Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal Sjuksköterskedagarna Lust & kunskap 2018-11-20 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola
Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus Bräcke Campus Ersta Campus Sköndal
Innehåll I. Bakgrund och framväxt av ett frågeformulär II. Resultat från studier: a) Psykiatrisk vård i Sverige b) Psykiatrisk vård i Norge c) Olika vårdformer: psykiatrisk vård, palliativ vård, diabetes vård och äldrevård.
I. Bakgrund och framväxt av ett frågeformulär - Avinstitutionalisering - Stödjande/vårdande - Betydelsen av familje- och psykopedagogiska interventioner - Modeller för delaktighet/samverkan
Aspekter som kan inverka Vårdpersonal: tid, stöd/kunskap, kontinuitet, sekretess (Nicholls & Pernice, 2009; Rose et al., 2004) Patienten: omtanke om familjen, självständighet, familjens bristande förståelse (Lakeman, 2008; Rose et al. 2004) Anhöriga: kommunikation problem med vården (Lakeman, 2008; Rose et al., 2004)
Upplevelse av bemötande och känsla av utanförskap Känsla av utanförskap (Socialstyrelsen 1999:1). Maktlöshet (Nicholl & Pernice, 2009) Social isolering (Wilkinson & McAndrew, 2008). Hjälplöshet (Barnable et al., 2006)
Frågeformuläret FIAQ Upplevelse av bemötande: Öppenhet Bekräftelse Samverkan Känsla av utanförskap: Maktlöshet Social isolering Öppna frågor
Bemötande Öppenhet: att familjmedlemmarna upplever en uppriktig information om patientens hälsosituation, att vårdpersonalen förklarar situationen så familjemedlemmarna kan förstå situationen. Bekräftelse: att familjemedlemmarna upplever att vårdpersonalen lyssnar till dem och ser dem som viktiga personer, de välkomnas och de bryr sig om vilka de är. Samverkan: att familjemedlemmarna upplever att vårdpersonalen värderar dem och deras åsikter som viktiga.
Utanförskap Maktlöshet: att familjemedlemmarna har en känsla av låg förväntan på att kontrollera händelser i vården av patienten, det är andra som beslutar. Social isolering: familjemedlemmarna känsla av att de är utestängda eller avvisade från vården av patienten.
II. Resultat från studier: a) Psykiatrisk vård i Sverige Ewertzon, M., Lützén, K., Svensson, E. & Andershed, B. (2010). Family members involvement in psychiatric care: experiences of the healthcare professionals approach and feeling of alienation. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 17 (5), 422-432. Ewertzon, M., Andershed, B., Svensson, E. & Lützén, K. (2011). Family member s expectation of the psychiatric health-care professionals approach towards them. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 18 (2), 146-157.
Forskningsfrågor Hur upplevs vårdpersonalens bemötande? Eventuell känsla av utanförskap? Eventuellt samband mellan bemötande och utanförskap? Hur betydelsefullt upplevs bemötandet? Vilken överensstämmelse finns mellan hur bemötandet faktiskt upplevts och hur betydelsefullt det är? (Ewertzon et al. 2010; 2011)
Resultat Majoritet hade upplevt ett bemötande som inte alls eller i låg omfattning kännetecknades av bekräftelse (61%) och samverkan (58%). En majoritet hade upplevt ett bemötande som till viss del eller helt kännetecknades av öppenhet (54%) En majoritet hade känt sig till viss del eller helt maktlös (52%) och/eller socialt isolerad (59%) gällande vården Ett signifikant men svagt samband fanns mellan upplevelse av bemötande och känsla av utanförskap (Ewertzon et al. 2010)
Resultat En klar majoritet ansåg att bemötande som kännetecknades av öppenhet (97%), bekräftelse (91%) och samverkan (95%) var betydelsefullt. En statiskt signifikant andel skattade bemötandets betydelse högre än hur de faktiskt upplevt att det var. Kontinuitet i kontakten beskrevs som en ytterligare betydelsefull aspekt: tid, person och innehåll (Ewertzon et al. 2011)
II. Resultat b) Från psykiatrisk vård i Norge Weimand, B.M., Israel, P., & Ewertzon, M. (2017). Families in Assertive Community Treatment (ACT) teams in Norway: A cross-sectional study on relatives experiences of involvement and alienation. Community Mental Health Journal. doi: 10.1007/s10597-017-0207-7
Resultat En klar majoritet hade upplevt ett bemötande som till viss del eller helt kännetecknades av öppenhet (79%) (54%), bekräftelse (82%) (39%) och samverkan (74%) (42%) En majoritet hade inte känt sig till viss del eller helt maktlös (57%) (48%) och/eller socialt isolerad (79%) (41%) gällande vården Ett signifikant men svagt samband fanns mellan upplevelse av bemötande och känsla av utanförskap Röd markering avser de svenska studierna (Weimand et al. (2017)
II. Resultat c) Preliminärt resultat från olika vårdformer Momeni, P., Alvariza, A., Winnberg, E., Leksell. J., Andershed, B., Goliath, I., Kneck, Å., Årestedt, K., & Ewertzon., M. Psykiatrisk vård, Palliativ vård, Diabetes vård och Äldrevård
Preliminärt resultat: Erfarenhet av bemötande: Anhöriga inom palliativ vård instämde helt och hållet (4), psykiatrisk vård och äldrevård instämde delvis (3) och diabetes vård lägre omfattning (2).
Preliminärt resultat: Hur betydelsefullt bemötandet var: Anhöriga inom palliativ vård, psykiatrisk vård och äldrevård av allra högsta betydelse (4) och diabetes vård av stor betydelse (3).
Tack för visat intresse! Mats Ewertzon mats.ewertzon@esh.se