Delredovisning för Vårdproduktionsberedningen i Region Skåne. (Banksy)

(Banksy) Uppföljning av skillnader mellan kvinnors och mäns vård inom områdena hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar samt barns hälsa och sjukvård Delredovisning för Vårdproduktionsberedningen i Region Skåne Socialmedicinska enheten UMAS, REGION SKÅNE Socialepidemiologi, Inst för klin vetenskaper, Malmö MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET

Uppföljning av skillnader mellan kvinnors och mäns vård inom områdena hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar samt barns hälsa och sjukvård Delredovisning för Vårdproduktionsberedningen i Region Skåne Malmö, måndag den 11 augusti 2008 Juan Merlo, professor, överläkare, tf verksamhetschef Maria Rosvall, docent, överläkare Martin Lindström, professor, överläkare Fiffi Tegenrot, underläkare Henrik Ohlsson, doktorand, biostatistiker Mathias Grahn, biostatistiker Socialmedicinska enheten, UMAS, Region Skåne CRC, Ingång 72, Hus 28, Plan 12, 205 02 MALMÖ

2

Innehållsförteckning Inledning 5 1. Hjärtsjukdomar 9 RIKS-HIA kvalitetsregistret för hjärtintensivvård. Data från Region Skåne...10 Vilka deltar i RIKS-HIA?...10 Deltagande i RIKS-HIA varierar kraftigt mellan olika kommuner...12 Vilka deltar i RIKS-HIA? Slutsatser...13 Akut hjärtinfarkt enligt RIKS-HIA skillnader i förekomst och behandling...13 A. Medelålder och medeltal av riskfaktorer vid akut hjärtinfarkt...13 B. Tidstrend av hjärtinfarkter med ST-höjning enligt ankomst-ekg...14 C. Reperfusionsbehandling...14 D. Koagulationshämning...16 E. GP- IIb/IIIa-blockad vid akut hjärtinfarkt...16 F. Nitroglycerin...17 G. Kranskärlsröntgen vid akut hjärtinfarkt...17 H. Riskbedömning med stresstest, kranskärlsbedömning och kranskärlsingrepp (PCI/CABG*)...18 I. Betablockerare som behandling vid akut hjärtinfarkt...19 J. Lipidsänkare som behandling vid akut hjärtinfarkt...19 K. ACE- hämmande behandling vid utskrivning...19 Kvalitet vid behandling av akut kranskärlssjukdom...20 Dödlighet efter hjärtinfarkt...26 Sammanfattning...27 Aortaaneurysm (AA)...28 Trender i aortaaneurysm...28 Risk för aortaaneurysm hos kvinnor, äldre, utlandsfödda och låginkomsttagare...29 Sammanfattning...29 2. Psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar 35 Skillnader mellan män och kvinnor i psykisk ohälsa...36 Självrapporterad dålig psykisk hälsa i Skåne...37 Skillnader mellan män och kvinnor i psykiatriska diagnoser...38 Skillnader mellan män och kvinnor i användning av psykofarmaka...45 Särskild studie om skillnader mellan män och kvinnor i psykisk ohälsa och behandling med antidepressiva...48 Skillnader mellan män och kvinnor i användning av antidepressiva läkemedel...49 Män och kvinnor, socioekonomiska faktorer och födelseland...49 Sammanfattning om könsskillnader i psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar...52 3. Barn och ungdomar 53 Läkemedel...54 Antibiotikakonsumtion...54 Slutsats...56 En särskild analys av skillnader mellan pojkar och flickor i användning av psykiatrisk vård...57 Psykisk ohälsa bland barn och ungdom Sammanfattning...61 Bilaga 63 Olikheter kontra ojämlikheter...63 3

4

Uppföljning av skillnader mellan kvinnors och mäns vård inom områden hjärtoch kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar samt barns hälsa och sjukvård Delredovisning för Vårdproduktionsberedning i Region Skåne Vårdproduktionsberedningen beslutade att under år 2008 särskilt följa skillnader mellan kvinnors och mäns vård inom områdena hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar samt barns hälsa och sjukvård. Redovisning kommer att ske i samband med årsredovisning 2008. Denna rapport är en delredovisning från Socialmedicinska enheten som informerar om resultat från pågående analyser med syfte att följa upp medicinskt omotiverade skillnader mellan mäns och kvinnors vård inom ovannämnda områden. Syftet med dessa undersökningar är att lägga fram ett kunskapsunderlag som kan användas för att kunna vidta åtgärder för en jämlik/jämställd vård utifrån behov. Undersökningarna har genomförts av Socialmedicinska enheten vid UMAS i samarbete med forskargruppen Socialepidemiologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö. Forskargruppen är knuten till den Socialmedicinska enheten via kombinationstjänster. Denna rapport skall ses som information om forskningsrön som forskargruppen förmedlar till samhället inom ramen för den så kallade tredje uppgiften. (Enligt Högskolelagen har alla forskare och forskargrupper skyldighet att, inte bara forska och undervisa, utan också att underhålla en bra kommunikation med samhället och informera om sina forskningsresultat). Fördelen med att samordna forskargruppen med den Socialmedicinska enhetens uppdrag är att man har tillgång till förbättrade analyser och informationsunderlag via forskningsdatabaser. Utifrån de analyser som presenteras i denna rapport kan vi dra följande slutsatser: Hjärtkärlsjukdomar Förekomst av hjärtinfarkt och behandling enligt RIKS-HIA kvalitetsregister I RIKS-HIA-data för Region Skåne finns år 2007 indikationer på ojämlikhet vid vård av hjärtinfarkt mellan män och kvinnor samt skillnader mellan olika åldersgrupper. RIKS-HIA databasen, som utgör en viktig bas för nationella riktlinjer avseende vård och behandling av hjärtinfarktpatienter bl.a. genom att ge kontinuerlig information om behandlingar och behandlingsresultat, omfattar en selekterad grupp innefattande c:a 60% av alla patienterna som kommer till sjukhus med hjärtinfarkt. Dessa patienter är i genomsnitt friskare, yngre och mindre ofta ensamstående än de hjärtinfarktpatienter som ej innefattas i detta register. Andelen skånska män som drabbades av akut hjärtinfarkt under 2005 och som registrerades i RIKS-HIA i anslutning till infarkten var högre än motsvarande andel bland kvinnor. Det vill säga färre kvinnor än män som fått hjärtinfrakt registreras i RIKS- HIA databasen. Kvinnor drabbas i snitt ca 5 år senare i livet av hjärtinfarkt än vad män gör och trenden är en sjunkande medelålder oavsett kön. Sedan 1995 har antalet riskfaktorer ökat hos patienterna och det finns skillnad i nivå mellan olika åldrar. Medeltalet av riskfaktorer är lägst i åldersgruppen 75 år och uppåt bland såväl män som kvinnor. 5

