Stekenjokk en del av svensk gruvhistoria och en framtida tillväxtmotor

Stekenjokk en del av svensk gruvhistoria och en framtida tillväxtmotor 2013-05-20

Innehåll 1 Sammanfattning svensk gruvhistoria och framtida tillväxtmotor... 3 2 Nytt gyllene läge för svensk gruvindustri... 5 3 Vilhelmina Mineral ett svenskt gruvföretag med gedigen gruvtradition...7 4 Stekenjokkområdet ny potential med gamla anor... 10 4.1 En fråga om regional utveckling... 10 4.2 En tillväxtmotor för regionen... 11 4.3 Fyndigheten Stekenjokk ett riksintresse för mineral... 13 4.4 Vägen till produktion... 15 5 Gruvverksamhet, miljö och rennäring i samexistens... 17 5.1 Fortsatt stark rennäring... 18 5.2 Minimal påverkan på miljön... 19 Sida 2 av 20

1 Sammanfattning svensk gruvhistoria och framtida tillväxtmotor Gruvindustrin är idag hetare än på många decennier. Bakom utvecklingen ligger en stark global efterfrågan på mineraler och metaller. Motorn i efterfrågan är främst Kina. Under 2010 stod landet för närmare hälften av världens förbrukning av järnmalm och nästan lika mycket gällande koppar och zink. Och den starka efterfrågan fortsätter att hålla i sig. OECD förutspår att den globala efterfrågan kommer att stiga kraftigt fram till år 2030. Den gynnsamma utvecklingen har skapat förutsättningar för gruvbranschen att återta den historiskt starka positionen som en av de främsta tillväxtnäringarna för Sverige. De samlade investeringarna i svenska gruvor uppskattas till nära 50 miljarder kronor de kommande fem åren och på kort sikt kan närmare 5 000 jobb skapas. En del av intäkter och jobb förväntas komma genom att återöppna tidigare nedlagda gruvor. Nu finns alltså goda möjligheter att återstarta svenska gruvor som tidigare inte bedömts vara tillräckligt värdefulla att bryta. En sådan gruva är Stekenjokk- och Levimineraliseringen (fortsatt kallat Stekenjokk) belägen på en fjällplatå, där Västerbottens och Jämtlands län möts med Vilhelmina och Strömsund som grannkommuner. Innan år 1988, då gruvan lades ned, arbetade som mest 170 människor här och över 7,2 miljoner ton malm bröts totalt. Då drevs gruvan av Boliden som arrenderade fyndigheten av staten. Nu står ett nytt mindre helsvenskt bolag, med gedigen erfarenhet och kompetens av gruvdrift, redo att nystarta gruvan; Vilhelmina Mineral AB. Under 2016, och under uppskattningsvis 15 år framåt, kommer förhoppningsvis närmare 150 nya arbetstillfällen att kunna vara på plats i Stekenjokkgruvan. Med de ytterligare jobb som skapas som bieffekt beräknas att närmare 450-600 nya arbetstillfällen kommer att kunna skapas totalt i Vilhelmina och Strömsunds kommuner. Detta i ett arbetsmarknadsområde med hög arbetslöshet. I november 2011 stod exempelvis nästan var åttonde person i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden i Vilhelmina kommun. Nyöppnandet av Stekenjokkgruvan handlar alltså inte bara om att ta tillvara på de gynnsamma förutsättningarna, utan en återetablering är även viktig för livskraften i bygden. Inför ett nyöppnande krävs godkännande från i första hand Bergsstaten och eventuellt regeringen och därefter Mark- och Miljödomstolen. En central del i tillståndsprocessen är påverkan på miljön och andra verksamheter i närområdet. Förutsättningarna för ett snabbt återöppnande torde dock vara synnerligen goda. I jämförelse med nya gruvprojekt finns den unika möjligheten att i Sida 3 av 20

