KOMMUNPLAN 2015-2017



Relevanta dokument
KOMMUNPLAN

Gemensamma planeringsförutsättningar Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 3. Undersökningar och resultat

KOMMUNPLAN

Överförmyndarnämndens verksamhetsplan

KOMMUNPLAN

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

Dokumentnamn Verksamhetsplan för överförmyndarnämnden. Verksamhetsplan för överförmyndarnämnden

Kommunstyrelsens verksamhetsplan

Miljö- och byggnämndens verksamhetsplan 2013

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

KOMMUNPLAN

BUoK-förvaltningens handlingsplan 2018

Granskning av delårsrapport 2016

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Näringslivsstrategi för Gällivare kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Vision: Verksamhetsidé: Gällivare kommuns värdegrund:

Vision: Gällivare är den mest expansiva och attraktiva kommunen i Norrland.

Program Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument

2019 Strategisk plan

Barn-, Utbildning och Kulturnämndens verksamhetsplan

Handlingsplan för jämställdhet i Gällivare kommun

2017 Strategisk plan

Budget 2018 och plan

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Barn-, Utbildning och Kulturnämndens verksamhetsplan

Strategiska planen

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren

Delårsrapport 31 augusti 2011

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

Sammanställning av Gällivare kommuns målsättning för arbetet med. GOD TILLGÄNGLIGHET för personer med funktionsnedsättning

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2015

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Kommunfullmäktige Bolagsstämma. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Gällivare Kommun FÖRESKRIFTER ANDRA FÖRESKRIFTER

Vision och Mål Laholms kommun

Kommunövergripande mål

Vision Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision för Alvesta kommun

Uppdragsbeskrivning för Utveckling och ledning

Barn-, Utbildning och Kulturnämndens verksamhetsplan

Utbildning Oxelösunds kommun

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen

Verksamhetsplan

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö

God ekonomisk hushållning

haninge kommuns styrmodell en handledning

Uppdragsbeskrivning för Stab, utveckling och ledning

Service- och tekniknämndens verksamhetsplan

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

1(9) Budget och. Plan

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

bokslutskommuniké 2013

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

Vad har dina skattepengar använts till?

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden

Vision: Verksamhetsidé: Gällivare kommuns värdegrund:

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

Strategisk inriktning

Socialnämndens verksamhetsplan med styrkort Ordförande: Rita Poromaa (s) Ledamöter: 9 st + ersättare Förvaltningschef: Marika Rissanen-Korpi

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Verksamhetsplan för nämnd och bolag

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

Så styr vi Lerum 2011

Nämndsplan Socialnämnden. - Preliminär nämndsplan

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Den goda kommunen med invånare En kortversion av Budget och verksamhetsplan för Vårgårda kommun

Planera, göra, studera och agera

ALVESTA KOMMUNFÖRETAG AB Riktlinjer och mål (ägardirektiv) Org.nr

Haninge kommuns internationella program

Introduktion ny mandatperiod

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

Visioner och kommunövergripande mål

Mål och budget samt fastställande av skattesats för 2018

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS

Övergripande och nämndspecifika mål

PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN

Strategisk plan

Övergripande och nämndspecifika mål

Utvecklingsplan Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Uppdragsbeskrivning för Team förskola/familjedaghem

Bokslutskommuniké 2014

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

Uppföljningsplan 2017

Transkript:

Gällivare Kommun Dokumentnamn Kommunplan 2015-2017 Dokumenttyp Diarienummer Planer och program KS2014:151 124 Beslutad av Framtagen av Kommunfullmäktige Beslutad 2014-11-17 2015-2017 Nämnd och utredningsenheten Giltighetstid KOMMUNPLAN 2015-2017 Målstyrning 2015-2017 Budget 2015-2017 Gällivare kommun är den mest attraktiva och expansiva kommunen i Norrland

1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Värdegrund 3 4. Strategier 4 5. Kommunens målstyrningsmodell 4 6. Intern kontroll 6 7. Revidering av kommunplanen 7 8. Gällivare- attraktivt och expansivt 8 9. Kommunens mål under treårsperioden 9 10. Organisation och nämnder 17 11. Kommunala bolag 19 12. Kommunens budget 20

1. Inledning Kommuner och landsting ska varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Budgeten skall innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall alltid vara periodens första år. För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I Gällivare kommun är Kommunplanen antagen av kommunfullmäktige och beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på under den kommande treårsperioden. Kommunplanen är styrande för kommunen och ska vara utgångspunkt i nämnders och styrelsers arbete med verksamhetsplaner. 2. Vision Visionen beskriver det samhälle som politiken strävar efter. All utveckling i Gällivare kommun ska bygga på den gemensamma visionen. Gällivare kommuns vision: Gällivare är den mest attraktiva och expansiva kommunen i Norrland. För att vara en attraktiv kommun så krävs det att kommunen tillhandahåller god kvalitet i kärnverksamheterna, ett varierat utbud av bostäder, möjliggör arbetstillfällen och erbjuder ett brett fritidsutbud så att det blir så attraktivt som möjligt för våra medborgare att bo och leva i vår kommun. 3. Värdegrund All verksamhet vilar på kommunens gemensamma värdegrund och ska återspeglas i praktisk handling i varje dokument och beslut. Gällivare kommuns värdegrund: Alla medborgare är lika värda och ska bemötas med respekt. Kommunen strävar efter att ha jämlikhet och jämställdhet i fokus i alla kontakter med medborgare, organisationer och företag. Ledorden i värdegrunden är: Mångfald- Vi ser olikhetens styrka och möjlighet i verksamheten, i organisationen och i samhället! Vårt bemötande ska präglas av respekt för varandra. Effektivitet- Vi ger rätt service, till rätt kvalitet med ansvarfullt nyttjande av våra resurser! Nyskapande- Vi är innovativa och alla vågar tänka nytt!

