och sjukvård och socialtjänst i deras arbete. Förvaltningen ser positivt på utredningens förslag då förändringarna möjliggör effektivare informationshantering genom att informationen följer den enskilde individen. Detta underlättar samarbete över organisations- och professionsgränser och höjer kvaliteten och säkerheten i utförandet av insatser. Förslagen underlättar också förvaltningens arbete inom e-förvaltning. Dock kan kostnader öka då det kan krävas systemanpassningar och ökad systemadministration. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2 september 2014 SN-2014/2986.145 2 (7) Beskrivning av ärendet Huddinge kommun har inbjudits till att lämna synpunkter på en remiss från Socialdepartementet: SOU 2014:23 Rätt information på rätt plats och i rätt tid. Socialnämnden är en av remissinstanserna. Inledning För den enskilde individen är ett bra och samlat omhändertagande ofta beroende av insatser från såväl landsting och kommun som privata vårdgivare eller privat utförare av socialtjänst. Valmöjligheterna har ökat genom strukturförändringar inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst, som till exempel vårdval och lagen om valfrihetssystem. Organisatoriska gränser mellan olika aktörer för med sig juridiska och tekniska utmaningar när det gäller hantering av personuppgifter. Den enskilde individen ska inte riskera att få mindre säkra insatser eller insatser av lägre kvalitet för att en eller flera personalkategorier inte har tillgång till rätt information vid rätt tillfälle. Genom samverkande verksamheter kan fördelar för individen uppnås. För att detta ska vara möjligt behövs ett regelverk för informationshanteringen som har individen och individens behov i centrum. Utredningens utgångspunkt är att värden som kvalitet och säkerhet inte står i motsats till behov av skydd för den personliga integriteten. Den relevanta frågan handlar därför om hur integritetsskyddet bör utformas för att stimulera en socialtjänst och hälso- och sjukvård där invånare får insatser av så hög kvalitet och säkerhet som möjligt. Utredningens förslag i korthet: Två nya lagar, en socialtjänstdatalag och en hälso- och sjukvårdsdatalag. En informationshantering som utgår från individens behov. En informationshantering som stödjer tillgänglighet, säkerhet och skyddet för den personliga integriteten. En informationshantering som bidrar till bättre resultat för individer i behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst. En informationshantering som stödjer yrkesutövare inom hälso- och sjukvård och socialtjänst i deras arbete. Två nya lagar, en socialtjänstdatalag och en hälso- och sjukvårdsdatalag Utredningen föreslår två nya lagar, för att öka förutsättningarna för en mer ändamålsenlig och sammanhållen informationshantering inom och mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2 september 2014 SN-2014/2986.145 3 (7) Regleringen av personuppgiftsbehandlingen underlättas av att förslag till lagstiftning inom båda områdena lämnas samtidigt. De nya lagarna ska komplettera personuppgiftslagen, vilket innebär att när reglering saknas i de nya lagarna så tillämpas personuppgiftslagen. Socialtjänstdatalagen ska gälla för kärnverksamheter i socialtjänsten, det vill säga det som utförs av kommunala myndigheter, enskilda verksamheter och Statens institutionsstyrelse. Socialtjänstdatalagen ska innehålla bestämmelser om personuppgiftsansvar, vilka personuppgifter som får behandlas, tillåtna ändamål för personuppgiftsbehandlingen, utlämning genom direktåtkomst, inre sekretess, behörighetsstyrning, åtkomstkontroll och rättigheter för den enskilde individen. Den nya lagen föreslås ersätta den idag gällande lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, SoLPuL. Hälso- och sjukvårdsdatalagen avser att minska tillämpningsproblemen med nuvarande lagstiftning, reducera de negativa konsekvenserna av regelverkets organisatoriska fokus, stärka integritetsskyddet och tydliggöra ansvaret för att rätt information finns på rätt plats i rätt tid. Den nya lagen föreslås ersätta patientdatalagen, men många bestämmelser i patientdatalagen ska flyttas över oförändrade till den nya lagen. En informationshantering som utgår från individens behov Hälso- och sjukvård Utredningen föreslår att det ska vara tillåtet att utbyta nödvändiga uppgifter om en patient på samma enkla sätt, oavsett hur vården i ett landsting eller i en kommun är organiserad. Därmed föreslås att det ska bli tillåtet för offentligt finansierade vårdgivare inom en huvudmans ansvarsområde att utbyta uppgifter om en patient genom direktåtkomst, oavsett om verksamheten drivs offentligt eller privat. Informationen ska kunna följa patienten. Detta innebär att tillämpningsreglerna för sammanhållen journalföring mellan vårdgivare inom samma huvudman minskar och istället kommer att användas i informationsutbytet mellan vårdgivare som finansieras av olika huvudmän. En förutsättning för informationsutbytet är också fortsättningsvis, att individen ger sitt samtycke. Ett problem idag är att patientdatalagen saknar bestämmelser hur hanteringen ska se ut för personer som varaktigt saknar beslutsförmåga. Hälso- och sjukvårdsdatalagen föreslås innehålla ett undantag gällande särskilt samtycke för dessa. I stället ska individens samtycke till själva hälso- och sjukvårdsinsatserna vara grunden för vilka uppgifter hos andra vårdgivare det är tillåtet att ta del av.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2 september 2014 SN-2014/2986.145 4 (7) Socialtjänst Utredningen föreslår att man i den kommun som väljer att organisera socialtjänsten i flera olika nämnder och kommunalägda bolag, ska kunna utbyta personuppgifter genom direktåtkomst. Utredningen föreslår också att det under vissa förutsättningar även ska vara tillåtet med direktåtkomst mellan olika utförare av socialtjänst oavsett om de är kommunala eller privata. Denna form av direktåtkomst ska endast gälla det informationsutbyte som behövs där till exempel två eller flera utförare ger insatser. En förutsättning är att samtycke ges. Samverkan hälso- och sjukvård och socialtjänst Det kan finnas behov av en omfattande samverkan över organisatoriska och professionella gränser i utförandet av insatser för äldre, individer med funktionsnedsättning, missbruks- eller beroendeproblematik eller psykisk ohälsa. Därmed föreslås att verksamheterna ska få välja den form av informationshantering som ger bäst förutsättningar i det dagliga arbetet. Till exempel direktåtkomst mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst eller i form av en gemensam vård- och omsorgsjournal. Utredningen gör bedömningen att det kan förenkla informationsförsörjningen till exempel inom ett särskilt boende. En informationshantering som stödjer tillgänglighet, säkerhet och skyddet för den personliga integriteten Vårdgivare och verksamheter inom socialtjänsten ska arbeta systematiskt med att säkerställa att personuppgifterna finns tillgängliga i verksamheten. Det behöver till exempel finnas utarbetade skydd mot avbrott i systemen, reservrutiner och robusta rutiner för tilldelning av behörigheter. De nya lagarna kommer att innehålla tydliga bestämmelser och krav på behörighetsstyrning och åtkomstkontroll för att reglera yrkesutövares åtkomst begränsat till den information som behövs. Yrkesutövaren själv har ansvar för den inre sekretessen. Det innebär att denne endast får ta del av personuppgifter om enskilda individer där yrkesutövaren är direkt inblandad. En informationshantering som bidrar till bättre resultat för individer i behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst Genom förslaget om direktåtkomst mellan vårdgivare verksamma inom en huvudmans ansvarsområde kan informationen följa individen. Ur ett kvalitetssäkringsperspektiv innebär det att inblandade vårdgivare kan följa den enskilda individens hela vårdprocess och därmed säkerställa att den egna vården som utförs är riktig. Förslaget ger ökade möjligheter till lokalt kvalitetsarbete exempelvis hos enskilda utförare av socialtjänst, genom att det i socialtjänstdatalagen