Stekenjokks fall utgå från miljökonsekvenserna när gruvan senast var aktiv. Miljömässigt höll verksamheten en hög standard och någon oacceptabel negativ påverkan på den omgränsande naturen kunde inte påvisas. Dessutom valdes en metod 1 för efterbehandling av restprodukterna från anrikningsverket som visat sig mycket bra ur miljösynpunkt. Även rennäringen, vilken är viktig för regionen, påverkades i begränsad utsträckning. Antalet renar i Vilhelmina södra sameby ökade faktiskt under de år som gruvan var som mest aktiv. För att själva bidra till en snabb process har Vilhelmina Mineral också redan i den första ansökan till Bergstaten genomfört en betydligt mer omfattande Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) än vad som är standard. I framtagandet av MKB:n har samrådsmöten genomförts och MKB:n beaktar alla nödvändiga delar i en miljökonsekvensbeskrivning på en detaljnivå som inte är brukligt vid en sådan tidig fas. Trots detta finns i dagsläget en risk att nyöppnandet av gruvan försenas, eller i värsta fall stoppas. Både Länsstyrelsen i Västerbotten och Jämtland har föreslagit ett avslag på ansökan till Bergsstaten, främst med hänvisning till riksintresset för rennäring. Länsstyrelsen har också framfört önskemål om kompletteringar av MKB:n, vilket huvudsakligen dock är aktuellt i samband med ansökan om miljötillstånd. Under våren 2012 begärde Bergsstaten därför kompletterande information från Vilhelmina Mineral för att därefter kunna fatta beslut i frågan om Stekenjokks nyöppnande ska skickas vidare till regeringen eller inte. Vilhelmina Mineral har under 2012 arbetat med att komplettera och förtydliga den information som krävs för ansökan om bearbetningskoncession. Samtidigt är det Vilhelmina Minerals uppfattning att de betydande värden som en nyöppning av gruvan innebär i form av tillväxt och jobb för regionen vägdes in i alldeles för begränsad grad i de yttranden som inkom till Bergsstaten. Den riksintresseförklaring av Stekenjokkområdet ur gruvnäringsperspektiv som nu beslutats är därför mycket viktig för att sätta ljuset på gruvans potential och understryka vikten av en beviljad ansökan om bearbetningskoncession. Den globala efterfrågan på metaller och mineraler ökar och Sverige har goda möjligheter att skapa förutsättningar för nya företag och fler jobb. Gruvindustrin har också pekats ut som en viktig framtidsbransch av regeringen. Sverige har kunnandet, arbetskraften och framförallt en rad stora fyndigheter som väntar på att öppnas för gruvdrift. För att inte tappa tid bör givetvis nyöppnandet av tidigare gruvdrift vara det som är absolut mest prioriterat. Att inte ta tillvara Stekenjokkgruvans nya potential, som inte står i motsats till en levande rennäring 1 Efterbehandlingsmetoden innebar en överdämning av sand- och klarningsmagasinet. Sida 4 av 20

eller hänsyn till miljön, vore i det sammanhanget en stor förlust, inte bara för svensk gruvindustri, utan för hela Västerbotten och Jämtlands region. 2 Nytt gyllene läge för svensk gruvindustri Sverige har en lång historia som gruvnation. Vår gruvtradition går tillbaka till början av 1000-talet och en stor del av vårt välstånd bygger på de inkomster och den försörjning gruvorna och malmfälten gett sedan medeltiden. Den historiska forskningen visar exempelvis att malmutvinningen i Falu gruva startades redan före 1000-talet. Gruvan var under 1600-talet världens största koppargruva och svarade då för tvåtredjedelar av världens kopparproduktion. Gruvan lades ner år 1992, efter att ha varit i drift i över tusen år. Gruvnäringen har för Sverige varit en samhällsekonomisk viktig bransch och framställning och förädling av mineraler har utgjort en viktig del av vår starka basindustri. På många orter är gruvindustrin ryggraden i näringslivet och en viktig tillväxt- och sysselsättningsmotor inte minst i Norrlands inland. Sverige har berggrund med stor geologisk potential, lång gruvtradition, bra miljö- och minerallagstiftningar samt stort miljömedvetande och bra infrastruktur. Gruvbranschen är idag inne i ett expansivt skede. Den starka efterfrågan på mineraler och metaller har skjutit världsmarknadspriserna i höjden man kan till och med tala om en formidabel gruvboom i Sverige och globalt. Allt fler anser att gruvbranschen är inne i ett långvarigt uppsving. För i tiden drevs den av Europas tillväxt, i dag av tillväxtländerna som kräver mer råvaror än de utvecklade länderna. Sida 5 av 20