Attraktivitet - Ett mångkulturellt samhälle i naturskön miljö med en infrastruktur som erbjuder närhet till arbete, service och fritid. 4. Strategier Strategierna beskriver den långsiktiga inriktning som kommunen ska jobba mot för att uppnå visionen. Attraktiva Gällivare En socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar kommun. Strategisk samhällsplanering Genom en offensiv omvärldsbevakning. Främja differentierat näringsliv. Koncerntänkande i alla verksamheter. Kommunen är en attraktiv arbetsgivare. Kommunen har en god ekonomisk hushållning Detta genom att kommunens resurser används på ett sådant sätt att varje generation bär kostnaderna för den service som den konsumerar. 5. Kommunens målstyrningsmodell Kommunen använder balanserade styrkort som verktyg för styrning, utveckling, planering och uppföljning. Styrningen utgår alltid från visionen som beskriver ett framtida önskat läge för kommunen. Grunden i de balanserade styrkorten är de fem perspektiven: Verksamhetsperspektivet: 1. Medborgare - kundperspektivet 2. Tillväxt och utveckling Innovation & utvecklingsperspektivet 3. Intern effektivitet interna processperspektivet 4. Medarbetare medarbetarperspektivet Finansiella perspektivet: 5. Ekonomi Finansiella perspektivet (god ekonomisk hushållning) Att utgå ifrån fem perspektiv i stället för en ensidig fokusering ökar förutsättningarna för att nå framgång samtidigt som risken för kortsiktighet minskar. Inom varje perspektiv finns det ett eller flera uppsatta mål för hur visionen ska uppfyllas. Målen ska tydliggöra visionen och styra de tillgängliga resurserna så effektivt som möjligt.

Med utgångspunkt i kommunplanen arbetar nämnderna fram verksamhetsplaner med taktiska styrkort. Verksamhetsplanen är den styrande planen för nämnden och kommunstyrelsen. I verksamhetsplanen kan nämnden sätta upp sina egna målsättningar med utgångspunkt från kommunplanens målsättningar. Men visionen och strategierna från kommunplanen är gemensamma för alla verksamhetsplaner. För att förverkliga målsättningarna tar verksamheterna varje år fram handlingsplaner som beskriver vad som måste göras för att målen ska uppfyllas. Handlingsplanen styr verksamheternas arbete under året och är ett verktyg för att planera de åtgärder och aktiviteter som ska genomföras och följas upp. Kommunägda bolag Ägaren i ett kommunalägt aktiebolag utgörs av fullmäktige som har att besluta i frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt samt att besluta om mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten. De kommunägda bolagen är en del av den kommunala verksamheten, dock riktar sig kommunalagens regler normalt sett till kommunen och inte till bolaget. Kommunen måste därför ta fram ett lokalt regelverk för bolagen som möjliggör för kommunen att kontrollera och styra den kommunala verksamheten i bolagsform. De dokument som skapar det lokala regelverk utgörs av bolagsordning och ägardirektiv. Bolagsordning anger bl.a. vilken verksamhet som bolaget ska bedriva och för de kommunägda bolagen måste bolagets verksamhet ligga inom ramarna för den kommunala kompetensen. Ägardirektiv ger ägaren till ett aktiebolag möjlighet att meddela närmare föreskrifter för målsättningar för bolaget och även direktiv om förvaltning av bolagets angelägenheter. De mål som fullmäktige fastställt för den kommunala verksamheten ska brytas ned till ett ägardirektiv för respektive bolag. Uppföljning Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över hela kommunens samlade verksamheter, såväl nämnder som kommunala bolag. För att säkerställa att uppföljning sker på likartat sätt följer kommunstyrelsen upp alla mål två gånger per år i delårsrapport och årsredovisning. Nämndernas och styrelsernas måluppfyllelse sammanställs till ett kommungemensamt resultat. Måluppfyllelse för kommunen Bedömning av måluppfyllelsen görs inom vart och ett av de fem perspektiven i målstyrningen. Ett uppsatt mål anses vara uppfyllt när ett eller flera angivna mätinstrument är genomförda under året.

För att fokusera på det vi som kommun ska leverera arbetar vi enligt följande modell: 6. Intern kontroll För att följa lagen och säkerställa att kommunen sköter sitt åtagande ska kommunen arbeta med intern kontroll på ett systematiskt sätt. Utdrag ur Kommunallagen 6 kap 7 : Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Att utföra internkontroll på ett strukturerat sätt innebär att nämnds- eller styrelseledamöter prioriterar och anger vad uppföljningen till nämnden eller styrelse ska innehålla. De områden som kan ingå i internkontrollen är: riskanalys, avvikelsehantering, riktlinjer, regler, lagar, rutiner, fattade politiska beslut och dess verkställande, måluppfyllelse, ekonomisk uppföljning samt annan verksamhetsspecifik uppföljning. För att hantera och säkerställa att det fungerar systematiskt, i en viss ordning med vissa intervaller, skapas en intern kontrollplan för varje nämnd eller styrelse som är deras uppföljning under året.

