Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 2014 2014 2015
Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2014 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 (vx) Fax: 08-508 33 662 E-post: info.utbildning@stockholm.se Foto: Björn Tesch 2 Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor
Studie- och yrkesplan för de kommunala grundskolorna i Stockholm stad Huvudmannen har det övergripande ansvaret för verksamheten och därmed också ett ansvar för att skolans studie- och yrkesvägledning fungerar och lever upp till de nationella målen. Det kan göras genom att sätta upp mål för verksamheten, samt följa upp och utvärdera densamma. Huvudmannen har också ett ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. Här kommer en uppräkning av de uppdrag som tillfaller respektive grundskolechef och rektor att genomföra tillsammans på respektive skolenhet. 1. På utbildningsförvaltningen, grundskole avdelningen och på varje skolenhet ska det finnas tydligt satta mål för studie- och yrkesvägledning med återrapport ering till ledning. Målen har konkretiserats i arbetsplaner med en tydlig ansvarsfördelning. 2. Studie- och yrkesvägledningen upplevs vara hela skolans ansvar. 3. Det finns förutsättningar för samarbete och kollegialt lärande mellan vägledarna och mellan vägledare och annan skolpersonal. 4. Studie- och yrkesvägledarna arbetar tillsammans med gemensamma metoder, verktyg och arbetsmaterial, för att skapa möjligheter till utbyte och erfarenheter med gymnasieskolan och fristående grundskolor. 5. Vägledningen utgår från elevens behov. Det finns en bredd i vägledningsinsatserna, vilket ökar tillgängligheten för eleverna. 6. Det finns strukturerade kontakter med det omgivande samhälls- och arbetslivet och med lokala arbetsgivare. 7. Nya arbetssätt har förankrats hos både vägledare och rektorer och tid har avsatts för att arbetssätten ska kunna implementeras och utvecklas. Utmaningarna för studie- och yrkesväg ledningen handlar om: Att se studie- och yrkesvägledningen inte enbart som ett stöd för den enskilda eleven utan som ett kunskapsområde som behandlar frågor om arbetsliv och samhälle i en vidare mening. Att bredda fokus från vägledarna som ansvariga för verksamheten till att studie- och yrkesvägledningen ses som en funktion där alla i skolan har något att tillföra. Att börja arbeta med arbetslivsfrågor redan tidigt i grundskolan och sedan kontinuerligt genom hela skoltiden. Att få till stånd en långsiktig samverkan med arbetslivet där både privata och offentliga arbetsgivare är engagerade. All personal i skolan har en roll i arbetet Vi vill understryka rektors roll i det här arbetet. För att hela skolan ska ta ansvar för studie- och yrkesvägledningen krävs skolledningens stöd och engagemang. Rektorn är också central i arbetet med att skapa en gemensam målbild för vägledningen, något som underlättar samverkan mellan skolans olika yrkesgrupper. Även Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesorientering anger att rektorn bör ge riktlinjer och förutsättningar för studie- och yrkesvägledningen att vara hela skolans ansvar samt tydliggöra hur ansvaret är fördelat på skolan. Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 3
Det är viktigt att de arbetsplaner som tas fram för skolans studie- och yrkesvägledning inte upplevs som enbart ett verktyg för vägledarna. Om studie- och yrkes vägledningen ska upplevas som hela skolans ansvar behöver även lärare och annan skolpersonal känna sig delaktiga i utformningen och genomförandet av arbetsplanen. Detta kommer att ske först för skolor som har åk 7 9 och i samband med att skolledning tillsammans med SYV genomför en utbildning i de nya Allmänna råden under mars månad 2014. Här kommer också skolor som har yngre elever att delta. De gör sina arbetsplaner 2015. Höjer elevers motivation och skolresultat Vägledningen är ett viktigt verktyg för att höja skolresultaten, minska avbrotten från gymnasieskolan, öka genomströmningen i utbildningssystemet, förbättra matchningen på arbetsmarknaden och minska arbetslösheten bland unga. Anledningarna till att vägledning ses som allt viktigare står att finna både i förändringar i skolan och i det omgivande samhället. Elevernas och deras föräldrars rätt att välja skola har ökat, profilskolor inom olika områden har utvecklats och många skolor satsar stort på marknadsföring. Utbildningsförvaltningen