Utvecklingen av ett metallprisindex bestående av koppar, aluminium, järnmalm, tenn, nickel, zink och bly från 1982 till 2012 2 Den enskilt viktigaste faktorn är den starka efterfrågan i Kina och andra tillväxtländer. Under 2010 förbrukade landet nästan hälften av världens produktion av järnmalm och 40 procent av zink respektive koppar 3. Och den kraftiga efterfrågan är inte tillfällig. OECD förutspår en fortsatt stark tillväxt och ökning i konsumtionen av metaller till år 2030 4. Sverige är en av EU:s ledande malm- och metallproducenter. Gamla gruvor där Stekenjokkprojektet ingår öppnas på nytt och helt nya etableras. Den svenska gruvindustrin expanderar till följd av ökad efterfrågan och högre priser på många metaller och mineraler. Ett 15-tal nya eller nygamla gruvor planeras att tas i drift och investeringarna kan uppgå till 50 miljarder kronor de kommande fem åren med stora samhällsekonomiska effekter som följd. På kort sikt behöver branschen exempelvis nyanställa cirka 5 000 personer 5. Den höga tillväxten inom gruvindustrin gynnar även andra sektorer som exempelvis verkstadsbolagen. Atlas Copco och Sandvik levererar produkter till samtliga faser i ett gruvprojekt, från prospekterings- och investeringsstadiet till själva brytningen. Gruvindustrin i Sverige Gruvindustrin omsätter tillsammans med stål- och metallföretagen 220 miljarder kronor och sysselsätter 60 000 personer. Exporten av metalloch mineralprodukter ökar kraftigt och svarar idag för 19 procent av det svenska nettoexportvärdet. 2 IMF 3 SGU 4 OECD 2008 5 http://di.se/templates/public/pages/articleprint.aspx?pl=257437 ArticlePageProvider Sida 6 av 20

Metaller och mineraler har även en betydande roll för Sverige och EU:s produktionskapacitet och konkurrenskraft. Inom EU har man antagit ett så kallat råvaruinitiativ, RMI, där man identifierat ett antal kritiska metaller och mineraler som bedöms viktiga för Europa under det kommande decenniet. Många av dessa finns i den svenska berggrunden. Sverige har därför chansen att spela en bidragande roll för hela Europa i jakten på nya fyndigheter. Att gruvindustrin är viktig för Sverige har även konstaterats av regeringen 6. F.d. näringsminister Maud Olofsson samt handelsminister Ewa Björling har angett att gruvindustrin är en viktig framtidsbransch för Sverige och att regeringen har en långsiktig ambition att främja export och investeringar inom branschen 7. Även den nuvarande näringsministern Annie Lööf ser branschens strategiska betydelse för Sverige: Jag imponeras dagligen av svensk gruv- och mineralnäring. Trots att vi idag är en av EU:s ledande malm- och metallproducenter så kan vi inte slå oss till ro utan näringen och det offentliga måste varje dag kämpa för att försvara vår position 8. 3 Vilhelmina Mineral ett svenskt gruvföretag med gedigen gruvtradition Vilhelmina Mineral AB är ett svenskt gruvföretag med säte i Vilhelmina kommun i sydvästra Västerbotten. Företaget är nytt men gruvkunnandet är stort och banden till svensk gruvindustri är starka. Styrelse och ledningsgrupp har lång erfarenhet från tidigare befattningar i olika funktioner i andra större och mindre gruvbolag. I bolaget finns bred affärsutvecklingskompetens i kombination med spetskunskap inom gruvnäringen. Flera av Vilhelmina Minerals ägare har också varit verksamma i andra gruv- och prospekteringsbolag. Vilhelmina Mineral grundades i slutet av december 2010 efter att ha förvärvat de två undersökningstillstånden i Stekenjokk av mineralprospekteringsföretaget IGE Nordic. De två undersökningstillstånden täcker 490 hektar historisk gruvmark i Stekenjokkområdet. 6 SGU 7 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-ska-oka-export-och-investeringar_5920199.svd 8 http://www.regeringen.se/sb/d/15856/a/187239 Sida 7 av 20