Kranskärlsröntgen genomförs betydligt oftare i åldersgrupperna 74 år eller yngre än i gruppen 75 år och uppåt. PCI/CABG (perkutan koronarintervention/koronar-bypassoperation) är klart vanligare bland män än bland kvinnor under de senaste åren. Män löper större risk än kvinnor att avlida inom första månaden efter hjärtinfarkten. Män löper större risk än kvinnor att avlida inom ett år efter en hjärtinfarkt utom i åldern 60-69 år där kvinnor har en högre mortalitet än män i samma ålder. Förekomst av aortaaneurysm och behandling Det förekommer könsskillnader i förekomst och sjukvård av aortaaneurysm (AA). Aortaaneurysm är mycket vanligare hos män än hos kvinnor och risken för aortaaneurysm ökar tydligt med ålder hos både män och kvinnor. Män med hög inkomst har mindre risk för aortaaneurysm än män med mellan eller låg inkomst, men denna skillnad förekommer inte hos kvinnor. Av de individer som fick ett aortaaneurysm under perioden 2002 till 2005 hade kvinnor 74 % högre risk (odds) än män att dö i AA utan att ha haft kontakt med sjukhus än att överleva med AA och vårdas på sjukhus. Denna skillnad var oberoende av ålder, inkomst och födelseland. Psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar Psykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor än bland män. Självrapporterad psykisk ohälsa i ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen i folkhälsoenkäten Skåne 2004 är vanligare bland kvinnor än män i alla åldrar. Andelen med självrapporterad psykisk ohälsa minskar också med stigande ålder bland både män och kvinnor. Även i registerbaserade studier över samtliga diagnoser i hela befolkningen i Skåne är förekomsten av psykiatriska diagnoser vanligare bland kvinnor än bland män i alla åldrar. Organiska psykossyndrom är vanligare bland äldre kvinnor än bland äldre män. Kvinnor har en högre förekomst av övriga förstämningssyndrom (den stora gruppen depressioner) och ångestsyndrom i alla åldersintervall från tonåringar och uppåt. Kvinnor har en högre förekomst av maladaptiva stressreaktioner/posttraumatiska tillstånd. Det finns en högre andel kvinnor än män med ätstörningar i tonåren och yngre vuxen ålder. Flera män än kvinnor har diagnoser relaterade till missbruk av beroendeframkallande substanser. Den högre förekomsten av psykisk ohälsa bland kvinnor kan också avläsas i registerbaserade data över uttag av psykofarmaka. Samtliga grupper av psykofarmaka, opioider, neuroleptika, lugnande medel och ataraktika, sömnmedel och lugnande medel, samt antidepressiva läkemedel uppvisar högre uttag från apoteket bland kvinnor än bland män. Bland män är andelen med uttag av psykofarmaka under 2006 lägre i samtliga inkomstgrupper jämfört med samtliga inkomstgrupper bland kvinnor. 6

För båda könen ökar andelen individer med uttag av psykofarmaka med stigande ålder. För båda könen är också andelen med uttag av psykofarmaka högre bland personer med låg inkomst än bland de med hög, med undantag för sömnmedel och lugnande medel samt antidepressiva läkemedel i åldersintervallet 85 år och äldre för både män och kvinnor. Barn och ungdomar Antibakteriella medel utgör den vanligaste läkemedelsgruppen som skrivs ut till barn och ungdomar. Oddset för antibiotikaanvändning tidigt i livet är nästan 50 % högre bland pojkar än bland flickor. De skillnaderna i antibiotikaanvändning som ses, kan delvis bero på skillnader i infektionsmönster, men skulle även kunna betingas av skillnader i förskrivningsmönster till olika grupper i samhället. Detta skulle kunna betingas av kulturella skillnader i synen på agerande vid sjukdom, men kan även bero på skillnader i tillgängligheten till vård. Medelvärdet av kostnaden för psykiatrisk vård (av alla individer i Skåne) är på samma nivå för män och kvinnor i de flesta åldrar med undantag av åldersintervallet cirka 14-20 år i vilket medelkostnaden är mycket högre för flickor än för pojkar. I åldrarna 15-17 år är kostnaden för psykiatrisk vård för flickor mer än dubbelt så hög som för pojkar. En fördjupad analys visar att förklaringen framförallt är en högre totalkostnad för behandling av depressiva episoder, andra ångestsyndrom och ätstörningar i åldersintervallet 13-18 år. Den högre totalkostnaden för behandling av hyperaktivitetsstörningar bland pojkar i samma åldersintervall kan inte alls uppväga de högre totalkostnaderna för psykiatrisk vård bland flickorna. Våra analyser ställer frågan om vad det är som betingar den markant högre psykiska ohälsan bland flickor. 7

8

Hjärtkärlsjukdomar 9

1. Hjärtkärlsjukdomar RIKS-HIA - kvalitetsregistret för hjärtintensivvård. Data från Region Skåne. RIKS-HIA är ett nationellt kvalitetsregister som sedan år 2005 siktar till att innefatta alla fall av akut kranskärlssjukdom i Sverige. Syftet med detta register är bl.a. att stödja evidensbaserad terapiutveckling och på sikt bidra till en minskad dödlighet och sjuklighet samt öka kostnadseffektiviteten i vården. Region Skåne deltar i RIKS-HIA och det är denna information som vi har använt i nedanstående analyser. Vilka deltar i RIKS-HIA? Sammankoppling mellan forskningsdatabasen LOMAS, med information om hela befolkningen i Skåne, och RIKS-HIA-databasen för år 2005 visar att c:a 60 % av de skåningar som drabbats av akut hjärtinfarkt under 2005 och som vårdats på sjukhus registrerats i RIKS-HIA. Begränsar man populationen till patienter i åldern 0-85 år är motsvarande andel 67 %. Andelen skånska män som drabbats av akut hjärtinfarkt under år 2005 och vårdats på sjukhus - som registrerats i RIKS-HIA i anslutning till infarkten var högre än motsvarande andel bland kvinnor (se figur H-1). Det vill säga färre kvinnor än män som får hjärtinfrakt registreras i RIKS-HIA. Figur H-1 10