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2 september 2014 SN-2014/2986.145 5 (7) tydliggörs att enskilda verksamheter får behandla personuppgifter för att systematiskt och fortlöpande säkra och utveckla kvaliteten i verksamheter. Detta är redan möjligt för offentliga verksamheter och i och med förslaget så blir det likvärdiga möjligheter för alla som bedriver socialtjänst. Genom att ta bort sekretessgränserna mellan olika nämnder på socialtjänstens område i en och samma kommun ges nya möjligheter för kommunen att göra en mer samlad verksamhetsuppföljning och kvalitetssäkring. Vidare föreslår utredningen att en kommun, i egenskap av huvudman och ansvarig för socialtjänsten, ska ha samma möjligheter att följa upp kvaliteten i socialtjänsten oavsett om den enskildes insatser utförs av en privat eller av en offentlig utförare. För att möjliggöra detta föreslås en tystnadspliktsbrytande uppgiftsskyldighet för verksamheter på socialtjänstens område att lämna ut de uppgifter som ansvarig kommun behöver. Gällande läkemedel föreslås att den enskilda individen inte kan motsätta sig att sådan information finns tillgänglig för olika vårdgivare. Målet med samlad information om vårdtagaren är att kunna ge en anpassad behandling. För den enskilde kan en olämplig kombination av läkemedel eller överkänslighet mot vissa läkemedel, föra med sig konsekvenser för hälsa och livskvalitet. En informationshantering som stödjer yrkesutövare inom hälso- och sjukvård och socialtjänst i deras arbete Utredningen pekar på behovet av ökad kunskap och kompetens inom både socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande förutsättningar för att hantera och utbyta information. Den som för journal ansvarar för sina uppgifter och att de är korrekta, oavsett om en administrativ kvittens (signering) är synlig eller inte. I nuvarande patientdatalagen uttrycks vårdgivarens skyldigheter och ansvar för den journalförda informationen bara indirekt genom signeringskravet. Den nya hälso- och sjukvårdsdatalagen ska tydligt utrycka att den som för patientjournal ansvarar för sina uppgifter och ska kontrollera att uppgifterna är korrekta. Kontrollen ska antingen göras i direkt anslutning till att yrkesutövaren själv för in sin anteckning eller i samband med genomläsning av vad till exempel en läkarsekreterare har fört in. Vårdgivaren kan ställa krav på signering av vissa anteckningar om det är motiverat med hänsyn till verksamhetens krav på patientsäkerhet. Vårdgivaren ska ha tydliga rutiner för hur ansvaret för uppgifternas riktighet ska upprätthållas i verksamheten. I lagen ska också finnas en bestämmelse om hur den som för journal ska rätta felaktiga uppgifter. Utredningen föreslår att signeringskravet som det är utformat idag tas bort.

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2 september 2014 SN-2014/2986.145 6 (7) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att utredningen har fångat viktiga frågor som är aktuella för förvaltningen idag. De förslag som tagits fram är tidsenliga och kommer att underlätta den fortsatta utvecklingen inom sammanhållen journalföring och e-förvaltning. Positivt är att fokus flyttas från organisatoriska gränser till den enskilda individen i hanteringen av personuppgifter. Hantering av personuppgifter avseende personer som varaktigt saknar beslutsförmåga är en aktuell fråga inom förvaltningen. Utredningens förslag att förändra lagstiftningen från samtycke till att det ska vara hälso- och sjukvårdsinsatserna som ska utgöra grunden för vilka uppgifter som vårdgivarna ska få ta del av är en positiv utveckling. Detta ökar patientsäkerheten för dessa personer genom att möjliggöra sammanhållen journalföring som till exempel Nationell patientöversikt (NPÖ), som sedan 2013 kan användas av legitimerad personal inom förvaltningen. Utredningens förslag gällande möjlighet att utbyta personuppgifter genom direktåtkomst även då socialtjänsten är organiserad i olika nämnder är positivt. Detta är något som kan öka kvaliteten för den enskilda individen förutsatt att denne ger sitt samtycke, och underlätta för förvaltningens verksamheter. I samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst för enskilda individer föreslås möjligheter till gemensam vård- och omsorgsjournal för att förenkla informationsförsörjningen. Där ser förvaltningen utmaningar då det är viktigt att säkerställa att kompetens för att tolka informationen finns inom de olika yrkesgrupperna, så att inte felaktiga bedömningar görs. Det innebär också förändringar gällande gallring och arkivering. Förvaltningen känner sig tveksam till utredningens förslag att vårdtagaren inte ska kunna motsätta sig olika vårdgivares möjlighet till direktåtkomst gällande vårdtagarens läkemedel. Samtycke bör även gälla för läkemedel, då individen kan uppleva det som känslig information. Vidare pekar utredningen på ansvaret för informationen och dess korrekthet. Detta är något som förvaltningen arbetar löpande med då det precis som nämns i utredningen är nödvändigt med tillit till dokumentationens korrekthet i informationsöverföring inom och mellan verksamheter. Ökade möjligheter att via direktåtkomst eller på annat sätt nå information digitalt stödjer förvaltningens arbete inom e-förvaltning. Förvaltningen arbetar löpande med informationssäkerhetsfrågor såsom behörighetstilldelning, införande av logguppföljning, säkerhet kring inloggning och liknande. En arbetsgrupp inom förvaltningen har under året gått igenom informationsbehovet hos olika yrkesgrupper. Ett förslag har