Intresset för Stekenjokkprojektet skall givetvis ses i ljuset av den stora efterfrågan av metaller och mineraler på världsmarknaden. Bedömning är att den f.d. koppar-, zink-, bly- och silvergruvan är brytbar i minst 15 år framöver med möjligheter till förlängning upp till 25 år med kompletterande fyndigheter. Gynnsamma möjligheter finns även att hitta mera malm i anslutning till den nu kända. Utöver intresset för att tillvarata den nya potentialen i Stekenjokkgruvan så bildades Vilhelmina Mineral också utifrån en vision om att säkerställa att en framtida gruvetablering kommer svenskt gruvföretagande och lokala intressenter till del. Många av de aktörer som i nuläget prospekterar och söker sig in på den svenska gruvmarknaden idag är helt eller delvis internationella företag. Vilhelmina Mineral är ett helsvenskt bolag, byggt på svensk gruvkompetens och med nära koppling till det område där brytningen de facto planeras ske. Långsiktighet och lokal förankring genomsyrar organisationen. Det är också därför som bolagets säte förlagts till Vilhelmina kommun och som de både tidigare gruvcheferna för Stekenjokkgruvan, däribland Per Sognfors har knutits till bolaget. Målsättning är att åter öppna den nedlagda gruvan i Stekenjokk år 2016 och i samarbete med lokala intressenter etablera en framgångsrik gruvverksamhet i gränslandet mellan Västerbotten och Jämtlands län. Hittills har 10 miljoner kronor investerats i att möjliggöra nyöppnandet av Stekenjokkgruvan. Uppskattningsvis kommer cirka 600-800 ytterligare miljoner att behöva investeras innan gruvan helt kan tas i drift. Sida 8 av 20

Ledning: Paul Hammergren: Född 1951, fil.kand. Geolog, Uppsala Universitet. VD Mirab Mineral Resurser AB. Styrelseordförande i Svenska Kaolin AB, styrelseledamot i MinFo Mineralteknisk Forskning. Tidigare VD och styrelseledamot i Tricorona Mineral AB, Riddarhyttan Resources AB samt Svenska Koppar AB. Tidigare geolog hos Lawrence Berkeley Laboratories, Sveriges Geologiska Undersökning och Sveriges Geologiska AB. Av Svemin ackrediterad som Kvalificerad Person (QP) att rapportera mineraltillgångar. Per Sognfors, Gruvingenjör: Född 1949. Examen vid Bergsskolan i Filipstad. Tidigare gruvingenjör i Lappland Goldminers AB och gruvchef i Stekenjokk. Även projektledare i Boliden Mineral AB. Peter Åkerström, Ekonomichef: Peter Åkerström, född 1950, Civilekonom, Stockholms Universitet. Ekonom konsult hos Mirab Mineral Resurser AB. Tidigare ekonom i Boliden AB med uppdrag i bl.a. London, Saudiarabien och Spanien. Även ekonomichef vid gruvor i Etiopien och i Tricorona Mineral AB samt St1 Sweden AB. Styrelse: Peter Hjorth, Ordförande: Född 1965, Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. VD Kilimanjaro Gold AB. Medgrundare av gruvutvecklingsbolagen Arctic Gold AB, Botnia Exploration AB. F.d. VD i Guideline Technology. Jonas Dahllöf, Ledamot: Född 1963, Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. VD SF Anytime AB. Tidigare marknadsdirektör i3 Micro Technology AB, strategikonsult SIAR-Bossard och styrelseordförande och ledamot i Botnia Exploration AB, Upscale Management AB, Want Bemanning AB, i3 Micro Technology AB. Lars Höckenström, Ledamot: Född 1956, Civilekonom, Stockholms Universitet. Metall- och gruvanalytiker ParetoÖhman, E Öhman J:or Fondkommission AB. Internationella värderingsuppdrag inom olja och metaller Göran Nordenhök, Ledamot: Född 1941, Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm och Certified Management Consultant. Styrelseordförande Lovisagruvan AB. Tidigare bl.a. ekonomichef i Bolidenkoncernen och managementkonsult i Indevo och InterPares Sida 9 av 20