Bland såväl män som kvinnor är de som registreras i RIKS-HIA efter sin hjärtinfarkt oftare yngre, mer sällan ensamstående, har oftare hjärtinfarkt som huvuddiagnos och en lägre andel har tidigare sjukdom än de hjärtinfarktpatienter som inte registrerats i RIKS-HIA. Däremot finner man inga statistiskt signifikanta skillnader utifrån individens socioekonomiska status (utbildning eller inkomst) eller födelseland (se tabeller nedan). Medelvärde (SD) och förekomst av socioedemografiska karakteristika och tidigare sjukdom bland patienter med akut hjärtinfarkt under 2005 gentemot deltagande i RIKS-HIA registret - hela Skånes befolkning - Män. RIKS-HIA Ja Nej P-värde* (n = 1,489) (n = 837) Socioedemografiska karakteristika Födelseår 1935 ± 12.2 1926 ± 11.1 <0.001 Ensamboende (%) 35.1 43.6 0.001 Låg utbildning (%) 42.6 46.2 NS Viktad familjeinkomst 131766 ± 63200 125304 ± 83152 NS Född utanför Sverige (%) 14.0 10.0 NS Tidigare sjukdom Hjärtinfarkt, 2000 -- 2005 (%) 15.2 29.6 < 0.001 Stroke, 2000--2005 (%) 6.9 18.8 < 0.001 Cancer, 2000--2005 (%) 6.3 12.3 0.004 Depression, 2000--2005 (%) 1.3 2.5 NS Demens, 2000--2005 (%) 0.6 4.5 <0.001 Endocrinologisk, nutritionell eller metabolisk sjukdom, 2000--2005 (%) 12.9 26.4 <0.001 Skador, förgiftning eller andra externa orsaker, 2000--2005 (%) 8.7 20.0 <0.001 Typ of hjärtinfarkt diagnos Hjärtinfarkt som huvuddiagnos 91.3 64.9 0.002 Medelvärde (SD) och förekomst av socioedemografiska karakteristika och tidigare sjukdom bland patienter med akut hjärtinfarkt under 2005 gentemot deltagande i RIKS-HIA registret - hela Skånes befolkning - Kvinnor. Deltagandet i RIKS-HIA minskar med stigande ålder RIKS-HIA Ja Nej P-värde* (n = 878) (n = 858) Socioedemografiska karakteristika Födelseår 1930 ± 11.4 1923 ± 10.1 <0.001 Ensamboende (%) 60.0 76.5 0.001 Låg utbildning (%) 48.3 54.3 NS Viktad familjeinkomst 119147 ± 50784 113383 ± 50973 NS Född utanför Sverige (%) 13.3 11.1 NS Tidigare sjukdom Hjärtinfarkt, 2000 -- 2005 (%) 14.9 25.6 < 0.001 Stroke, 2000--2005 (%) 7.2 17.1 < 0.001 Cancer, 2000--2005 (%) 5.5 7.6 NS Depression, 2000--2005 (%) 1.4 4.5 <0.001 Demens, 2000--2005 (%) 0.8 4.8 0.001 Endocrinologisk, nutritionell eller metabolisk sjukdom, 2000--2005 (%) 20.3 29.0 <0.001 Skador, förgiftning eller andra externa orsaker, 2000--2005 (%) 13.6 29.8 <0.001 Typ of hjärtinfarkt diagnos Hjärtinfarkt som huvuddiagnos 91.2 60.4 0.002 11

Figur H-2 Andelen som registreras i RIKS-HIA minskar med stigande ålder bland såväl män som kvinnor. Man ser inget tydligt samband mellan inkomst och registrering i RIKS-HIA. Deltagandet i RIKS-HIA varierar kraftigt mellan olika kommuner Skillnaden i registrering är stor beroende på vilken kommun patienten kommer ifrån, varierande mellan 42 % till 82 % för män och 21 % till 80 % bland kvinnor. I de flesta kommuner registreras män med hjärtinfarkt i RIKS-HIA i högre utsträckning än kvinnor med hjärtinfarkt. Det är dock inte så att patienter boende i stora kommuner med närhet till högspecialiserad vård, såsom boende i Malmö och Lund, registreras i större utsträckning än patienter från små kommuner. Figur H-3. Deltagande i RIKS-HIA 12

Vilka deltar i RIKS-HIA? Slutsatser RIKS-HIA är en unik databas som utgör en viktig bas för nationella riktlinjer avseende vård och behandling av hjärtinfarktpatienter bl.a. genom att ge kontinuerlig information om behandlingar och behandlingsresultat. Det är emellertid viktigt att veta att databasen omfattar en selekterad grupp innefattande c:a 60% av alla patienterna som kommer till sjukhus med hjärtinfarkt. Denna selektering är tydligare hos kvinnorna då endast hälften av dem som får hjärtinfarkt registreras i RIKS-HIA. De patienter som registreras i RIKS-HIA är dessutom i genomsnitt friskare, yngre och mindre ofta ensamstående än hjärtinfarktpatienter som ej innefattas i detta register. Akut hjärtinfarkt enligt RIKS-HIA - skillnader i förekomst och behandling I detta kapitel redovisas resultat för Region Skåne år 2007 baserade på RIKS-HIA, det svenska kvalitetsregistret för hjärtintensivvård. I denna registerverksamhet deltar 73 av de 76 sjukhus i riket som tar emot akut hjärtsjuka patienter, däribland de skånska sjukhusen i Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Lund, Malmö, Trelleborg, Ystad och Ängelholm. Observera att endast hjärtinfarkter registrerade i RIKS-HIA ingår i resultatpresentationen. A. Medelålder och medeltal av riskfaktorer vid akut hjärtinfarkt Ålder Medelålder (År) 76 75 74 73 72 71 70 69 68 67 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Man Kvinna Figur H-4. utveckling av medelålder vid akut hjärtinfarkt, all åldrar Figur 2a. Utvecklingen av medelålder vid akut hjärtinfarkt, alla åldrar, 1995-2007. Män drabbade av akut hjärtinfarkt under 2007 hade drygt fem år lägre medelålder, knappt 69 år, än kvinnor, 74 år, med akut hjärtinfarkt under 2007 och tendensen är en sjunkande medelålder oavsett kön (figur H-4). Sedan RIKS- HIA:s start 1995 har skillnaden i medelålder mellan könen varit på ungefär samma nivå, c:a 5 år, genom åren trots variation av medelåldern inom både män och kvinnor. 13

Andel STEMI** Antal riskfaktorer per patient 2.0 1.8 1.6 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Kvinnor <65 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män 65-74 år Män >=75 år Figur Figur 2b. H-5. Utvecklingen utveckling av medeltal av medeltal av riskfaktorer av riskfaktorer i relation till för ålder hjärtinfarkt och kön (rökning, i relation till ålder hypertoni, och kön behandling vid hjärtinfarkt med statiner, (alla BMI åldrar) eller diabetes) vid hjärtinfarkt, alla åldrar, 1995-2007. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kvinnor <65 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män 65-74 år Män >=75 år Figur Figur 2c. Andel H-6. andel STEMI** akuta enligt hjärtinfarkter ankomst-ekg* med vid hjärtinfarkt, ST-höjning per (alltså kön och benämnd ålder, alla åldrar, som STEMI) 1995-2007. i relation till ålder och kön Andel Reperfusionsbehandling 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kvinnor <65 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män 65-74 år Män >=75 år Multipla riskfaktorer Oavsett kön och åldersgrupp ses en ökande trend i medeltalet av riskfaktorer sedan 1995 (figur H-5). Medeltalet av riskfaktorer i åldern -74 år är aningen högre för kvinnor under de senaste åren (figur H-5). B. Tidstrend av hjärtinfarkter med ST-höjning enligt ankomst-ekg* 1 Baserat på EKG* vid ankomst har andelen akuta hjärtinfarkter med ST-höjning (alltså benämnd som STEMI) minskat oavsett kön och ålder sedan 1995 (figur H-6). Under den senaste femårsperioden är andelen högst bland män under 65 år, drygt 40 %. Notera också en minskande andel bland män 75- år under de senaste fem åren i kontrast till kvinnor i samma åldersintervall. C. Reperfusionsbehandling Utvecklingen mellan 1995-2007 uppvisar stor variation under tidsperioden, men tendensen finns att ju yngre patienten är, desto mer frekvent är någon form av reperfusionsbehandling (figur H-7). Figur 4b. Figur Utvecklingen H-7. utveckling av akut reperfusionsbehandling av akut reperfusionsbehandling i relation till ålder och i relation kön till ålder och kön vid hjärtinfarkt vid hjärtinfarkt med ST-höjning med ST eller höjning vänstergrenblock, eller vänstergrenblock alla åldrar, 1995-2007. (alla åldrar) 1 *EKG; förkortning av elektrokardiogram 14