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2 september 2014 SN-2014/2986.145 7 (7) tagits fram hur behörigheter och åtkomst till information bör se ut för olika yrkeskategorier inom förvaltningens verksamheter. Förvaltningen vill understryka att det förutom mjuka frågor såsom hur information ska hanteras och kompetens kring att ta del av informationen också kommer innebära tekniska utmaningar. Dessa tekniska utmaningar kan innebära ökade kostnader för systemanpassningar men också innebära ett ökat resurskrav gällande systemadministration beroende på hur behörighet och åtkomst till information kan lösas rent tekniskt. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Christina Ring Enhetschef IT-enheten Bilagor/Hänvisning Remissmissiv För läsning av Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) i sin helhet, sammanfattning av densamma http://www.regeringen.se/sb/d/18046/a/239228 (2014-09-02) Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 28 augusti 2014 SN-2014/2985.641 1 (2) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08 535 378 05 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till socialnämnden för yttrande. Motionären vill att ett mobilt förskoleteam inrättas som en förebyggande insats för att förhindra att barn utsätts för våld. Motionären anser det viktigt att på ett tidigt stadium i barnens liv erbjuda familjer en trygg och neutral kontakt med socialsekreterare, och påpekar att antalet anmälningar till socialtjänsten om oro för barn i förskoleåldern ökar katastrofalt samt att incidenter med dödlig utgång har skett. Förvaltningen ser positivt på motionärens intentioner att eliminera fördomar gentemot socialtjänsten. Idag arbetar personal på familjecentralerna liknande det sätt som beskrivs i motionen. Förvaltningen ser att det skulle kunna vara positivt att utöka de förebyggande och uppsökande insatserna i denna åldersgrupp, och ett mobilt team för förskola skulle därför kunna vara en god idé. Förvaltningen ser positivt på att berörda förvaltningar tillsammans med Samkraft ser över frågan. Beskrivning av ärendet Motionären Lisbeth Krogh (HP) vill att ett mobilt förskoleteam inrättas, som en förebyggande insats för att förhindra att barn utsätts för våld. Motionären menar att Samkraft är ett bra forum som dock riskerar att missa kontakten med föräldrar på ett neutralt plan. Då det existerar fördomar kring socialtjänstens funktion, anser motionären det viktigt att på ett tidigt stadium i barnens liv erbjuda familjer en trygg och neutral kontakt med socialsekreterare. Det neutrala ligger dels i valet av förskolan som plats, dels i metoden att, likt Mobila ungdomsteamet, finnas tillgängliga utan att man har ett specifikt ärende. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 28 augusti 2014 SN-2014/2985.641 2 (2) Motionären menar att man genom att inrätta ett mobilt förskoleteam kan fånga upp barn som man annars riskerar att upptäcka först i skolåldern och att man kan vara ett proaktivt stöd för föräldrar som känner sig otrygga i sin föräldraroll. Motionären menar också att antalet anmälningar till socialtjänsten om oro för barn i förskoleåldern ökar katastrofalt samt att incidenter med dödlig utgång har skett. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på motionärens intentioner att eliminera fördomar gentemot socialtjänsten. Att kunna finnas tillgängliga utan att detta föregås av ett specifikt ärende är positivt för alla inblandade. Idag arbetar personal på familjecentralerna, som drivs tillsammans med barnoch utbildningsförvaltningen, liknande det sätt som beskrivs i motionen. Med anledning av detta ser förvaltningen positivt på att berörda förvaltningar tillsammans med Samkraft ser över frågan. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare Bilagor Remiss Ge Samkraft i uppdrag att skapa ett mobilt förskoleteam Missiv Beslutet delges Kommunstyrelsen

