3. Samhällsförståelse

3. Samhällsförståelse inom RSFI-projektet Foto: InPhoku by Funke WWW.HASSLEHOLM.SE Gemensam plattform Denna resurs är en del av en sammanhållen metodologi för etablering som utvecklats inom ramarna för ESF-projektet RSFI, 2016-2019. För att läsa mer gå till www.hassleholm.se/rsfi.

Innehåll Introduktion 3 Pedagogisk struktur 5 Miljö 5 Pedagogisk struktur för undervisning i samhällsförståelse 5 Arbetslivsskola 6 Bank- och försäkringsskola 7 Boskola 8 Demokratiskola 9 Föreningslivsskola 10 Sjukvårdsskola 11 Utbildningsskola 12 RSFI projektet Hässleholm 2016-2019 Publicerad januari 2019 2

Introduktion Arbetet med att utveckla en sammanhållen metodologi för integrationsarbete måste med nödvändighet ta hänsyn till de behov av kontinuitet och begriplighet som lyftes fram i förstudien till RSFI (se www. hassleholm.se/rsfi). Samtal med individer som gått igenom en mer traditionell samhällsorientering, till exempel sex veckors föreläsningar med tolk, har också visat att deltagaren ofta saknar förståelse för varför man skall ta del av detta, eller i vilket sammanhang samhällskontexten är viktig. RSFI-metoden för samhällsförståelse har utvecklats som ett alternativ till den obligatoriska samhällsorientering som nyanlända inom etableringen går via Arbetsförmedlingen. Vi ville strukturera ett lärande om Sverige, den liberala statsstaten, enligt den pedagogiska plattform som RSFI-pedagogiken har som utgångspunkt (se del 6, Gemensam plattform för språkundervisning och språklärande inom RSFIprojektet, www.hassleeholm.se/rsfi). Plattformen tar i sin tur utgångspunkt i vad vi vet om feno-menen motivation och begriplighet. Man måste veta varför man gör något innan man kan ta det till sig. I ett övergripande perspektiv rimmar detta också väl med OECD:s och EU:s s.k. nyckelkompetenser, dvs de kompetenser varje medborgare behöver för att klara sig väl i samhället (https://www.regeringen.se/ artiklar/2018/05/kulturarv-nyckelkompetenser-och-ungdomars-roll-i-samhallet-pa-eu-mote/). Grundidén i RSFIs samhällsförståelse är att erbjuda ett lärande som genomsyras av ett interkulturellt perspektiv genom bland annat jämförande diskussioner. Den jämförande diskussionen utgår från deltagarnas egna erfarenheter av Sverige (egen kompetens) och ställer dessa i kontrast till, och jämför dem med, hur det fungerar i de länder som är representerade i gruppen. Undervisning och diskussion blandas med studiebesök för att ge autenticitet och göra innehållet relevant och levande för deltagarna. Vi undviker därmed ett abstrakt, kontextlöst lärande med risk för passivt deltagande. I RSFI gjorde vi tidigt bedömningen att denna dialog- och praktikform för samhällsförståelse, behöver lite mer tid än sex veckor. Väl genomförda, kan passen i samhällsförståelse dessutom användas för andra ändamål än rena insikter. Vi har funnit att kanalen samhällsförståelse - om man väljer att se det så - också har en motiverande funktion för många deltagare. Processen får med andra ord gärna löpa över en längre tid (i RSFI, maximalt sex månader) och vi använder samhällsförståelsen för att motivera allt från intensifierat språklärande, till vikten av att delta i det demokratiska resonemanget. Grundidén i RSFI:s samhällsförståelse är att erbjuda ett lärande som genomsyras av ett interkulturellt perspektiv genom bland annat jämförande diskussioner. Vi har funnit att kanalen samhällsförståelse - om man väljer att se det så - också har en motiverande funktion för många deltagare. 3