är övertygad om vikten av att stärka studie- och yrkesvägledningen och samverkan mellan skolan och arbetslivet. Vi kan se flera olika anledningar till varför det är så. Det handlar exempelvis om elevernas ökade behov av stöd när skolan erbjuder allt fler valmöjligheter, liksom vikten av att minska avbrotten och omvalen i gymnasieskolan. Det gäller inte minst för elever som riskerar att inte nå målen för utbildningen och unga som av olika skäl inte kan få det stöd de behöver hemifrån. Genom utbildningen behöver eleverna få möjlighet med hjälp av skolans personal att utveckla sin förmåga att väga samman olika faktorer som har betydelse för val av fortsatta studier och yrkesval. Eleverna ska få möjlighet att fundera över sig själva i relation till framtida arbetsliv. Det ska finnas en beredskap för att möta elever med funktionsnedsättning. Vid information och vägledning till elever med funktionsnedsättning beaktas deras specifika behov bland annat med hänsyn till elevernas möjlighet till framtida studier och yrken, utan att elevernas val begränsas i onödan. Tid och pengar Det uppstår också betydande kostnader i kommunerna för elevers felval och avhopp i gymnasieskolan. En uppföljning från Skolverket visar att av de elever som påbörjade sina gymnasiestudier hösten 2006 hade elva procent bytt program två år senare. De flesta bytte till en yrkesförberedande utbildning, oavsett vilken inriktning de hade börjat på. Efter ett sådant byte låg eleven oftast ett år efter med sina studier, det vill säga att hon eller han gick i år två under sitt tredje studieår på gymnasiet. Andelen elever som fick slutbetyg efter tre studieår bland de som bytt program var bara 29 procent, att jämföra med 85 procent bland övriga elever. Den genomsnittliga nettokostnaden för en svensk gymnasieelev uppgick till nästan 93 000 kronor för 4 Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor
2011. Kostnaden varierar mellan 75 000 kronor och 140 000 kronor per elev och år i kommunerna. Om vi i vår stora kommun lyckas med att minska andelen elever som behöver ett eller två extra år på sig för att klara gymnasieskolan, kommer snart effekterna märkas. Ett sätt att minska antalet byten och skolavbrott kan vara att förbättra studie- och yrkesvägledningen redan tidigt i grundskolan och vidare i gymnasieskolan. Ett flexibelt utbud i gymnasieskolan, en bra introduktion och tillgång till kvalificerad studie- och yrkesvägledning hjälper eleverna att hitta rätt studieväg. En väl utvecklad samverkan med arbetslivet kan också bidra till att eleverna känner en större motivation för sina studier. Arbets- eller aktivitetsplaner Planer ska tydligt ange: 1. Vilka aktiviteter som ska genomföras. 2. Vilka årskurser som är aktuella för de olika aktiviteterna. 3. Vilken personal som ansvarar för att aktiviteterna genomförs, en ansvarsfördelning mellan vägledarna, rektorer, lärare och övrig personal. Planerna ska vara klara för skolor som har åk 7 9 under 2014. Planerna på skolor med yngre elever från förskoleklass till och med årskurs 6 ska vara klara under 2015. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av studie- och yrkesvägledningen är en viktig del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Resultaten av både uppföljningar och utvärderingar är värdefulla beslutsunderlag för ansvariga chefer och nödvändiga för att kunna utveckla verksamheten i enlighet med nationella och lokala mål. Huvudmannen behöver säkerställa att man lever upp till skollagens krav på tillgång till vägledning. Vi ska ställa frågor om studie- och yrkesvägledning i våra elevenkäter. På så sätt fångar vi upp hur eleverna uppfattar det stöd de har fått i sina studie- och yrkesval, både av vägledare och av annan skolpersonal. Ofta kan svaren på enkäterna analyseras med avseende på kön och i vissa fall även andra bakgrundsvariabler. Skolverket har tagit fram ett verktyg (BRUK) som kan användas för systematiskt kvalitetsarbete. BRUK syftar till att synliggöra, bedöma och utveckla kvaliteten i en verksamhet och kan bland annat användas för att utvärdera studie- och yrkesvägledningen. Övergångsrutiner från grundskolan till gymnasieskolan Här trycker utbildningsförvaltningen särskilt på att ansvaret ligger hos grundskolans rektor i ansvaret för att obehöriga elever ska göra realistiska val. Det är viktigt att rektor följer upp att eleven har påbörjat sin skolgång på gymnasieskolan. Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 5