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-08-25 SN-2014/2358.119 1 (3) HANDLÄGGARE Mirja Backlund Mirja.Backlund@huddinge.se Socialnämnden Förslag att inrätta en Whistleblower-funktion i kommunen svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP) och Marianne Broman (MP) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat 25 augusti 2014 och antar det som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning I en motion ställd till kommunfullmäktige i Huddinge föreslår motionärerna att Huddinge kommun inför en whistleblower-funktion för anställda, förtroendevalda eller konsulter i syfte säkerställa att oegentligheter blir offentliga och åtgärdade. Regeringen har i ett betänkande (SOU 2014:31) i maj detta år lagt fram ett förslag om bland annat en ny lag med förstärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Arbetsgivare kommer i och med detta bli skyldiga att se till att det finns rutiner för hantering av interna larm. Förändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2015. Förvaltningen välkomnar motionärernas förslag i sak och föreslår att arbetet med att utforma rutiner för hantering av interna larm utifrån de nya lagkraven påbörjas och samordnas med förslaget om en ny etisk kod och nya riktlinjer för jäv och andra intressekonflikter. Beskrivning av ärendet I en motion ställd till kommunfullmäktige i Huddinge föreslår Miljöpartiet de gröna att Huddinge kommun inför en så kallad Whistleblower-funktion för anställda, förtroendevalda och konsulter. En liknande funktion har införts i Göteborg stad och Uppsala kommun. Funktionen ska kunna användas vid misstankar om allvarliga oegentligheter riktade mot personer i ledande ställning eller nyckelpersoner. Det kan vara fråga om ekonomisk brottslighet, mutor eller liknande, där någon på ett oacceptabelt sätt utnyttjar sin ställning för att gynna sig själv eller närstående. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-08-25 SN-2014/2358.119 2 (3) Förvaltningens synpunkter Social- och äldreomsorgsförvaltningen (SÄF) ser det av stor vikt att vid sidan av ett ständigt pågående värdegrundsarbete säkerställa att misstankar om oegentligheter kan föras fram utan rädsla för repressalier. Grundinställningen måste vara att arbetsplatserna inom Huddinge kommun har ett klimat som gör att medarbetare vill och vågar framföra kritik och synpunkter på verksamheten. I den offentliga sektorn har alla anställda en lagreglerad meddelarfrihet. En offentlig arbetsgivare får inte utdela repressalier mot någon som utnyttjat sin yttrandefrihet på jobbet, inte heller efterforska vem som lämnat anonym information till media eller försöka förmå medarbetare att inte använda sin yttrandefrihet. Regeringen publicerade i maj 2014 ett betänkande Visselblåsare stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31). Utredningen lämnar huvudsakligen följande tre förslag: En ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet En ny regel i arbetsmiljölagen (1977:1160) som innebär en skyldighet för alla arbetsgivare att i den utsträckning verksamheten kräver det antingen se till att det finns rutiner för interna larm om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm. Regler till skydd för identiteten på de arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Den nya lagstiftningen och de övriga förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2015. Förvaltningen välkomnar motionärernas förslag i sak och föreslår att arbetet med att utforma rutiner för hantering av interna larm utifrån de nya lagkraven påbörjas och samordnas med förslaget om en ny etisk kod och nya riktlinjer för jäv och andra intressekonflikter. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Mirja Backlund Personalchef

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-08-25 SN-2014/2358.119 3 (3) Bilagor 1. Motion Whistleblower-funktion i kommunen, Miljöpartiet de gröna 2. Betänkande av Utredningen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm. http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/07/83/131398b0.pdf (2014-08-25) Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, KS Kansli

Huddinge kommun Kommunfullmäktige 2014-05-12 MOTION Whistleblower-funktion i kommunen En anställd, konsult eller förtroendevald som misstänker oegentligheter inom någon av Huddinge kommuns verksamheter, ska enkelt kunna berätta det för överordnade och/eller till de kontrollorgan som finns inom och utanför kommunen. Tyvärr vet vi av erfarenhet att felaktigheter inte alltid rapporteras in. Det kan vara av orsaker som rädsla för repressalier eller andra uttryck för ogillande. Därför vill miljöpartiet att Huddinge gör som Göteborgs och Uppsala kommuner gjort, dvs. inför en whistleblower-funktion. Då visar vi som kommun tydligt att vi inte accepterar oegentligheter och uppmuntrar dem som får kännedom om felaktigheter att reagera. Syftet med whistleblower-funktionen är att säkerställa att oegentligheter blir offentliga och åtgärdade. Funktionen kan användas vid misstankar om allvarliga oegentligheter riktade mot personer i ledande ställning eller nyckelpositioner. Det kan gälla ekonomisk brottslighet, mutor eller liknande, där någon på ett oacceptabelt sätt utnyttjar sin ställning för att gynna sig själv eller närstående. Utan att peka ut några, har det visat sig att vissa områden som är i kontakt med fastighets- och byggsektorn, upphandling, entreprenader och avtalsförhandlingar är mer utsatta. Men risker finns också inom skola, vård och omsorg I Göteborg har whistleblower-funktionen infört en extern mottagarfunktion i form av en advokatbyrå och också en intern utredningsfunktion på stadsledningskontoret. Anmälningarna hanteras internt för diarieföring, bedömning och vidare utredning. Man kan lämna tips anonymt, men brev och mail med personuppgifter blir normalt offentliga. Justitieombudsmannen har dock i flera beslut konstaterat att en anställd inom offentlig sektor som använder sin rätt till yttrandefrihet inte kan anses vara illojal. Anställningsavtalet kan därför inte sägas upp på denna grund. (sid 36 Rätten att slå larm TCO) Vi föreslår att fullmäktige beslutar; att Huddinge kommun inför en whistleblower-funktion. För Miljöpartiet de gröna Marica Lindblad Olof Olsson Birgitta Ljung Marianne Broman