I detta metoddokument, som sammanställts för att ge en pedagogisk grund och förslag på innehåll, finner du följande resurser att använda som bas för implementering i din verksamhet: 1. Den pedagogiska strukturen för varje undervisningspass. Vi ger en sammanställning av de teorier, modeller och metoder som återkommande framhålls som viktiga, både inom nationell och interna- tionell forskning på området andraspråksundervisning och andraspråksinlärning. 2. Skolor, det vill säga de sju ämnesområden som samhällsförståelsen inom RSFI har behandlat. Dessa skolor är beskrivna under rubrikerna och med exempel på frågor som kan behandlas. Varje skola är planerad att genomföras på fyra veckor. Denna tidsram kan dock variera, mellan tre och sex veckor, beroende på omfattning av innehåll och respons från deltagarna. RSFIs skolor är som följer: Arbetslivsskola Bank- och försäkringsskola Boskola Demokratiskola Föreningslivsskola Sjukvårdsskola Utbildningsskola Foto: Christian Andersson 4

Pedagogisk struktur Miljö Möblering och placering av elever, är viktiga förutsättningar för att det pedagogiska upplägget ska fungera så bra som möjligt. Eleverna bör placeras i språkgrupper (det egna språket) tillsammans med språkstödjare. Möbleringen bör i övrigt vara flexibel, med möjlighet att organisera i mindre grupperingar. Pedagogisk struktur för undervisning i samhällsförståelse 1. Kort och tydlig inledning av aktuellt ämnesområde. En kort men tydlig introduktion till aktuellt område ges av ansvarig pedagogisk personal. 2. Brainstorming: interkulturellt perspektiv & förförståelse Passet inleds med en brainstorming i språkgrupper, för att få syn på deltagarnas erfarenheter och kunskaper inom aktuellt område, från såväl hemlandet som från deras tid i Sverige. Det är viktigt att det finns tydliga frågeställningar som ska diskuteras och att personal medverkar genom att lyssna och ge processtöd. Genom brainstorming och adekvat språkstöd ges det interkulturella perspektivet naturligt utrymme, och alla deltagande får möjlighet att delta enligt sina förutsättningar. Brainstormingen ger också läraren kunskap om deltagarnas kännedom inom aktuellt ämnesområde, och därmed ett underlag att arbeta vidare ifrån. Övningen bör avslutas med en, av läraren, kort summering av det som kommit fram i de olika grupperna. Övningen leder vidare till en lärarledd fördjupning av aktuellt område. 3. Fördjupad genomgång av området Fokus för samhällsförståelsen är innehållet, inte språklärandet, och därför sker genomgången huvudsakligen med språkstöd. Ord och begrepp som är viktiga att känna till på svenska ska dock lyftas och bearbetas. Den fördjupade genomgången kan med fördel varieras i sitt upplägg genom att till exempel varva små sammanfattande diskussioner i mindre grupp, med diskussioner i storgrupp och föreläsning. 4. Frågestund Deltagarnas eventuella frågor tas upp efter den fördjupade genomgången. Detta är viktigt för att inte riskera att den röda tråden går förlorad och för att alla ska ges samma förutsättningar och kunna ställa frågor. Det är viktigt att alla frågor lyfts gemensamt, med språkstöd, så att alla språkgrupper får likvärdiga förutsättningar att delta aktivt. 5. Summering En summering görs genom att behandla frågor som Vad visste vi innan? Vad har vi lärt oss? och Hur gör vi om vi vill veta mer/fördjupa oss? Denna interaktiva summering leds av personal, med språkstöd. 5

Arbetslivsskola Syftet är att ge våra deltagare grundläggande förståelse, och förbereda dem, för ett arbetsliv i Sverige. Vi ska synliggöra deras erfarenheter och ställa dem i relation till den svenska arbetsmarknaden. Beskriva Sverige ur ett arbetsmarknadsperspektiv - historiskt, i nutid och framtid, skillnader mellan ett geografiskt och ett ekonomiskt Sverige, det ekonomiska kretsloppet i Sverige samt finansiering och fördelning av våra skattemedel. Hur fungerar arbetsförmedlingen? Vilka krav har ställts, ställs och kommer att ställas för olika yrken? Vad är anställningsbar? Vad krävs för att anses som anställningsbar? Samhällskontraktet - vad går våra skattemedel till? Att göra rätt för sig - vad innebär det och varför? 1 Gemensamma undervisningspass enligt en given pedagogisk struktur, se sidan 5. 2 Aktiviteter: Besök av, eller besöka, arbetsgivare/arbetsplatser, yrkesvägledare och arbetsförmedlare. Foto: Julieta Talavera 6