4 Stekenjokkområdet ny potential med gamla anor Stekenjokk ligger i Vilhelmina kommun i Västerbottens län bara några kilometer från den norska gränsen. En framtida gruvdrift i Stekenjokk är viktig för hela områdets utveckling, för att stärka konkurrenskraften och för att skapa jobb. 4.1 En fråga om regional utveckling Västerbottens och Jämtlands långsiktiga utveckling hänger på möjligheten att skapa jobb och välstånd för regionens invånare. Utmaningarna är emellertid stora särskilt i de kommuner som befinner sig i eller gränsar till Västerbottens inland. Hit hör bland annat Vilhelmina och Strömsunds kommun där Stekenjokk är beläget. I Vilhelmina kommun bor cirka 7 000 invånare och den offentliga sektorn dominerar som arbetsgivare. Med sina 12 000 invånare är Strömsund kommun något större även här finns de flesta jobb inom kommunal sektor. Vilhelmina och Strömsunds kommuner avbefolkas idag då allt fler invånare söker sig till andra regioner och städer för att arbeta eller studera. Till det skall läggas en hög arbetslöshet Vilhelmina sticker ut när det gäller arbetslöshet i alla åldrar. Kommunen hade exempelvis Västerbottens högsta arbetslöshet i november 2011 med 13,4 procent av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år som antingen var arbetslösa eller deltog i något arbetsmarknadspolitiskt program. I Strömsund är det drygt 760 personer som står utanför Sida 10 av 20

arbetsmarknaden dvs. kommunen har högst arbetslöshet i hela Jämtlands län 9. Arbetsförmedlingen i Strömsund konstaterar att det helt enkelt finns för få jobb att söka i kommunen 10. Det finns således ett antal utmaningar att hantera och att omvandla dessa utmaningar till konkreta målsättningar och strategier. Arbetslöshet 11 Vilhelmina kommun Strömsunds kommun Riket Samtliga 13,4 procent 13,0 procent 6,8 procent Unga 17,6 procent 23,8 procent 17,8 procent 4.2 En tillväxtmotor för regionen Den samhällsekonomiska betydelsen av Stekenjokkprojektet för Vilhelminaområdet kan bli mycket stor. De totala investeringarna uppgår till mellan 600 och 800 miljoner kronor. Gruvverksamheten beräknas pågå i åtminstone 15 år och omsätta cirka 650 miljoner kronor per år med stora sysselsättningseffekter som följd. De direkta tillväxteffekterna kommer att vara betydande i form av ökad sysselsättning och efterfrågan på varor och tjänster. Antalet arbetstillfällen beräknas uppgå till flera hundra under uppbyggnadsfasen. Uppskattningsvis 150 direkta arbetstillfällen kommer att skapas och gruvverksamheten kommer att få ett stort direkt inflytande på den lokala ekonomin. Stekenjokkprojektet kommer dessutom att skapa ringar på vattnet för andra branscher och sektorer som en följd av gruvdriften. Med en beräknad multiplikatoreffekt på tre till fyra kan det indirekt skapas ytterligare 450-600 arbetstillfällen. Detta innebär ett ökat behov av arbetskraft i flera av förädlingsleden som exempelvis entreprenörer, köpta stödtjänster av olika slag samt den ökade stimulansen på den lokala ekonomin i form av ökad efterfrågan på varor och tjänster. Verksamheten blir också en katalysator för infrastrukturprojekt och olika former av byggnationer. Inte minst har detta visat sig i tidigare projekt där gruvdriften haft en stor betydelse för exempelvis utbyggnad av infrastrukturen i Västerbottens län såsom vägnät, elkraftsutbyggnad, teleförbindelser, kommunal service samt för tillkomsten av nya företag. 9 SCB 10 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=4961605 11 Arbetsförmedlingen Sida 11 av 20