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-08-18 SN-2014/2984.181 1 (3) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 37805 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Redovisa kostnaderna för mottagandet av flyktingar och invandrare i kommunen genom ett "Mångkulturellt bokslut" svar på motion väckt av Arnold Boström (SD) och Mats Arkhem (SD). Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Redovisa kostnaderna för mottagandet av flyktingar och invandrare i kommunen genom ett Mångkulturellt bokslut svar på motion väckt av Arnold Boström (SD) och Mats Arkhem (SD), och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till socialnämnden för yttrande. I motionen föreslår Arnold Boström (SD) och Mats Arkhem (SD) att ett mångkulturellt bokslut upprättas, där kostnader och intäkter för invandring och flyktingar redovisas. Etableringsreformen som infördes den 1 december 2010 flyttade kostnaderna för nyanländas introduktion från kommunen till den statliga myndigheten Arbetsförmedlingen. För de personer som inte omfattas av etableringslagen får kommunen statlig ersättning. Ett bokslut innefattar även intäkter som individer genererar. Totalen av dessa utgifter och intäkter är dock omöjliga att redovisa för varje år, utan att tvingas göra godtyckliga bedömningar av kommande år. En bokföring av etnicitet på individnivå skulle inte tillföra något nytt perspektiv eller bidra till verksamhetens syfte. Beskrivning av ärendet I motionen föreslår Arnold Boström (SD) och Mats Arkhem (SD) att ett mångkulturellt bokslut upprättas, där kostnader och intäkter för invandring och flyktingar redovisas. Enligt motionärerna finns i kommunen flera, så kallade, utanförskapsområden. Dessa ska vara resultatet av en misslyckad integration och en ansvarslös invandringspolitik. Med anledning av detta anser motionärerna att ansvaret ligger på den svenska staten, och att det föreslagna bokslutet är nödvändigt för att Huddinge kommun ska kunna ställa ekonomiska krav på staten. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-08-18 SN-2014/2984.181 2 (3) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen redovisar statistik och kostnader avseende Arbete och försörjnings verksamhet i delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Detta kan också följas via Socialstyrelsens öppna jämförelser. Statistik redovisas och analyseras utifrån kön-, barn- och områdesperspektiv och omotiverade skillnader ska redovisas och åtgärdas. Utifrån ett områdesperspektiv har särskilda prioriteringar gjorts av områden som Flemingsberg och Vårby, i enlighet med Mål och budget. Etableringsreformen som infördes den 1 december 2010 flyttade samordningsansvaret och därmed också kostnaderna för nyanländas introduktion från kommunen till den statliga myndigheten Arbetsförmedlingen. För de personer som inte omfattas av etableringslagen får kommunen statlig ersättning. Ett bokslut innefattar inte bara kostnader utan även intäkter, till exempel de skatteintäkter och statsbidrag som individer genererar. Totalen av dessa utgifter och intäkter är dock omöjliga att redovisa för varje år, utan att tvingas göra godtyckliga bedömningar av kommande år. Förvaltningen anser att bedömningar av detta slag inte skulle vara förenliga med syftet med den kommunala redovisningen. Motionärerna definierar inte vad man menar med begreppet mångkultur, men om begreppet syftar på en viss etnisk grupp kan en redovisning av sådana kostnader inte ske utan att föregås av en registrering av individen som skulle gå emot svensk lagstiftning. Utöver detta kan förvaltningen inte se att ett särskiljande av kostnader och intäkter på dessa grunder skulle tillföra verksamheten något nytt perspektiv gällande att hjälpa och stötta individer i behov av ekonomiskt bistånd. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-08-18 SN-2014/2984.181 3 (3) Bilagor Motion Remissmissiv Beslutet delges Kommunstyrelsen

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 28 augusti 2014 SN-2014/2851.109 1 (3) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 remissvar Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 remissvar och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning En remiss har inkommit till socialnämnden för yttrande. Kommunförbundet Stockholms Län har låtit sända dokumentet KSL inför nästa mandatperiod på remiss till länets samtliga kommunstyrelser. Dokumentet beskriver de organisatoriska förändringar som en arbetsgrupp inom KSL föreslår inför den kommande mandatperioden, där framför allt uppdelningen mellan de förtroendevalda och tjänstemännen i kommunernas representation inom föreningen. Beskrivning av ärendet Dokumentet beskriver de organisatoriska förändringar som en arbetsgrupp inom KSL föreslår inför den kommande mandatperioden, där några särskilt viktiga frågor lyfts fram tillsammans med förslag till mål för de två huvudområdena regional utveckling och välfärdsutveckling. Området regional utveckling handlar om frågor där kommungränsen är av mindre betydelse och frågan i större grad är beroende av samverkan för att lyckas. Det övergripande målet inom detta område är att bidra till fortsatt tillväxt och hållbar utveckling av Stockholms län. I förslaget inför nästa mandatperiod framhävs särskilt fem områden inom regional utveckling som bör prioriteras. Dessa är infrastruktur och kollektivtrafik, bostadsbyggande och bostadförsörjning, arbetsmarknad och kompetensförsörjning, digitalisering och e-samhället samt miljö och klimat. Området välfärdsutveckling utgår från medlemskommunernas kärnverksamheter inom vård, skola och omsorg. Det övergripande målet inom detta område är att på kommunernas uppdrag stimulera samverkan och leda projekt som möter medborgarnas behov av effektiva hållbart finansierade välfärdstjänster av hög kvalitet. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 28 augusti 2014 SN-2014/2851.109 2 (3) I förslaget presenteras följande prioriterade områden: samverkan mellan kommunernas äldreomsorg och landstingets hälso- och sjukvård, samverkan mellan socialtjänst, skola och landstingets öppenvård, digitalisering, e- förvaltning och e-hälsa, gymnasieutbildning och vuxenutbildning, asyl och flyktingmottagning samt utveckling av kvalitetskriterier och ersättningsmodeller och uppföljning av konkurrensutsatt verksamhet. Arbetsgruppen föreslår en förstärkt medlemsrepresentation med en tydligare roll för KSO-gruppen som stöd till förbundsstyrelsen. Istället för dagens fyra politiska beredningar förslås politiska styrgrupper och sakpolitiska nätverk för medlemskommunernas förtroendevalda. De politiska styrgruppernas funktion ska enligt förslaget vara att stärka delaktighet och engagemang i strategiskt viktiga projekt och följa dessas utveckling samt ansvara för återrapportering till styrelsen. Även de sakpolitiska nätverken ska enligt förslaget fungera som stöd och rådgivande gentemot styrelsen, utöver sitt huvudsakliga syfte att fungera som forum för erfarenhetsutbyte för förtroendevalda. De sakpolitiska nätverken är framförallt tänkta att inriktas mot områdena socialtjänst inklusive vård och omsorg, utbildning och samhällsbyggnad inklusive infrastruktur och miljö. KSLs uppdrag och organisation är komplex och olika delar överlappar varandra. Mot bakgrund av detta har sex stycken nyckelfrågor identifierats inför den kommande mandatperioden. Dessa är: Balansen mellan lokalt självstyre och regional samordning, Partier och medlemskommuner, Sakfrågor och sammanhang, Att både företräda och förankra, Kontinuitet eller flexibilitet, Spets eller bredd eller både och. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser den föreslagna indelningen av förbundets inriktning som tydlig och nödvändig. Regional utveckling och välfärdsutveckling representerar väl vad förvaltningen anser att kommunförbundets fokus bör vara. Inom regional utveckling anser förvaltningen att samtliga fem områden är av stor vikt men att infrastruktur och kollektivtrafik bör prioriteras. Inom välfärdsutveckling ser förvaltningen att områdena samverkan mellan kommunernas äldreomsorg och landstingets hälso- och sjukvård, samt samverkan mellan socialtjänst, skola och landstingets öppenvård bör vara prioriterade områden. Även asyl och flyktingmottagning bör vara ett prioriterat område. Förvaltningen delar kommunförbundets bild av de sex nyckelfrågornas vikt och relevans. Balansen mellan det lokala självstyret och den regionala samordningen är en utmaning och det lokala måste vara utgångspunkten. Medlemskommunernas dubbla representation kräver tydlighet i kommunikationen från och till kommunförbundet, för att undvika att frågor