Råd till rektor i utformandet av studie- och yrkesvägledartjänst Socioekonomisk skala 1 4 En skola med nummer 1 har lägst andel elever med socioekonomisk tilldelning. En skola med nummer 4 har högst tilldelning. 1. Studie och yrkesvägledning ska utformas i relation till den lokala kontexten, det vill säga var skolan befinner sig socioekonomiskt på en skala 1 4. Anpassa SYV resurser efter behov på respektive skolenhet. Skolan ska avsätta mer resurser på studie- och yrkesvägledning i socialt utsatta bostads områden. Resursfördelningen för skolornas studie- och yrkesvägledning ska utgå från en uppskattning av elevernas behov av vägledning, inte efter antalet elever. Eleverna ska ha en kontinuerlig studie- och yrkesvägledning under sin utbildning och ska betraktas som hela skolans ansvar. Fungerande vägledning har störst effekt för elever som kommer från studieovana miljöer. 2. SYV ska alltid ingå i skolenhetens elevhälsoteam. 3. Vi slår fast ett antal vägledningssamtal som varje elev minst har rätt till, i syfte att öka likvärdigheten i elevernas tillgång till studie- och yrkesvägledning. Eleven ska ha rätt till minst ett individuellt vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledare och då tillsammans med vårdnadshavare. 4. För att stärka likvärdigheten ska det avsättas mer resurser till elevgrupper som har behov av extra vägledningsstöd. Det kan exempelvis vara nyanlända elever, grundsärskolelever och elever med funktionsnedsättning. 5. Vi kan erbjuda våra elever samtal med vägledare på drop in-mottagningar, per telefon och över e-post. Eleven kan då vara anonym om det finns ett sådant behov. Eleverna ska också få möjlighet att chatta med en vägledare via e-post, eller få kontakt genom Facebook. Möjligheten skapas genom att studie- och yrkesvägledare får en digital utbildning, se SYV-lyftet. 6 Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor
SYV-lyftet Kompetensutvecklingsplan för studie- och yrkesvägledare 1. Digital kompetens Hantera Stockholm skolwebb. Gymnasieantagningens hemsida med ett interaktivt stöd. Facebook och chat. 2. Verktygsbank Utveckla likvärdigheten genom att ta fram gemensamma metoder, verktyg och arbetsmaterial för kommunens studie- och yrkesvägledning. Studie- och yrkesvägledarna ska börja bygga upp en kommungemensam verktygsbank. Förutom att främja en likvärdig vägledning upplevs detta som utvecklande för professionen, samtidigt som det sparar resurser. Idébank på Pedagog Stockholm. 3. Motverka stereotypa studie- och yrkesval För att ingen elev ska behöva hindras i sina studie- och yrkesval på grund av bakgrundsfaktorer såsom kön, eventuell funktionsnedsättning eller social eller kulturell bakgrund, är det viktigt att skolan har kunskap om hur sådana faktorer kan påverka elevens val. Vi vill därför satsa på fortbildning för vägledare eller lärare för att öka medvetenheten om stereotypa studie- och yrkesval och hitta metoder för att motverka dem. Alla utbildas av en genuspedagog för att få ökade kunskaper och bättre verktyg för arbetet. Vi behöver ett utvecklingsarbete när det gäller jämställdhetsaspekterna i studie- och yrkesvägledningen. Här pekar vi på några områden som vi kommer att beröra i det arbetet: 4. Kollegialt lärande Det kollegiala lärandet och dess fördelar går att skapa förutsättningar för genom våra nätverk Nord/Väst, Syd och City. Dessa leds av utsedda SYV-coacer som har uppdrag kopplat till grundskoleavdelning och kollegialt lärande. Fördelar med kollegialt lärande är: Det blir lättare att organisera särskilda satsningar eftersom vägledarna kan göra det tillsammans i nätverken. Kunskapsöverföringen stärks när kompetensen samlas och vägledarna ges en möjlighet att lära av varandra. Effektiviteten ökar om vägledarna kan utveckla gemensamma metoder och material och inte behöver uppfinna hjulet på egen hand. Mycket resurser kan frigöras när man har möjlighet att planera tillsammans. 5. Professionell handledning a. Via skolstödsenheten. b. I hur ett vägledningssamtal med elever som har psykisk funktionsnedsättning kan genomföras. Könsbundna studieval. Könsbundna yrkesval. Könsskillnader i studieresultat. Kopplingen mellan utbildning och arbete för flickor och pojkar. Kulturella hinder. Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 7