Investeringarna är dessutom betydande i jämförelse med andra viktiga näringar i området. Jakt, fiske och turism omsätter 226 miljoner kronor (2011) årligen och rennäring 3 miljoner kronor (2006). En gruvetablering med en drifttid om femton år kommer årligen att omsätta 650 miljoner kronor exklusive de indirekta effekter som Stekenjokkprojektet medför (kalkyl 2011). Projektet är således oerhört betydelsefullt för området samt ett välkommet tillskott till Västerbottens starka gruvindustri. Årlig omsättning av olika verksamheter i Vilhelmina kommun 700 650 mkr/år i minst 15 år 600 500 400 300 200 100 0 3 mkr/år 226 mkr/år Rennäring (2006) Turism (2011) Gruvdrift (2011) Att gruvindustrin är viktig för regionen i stort anges även i det regionala utvecklingsprogrammet för Västerbottens län som konstaterar att gruvindustrin bidrar till såväl tillväxten i regionen som utvecklingen i riktning mot alltmer högteknologi vilket ger goda förutsättningar för utveckling av tjänstesektorn dvs. en nödvändig utveckling mot en mer diversifierad ekonomi. Gruvnäringen utgör en av de prioriterade branscherna och näringen har mycket goda förutsättningar att utvecklas till en regional motor för utveckling av såväl nya som traditionella jobb 12. 12 Västerbottens läns utvecklingsstrategi 2007 2013 Sida 12 av 20

4.3 Fyndigheten Stekenjokk ett riksintresse för mineralutvinning Fyndigheten i Stekenjokk har stora tillgångar på mineraler och metaller. Beräkningar genomförda av geologer och experter visar på 7,4 miljoner ton indikerad 13 och 2,7 miljoner ton antagen 14 mineraltillgång i Stekenjokk och Levi. Förutsättningarna för en lång och omfattande brytning är goda i dagsläget bedöms driften kunna pågå under 15 år med möjlig förlängning upp till 25 år med kompletterande fyndigheter. Detta vid en brytningstakt i storleksordningen 600 000 800 000 ton malm per år. Ett ytterligare bevis för gruvindustrins stora betydelse är SGU:s beslut att klassificera Stekenjokk som riksintresse för mineralutvinning. Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan pekas ut som områden av riksintresse däribland gruvnäringen. Vid utpekande av ett riksintresse beaktar SGU tillsammans med Boverket bland annat fyndighetens betydelse för landets materialförsörjning och om fyndigheten utgör en unik naturtillgång. Även den samhällsekonomiska betydelsen värderas högt. Det är i ljuset av detta man ska se Vilhelmina Minerals ambition att åter öppna malmbrytning i Stekenjokk. Gruvverksamhet har tidigare bedrivits i Stekenjokk det finns en historik som visar på goda ekonomiska effekter. Det är också i hög grad en form av återbruk och resurshushållning. Gamla gruvor går även mycket snabbare att öppna än att starta nya. Det handlar alltså om att hushålla med naturresurserna, använda dem förnuftigt och utnyttja de kvarvarande resurser som finns i befintliga gruvor. 13 En indikerad mineraltillgång är den del av en mineraltillgång för vilken kvantitet, halt eller kvalitet, densitet, form och fysikaliska egenskaper, kan bedömas med en tillförlitlighet som är tillräcklig för att medge den adekvata tillämpning av tekniska och ekonomiska parametrar som krävs för en gruvplanering och värdering av fyndighetens ekonomiska bärkraft. 14 En antagen mineraltillgång är den del av en mineraltillgång för vilken kvantitet, halt eller kvalitet kan uppskattas på grundval av geologiska undersökningar och begränsad provtagning samt rimligt bedömda, men ej fastställda, geologiska samband och haltsamband. Sida 13 av 20