Andel Primär PCI 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kvinnor <65 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män 65-74 år Män >=75 år Figur 4d. H-8. Utvecklingen utveckling av primär av primär PCI-behandling PCI-behandling i relation till i relation ålder och till ålder och kön vid hjärtinfarkt kön vid hjärtinfarkt med med ST ST-höjning eller vänstergrenblock, alla åldrar, (alla åldrar) 1995-2007. Män >=75 år Män 65-74 år Män <65 år Kvinnor >=75 år Primär PCI (perkutan koronarintervention) är den reperfusionsbehandling som utförs mest inom Region Skåne (67,8 % av alla fall). Efter år 2001 har frekvensen för primär PCI som reperfusionsbehandling ökat markant (figur H- 8) och tenderar vara mer förekommande med sjunkande ålder och bland män under de senaste åren. Andel primär PCI är högst bland män -64 år medan kvinnor 75- år uppvisar lägst andel av samma behandling (figur H-9). Kvinnor 65-74 år Kvinnor <65 år 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Andel Akut reperfusionsbehandling (%) Metalyse Streptokinas Akut CABG* Akut angio utan åtgärd Primär PCI Figur Figur 4e. Användning H-9. Användning av olika reperfusionmetoder av olika reperfusionmetoder vid hjärtinfarkt med vid hjärtinfarkt i relation till ST-höjning ålder och eller kön vänstergrenblock, med ST höjning alla åldrar, eller 2007. vänstergrenblock (alla åldrar) 15

Andel sc/iv Antikoagulantia Andel GP-IIb/IIIa-hämmare 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kvinnor <65 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män 65-74 år Män >=75 år Figur 6c. H-10. Utvecklingen Utvecklingen av sc/iv av antikoagulantia sc/iv antikoagulantia vid vid Icke-ST-höjningsinfarkt icke per per kön kön och ålder, och ålder, alla åldrar, alla 1995-2007. åldrar, 1995-2007. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Kvinnor <65 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män 65-74 år Män >=75 år Figur 7d. Utveckling av GP-IIb/IIIa-hämmare vid hjärtinfarkt med Figur reperfusionsbehandling H-11. Utveckling PCI/CABG, av GP-IIb/IIIa-hämmare per kön och ålder, vid alla hjärtinfarkt åldrar, 2000-2007. med reperfusionsbehandling PCI/CABG, per kön och ålder, alla åldrar, 2000-2007. D. Koagulationshämning För icke ST-höjningsinfarkter uppvisas små könsskillnader i användandet av subkutan/intravenös (sc/iv) antikoagulantia (figur H-10). E. GP- IIb/IIIa-blockad vid akut hjärtinfarkt Användningen av GP- IIb/IIIa-hämmare, oavsett hjärtinfarkttyp, varierar mellan 15 % (Hässleholm) och 30 % (Ängelholm). Tendenser finns till att användningen av GP-IIb/IIIa-hämmare vid hjärtinfarkt med reperfusionsbehandling PCI/CABG (*PCI/CABG: perkutan koronarintervention/ koronarbypass-operation) minskar sedan 2005, detta gäller framförallt män och kvinnor 75- år (figur H-11). 16

Andel iv Nitro 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% F. Nitroglycerin Användningen av nitroglycerin vid akut hjärtinfarkt har minskat från ca 50 % år 1998 till drygt 10 % under 2007. Detta gäller oavsett kön och åldersgrupp bland patienterna (figur H-12). 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kvinnor <65 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män 65-74 år Män >=75 år Figur Figur 8b. H-12. Utveckling Utveckling av användningen av användningen av iv Nitroglycerin av iv Nitroglycerin vid vid hjärtinfarkt, alla alla åldrar, åldrar, 1995-2007. 1995-2007 100% 90% Andel Kranskärlsröntgen Andel Kranskärlsröntgen 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kvinnor <65 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män 65-74 år Män >=75 år Figur Figur 9a. H-13. Utveckling Utveckling av kranskärlsröntgen av kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt vid utan hjärtinfarkt utan ST-höjning, alla åldrar, utskrivna levande 1995-2007. ST-höjning, alla åldrar, utskrivna levande 1995-2007 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kvinnor <65 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män 65-74 år Män >=75 år Figur Figur 9c. H-14. Utveckling Utveckling av kranskärlsröntgen av kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt vid med hjärtinfarkt ST-höjning med eller ST-höjning eller vänstergrenblock, alla åldrar, utskrivna levande, 1995-2007. Vänstergrenblock, alla åldrar, utskrivna levande, 1995-2007 G. Kranskärlsröntgen vid akut hjärtinfarkt Sedan 1995 har andelen utförda kranskärlsröntgen vid akut hjärtinfarkt utan SThöjning ökat till ca 90 % bland patienter under 65 år, ca 80 % i åldern 65-74 år samt ungefär 40 % i åldern 75- år. Inom respektive åldersgrupp finns endast små skillnader mellan män och kvinnor under 2007 (figur H- 13). Vid akuta hjärtinfarkter med ST-höjning eller vänstergrenblock har andelen genomförda kranskärlsröntgen ökat till mer än 90 % av bland män och kvinnor -74 år. För äldre patienter än så genomförs kranskärlsröntgen i drygt 60 % av fallen, något mer bland män än kvinnor under 2007 (figur H-14). 17