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 28 augusti 2014 SN-2014/2851.109 3 (3) behandlas parallellt inom en och samma organisation. Den föreslagna förändringen av kommunförbundets beredningsstruktur är ett välkommet inslag som förhoppningsvis kan bidra med flexibilitet och effektivitet. De olika kommunernas representation inom olika sakfrågeområden kan med denna utveckling bli tydligare och ge medlemmarna möjlighet att göra sin röst hörd inom de områden som utgör fokus för respektive kommun. Frågan gällande spets eller bredd är komplicerad och kräver även den stor tydlighet. Spetskompetens är välkommet där den kan erbjudas som ett komplement till medlemmarnas befintliga resurser och inte istället för dessa. Det är viktigt att frågeställningar formuleras på ett bra sätt och att de föregås av diskussioner mellan kommunförbundet och dess medlemmar. Detta för att säkra att rätt frågor förs upp till regionnivå och att frågor med potential och behov av att utvecklas till KSL-frågor får möjlighet att göra detta. Britt-Marie Karlén Social- och äldreomsorgsdirektör Marianne Krook Biträdande social- och äldreomsorgsdirektör Johan Andersson Utredare Bilagor Remisshandlingar Remissmissiv Beslutet delges Kommunstyrelsen

REMISS 2014-06-12 Dnr KSL/13/0111-70 Kommunstyrelserna i Stockholms Län Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 KSLs beslut Styrelsen beslutade vid sammanträde 2014-06-12 att remittera arbetsgruppens förslag om Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 till medlemmarna. Sammanfattning KSLs styrelse har inför mandatperioden 2015-2018 gett en politiskt sammansatt arbetsgrupp i uppdrag att föreslå inriktning, organisation och arbetsformer för KSL. Det framtagna förslaget till inriktning för KSL bygger på två huvudområden, Regional utveckling och Välfärdsutveckling. Istället för dagens fyra beredningar, föreslås politiska styrgrupper och sakpolitiska nätverk för förtroendevalda i länets kommuner i syfte att förstärka medlemsrepresentationen. Beskrivning av ärendet Arbetet har bedrivits under perioden februari-maj 2014 och bestått av ett antal möten och arbetsseminarier där arbetsgruppen bland annat utarbetat och prövat olika scenarier om KSLs framtid, identifierat de viktigaste nyckelfrågorna, genomfört en enkätundersökning om prioriterade KSLuppdrag samt anordnat ett seminarium med kommunstyrelseordföranden, beredningsledamöter och kommundirektörer. I rapporten lyfter arbetsgruppen fram några särskilt viktiga frågor att prioritera och formulerar förslag till mål för de bägge huvudområdena. Arbetsgruppen föreslår en förstärkt medlemrepresentation med en tydligare roll för KSO-gruppen. Detta i en KSL-organisation med ökade inslag av Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, 100 64 Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel 08-615 94 00 Fax 08-615 94 94 E-post info@ksl.se Hemsida www.ksl.se Organisationsnummer 222000-0448

KOMMUNFÖRBUNDET REMISS STOCKHOLMS LÄN 2014-06-12 Dnr KSL/13/0111-70 projekt- och processorientering. Bland övriga förslag finns ett årligt konvent för Stockholmskommunerna och en tydligare roll för kommundirektörsgruppen i stödet till förbundsdirektören. Svarsperiod Remissen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. Svar önskas senast 31 oktober 2014 med e-post till registrator@ksl.se Frågor och information Frågor med anledning av detta besvaras av: Madeleine Sjöstrand, madeleine.sjostrand@ksl.se, 08-615 94 01. Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Elisabeth Gunnars Madeleine Sjöstrand 1:e vice ordförande direktör Bilaga Rapport, Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2

Maj 2014 KSL inför nästa mandatperiod 2015-2018

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inför en ny mandatperiod... 5 2.1 Bakgrund... 5 2.1.1 Kort om KSL... 5 2.1.2 Nyckelfrågor... 7 2.2 Arbetsgruppens uppdrag och arbete... 8 2.2.1 Syfte och mål... 9 2.2.2 Uppdragets genomförande... 10 3. Det här står vi inför... 11 3.1 Befolkningstillväxtens utmaningar inom samhällsbyggnad och fysisk planering... 11 3.2 Kompetensförsörjningens utmaningar... 12 3.3 Välfärdens utmaningar... 12 4. Det här är vår inriktning... 14 4.1 KSLs roll... 14 4.2 KSLs två huvudområden... 14 4.3 Inriktning Regional utveckling...16 4.4 Inriktning Välfärdsutveckling... 17 4.5 Särskilda KSL-uppdrag... 18 4.5.1 IT-forum... 18 4.5.2 Gymnasieantagningen...19 4.5.3 Strukturfondspartnerskapets sekretariat... 20 4.5.4 Övriga uppdrag... 20 4.6 När ska en fråga bli ett uppdrag?... 20 KSL inför nästa mandatperiod 2015-2018 1(40)