Bank- och försäkringsskola Syftet är att ge våra deltagare grundläggande förståelse för hur bank- och försäkringssystem fungerar, vilka tjänster banker och försäkringsbolag erbjuder och vilka rättigheter och skyldigheter man har som konsument. Beskriva hur bankväsendet fungerar och vilka tjänster som finns att tillgå. Genomgång av hur försäkringsbolag fungerar i Sverige och vanliga försäkringar som är viktiga att känna till? Vilka olika typer av lån finns det? Hur fungerar ränta? Hur fungerar BankID och swish? Hur kan man hantera och betala fakturor? Vilka försäkringar finns det? Vilka är de vanligaste försäkringarna, vilka är viktiga och vilka är obligatoriska? 1 Gemensamma undervisningspass enligt en given pedagogisk struktur, se sidan 5 2 Aktiviteter: Besöka, eller ordna besök av, bank och försäkringsbolag. 7

Boskola Syftet med Boskolan är att ge deltagarna grundläggande kunskap om vanligt förekommande boendeformer i Sverige, hur man går tillväga för att skaffa sig ett boende och vilka krav som ställs på den som skaffar ett boende. Deltagaren ska också ges grundläggande kunskaper om rättigheter och skyldigheter kopplade till olika boendeformer. Beskriva vanligt förekommande boendeformer i Sverige, hur man man kan gå tillväga för att skaffa sig ett boende, vad som krävs för att behålla sitt boende, samt belysa rättigheter och skyldigheter kopplade till olika boendeformer. Vilka typer av bostäder finns det? Hur går man tillväga för att stå i kö för en bostad? Vad gäller vid tillträde och uppsägning av en bostad. Vad ska man tänka på? Vad innebär källsortering: hur går det till och varför gör man det? Vad ansvarar man för som hyresgäst? Kan man köpa hyreskontrakt? Vad betyder besittningsskydd och varför finns det? Do s and Don ts. 1 Gemensamma undervisningspass enligt en given pedagogisk struktur, se sidan 5. 2 Aktiviteter: Besöka, eller ordna besök av, socialtjänsten och bostadsföretag. Foto: Julieta Talavera 8

Demokratiskola Syftet är att ge våra deltagare grundläggande förståelse för hur det svenska politiska systemet fungerar och vilka viktiga grunder det vilar på, som tryck- och yttrandefrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet och rättssäkerhet. Beskriva hur Sverige styrs på nationell, regional och kommunal nivå. Beskriva vilken roll det religiösa samfundet har i ett alltmer sekulariserat samhälle (kyrkans lag statens lag) och att demokratin genomsyrar samhället som dess centrala verktyg. Beskriva religiös frihet, jämlikhet, åsiktsfrihet, yttrandefrihet osv. Hur styrs Sverige? Vad kännetecknar ett demokratiskt samhälle? Vilka rättigheter och skyldigheter har man som medborgare i en demokrati? Vem får rösta, till vad och när? Vilken roll har trossamfunden i Sverige? Riksdagen och kyrkan är skilda åt, vad innebär det? 1 Gemensamma undervisningspass enligt en given pedagogisk struktur, se sidan 5. 2 Aktiviteter: Besök av, eller besöka, till exempel polisen, tingsrätt eller jurist. 9