Andel Kranskärlsröntgen 100% 90% 80% 70% H. Riskbedömning med kranskärlsbedömning och kranskärlsingrepp (PCI/CABG*) Riskbedömning med krans- 60% 50% 40% 30% kärlsröntgen står för ca 95 % bland män och kvinnor -64 år. I nästa åldersgrupp, 65-74 år, 20% 10% genomgår ungefär 85 % av 0% patienterna denna metod, nå- 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kvinnor <65 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor >=75 år got vanligare bland män. För Män <65 år Män 65-74 år Män >=75 år patienter 75- år genomförs Figur Figur 10b. H-15. Utvecklingen Utvecklingen av kranskärlsröntgen av kranskärlsröntgen i relation till i ålder relation och till ålder och kön kön vid vid akut akut hjärtinfarkt, alla åldrar, alla åldrar, utskrivna utskrivna levande, 1995-2007. levande, 1995-2007 50% kranskärlsröntgen som riskbedömning i ungefär 50 % av 40% fallen, något mer bland män än kvinnor (figur H-15). 30% Större skillnader mellan kön och åldersgrupper syns vid 20% riskbedömning genom 10% PCI/CABG (perkutan koronarintervention/ koronar- 0% 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 bypass-operation) (figur H- Kvinnor <65 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män 65-74 år Män >=75 år 16). I knappt hälften av fallen Figur H-16. Utvecklingen av PCI/CABG under sjukhusvård i relation till ålder och Figur 10c. Utvecklingen av PCI/CABG under sjukhusvård i relation till ålder och kön Kön vid vid akut akut hjärtinfarkt, hjärtinfarkt, alla åldrar, alla åldrar, 1995-2007. 1995-2007. bland män -64 år (49 %) och 65-74 år (44 %) genomförs PCI/CABG, medan andelen i samma åldersgrupper bland kvinnor är ca 30-35 %. Även i den äldsta gruppen patienter 75- år har män en högre andel (26 %) än kvinnor (18 %). Andel PCI/CABG 18

I. Betablockerare som behandling vid akut hjärtinfarkt Andel Betablockerare Andel Lipidsänkare 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kvinnor <65 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män 65-74 år Män >=75 år Figur 11b. H-17. Utveckling Utveckling av betablockerare av betablockerare vid utskrivning vid utskrivning vid hjärtinfarkt vid hjärtinfarkt Utskrivna utskrivna levande, per per kön kön och ålder, och alla ålder, åldrar, alla 1995-2007. åldrar, 1995-2007. 100% 90% Andel ACE/A2 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kvinnor <65 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män 65-74 år Män >=75 år Figur 12b. Utveckling av lipidsänkare (statiner eller övriga) till levande utskrivna Figur H-18. Utveckling av lipidsänkare (statiner eller övriga) till levande utskrivna hjärtinfarktpatienter med kolesterol>4.5 eller LDL>2.5, per kön och ålder 1995-2007. Hjärtinfarktpatienter med kolesterol >5,5 eller LDL>2,5, per kön och ålder 1995-2007 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kvinnor <65 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män 65-74 år Män >=75 år Användandet av betablockerare som behandling vid utskrivning är på en tämligen likvärdig nivå för män och kvinnor under den senaste femårsperioden men ges i något större omfattning till yngre patienter (figur H-17). J. Lipidsänkare som behandling vid akut hjärtinfarkt Lipidsänkare ges i hög omfattning (Region Skånes snitt 93,2 %), som behandling vid utskrivning. I ca 95 % av fallen bland män och kvinnor i åldern 0-74 år ges lipidsänkare. Motsvarande andel för den äldsta patientgruppen är drygt 80 % bland män och ca 75 % för kvinnorna (figur H-18). K. ACE- hämmande behandling vid utskrivning Det finns skillnader mellan könen inom respektive åldersgrupp till männens favör vad gäller användningen av ACE-hämmare/A2-blockerare under 2007. Skillnaden förefaller vara störst i åldern 65-74 år (figur H-19). Figur Figur 13b. H-19. Utveckling Utveckling av användning av användning av ACE-hämmare/A2-blockerare av ACE-hämmare/A2-blockerare till levande till levande utskrivna hjärtinfarktspatienter per kön och per ålder, kön alla och åldrar, ålder, 1995-2007. alla åldrar, 1995-2007. 19

Kvalitet vid behandling av akut kranskärlssjukdom I denna analys inkluderas patienter med hjärtinfarkt (ICD koder: I21-I23) som registrerades i RIKS-HIA under år 2005-2007. Dessa individer skall ha varit under 80 år då hjärtinfarkten inträffade och vara folkbokförda i Region Skåne vid detta tillfälle. Patienterna skall ha behandlats på något av sjukhusen Region De 9 indikatorer som ingår i det kvalitetsindex som Riks- HIA-registret använder Skåne, d.v.s., Helsingborg, Häss- 1. Alla patienter skall få ACE/A2-hämmare vid utskrivning efter hjärtinfarkt leholm, Kristianstad, Lund, Malmö, Trelleborg, Ystad och Ängelholm. 2. Alla patienter med icke-st-höjningsinfarkt skall få angiografiundersökning utförd eller planerad 3. Alla patienter skall få acetylsalicylsyra (ASA) eller annan antikoagulantia vid utskrivning efter hjärtinfarkt 4. Alla patienter skall få Betablockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt 5. Alla patienter med icke-st-höjningsinfarkt skall få Clopidogrel vid utskrivning 6. Alla patienter skall få lipidsänkare vid utskrivning efter hjärtinfarkt 7. Alla patienter skall ordineras heparin (LMW heparin/heparin/fondaparinux) under vårdtillfället eller ballongvidgning (PCI) inom ett dygn vid icke-sthöjningsinfarkt Kvaliteten vid behandling av akut kranskärlssjukdom uppskattas via de nio indikatorerna som ingår i det kvalitetsindex som Riks-HIA-registret använder. Resultaten presenteras separat för män och kvinnor i olika socioekonomiska och demografiska grupper (civilstånd, inkomst, utbildning, födelseland). 8. 9. Alla patienter med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock skall få ballongvidgning (PCI) för primär reperfusionsbehandling. Alla patienter med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock (LBBB) skall få reperfusionsbehandling. Kvalitetsindexet är ett mått på följsamhet till de nationella riktlinjer som finns vid akut kranskärlssjukdom. Var och av de nio indikatorer som ingår i indexet är en åtgärd som rekommenderas med hög prioritet vid behandling av akut kranskärlssjukdom. De nio åtgärderna bedöms med 0/1 (ej genomförd/genomförd) och finns i tabellen på denna sida. Figurerna H-20 till H-28 visar skillnader mellan kvinnor och män tillhörande olika socioekonomiska grupper avseende de nio indikatorerna som ingår i RIKS-HIA kvalitetsindex. Generellt ser man att behandlingskvaliteten tenderar att vara sämre hos kvinnorna än hos männen. Vidare finner man att såväl kvinnor som män med lägre socioekonomisk status tenderar att få behandlingar som inte följer de nationella riktlinjerna vid akut kranskärlssjukdom. Exempelvis visar figur H-21 att andelen patienter, som vid utskrivningen inte har genomgått eller är planerad för angiografiundersökning, i målgruppen hjärtinfarktpatienter <80 år med icke-sthöjningsinfarkt var signifikant högre bland svenska kvinnor än bland svenska män. Vidare var 20

andelen högre bland låginkomsttagare än bland höginkomsttagare bland såväl män som kvinnor. En del av ovannämnda skillnader kan bero på skillnader i förekomst av faktorer som utgör kontraindikatorer för olika typer av behandlingar. Sådana skillnader kommer vi att studera närmare och redovisa i årsrapporten. Figur H20. Socioekonomiska och demografiska skillnader - andel patienter (inkl. 95% KI) som inte ordinerats ACE/A2-hämmare vid utskrivning. Målgruppen hjärtinfarktpatienter <80 år (Riks-HIA i Region Skåne 2005-2007) Figur H21. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som vid utskrivningen inte har genomgått eller är planerad för angiografi-undersökning. Målgruppen hjärtinfarktpatienter <80 år med icke-st-höjningsinfarkt (Riks-HIA i Region Skåne 2005-2007) 21