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 5. Så här arbetar vi... 22 5.1 Arbetsformer och organisation... 22 5.1.1 Projekt... 22 5.1.2 Processer... 23 5.2 Politisk organisation... 23 5.2.1 Parti- respektive kommunrepresentation... 23 5.2.2 Förbundsmöte... 24 5.2.3 Styrelse... 24 5.2.4 Politiska styrgrupper... 25 5.2.5 Sakpolitiska nätverk för förtroendevalda... 25 5.2.6 Konvent Stockholmskommunerna... 26 5.3 Tjänstemannaorganisation... 26 5.3.1 Förbundsdirektör och kansli... 26 5.3.2 Kommundirektörsgrupp... 27 5.3.3 Tjänstemannastöd från länets kommuner... 27 5.4 Sammanfattande organisationsskiss... 28 6. Förslag till fortsatt process i medlemskommunerna och KSL... 29 6.1 Om medlemmarnas KSL och behov av förankring och kommunikation... 29 6.2 Partiernas betydelse i den fortsatta processen... 30 6.3 Tidplan och beslutsgång... 30 Bilaga 1: Gällande överenskommelser... 32 Bilaga 2: Enkätundersökning om prioriterade uppgifter... 34 Bilaga 3: Regionala samarbeten i Sverige några korta fakta... 39 KSL inför nästa mandatperiod 2015-2018 2(40)

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 1. Sammanfattning KSLs styrelse har inför mandatperioden 2015-2018 gett en politiskt sammansatt arbetsgrupp i uppdrag att föreslå inriktning, organisation och arbetsformer för KSL. Denna rapport från arbetsgruppen tar sin utgångspunkt i viktiga utmaningar och nyckelfrågor för de 26 medlemskommunerna. En huvudstadsregion med sin befolkningstillväxt och sina utmaningar inom områden som samhällsbyggnad, kompetensförsörjning och välfärdstjänster, förändrar förutsättningarna för kommunernas uppdrag och kräver samverkan över kommungränserna för att möta medborgarnas behov. I rapporten belyser arbetsgruppen några av dessa utmaningar och nyckelfrågor inför nästa mandatperiod. Arbetsgruppen bygger sitt förslag till inriktning för KSL på två huvudområden, Regional utveckling och Välfärdsutveckling. Området Välfärdsutveckling rymmer frågor som har en tydlig koppling till kommunernas ordinarie kärnverksamheter och till hemkommunens organisation. Inte sällan är det inom detta område som kommunalpolitiken tar sin utgångspunkt med fokus på frågor om vård, skola och omsorg. Området Regional utveckling rör som regel frågor där kommungränsen är av mindre betydelse. Här har den enskilda kommunen inte samma möjlighet att på egen hand styra utvecklingen, utan är i högre grad beroende av andra för att lyckas. I rapporten lyfter arbetsgruppen fram några särskilt viktiga frågor att prioritera och formulerar förslag till mål för de bägge huvudområdena Utgångspunkten är att arbetet inom KSL baseras på uppdrag från medlemskommunerna, som beslutas av styrelsen i verksamhetsplan och uppdragsdirektiv. För att ge stöd i avgränsning och koncentration av uppdragen föreslår arbetsgruppen kriterier för när en fråga blir en KSL-fråga samt för i vilka fall frågan bör väljas bort som fråga för just KSL att hantera. Organisation och arbetsformer i morgondagens KSL har varit aktuella frågor vid de arbetsgruppsmöten och seminarieövningar som föregått denna rapport. Arbetsgruppen föreslår en förstärkt medlemrepresentation med en tydligare roll för KSO-gruppen. Detta i en KSL-organisation med ökade inslag av projekt- och KSL inför nästa mandatperiod 2015-2018 3(40)

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN processorientering. Istället för dagens fyra beredningar, föreslås politiska styrgrupper och sakpolitiska nätverk för förtroendevalda i länets kommuner. Bland övriga förslag finns ett årligt konvent för Stockholmskommunerna och en tydligare roll för kommundirektörsgruppen i stödet till förbundsdirektören. Efter styrelsens behandling av arbetsgruppens rapport, går förslaget på remiss till medlemskommunernas kommunstyrelser. Arbetsgruppen rekommenderar kommunerna att i sina remissvar särskilt belysa förslagen om inriktning, organisation och arbetsformer för KSL inför nästa mandatperiod. KSL inför nästa mandatperiod 2015-2018 4(40)

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 2. Inför en ny mandatperiod 2.1 Bakgrund 2.1.1 Kort om KSL Kommunförbundet Stockholms Län är en ideell förening som bildades 1990 när Stockholms Länsavdelning inom dåvarande Svenska Kommunförbundet avvecklades. I stadgarnas första paragraf formuleras föreningens uppdrag. Kommunförbundet Stockholms Län är en sammanslutning av länets kommuner. Förbundets uppgifter är att inom länet stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen att tillvarata kommunernas intressen att främja samverkan mellan kommunerna att bistå kommunerna i deras verksamhet Verksamhetens karaktär Under de 25 år som föreningen har verkat har verksamheten utvecklats både till innehåll och till form. Inriktningen har de senaste mandatperioderna förändrats gradvis från självstyrelsefrågor och intressebevakning mot regionala utvecklingsfrågor och verksamhetssamverkan. Uppdragen har också blivit bredare med en starkare förväntan på alla medlemmars deltagande och en ökad samverkan med externa parter. Allt fler frågor är sakområdesöverskridande, det vill säga ingår i flera verksamhetsområden. Kommunernas gränssnitt för samverkan är också allt mer olika då organisationerna ser olika ut, har olika styrsystem och förekomsten av fristående utförare varierar. Den statliga styrningen och påverkan på den regionala nivån, såväl genom lagstiftning som ekonomiska incitament har ökat de senaste åren. Vidare har många av de överenskommelser som kommunerna ingått med varandra och med externa parter medfört följduppdrag av exekutiv karaktär såsom mer eller mindre permanenta grupperingar med kommunernas representanter för att följa och fortsatt utveckla sakfrågan. Över tid går dessa uppdrag över i driftskeden som kan jämföras med den verkställighet som hanteras i kommunernas tjänstemannaorganisation med det politiska uppdraget som utgångspunkt. Vidare har KSL uppdrag där kommunernas samverkan styrs och finansieras genom särskilda avtal, till exempel IT-forum och Gymnasieantagningen Stockholms Län. Politisk styrning Den politiska styrningen sker genom beslut av förbundsmötet. För innevarande mandatperiod består den politiska organisationen av styrelsen och fyra KSL inför nästa mandatperiod 2015-2018 5(40)