7. Revidering av kommunplanen Revidering av kommunplanen sker i verksamhetsplaneringsprocessen som innefattar budgetprocessen och målstyrningsprocessen. Budgetprocessen i Gällivare kommun: Målstyrningsprocessen i Gällivare kommun:

8. Gällivare- attraktivt och expansivt LKAB och Gällivare kommun har träffat ett samarbetsavtal för samhällsomvandlingen. Avtalet har en giltighetstid om 20 år. Syftet med samarbetsavtalet är bland annat att skapa tydliga planeringsförutsättningar för enskilda, gruvföretaget och kommunen. Samhällsomvandlingen som sker på grund av gruvans utbredning berör all kommunal verksamhet genom att verksamhetslokaler försvinner och måste ersättas. Detta innebär att all nyproduktion av verksamhetslokaler och övrig infrastruktur måste föregås av en väl genomtänkt verksamhetsplanering så att, förutom krav på funktionalitet och attraktivitet, även de framtida driftkostnaderna optimeras. Detta skapar förutsättningar för en god framtida kommunal ekonomi med förutsättningar att förvalta de nyproducerade egendomarna. För att klara denna samhällsomvandling ställs stora krav på samhällsplanering och samhällsbyggnad. Gällivare och Malmberget ska under och efter flytt vara trygga, attraktiva samhällen med trivsam boendemiljö för alla. Detta har resulterat i en revidering av översiktsplanen (ÖP) och den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för tätorten. Utvecklingsplaner kompletterar FÖP:en där det är nödvändigt. Framtagandet av planerna är viktiga för såväl enskilda medborgare som näringsliv då de skapar trygghet och förutsägbarhet. Den goda utvecklingen som sker inom handel och näringsliv medför att marknadens behov av nya lägen för etablering måste prioriteras. Den goda lokala arbetsmarknaden i kombination med att det är fler som lämnar arbetsmarknaden än de som tillförs denna medför ökad konkurrens om arbetskraften. Därför är viktigt att kommunen som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare fortsätter att utveckla strategier för personalförsörjning, kompetensutveckling och lönebildning. Befolkningsutvecklingen samt befolkningens sammansättning är av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. En minskande befolkning innebär att skatteunderlaget minskar vilket på sikt försvårar finansieringen av kommunens verksamhet. För att möjliggöra en växande befolkning med ökad efterfrågan på bostäder måste bostadsbyggandet prioriteras. De demografiska förändringarna, som för närvarande innebär att vi blir allt färre i kommunen samt att en förskjutning sker mot ett ökat antal äldre, ställer ökade krav på att omfördela resurser med hänsyn till de ändrade förutsättningarna. För att möjliggöra denna omfördelning är det viktigt att utveckla den kommunala budgetprocessen så att helhetssynen inom verksamhetsplaneringen ökar. Genom att utveckla denna syn kan vi behålla en hög kvalitet inom vård, skola och omsorg men även erbjuda välskötta tekniska anläggningar, gator och grönområden. Detta medverkar till att öka Gällivare kommuns attraktivitet.

9. Kommunens mål under treårsperioden MEDBORGARE Strategi: Attraktiva Gällivare- en socialt, ekologisk och ekonomisk hållbar kommun. Gällivare kommuns utveckling och tillväxt beror i hög grad på om medborgarna är nöjda med att leva och bo i kommunen. För att Gällivare skall bli en vinnare i den hårda konkurrensen med övriga landet och världen krävs det att Gällivare upplevs som den mest attraktiva kommunen för boende, inflyttare och besökare. Målet för skolan är att alla elever ska gå ut grundskolan med fullständiga betyg och känna sig trygga i skolan. Gymnasieskolan ska vara ett attraktivt val för elever från hemorten och från övriga landet. Ett samarbete med gymnasieskolan en nyckel för att kunna matcha utbildningar med framtida rekryteringsbehov. Gällivares äldre ska ha en god vård och kunna åldras i trygghet. Den egna förmågan att kunna bo hemma så länge som man vill ska stödjas. Arbetet med ett framtida äldreboende fortsätter. För att livsmiljön ska vara unik, attraktiv och trygg fokuseras arbetet på både tillgänglighetsfrågor och folkhälsa. Samhällsomvandlingen fortgår och vi har stora möjligheter att skapa ett flexibelt, hållbart samhälle med unika boendemiljöer som kan ge eko ute i världen och vara attraktiva för både medborgare och potentiella inflyttare. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet för alla och ett omistligt värde i en demokrati. För att denna rättighet skall förverkligas är det nödvändigt, inte endast att den erkänns i lag, utan också att den tillämpas effektivt på alla områden såväl politiska, ekonomiska och sociala som kulturella. Gällivare kommun har skrivit under den Europeiska deklarationen för jämställdhet vilket innebär att kommunen aktivt arbetar för att jämställdheten ska integreras i samtliga kommunala verksamheter. Mål 1: Väl fungerande kommunala verksamheter som medborgarna är nöjda med Mätinstrument: SCB Medborgarundersökning; index NMI, NII förbättras. SKL Information till alla? webbmätning; förbättrat totalresultat. Mål 2: Jämställdhet, jämlikhet och ett gott bemötande genomsyrar alla kommunens verksamheter Mätinstrument: CEMR Europeiska deklarationen för jämställdhet; ökad måluppfyllelse. GVE Bemötandeundersökning; förbättrat resultat. Mål 3: Unika och attraktiva livsmiljöer med god tillgänglighet och en god folkhälsa