Figur H22. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som inte har ordinerats acetylsalicylsyra (ASA) eller annan antikoagulantia vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Målgruppen hjärtinfarktpatienter <80 år (Riks-HIA i Region Skåne 2005-2007) Figur H23. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som inte ordinerats betablockerare vid utskrivning. Målgruppen hjärtinfarktpatienter <80 år (Riks-HIA i Region Skåne 2005-2007) 22

Figur H24. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som inte ordinerats clopidogrel vid utskrivning. Målgruppen patienter <80 år med icke-sthöjningsinfarkt (Riks-HIA i Region Skåne 2005-2007) Figur H25. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som inte ordinerats lipidsänkare vid utskrivning. Målgruppen hjärtinfarktpatienter <80 år (Riks-HIA i Region Skåne 2005-2007) 23

Figur H26. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som inte ordineras heparin (LMW heparin/heparin/fondaparinux) under vårdtillfället eller ballongvidgning (PCI) inom ett dygn vid icke-st-höjningsinfarkt. Målgruppen patienter <80 år (Riks-HIA i Region Skåne 2005-2007) Figur H27. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som inte fått ballongvidgning (PCI) för primär reperfusionsbehandling. Målgruppen patienter <80 år med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock (Riks-HIA i Region Skåne 2005-2007) 24

Figur H28. Socioekonomiska och demografiska skillnader. Andel patienter (inkl. 95% KI) som inte fått reperfusionsbehandling. Målgruppen patienter <80 år med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock (Riks-HIA i Region Skåne 2005-2007) 25

Risk för död (%) Risk för död (%) Dödlighet efter hjärtinfarkt Dödligheten inom 30 dagar efter inträffad hjärtinfarkt visar betydande skillnader mellan könen och åldern. Oavsett kön är mortaliteten, föga överraskande, högre desto äldre patienten är (figur H-29). Vad gäller dödlighet inom 1 år 40 30 20 10 0 Kön och ålder M 0-59 år M 60-69 år M 70-79 år M >=80 år Figur Figur H-29. 16a. 30-dagarsmortalitet vid hjärtinfarkt per kön och ålder - alla patienter 2006-2007. 40 30 20 10 0 10 20 30 Dagar K 0-59 år K 60-69 år K 70-79 år K >=80 år visas ungefär samma inbördes ordning i mortalitet för kön och åldersgrupp som under de första 30 dagarna där män har en högre mortalitet oavsett ålder. Av naturliga förklaringar är dock nivån på dödligheten betydligt högre under en uppföljning av ett års tid efter att hjärtinfarkten inträffat jämfört med de första 30 dagarna. Vad gäller patienter under 70 år kan tydligare skillnad i dödlighet ses mellan åldersgrupperna -59 år och 60-69 år, vilket inte var lika tydligt under de första 30 dagarna, och att kvinnor har högre mortalitet i åldern 60-69 år (figur H-30). 0 0 100 200 300 400 Dagar Kön och ålder M 0-59 år M 60-69 år M 70-79 år M >=80 år K 0-59 år K 60-69 år K 70-79 år K >=80 år Figur Figur H-30. 16c. 1-årsmortalitet vid hjärtinfarkt per kön och ålder - alla patienter 2005-2006. 26

Sammanfattning I RIKS-HIA-data för Region Skåne finns år 2007 indikationer på ojämlikhet vid vård av hjärtinfarkt mellan män och kvinnor och mellan olika åldersgrupper. RIKS-HIA-databasen, som utgör en viktig bas för nationella riktlinjer avseende vård och behandling av hjärtinfarktpatienter bl.a. genom att ge kontinuerlig information om behandlingar och behandlingsresultat, omfattar en selekterad grupp innefattande c:a 60% av alla patienter som kommer till sjukhus med hjärtinfarkt. Dessa patienter är i genomsnitt friskare, yngre, mindre ofta ensamstående än de hjärtinfarktpatienter som ej innefattas i detta register. Andelen skånska män som drabbades av akut hjärtinfarkt under 2005 och som registrerades i RIKS-HIA i anslutning till infarkten var högre än motsvarande andel bland kvinnor. Det vill säga färre kvinnor än män som fått hjärtinfarkt registreras i RIKS- HIA databasen. Kvinnor drabbas i snitt ca 5 år senare i livet av hjärtinfarkt än vad män gör och trenden är en sjunkande medelålder oavsett kön. Sedan 1995 har antalet riskfaktorer ökat hos patienterna och det finns skillnad i nivå mellan olika åldrar. Kranskärlsröntgen genomförs betydligt oftare i åldersgrupperna -74 år än i gruppen 75 år och uppåt. PCI/CABG (perkutan koronarintervention/ koronar-bypass-operation) är klart vanligast bland män än bland kvinnor under de senaste åren. Män löper större risk än kvinnor att avlida inom första månaden efter hjärtinfarkten. Män löper större risk än kvinnor att avlida inom ett år efter en hjärtinfarkt, förutom kvinnor i åldern 60-69 år, som har en högre mortalitet än män i samma ålder. 27

Aortaaneurysm Aortaaneurysm (AA) är den medicinska termen för ett tillstånd som karakteriseras av en abnorm vidgning av aorta (stora kroppspulsådern) som påverkar blodflödet och innebär en hög risk för ruptur (bristning), förblödning och död. Den stora kroppspulsådern börjar i hjärtat och löper genom bröstkorgen för att sedan gå längs den bakre delen av buken. AA förekommer oftast i buken nedanför njurartärernas avgång och är vanligast hos män över 60 år. Kända riskfaktorer för AA är ett långvarigt förhöjt blodtryck, rökning och tidigare hjärt-kärlsjukdom samt i viss mån ärftlighet. AA ger mycket få eller inga symtom och är därför svår att diagnostisera och behandla. Alldeles för ofta upptäcks AA först när den stora kroppspulsådern spricker eller brister, vilket orsakar våldsamma smärtor i buk och rygg. Det är ett mycket allvarligt tillstånd som kräver akut kirurgi (man har jämfört AA med en tickande bomb ). Snart kommer ett långsiktigt projekt (Screening) att startas i Region Skåne med syfte att upptäcka personer med AA i ett tidigt skede. Syftet är att AA kan behandlas i tid så att en eventuell sprickbildning/bristning kan förebyggas. Liknande projekt är redan på gång i andra landsting i Sverige. Målet med screeningverksamheten är att undersöka samtliga män mellan 60-80 år samt att genomföra en motsvarande pilotstudie av en mindre grupp av kvinnor över 65 år. Med denna bakgrund har vi bedömt det relevant att studera förekomsten av AA i Skåne och hur ofta personer med AA dör utan att ha haft kontakt med sjukhus för detta tillstånd. Vi har särskilt analyserat skillnader mellan män och kvinnor, men vi har även undersökt betydelsen av demografiska (ålder, födelseland) och socioekonomiska (inkomstsnivå) faktorer i detta sammanhang. Vi har dels undersökt trender i AA under de senaste 19 åren (1987 2006), dels förekomsten av nya fall av AA under perioden 2002 till 2004 hos individer i åldrarna 60 till 90 år. Trender i aortaaneurysm Figurerna AA-1 AA-4 visar att förekomsten av AA är mycket vanligare bland män än bland kvinnor. Dödligheten i AA har varit relativt stabil i Sverige med lite slumpmässiga svängningar i Skåne på grund av dess relativt mindre befolkning. Man kan eventuellt observera en lite högre dödlighet under andra hälften av 1990-talet hos män. Denna trend gäller även när man fokuserar på de individer som dör i AA utan att ha varit i kontakt med sjukhusvård (Figur AA-2). När det gäller antal vårdade patienter och antal vårdtillfällen kan man se en klar 28