Stekenjokk en historisk tillbakablick Fyndigheten i Stekenjokk upptäcktes av blockletare från Sveriges geologiska undersökning (SGU) redan 1918. Först 1976 stod verksamheten klar för produktion och gruvan öppnades av Boliden AB som arrenderade fyndigheten av staten. Årsproduktionen var 600 000 ton malm och mellan 1976-1988 som brytningen pågick bröts totalt 7,2 miljoner ton malm. Gruvan stängdes 1988 på grund av låga priser och dålig lönsamhet. Efterföljande undersökningar har visat att verksamheten lämnade liten eller ingen påverkan på kringliggande växt- och djursamhälle. För Vilhelmina kommun medförde gruvverksamheten positiva effekter i form av ökad sysselsättning, ny infrastruktur och byggnation. Som mest sysselsatte verksamheten 170 heltidsanställda och ledde även till etablering av nytt boende i Kultsjödalen, främst i byn Klimpfjäll. Cirka 85 procent av de anställda rekryterades från Vilhelmina och närbelägna kommuner. Gruvverksamheten samexisterade med närliggande samhället, däribland rennäringen. Trots gruvverksamheten och något minskade betesmarker bevarades och ökade antalet renar under gruvdriften. Sida 14 av 20

4.4 Vägen till produktion I juli 2011 lämnade Vilhelmina Mineral in en ansökan om bearbetningskoncession 15 till Bergsstaten för att erhålla rättighet att bedriva malmbrytning under förutsättning att efterföljande ansökan om miljötillstånd enligt miljöbalken beviljas. Ansökan var ute på remiss till den 15 december 2011. Ett flertal remissyttranden inkom, däribland svar från Länsstyrelserna i Västerbotten och Jämtland, Vilhelmina och Strömsunds kommuner samt Vilhelmina Södra Sameby och Vournese Sameby. Ansökan inkluderade även en, i jämförelse med likvärdiga projekt, utbyggd och omfattande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 16 med noggranna beskrivningar av påverkan på miljö och rennäring. I remissvaren från Länsstyrelserna i Västerbotten och Jämtland avstyrktes att bearbetningskoncession lämnas, trots positiva indikationer från berörda kommuner och projektets avgörande betydelse för berörda kommuner. Länsstyrelsernas avstyrkan grundar sig i huvudsak på verksamhetens inverkan på riksintresset för rennäring. Dessutom anges önskemål om kompletteringar av delar av MKB:n som berör riksintresse för friluftsliv, turism, naturvård och Natura 2000 samt rennäring. Givet avstyrkandet från två Länsstyrelser finns det inte möjlighet enligt regelverket för Bergsstaten att på eget initiativ bevilja koncession. Om inte Länsstyrelserna ändrar åsikt efter riksintressebeslutet och Vilhelmina Minerals kompletteringar av MKB, måste Bergsstaten skicka ärendet vidare till regeringen för avgörande ett beslut om huruvida koncessionen ska bli regeringsärende eller ej fattas troligen under 2013. Det är Vilhelmina Minerals uppfattning att de betydande värden som en nyöppning av gruvan innebär i form av tillväxt och jobb för regionen vägdes in i alldeles för begränsad grad i de underlag som inkom till Bergsstaten. Om ett nyöppnade av gruvan omöjliggörs skulle det innebära ett enormt arbets- och intäktsbortfall för hela regionen, vilket bör vägas in tungt i analysen. Riksintresseförklaringen för Stekenjokk-området ur gruvnäringsperspektiv är 15 En bearbetningskoncession avser ett bestämt område som avgränsats på grundval av en påvisad fyndighets sträckning och läge. Koncessionen gäller normalt i 25 år. Koncession kan beviljas om en mineralfyndighet påträffats som sannolikt kan utvinnas tekniskt och ekonomiskt under koncessionstiden och fyndighetens belägenhet och art inte gör det olämpligt att koncession meddelas. 16 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas i två skeden vid prövning av gruvverksamhet. Den första i samband med ansökan om bearbetningskoncession hos Bergsstaten och inriktas huvudsakligen på frågor om markanvändningen. Den andra MKB:n görs i samband med ansökan om miljötillstånd för verksamheten hos miljödomstolen och ska ske i samråd med berörda. Inriktningen på denna MKB är verksamhetens påverkan på omgivningen i ett antal olika dimensioner såsom den fysiska miljön, konkurrerande markanvändning, sociala faktorer mm. MKBn behöver vara så pass omfattande och detaljrik att mark- och miljödomstolen ska kunna avgöra verksamhetens lämplighet från både kort- och långsiktig miljösynpunkt. Sida 15 av 20