Mätinstrument: SCB Medborgarundersökning; index NRI förbättras. GVE Folkhälsopolitisk plan; folkhälsotalet ökar. GVE Miljöplan; ökad måluppfyllelse. Miljöaktuellts kommunranking; förbättrad placering i rankingen. Myndigheten för delaktighets Kolla läget ; förbättrade index inom varje område. TILLVÄXT OCH UTVECKLING Strategi: Strategisk samhällsplanering med offensiv omvärldsbevakning. Främja differentierat näringsliv. Gällivare ska ha en god fysisk planering av bebyggelse, infrastruktur, kommunikationer och näringslivsutveckling. Fler ska ha möjlighet att flytta till kommunen samtidigt som medborgarna som bor i kommunen ska erbjudas trivsamma och attraktiva miljöer. Kommunen ska även vara expansiv och erbjuda ett differentierat näringsliv som ger en ökad möjlighet för hela familjer att hitta matchande arbete och därmed möjlighet att stanna kvar i kommunen. Det förutsätter ett gott företagsklimat i kommunen för att få fler möjligheter till arbetsplatser. Samarbetet mellan kommunen och företagen fortsätter. Gällivare konkurrerar med många andra vinterorter i närområdet, därför är det viktigt att skapa en stark vinterprofil i samverkan mellan kommun, näringsliv, föreningsliv och medborgare. Kommunens medborgare ska vara nöjda med skidspår, skoterleder och snöröjning och uppleva att Gällivare är en attraktiv vinterort. Vi ska även få våra besökare att längta till att komma tillbaka. Mål 4: God fysisk planering (bebyggelse, boende, infrastruktur och kommunikationer) Mätinstrument: ÖP, FÖP, utvecklingsplaner; Byggande sker utifrån de kommunala strategidokumenten. Mål 5: Befolkningsökning med en positiv inflyttning Mätinstrument: SCB Befolkningsstatistik; positivt flyttnetto (inflyttade-utflyttade). SCB Befolkningsstatistik; positiv befolkningstillväxt (total befolkning). Mål 6: Gällivare ska upplevas som en företagsvänlig kommun Mätinstrument: Svenskt näringslivs kommunranking; förbättrad placering. SKL INSIKT; Förbättrade index. Mål 7: Gällivare ska vara en attraktiv vinterort för boende och besökare Mätinstrument: Resurs TEM-rapport; Förbättrade nyckeltal för turism. SCB Medborgarundersökning; förbättrade svar på tilläggsfrågor (skoterleder,

skidspår, snöröjning, isbanor). INTERN EFFEKTIVITET Strategi: Koncerntänkande i alla verksamheter Kommunens huvuduppdrag är att bedriva kärnverksamheterna skola, vård och omsorg. Annan verksamhet som erbjuds är frivillig men har stor betydelse för medborgarnas trivsel och livskvalitet. Verksamheterna ska kvalitetssäkras, lagar och förordningar ska uppfyllas och medborgarna ska få god service i rätt tid, till rätt kostnad utifrån behov. Verksamheterna ska bedrivas med god ekonomisk hushållning vilket innebär att verksamheterna ska vara kostnadseffektiva och ändamålsenliga. Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. Ett bättre sätt är att jämföra kommunens faktiska kostnad inom olika verksamheter med kommunens standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn tagna till de strukturella faktorerna enligt systemet för kommunalekonomisk utjämning. För att vara en attraktiv kommun är det ytterst viktigt att vård, skola och omsorg är av högsta kvalitet. Arbetet med att jämföra vår kvalitet med övriga landet fortsätter. I och med samhällsomvandlingen har Gällivare kommun stora utmaningar. Utmaningar som rör infrastrukturen, planering för skolor, fritidsanläggningar, boende och äldreomsorg. Den demografiska utvecklingen i kommunen visar på ökade behov inom åldringsvården. Gällivare kommun måste kunna anpassa de kommunala verksamheterna efter den demografiska utvecklingen samt använda samhällsomvandlingen till att förbättra verksamheterna. Kommunen arbetar med ett processinriktat arbetssätt där kommunens uppgifter beskrivs i en serie återkommande aktiviteter. Vi tror att det går att öka kundvärdet, effektiviteten och förstärka samverkan mellan olika verksamheter genom att titta på våra processer och utveckla dessa. Arbetet med ständiga förbättringar i processerna fortsätter under perioden. Mål 8: Rätt service till rätt kostnad anpassad utifrån de demografiska förutsättningarna Mätinstrument: SKL Vad kostar verksamheten; minskade nettokostnadsavvikelser från standardkostander. SKL Kommunens kvalitet i korthet (KKiK); förbättrat resultat. Mål 9: Nyttja samhällsomvandlingen för att förbättra verksamheterna. Mätinstrument: Effektmål tas fram för alla planer och utredningar gällande samhällsomvandlingen.