ökning i Skåne jämfört med resten av Sverige, men detta gäller endast för männen (Figurer AA-3 och AA-4). Risk för aortaaneurysm hos kvinnor, äldre, utlandsfödda och låginkomsttagare Figuren AA-5 visar att risken för AA ökar tydligt med stigande ålder hos både män och kvinnor. Män med hög inkomst uppvisar en mindre risk för AA än män med mellan- eller låg inkomst, men denna inkomstrelaterade skillnad förekommer inte hos kvinnorna. Figuren AA-6 visar den demografiska fördelningen av befolkningen 60 år eller äldre hos de individer som har och som inte har fått AA (Ej AA). Som det har visats tidigare är kvinnorna mycket mindre representerade än männen i gruppen som har får en AA. Kvinnorna är emellertid relativt mer representerade än män i gruppen som dör i AA utan att ha haft kontakt med sjukhus. Denna iakttagelse bekräftas i figuren AA-7 och tabellen undertill som informerar om resultaten från en så kallad multinomial logistisk regression. Vi kan se att oberoende av ålder, inkomst och födelseland har kvinnorna 74 % högre risk (odds) än männen att dö i AA, utan att ha haft kontakt med sjukhus, än att överleva med AA och vårdas på sjukhus. Risken av att dö i AA utan att ha haft kontakt med sjukhus ökar med ålder, men däremot påverkas den inte av inkomst. Risken skiljer sig inte heller mellan de individer som alltid bott i Sverige eller de som har bott i Sverige endast en del av sitt liv. Sammanfattning Det förekommer könsskillnader i förekomst och sjukvård av AA. AA är mycket vanligare hos män än hos kvinnor och risken för aortaaneurysm ökar tydligt med ålder hos både män och kvinnor. Män med hög inkomst har mindre risk för aortaaneurysm än männen med mellan- eller låg inkomst, men denna skillnad förekommer inte hos kvinnor. Av de individer som fick en AA under perioden 2002 till 2005 hade kvinnorna 74 % högre risk (odds) än männen att dö i AA utan att ha haft kontakt med sjukhus än att överleva med AA och vårdas på sjukhus. Denna skillnad var oberoende av ålder, inkomst och födelseland. 29

Dödlighet i aortaaneurysm Period 1987-2006 Figur AA-1 Antal per 10 000 invånare (40 år eller äldre) Dödlighet i aortaaneurysm utanför sjukhus Period 1987-2006 Antal per 10 000 invånare (40 år eller äldre) Figur AA-2 30

Patienter med aortaaneurysm Period 1987-2006 Figur AA-3 Antal per 10 000 invånare (40 år eller äldre) Vårdtillfälle med diagnos aortaaneurysm 1987-2006 Antal per 10 000 invånare (40 år eller äldre) Figur AA-4 31

Nya fall av bråck på kroppspulsådern (aortaaneurysm) i Skåne under perioden 2000 2004 uppdelat på ålder, kön och inkomstgrupp Nya fall av bråck på kroppspulsådern per 1000 invånare Män låg inkomst Män mellan inkomst Män hög inkomst Kvinnor låg inkomst Kvinnor mellan inkomst Kvinnor hög inkomst Figur AA-5 Ålder Figur AA-6 32

Död utan kontakt med sjukhus Död med sjukhuskontakt Figur AA-7 Oddskvot Relativ risk (oddskvot) för död med eller utan kontakt med sjukhus hos individer som har fått diagnosen aortaaneurysm i Skåne under perioden 2002 2004. Jämförelsegruppen är överlevande patienter med aortaaneurysm som har vårdats på sjukhus Död utan kontakt med sjukhus Oddskvot Nedre gräns Övre gräns Kvinna 1,74 1,31 2,40 Svenskfödd 0,93 0,56 1,54 Ålder 80 år eller äldre 5,01 2,63 9,79 75 till 70 år 2,40 1,22 4,72 70 till 74 år 1,64 0,82 3,26 65 till 69 år 2,39 1,18 4,83 60 till 64 år Referens Inkomst Låg inkomst 0,98 0,64 1,51 Mellan inkomst 0,96 0,62 1,50 Hög inkomst Referens Död med sjukhuskontakt Kvinna 1,39 1,03 1,86 Svenskfödd 1,23 0,72 2,11 Ålder 80 år eller äldre 5,02 2,76 9,13 75 till 70 år 3,30 1,81 6,03 70 till 74 år 1,35 0,71 2,56 65 till 69 år 1,31 0,65 2,63 60 till 64 år 1 1 1 Inkomst Låg inkomst 0,86 0,57 1,31 Mellan inkomst 1,05 0,70 1,60 Hög inkomst Referens 33

34

Psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar 35

2. Psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar Skillnader mellan män och kvinnor i psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen. Psykisk ohälsa representerar fyra av de tio vanligaste orsakerna till kronisk sjukdom i världen. Mellan 20 och 40 procent av befolkningen i Sverige uppskattas lida av någon form av psykisk ohälsa, varierande från allvarliga psykostillstånd till lättare psykiska problem som till exempel oro, ångest och sömnproblem. Antalet individer med någon form av psykisk ohälsa ökar i många ekonomiskt utvecklade länder, även i Sverige. I Sverige har den psykiska ohälsan framför allt ökat bland yngre och personer i medelåldern, medan någon motsvarande ökning inte observerats i åldersgrupperna 65 år och äldre. Figur P1: prevalens av dålig psykisk hälsa i Skånes kommuner och stadsdelar enligt enkätundersökningen Folkhälsa i Skåne 2004. Figuren visar genomsnitt värde (orange cirklar) samt värde för män (blå kvadrater) och för kvinnor (gröna trianglar) 36