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN beredningar; Utbildning, Arbetsmarknad, Social välfärd samt Miljö- och samhällsutveckling. De förtroendevalda är utsedda av respektive parti vilket medför att medlemskommunernas representation i olika organ varierar. Kommun Uppdrag Fördelning Sty Arb b Miljö b Utb b Soc b Val b Rev Bostads- Op Naturbr Stift forum Kvinnofrid gymn Äldrecentr Botkyrka 6 2 2 1 1 Danderyd Ekerö 4 1 1 2 Haninge 5 2 1 1 1 Huddinge 8 2 2 3 1 Järfälla 1 1 Lidingö 2 1 1 Nacka 3 1 2 Norrtälje 2 1 1 Nykvarn Nynäshamn 4 1 1 1 1 Salem 2 1 1 Sigtuna 1 1 Sollentuna 2 1 1 Solna 9 1 2 2 2 1 1 Stockholm 36 7 5 5 4 4 6 3 1 1 Sundbyberg 2 1 1 Södertälje 6 1 1 3 1 Tyresö Täby 2 1 1 Upplands-Bro 2 2 Upplands Väsby 2 1 1 Vallentuna 2 2 Vaxholm 2 2 Värmdö 2 1 1 Österåker 1 1 106 22 14 14 14 14 14 6 3 1 2 2 Tabell 1: Politiska uppdrag fördelat på kommunerna Parti Uppdrag Fördelning Sty Arb b Miljö b Utb b Soc b Val b Rev Bostads- Op Naturbr Stift forum Kvinnofrid gymn Äldrecentr M 35 7 5 5 5 5 2 2 1 1 1 1 KD 6 1 1 1 1 2 C 7 1 1 1 1 1 2 FP 13 3 1 2 1 1 2 2 1 S 30 7 4 4 4 4 2 2 1 1 1 V 7 1 1 1 1 1 2 MP 8 2 1 1 1 1 2 106 Tabell 2: Politiska uppdrag fördelat på partierna Ekonomi KSL finansieras genom förbundsavgifter. Under nuvarande mandatperiod är taket för utdebitering av förbundsavgifter 0,5 promille av kommunernas samlade skatteoch bidragsintäkter året innan det aktuella budgetåret. Den aktuella utdebiteringen är 0,4 promille. 2013 var KSLs omsättning ca 76 mkr, varav förbundsavgifter 35,5 mkr (47 %) och avtalsfinansiering 40,5 mkr (53 %). Av kostnaderna motsvarar KSL inför nästa mandatperiod 2015-2018 6(40)

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN löner och ersättningar knappt hälften av omsättningen. Kansliet hade under 2013 38 årsarbetare varav 12 inom gymnasieantagningen. 2.1.2 Nyckelfrågor Mot bakgrund av den mer komplexa bilden av KSLs uppdrag, arbetsformer och organisation har följande sex nyckelfrågor formulerats inför nästa mandatperiod. Balansen mellan lokalt självstyre och regional samordning KSL bygger på den lokala självstyrelsen, samtidigt som frågornas geografi förändras och blir alltmer regionala i sin logik. Utvecklingen i en tillväxtregion som Stockholms län talar sitt entydiga språk. Regionen växer och växer ihop mer och mer. Kollektivtrafik, bostadsförsörjning, arbetsmarknad och klimatfrågor blir alltmer regionala i en allt tätare storstadsregion. Medborgarnas rörlighet ökar i ett allt större geografiskt omland. Det innebär att medborgarnas efterfrågan på välfärdstjänster och rumsliga intressen går över kommungränserna. KSL är en förening utan formella mandat i det regionala utvecklingsarbetet. I många frågor möter man länsstyrelse och landsting och spelar en viktig roll i att samla kommunerna och att medverka i det regionala tillväxtarbetet. Hur KSL på bästa sätt kan stödja sina medlemskommuner i det regionala utvecklingsarbetet, är en av de viktigaste frågorna för morgondagens KSL. Förväntningarna ökar också på att de offentligt finansierade välfärdstjänsterna ska agera sömlöst, utan organisatoriska och administrativa gränser. Partier och medlemskommuner KSL har såväl parti- som medlemsrepresentation. Partierna är representerade i den formella organisationen med de fyra beredningarna. Medlemmarna, det vill säga kommunerna, representeras i den informella organisationen, framför allt genom kommunstyrelseordföranden (fortsättningsvis benämnd KSO-grupp) och kommundirektörerna (fortsättningsvis benämnd KD-grupp). Allt fler KSL-uppdrag leder fram till konkreta åtaganden där kommunerna ska ta ställning. I andra fall är det uppgifter eller uppdrag som på ett eller annat sätt påverkar kommunerna och deras verksamhet. Ju tydligare dessa direkta kopplingar är till medlemskommunernas verksamhet, ju svårare blir det för beredningarna att själva fatta beslut. Det blir alltmer en dubbel organisation; den formella med fyra beredningar och den informella med KSO-grupp och KD-grupp. Ibland med olika uppfattningar dessutom. Sakfrågor och sammanhang KSL är organiserat i sakområden under ledning av lika många beredningar. Alltfler KSL-frågor kännetecknas emellertid av att de berör flera av dessa sakområden och den nuvarande organisationen får hantera frågor vars logik inte helt överensstämmer med indelningen. Denna brytning mot beredningsstrukturen kommer till exempel till uttryck i frågor om asyl- och flyktingmottagning. KSL inför nästa mandatperiod 2015-2018 7(40)