Föreningslivsskola Syftet med föreningslivsskolan är att ge våra deltagare grundläggande förståelse för den föreningsmodell som finns i Sverige, och hur den kan bidra till individens och familjens välmående och gemenskap med andra. Genom deltagande i föreningsliv öppnas ytterligare en väg in i det svenska samhället, det vill säga integration inte bara avseende arbete och språklärande utan även avseende andra viktiga delar av vardagslivet i det nya landet. Beskriva föreningslivets roll i Sverige: ge exempel på olika föreningsaktiviteter, förklara hur föreningar är strukturerade och vilka förväntningar som finns på deltagande från medlemmar i föreningen. Visa att föreningen är en demokrati i mikro-format. Visa att en förening är en demokrati i micro-format, nära sammankopplad med den modell som hela landet är uppbyggd av. Vad är en förening och vad gör en förening? Vad innebär det att en förening är ideell och vem är den till för? Hur blir man medlem i en förening? Vad är syftet med föreningslivet i Sverige? Hur fungerar en förening: beslutsmässigt, skattemässigt, driftsmässigt osv?.samt för- och nackdelar med det? 1 Gemensamma undervisningspass enligt en given pedagogisk struktur, se sidan 5. 2 Aktiviteter: Besök av, eller besöka, olika föreningar efter intresse. Genom deltagande i föreningsliv öppnas ytterligare en väg in i det svenska samhället, som kan bidra till välmående och gemenskap. 10

Sjukvårdsskola Syftet är att ge våra deltagare grundläggande förståelse för det svenska sjukvårdssystemet, vad det innebär och att alla människor i Sverige har rätt till vård. Vi vill också ge grundläggande förståelse för sjukvårdssystemets administrativa nivåer: landsting, region och kommun. Syftet är även att ge våra deltagare grundläggande förståelse för det svenska sjukförsäkringssystemet, en del i det skattefinansierade socialförsäkringssystemet, som omfattar alla som bor och arbetar i Sverige. Beskriva hur man hittar rätt vård för de fysiska och/eller psykiska besvär eller behov man har och vilka kostnader det kan medföra, vad högkostnadsskydd innebär, vad tystnadsplikten för vårdpersonal innebär, skillnader mellan receptfri och receptbelagd medicin och hur man får tillgång till dessa mediciner. Beskriva hur det svenska socialförsäkringssystemet fungerar, vilka möjligheter till ekonomisk ersättning som finns vid sjukdom samt vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för den enskilde medborgaren, arbetsgivaren och staten. Vart vänder jag mig om jag eller någon närstående har fysiska besvär? Vart vänder jag mig om jag eller någon närstående blir akut sjuk? Vad är psykisk ohälsa och var kan jag få hjälp? Vad kostar det för mig, någon närstående eller mitt barn när jag söker vård (här finns en tydlig koppling till resonemangen om skatt och demokrati) Hur gör jag om jag måste vara borta från arbete eller studier på grund av sjukdom? Vilken ersättning har jag rätt till vid sjukdom? Vilka försäkringar finns och hur använder jag dem? Hur kan jag påverka min hälsa på olika sätt, negativt och positivt? Hur får jag tag på mediciner när jag är sjuk? 1 Gemensamma undervisningspass enligt en given pedagogisk struktur, se sidan 5. 2 Aktiviteter: Besök av, eller besöka, vårdcentral och/eller sjukhus inklusive akutmottagning. 11

Utbildningsskola Syftet är att ge våra deltagare grundläggande kunskap om det svenska utbildningssystemet, samt vilka finansieringsmöjligheter som erbjuds den som studerar. Beskriva olika skolformer: förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning och högre studier. Vilka dom olika skolformerna är till för; vilka som är frivilliga och vilka som omfattas av skolplikten. Beskriva distansstudier kontra klassrumsstudier, privata kontra kommunala och statliga anordnare, vilka rättigheter och skyldigheter den som studerar har och beskriva olika finansieringsmöjligheter som studiebidrag och studielån. Vilka olika typer av utbildningar finns det? Vad innebär skolplikt? Vilka rättigheter och/eller skyldigheter har den som studerar? Vad kostar det att studera? Hur kan man finansiera sin utbildning? Vad är CSN? Vad är studieförbund för något och vad erbjuder de? Vad innebär eget ansvar när man studerar? 1 Gemensamma undervisningspass enligt en given pedagogisk struktur, se sidan 5. 2 Aktiviteter: Besök av, eller besöka, studie- och yrkesvägledare och representant från vuxenutbildning. Foto: Christian Andersson 12

Layout: Graphoteket