MEDARBETARE Strategi: Kommunen är en attraktiv arbetsgivare Som ett led i att göra Gällivare kommun till en attraktiv arbetsgivare är den politiska målsättningen, att verka för en hälsofrämjande organisation. Det är en förutsättning för att kunna attrahera morgondagens arbetskraft och säkerställa framtidens personalförsörjning. Rekrytering och marknadsföring - Pensionsavgångar och en rörlig arbetsmarknad innebär att kompetens kommer att försvinna från Gällivare kommuns verksamheter, Den pågående samhällsomvandlingen ställer högre krav på specifika kompetenser och måste arbetas aktivt med på alla nivåer. Rekryteringen av nya medarbetare ska förstärka befintlig kompetens. Löpande analyser av verksamhet och organisation i förhållande till omvärld och uppdrag lägger grunden för en framgångsrik rekrytering. Kompetens som saknas i nuläget och kompetens som kommer att behövas i ett framtidsperspektiv ska styra rekryteringsprocessen tillsammans med mål avseende mångfald och jämställdhet. Hälsa och arbetsmiljö - Gällivare kommun ska skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö där medarbetarna är friska, trivs och mår bra. Arbetsmiljön ska stimulera till engagemang i arbetet och göra det möjligt för medarbetarna att vara delaktiga och kunna påverka. En arbetsplats för alla - på Gällivare kommuns arbetsplatser ska människors olikheter ses som en tillgång. Medarbetare i alla åldrar, både kvinnor och män, med olika ursprung och erfarenheter, livsstilar och bakgrund bidrar till bredd i kompetens, fler infallsvinklar och bättre service till medborgarna. Kompetens- och personalförsörjning - kompetensutveckling och rekrytering syftar till att upprätthålla och utveckla verksamheternas service och tjänster utifrån behov och efterfrågan. Det är också en investering för framtiden. Medarbetare med rätt kvalifikationer och förutsättningar bidrar till att skapa hälsosamma, attraktiva arbeten med balans mellan arbetets krav och medarbetarnas förmåga. Ledarskap- Gällivare kommuns ledare ska skapa förutsättningar för att medarbetare, arbetsgrupp och organisation utvecklas i enlighet med omvärldens krav. Ledaren ska tydliggöra verksamhetens mål och inriktning och verka för att medarbetarna förstår sin egen roll i helheten. Medarbetare- varje medarbetare har ett eget ansvar att utföra sitt uppdrag med god kvalité. Alla ska bidra till en god arbetsmiljö genom att verka för bra relationer och trivsel på arbetsplatsen. Genom att ta ansvar för att hålla sig informerad, men även ge information bidrar medarbetaren till kontinuerlig utveckling av verksamheten. Mål 10: Friska, nöjda och motiverade medarbetare Mätinstrument: GVE Medarbetarundersökning; Medarbetarindex ökar. GVE Obligatorisk sjukredovisning; Minskad total sjukfrånvaro.

Mål 11: Långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning Mätinstrument: GVE Riktlinjer för kompetens- och personalförsörjning: ökat antal genomförda åtgärder. EKONOMI Strategi: Kommunen har en god hushållning genom att kommunens resurser används effektivt i verksamheten och är rätt anpassade utifrån de demografiska förutsättningarna. Det är nödvändigt att kommunen är väl förberedd för att kunna möta kraven på den kommunala verksamheten genom att se till att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Överskottet (resultatet) måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå skall kunna garanteras även för nästkommande generation. Bedömningen av kommunens finansiella situation grundar sig på flera delar. Kommunen kan inte enbart fokusera på resultatet. Andra lika viktiga delar är kommunens finansiella ställning och dess utveckling på lång sikt, underhållsskulder, hur investeringar och finansieringar ska göras inom kommunen samt riskförhållanden och kommunens förmåga att styra och kontrollera den ekonomiska utvecklingen. Gällivare kommuns strategiska målsättning gällande god ekonomisk hushållning för det finansiella perspektivet inriktar sig på skydd av förmögenhet, balans mellan utgifter och inkomster, investeringar och finansiering samt underhållsskulder. Målsättningarna ska mäta om Gällivare kommun har en god ekonomisk hushållning på kort- och lång sikt. Kommunens underhållsskulder för lokaler, vägar, vatten och avlopp ska minska för att det inte ska byggas underhållsberg som är för stora att hantera. Det innebär att underhållet måste öka i kommunen. En utredning gällande totalt eftersatta underhåll samt årligt underhållsbehov ska tas fram under perioden. Kommunen arbetar i en gemensam planeringsprocess för en gemensam resursfördelning. För att resursfördelningen ska fungera optimalt är det viktigt att verksamheterna, förvaltningarna och nämnderna utgår från relevanta nyckeltal för sin verksamhet.

Mål 12: Underhållsskulder gällande fastigheter, anläggningar, vägar, vatten och avlopp ska minska. Mätinstrument: Balans mellan utgifter och inkomster: Resultatet ska minst motsvara 0,5 % av skatter och bidrag. Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning gällande resultatutjämningsreserven ska följas. Oförändrad utdebitering av kommunalskatt under planperioden (22,55 %). Investeringar/ finansieringar: Finansieringen av investeringar ska över en rullande femårsperiod ske med egna medel. Verksamhetsmässiga och/eller ekonomiskt lönsamma investeringar kan finansieras med lånade medel. Avsättningar till pensionskapitalplaceringar på minst 6 Mkr. En utredning gällande totalt eftersatt underhåll samt årligt underhållsbehov tas fram.