Självrapporterad dålig psykisk hälsa i Skåne Enligt enkätundersökningen Folkhälsa i Skåne 2004 hade Rosengård den högsta prevalensen av självrapporterad dålig psykisk hälsa i Skåne, följd av stadsdelarna Södra innerstaden, Fosie, Kirseberg och Centrum i Malmö (Figur P1 nedan). Emellertid är det sannolikt att andelen individer med dålig psykisk hälsa är ännu högre i Rosengård än det som visas i enkätundersökningen. Rosengård med sin höga andel av invånare med utlandsbakgrund var det område i Skåne med den lägsta andelen deltagare i enkätundersökningen och man vet sedan tidigare att icke-deltagare i hälsoundersökningar har sämre hälsa än deltagare. Kvinnor visade en högre risk för dålig psykisk hälsa än män i de flesta geografiska områden utom i Rosengård, Ystad och Trelleborg. Figur P2. könsskillnader i socioekonomisk risk score (SRS) för dålig psykisk hälsa i olika födelselandsgrupper. Befolkning i Skåne 18 till 80 år. 37

Självrapporterad dålig psykisk hälsa är en tydlig indikator för behovet av psykiatriresurser i befolkningen. Figur P2 bekräftar tidigare studier som visar att prevalensen av dålig psykisk hälsa minskar med åldern. Det är även tydligt att risken för dålig psykisk hälsa ökar ju längre från Norden individen är född. Enligt figuren 2 fanns den högsta risken för dålig psykisk hälsa hos kvinnor födda utanför Europa. Även om kvinnorna överallt hade en betydligt högre risk än män, hade de män födda utanför Norden högre risk för dålig psykisk hälsa än kvinnorna födda i Norden. Skillnader mellan män och kvinnor i psykiatriska diagnoser Figurerna (P-3 till P-14) som presenteras på de kommande sidorna visar att antalet personer per 100000 i olika åldrar med psykiatriska diagnoser är större bland kvinnor än bland män. Den stora gruppen organiska psykossyndrom (ICD koder: F00-F09) är mycket vanligare i högre åldrar, medan i synnerhet ångestsyndrom (ICD koder:f400-f429), maladaptiva stressreaktioner/posttraumatiska tillstånd (ICD koder:f43, F62), ätstörningar (F50) och personlighetsstörningar (ICD koder:f60-f619, F688) är vanligare i yngre åldersgrupper. Den stora gruppen övriga förstämningssyndrom, som innefattar de flesta depressioner, är ganska jämnt fördelad i alla vuxna åldrar med toppar i synnerhet för kvinnor kring 45 år och 80 år. Den högre andelen kvinnor med psykiatriska diagnoser jämfört med män förklaras framför allt av att de stora grupperna organiska psykossyndrom, övriga förstämningssyndrom (framför allt depressioner), ångestsyndrom och maladaptiva stressreaktioner/posttraumatiska tillstånd är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. De kvantitativt mindre diagnosgrupperna ätstörningar och personlighetsstörningar är också vanligare bland kvinnor än bland män. Å andra sidan är antalet personer per 100000 med missbruk beroende av substanser samt relaterade syndrom (F10-F199, F55) klart vanligare bland män än bland kvinnor. 38

Figur P-3 Figur P-4 Figurerna visar antal individer per 100 000 invånare med diagnosen Missbruk beroende av substanser samt relaterade syndrom (ICD koder: F10 - F199, F55) (överst) och diagnosen Organiska psykosyndrom (ICD: F00 - F09) (underst). 39

Figur P-5 Figur P-6 Figurerna visar antal individer per 100 000 invånare med diagnosen Schizofreni (ICD: F20 - F206, F209) (överst) och diagnosen Övriga psykotiska syndrom (ICD: F208, F21 - F299, F531) (underst). 40

Figur P-7 Figur P-8 Figurerna visar antal individer per 100 000 invånare med diagnosen Bipolära syndrom (ICD: F30 - F319, F340) (överst) och diagnosen Övriga förstämningssyndrom (ICD: F32 - F339, F341 - F399, F530) (underst). 41

Figur P-9 Figur P-10 Figurerna visar antal individer per 100 000 invånare med diagnosen Ångestsyndrom (ICD: F400 - F429) (överst) och diagnosen Maladaptiva stressreaktioner, posttraumatiska tillstånd (ICD: F43, F62) (underst). 42

Figur P-11 Figur P-12 Figurerna visar antal individer per 100 000 invånare med diagnosen Somatoforma och dissociativa syndrom (ICD: F44 - F48) (överst) och diagnosen Ätstörningar (ICD: F50) (underst). 43

Figur P-13 Figur P-14 Figurerna visar antal individer per 100 000 invånare med diagnosen Personlighetsstörningar (ICD: F60 - F619, F688). Den understa figuren visar antal per 100 000 invånare som har minst en psykiatrisk diagnos. 44

Skillnader mellan män och kvinnor i användning av psykofarmaka Den högre andelen personer med psykiatriska diagnoser bland kvinnor jämfört med män avspeglar sig i konsumtionen av psykofarmaka. Figurerna nedan visar konsumtionen av opioider (ATC-kod N02A), neuroleptika (N05A), lugnande medel och ataraktika (N05B), sömnmedel och lugnande medel (N05C), samt antidepressiva läkemedel (N06A). För samtliga läkemedel stiger andelen som hämtar ut dessa läkemedel från apotek kraftigt med stigande ålder. Andelen är lägst för både män och kvinnor i åldrarna 18-24 år och högst i åldrarna 85 år och högre. För samtliga läkemedelsgrupper är också andelen med uttag högre för kvinnor i samtliga inkomstgrupper än för män med låg, medelhög respektive hög inkomst. I samtliga fem läkemedelsgrupper och åldersgrupper har män och kvinnor med låg inkomst ett högre genomsnittligt uttag än män respektive kvinnor med hög inkomst. Det enda undantaget är medeluttaget av sömnmedel/lugnande medel och antidepressiva i åldersgruppen 85 år och äldre i vilken både högutbildade män och kvinnor har en något högre andel som tar ut läkemedel än lågutbildade män respektive kvinnor. Figur P-15 Figuren visar andel individer i olika ålders-, köns- och inkomstgrupper som under 2006 någon gång har hämtat ut opioider. 45

Figur P-16 Figuren visar andel individer i olika ålders-, köns- och inkomstgrupper som under 2006 någon gång har hämtat ut Neuroleptika Figur P-17 Figuren visar andel individer i olika ålders-, köns- och inkomstgrupper som under 2006 någon gång har hämtat ut lugnande medel och ataraktika 46

Figur P-18 Figuren visar andel individer i olika ålders-, köns- och inkomstgrupper som under 2006 någon gång har hämtat ut sömnmedel och lugnande medel. Figur P-19 Figuren visar andel individer i olika ålders-, köns- och inkomstgrupper som under 2006 någon gång har hämtat ut antidepressiva läkemedel. 47