Vision: Gällivare är den mest attraktiva och expansiva kommunen i Norrland. Verksamhetsidé: Gällivare kommun erbjuder medborgare och besökare trygghet, närhet och god livsmiljö. Perspektiv: Strategiska mål: Planeringsperiodens mål: Mätinstrument: Medborgare Attraktiva Gällivare - en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar kommun. 1. Väl fungerande kommunala verksamheter som medborgarna är nöjda med. 2. Jämställdhet med ett jämlikt och gott bemötande som genomsyrar alla kommunala verksamheter. 3. Unik och attraktiv livsmiljö med en god tillgänglighet och en god folkhälsa. 1.1. SCB Medborgarundersökning; index NMI, NII förbättras. 1.2 SKL Information till alla? webbmätning; förbättrat totalresultat. 2.1 CEMR Europeiska deklarationen för jämställdhet; ökad måluppfyllelse. 2.2 GVE Bemötandeundersökning; förbättrat resultat. 3.1 SCB Medborgarundersökning; index NRI förbättras. 3.2 GVE Folkhälsopolitisk plan; folkhälsotalet ökar. 3.3 GVE Miljöplan; ökad måluppfyllelse. 3.4 Miljöaktuellts kommunranking; förbättrad placering i rankingen. 3.5 Myndigheten för delaktighets Kolla läget ; förbättrade index. Tillväxt & utveckling Strategisk samhällsplanering med offensiv omvärldsbevakning. Främja differentierat näringsliv. 4. God fysisk planering (bebyggelse, boende, infrastruktur och kommunikationer). 5. Befolkningsökning med en positiv inflyttning. 6. Gällivare ska upplevas som en företagsvänlig kommun. 7. Gällivare ska vara en attraktiv vinterort för boende och besökande. 4.1 ÖP, FÖP, utvecklingsplaner; Byggande sker utifrån de kommunala strategidokumenten. 5.1 SCB Befolkningsstatistik; positivt flyttnetto (inflyttade-utflyttade). 5.2 SCB Befolkningsstatistik; positiv befolkningstillväxt (total befolkning). 6.1 Svenskt näringslivs kommunranking; förbättrad placering. 6.2 SKL INSIKT; Förbättrade index. 7.1 Resurs TEM-rapport; Förbättrade nyckeltal för turism. 7.2 SCB Medborgarundersökning; förbättrat resultat på tilläggsfrågor (skoterleder, skidspår, snöröjning, isbanor). Intern effektivitet Koncerntänkande i alla verksamheter. 8. Rätt service till rätt kostnad anpassad utifrån de demografiska förutsättningarna. 9. Nyttja samhällsomvandlingen för att förbättra verksamheten. 8.1 SKL Vad kostar verksamheten; minskade negativa nettokostnadsavvikelser från standardkostander. 8.2 SKL Kommunens kvalitet i korthet (KKiK); förbättrat resultat. 9.1 Effektmål tas fram för alla planer och utredningar gällande samhällsomvandlingen.

Medarbetare Kommunen är en attraktiv arbetsgivare. 10. Friska, nöjda och motiverade medarbetare. 10.1 GVE Medarbetarundersökning; Medarbetarindex ökar. 10.2 GVE Obligatorisk sjukredovisning; Minskad total sjukfrånvaro. 11. Långsiktig strategi för kompetensoch personalförsörjning. 11.1 GVE Riktlinjer för kompetens- och personalförsörjning: ökat antal genomförda åtgärder. Ekonomi Kommunen har en god ekonomisk hushållning genom att kommunens resurser används på ett sådant sätt att varje generation bär kostnaderna för den service som den konsumerar. 12. Underhållsskulder gällande fastigheter, anläggningar, vägar, vatten och avlopp ska minska. Balans mellan utgifter och inkomster: 12.3 Resultatet ska minst motsvara 0,5 % av skatter och bidrag. 12.4 Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning gällande resultatutjämningsreserven ska följas. 12.5 Oförändrad utdebitering av kommunalskatt under planperioden (22,55 %). Investeringar/ finansieringar: 12.6 Finansieringen av investeringar ska över en rullande femårsperiod ske med egna medel. Verksamhetsmässiga och/eller ekonomiskt lönsamma investeringar kan finansieras med lånade medel. 12.7 Avsättningar till pensionskapitalplaceringar på minst 6 Mkr. 12.8 En utredning gällande totalt eftersatt underhåll samt årligt underhållsbehov tas fram. Verksamhetsperspektiv/ mål: Verksamhetsperspektiv/ mål för god ekonomisk hushållning återfinns i perspektiven Medborgare, Tillväxt & utveckling, Intern effektivitet samt medarbetare. Finansiella mål: De finansiella målen för god ekonomisk hushållning återfinns under perspektivet Ekonomi.

10. Organisation och nämnder Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Gällivare. I kommunfullmäktige sitter politiker som väljs av medborgarna. Valet sker vart fjärde år samtidigt som valet till riksdagen. Kommunfullmäktige formulerar och preciserar uppdragen och delegerar ansvaret till nämnderna i form reglementen. Fullmäktige är alltid uppdragsgivaren internt inom kommunen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamhet regleras i reglemente för Kommunstyrelsen samt i kommunallagen. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Styrelsen ansvarar för verksamheterna inom gemensam administration och samhällsbyggnadsförvaltningen. Tillgängliga servicedeklarationer: Interna service deklarationer för gemensam administration. Miljö- och byggnämnden Miljö- och byggnämndens verksamhet regleras i reglemente för Miljö- och byggnämnden samt i förekommande lagstiftning inom nämndens område. Miljö- och byggkontoret fullgör kommunens myndighetsutövning och serviceansvar enligt gällande lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att besluta om bygglov. Nämnden ansvarar även för tillsyn och tillståndsgivning när det gäller skydd mot olyckor och brandfarliga och explosiva varor. Tillgängliga servicedeklarationer: Servicedeklaration för Miljö- och byggkontoret Service och tekniknämnden Service- och tekniknämndens verksamhet regleras i reglemente för service- och tekniknämnden samt i förekommande lagstiftning inom nämndens område. Service- och tekniknämndens uppgift är att ansvara över kommunal byggnads- och anläggningsverksamhet, drift och förvaltning av fastigheter, gator, vägar, vatten-, avlopps-, park-, gatu-, avfalls- och fritidsanläggningar, verkstad, lekparker, natur- och grönområden, avfallsplanering och renhållningsordning, avfallshantering, renhållningsverksamhet, trafikfrågor, parkeringsövervakning, städverksamhet, drift av flygplats, bostadsanpassningsbidrag, fördelning av bidrag till föreningar och organisationer, räddningstjänst, konsumentvägledning, pensionärsservice, sysselsättningsfrågor, vattenvård samt jakt-, vilt- och fiskefrågor. Tillgängliga servicedeklarationer: Renhållning, snöröjning och fritidsanläggningar. Barn-utbildning och kulturnämnden Service- och tekniknämndens verksamhet regleras i reglemente för service- och tekniknämnden samt i förekommande lagstiftning inom nämndens område.

Barn-, utbildning- och kulturnämnden fullgör kommunens uppgifter inom barnomsorg, samt uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Barn-, utbildning- och kulturnämndens uppgifter omfattar också den kulturella verksamheten inom kommunen. Verksamheten omfattar förskola, grundskola, särskola, kulturskola fritidsverksamhet, bibliotek, museum och allmänkultur. Barn-, utbildning- och kulturnämnden fullgör kommunens uppgifter, utöver ovanstående, i enlighet med gällande lagstiftning inom nämndens ansvarsområde. Barn-, utbildning- och kulturnämnden har uppföljningsansvaret för ungdomar under 20 år enligt Skollagens 29 kap. 9 (SFS 2010:800). Tillgängliga servicedeklarationer: Förskolan och biblioteken Socialnämnden Socialnämndens verksamhet regleras i reglemente för Socialnämnden samt i förekommande lagstiftning inom nämndens område. Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. Socialnämnden utövar ledning av den kommunala hälso- och sjukvården. Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter, utöver ovanstående, i enlighet med gällande lagstiftning inom nämndens ansvarsområde. Tillgängliga servicedeklarationer: Inga publicerade servicedeklarationer Revisionen De förtroendevalda revisorerna är ett av fullmäktige utsett organ som har att för fullmäktiges räkning granska, utvärdera och kontrollera den kommunala verksamheten. En viktig del av revisorernas uppgift är att årligen pröva hur nämnder och styrelse fullgör det uppdrag de fått från fullmäktige. Revisorerna biträds, enligt krav i kommunallagen, av sakkunniga biträden i sitt revisionsarbete. I Gällivare anlitar revisorerna efter upphandling Komrev inom Pricewaterhouse Coopers som biträden. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämndens verksamhet regleras i reglemente för Överförmyndarnämnden samt i förekommande lagstiftning inom nämndens område. Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap samt ge tillstånd till olika rättshandlingar och andra åtgärder. Överförmyndarnämnden utses av kommunfullmäktige. Tillgängliga servicedeklarationer: Servicedeklaration för överförmyndarkontoret. Valnämnden Valnämndens verksamhet regleras i reglemente för Valnämnden samt i förekommande lagstiftning inom nämndens område. Valnämnden har till uppgift att leda och ansvara för genomförandet av allmänna val och folkomröstningar inom kommunen i enlighet med Vallagen. Valnämnden ansvarar för att kommunens invånare får information om valnämnden och dess verksamhet.

Valnämnden ska fortlöpande följa upp och föreslå eventuella förändringar av kommunens indelning i valdistrikt. Valnämnden ansvarar för de personregister, som nämnden med stöd av bestämmelser i lag, förordning eller annan föreskrift för i sin verksamhet. 11. Kommunala bolag De majoritetsägda bolagen är Top Bostäder AB, Gällivare Energi AB och Matlaget i Gällivare AB. För bolagen finns bolagsordningar upprättade, de anger bolagets verksamhet. Gällivare kommun formulerar ägardirektiv för bolagen. Ägardirektiven anger bolagens uppdrag och kommunen styr över bolaget med hjälp av ägardirektiven. Top Bostäder AB Bolagets främsta syfte är att företräda Gällivare kommun på bostadsmarknaden. Bolaget är ett allmännyttigt bostadsbolag som ska erbjuda medborgare och inflyttare attraktiva boendealternativ på orten. Gällivare Energi AB Bolagets främsta syfte är att företräda Gällivare kommun på energimarknaden. Bolaget är ett allmännyttigt energibolag som producerar energi till kunderna till ett marknadsmässigt pris. Matlaget AB Bolagets uppgift är att producera och distribuera måltidslösningar till ägarna Gällivare kommun och Norrbottens läns landsting.

12. Kommunens budget Text och tabeller nedan visar utfall för åren 2011-2013, prognos för 2014 samt en överblick av den ekonomiska utvecklingen år 2015-2017 utifrån beslutad budget i Kommunfullmäktige 2014-11-11. Siffrorna är uppdaterade med de förutsättningar som gällde 25/11-2014. Skatte- och bidragsintäkterna är kommunens största intäkter och uppgår till ca. 1 046 Mkr år 2014. År 2014 betalas en skadeståndsersättning från LKAB via samarbetsavtalet till kommunen innefattande ersättning för samarbetsavtalet om 446 Mkr för förlorad infrastruktur i Malmberget i samband med samhällsomvandlingen, den enskilda posten innebär en stor påverkan på resultatet. I budgetdirektiven för perioden 2015-2017 har kommunfullmäktige beslutat att resultatet ska uppgå till minst 0,5 % av skatte- och bidragsintäkter. För åren 2015-2017 uppgår det budgeterade snittresultatet till 0,48 % av skatter och bidragsintäkter. 2015 visar ett underskott om -0,37 % av skatte- och bidragsintäkter. Kommunens resultatutjämningsreserv kommer göra att balanskravsresultatet kommer att vara positivt 2015. Vilket den röda linjen visar i diagramet nedan. Bruttoinvesteringar under 2015-2017 förväntas uppgå till 325 Mkr eller 30 % av skatte- och bidragsintäkter, årligen. Denna nivå är hög i förhållandet till investeringsnivån i riket, som ligger på 9,7 % av skatte- och bidragsintäkter år 2013, enligt kolada.se. De höga utgifterna beror till stor del på investeringsbehov i samband med samhällsomvandlingen. Investeringsnivån frånsett samhällsomvandlingen är budgeterat till 65 Mkr årligen, övrigt avser investeringar rörande samhällsomvandlingen, som beräknas finansieras av skadeståndsersättningar från LKAB. Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelsen, för pensioner intjänade före 1998, beräknas öka från 9,7 % 2013 till 36 % år 2014 beroende på ersättning från LKAB för samarbetsavtalet. Minskningen från 36 % till 27,7 % mellan år 2014-2017 beror på att ersättningen används till kostnader som följer av samhällsomvandlingen. Exklusive ansvarsförbindelsen förväntas soliditeten minska från 80 % till 57,4 % mellan åren 2014-2017.

Resultatbudgeten är ett verktyg för att ställa intäkter mot kostnader under en viss period och i detta fall årsvis. Under budgetår 2015 beräknas resultatet bli negativt, dock kommer balanskravsresultatet vara positivt alla tre åren 2015-2017. Budget Prognos Resultatbudget (tkr) 2014 2014 2015 2016 2017 Kostnader Nettokostnader exkl. avskrivningar -1 003 349-1 001 382-1 039 192-1 063 067-1 087 061 Avskrivningar -50 668-44 541-52 287-53 013-55 000 Verksamhetens nettokostnader -1 054 017-1 045 923-1 091 480-1 116 080-1 142 061 Intäkter Skatteintäkter och statsbidrag 1 044 557 1 046 019 1 084 778 1 122 363 1 150 811 Finansnetto 3 900 11 558 2 700 2 700 2 700 Skadeståndsersättning 461 371 Årets resultat -5 560 473 025-4 001 8 983 11 450 Avsättning uttag ur resultatutjämningsreserv 15 000 15 000 10 000 Återför tidigare avsättn balanskrav 3 000 Årets balanskravsresultat 9 440 18 144 8 999 8 983 11 450 Finansbudgeten visar de planerade betalningsflödena under året, det vill säga pengar in och pengar ut. Den visar hur den löpande verksamheten och investeringarna finansieras under året och hur de påverkar kommunens likvida medel. Det är i denna budget man redovisar om man har finansierat investeringarna genom från verksamheten tillförda medel, d v s avskrivningar och resultat och/eller en minskning av likvida medel, eller om man tagit upp lån på kreditmarknaden. Budget Prognos Finansbudget 2014 2014 2015 2016 2017 Årets resultat -5 560 473 025-4 001 8 983 11 450 Pensionsskuldens förändring 363-2 495 165-260 -370 Under året ej utb pensioner 31 800 31 985 33 315 34 819 36 519 Avskrivningar 50 668 44 541 52 287 53 013 55 000 Skadestånd verksamhetslokaler 0 0 225 000 221 000 207 000 Summa tillförda medel 77 271 547 056 306 766 317 555 309 599

Nettoinvesteringar inkl KB 64 565 171 173 70 050 58 580 66 120 Investeringsreserv 5 435 5 435 0 0 0 Investeringar finansierade ur skadeståndsersättningar 318 000 256 000 207 000 Avsättningar pensioner 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000 Pensionskuld def. som kortfristig 31 800 31 985 33 315 34 819 36 519 Minsk. av långfrist.skulder 0 0 0 0 0 Summa använda medel 107 800 214 593 427 365 355 399 315 639 Förändring rörelsekapitalet -24 529 338 463-114 599-31 844-40 Balansbudgeten visar kommunens ekonomiska ställning vid årets slut i form av tillgångar, skulder och eget kapital. Budget Prognos Balansbudget 2014 2014 2015 2016 2017 Anläggningstillgångar 772 364 885 099 1 220 862 1 482 429 1 700 549 Omsättningstillgångar 378 845 741 837 627 238 595 394 595 355 Summa tillgångar 1 151 209 1 626 937 1 848 100 2 077 824 2 295 904 SUMMA SKULDER/EK 1 151 209 1 626 937 1 848 100 2 077 824 2 295 904 Förändring eget kapital -5 560 473 025-4 001 8 983 11 450 Förändring rörelsekapital -24 529 338 463-114 599-31 844-40 Totalt eget kapital 822 956 1 301 542 1 297 540 1 306 524 1 317 974 SOLIDITET, exkl ansvarsförb 71,5 80,0 70,2 62,9 57,4 SOLIDITET, inkl ansvarsförb 13,3 36,0 32,8 30,0 27,7