därför mycket viktig för att sätta ljuset på gruvans potential och understryka vikten av en beviljad bearbetningskoncession. Efter ett förhoppningsvis kommande positivt beslut om bearbetningskoncession, vilket borde kunna infalla någon gång under 2013, blir nästa steg att ansöka om miljötillstånd enligt miljöbalken. För gruvverksamhet måste alltid en särskild prövning i Mark- och Miljödomstolen ske enligt reglerna i miljöbalken. Verksamhetens inverkan på miljön i vid mening prövas då. Domstolen fastställer också villkor för verksamheten. En sådan ansökan skall åtföljas av en MKB som formellt skall behandlas i samråd med olika intressenter. Detta innebär att en mer omfattande MKB görs, i Stekenjokks fall har dock delar av det som krävs av MKB:n i nästa steg analyserats redan nu för att skapa ett så gediget beslutsunderlag som möjligt redan i detta skede. Vilhelmina Minerals målsättning är att åter öppna gruvan för drift under 2016, lite beroende på myndigheternas handläggningstider. Hur går gruvbrytningen till? Stekenjokkprojektet är speciellt eftersom dess fyndigheter bearbetats i en tidigare fas därmed finns mycket av den infrastruktur som krävs för effektiv och säker drift. Det finns exempelvis tillträden till gruvan såsom ramper och schakt som kan öppnas efter länspumpning och bergsförstärkning. Malmen från respektive gruva kommer att transporteras till upplagsplats intill krossverk. För malm från Stekenjokkgruvan kan uppfordring med spel i schakt till silo bli aktuell. Efter krossning och malning separeras mineralen med hjälp av flotationsanrikning till ett koppar- respektive ett zinkkoncentrat. Dessa avvattnas innan transport, som sker med lastbil i slutna sligbehållare. Användning av annan anrikningsteknik kan bli aktuell för utvinning av guld eller för separation av blyprodukt. Förutom uppslagsplats för malm krävs upplagsplatser för gråberg. Det mesta gråberget kommer dock att behövas för den successiva höjningen av dammvallarna. Sida 16 av 20

5 Gruvverksamhet, miljö och rennäring i samexistens Att ta ansvar för hur människor och miljön påverkas av Vilhelmina Minerals verksamhet är en förutsättning för framgångsrik gruvdrift. Fördelen med Stekenjokkprojektet är att dess fyndigheter redan har bearbetats på ett erkänt ansvarsfullt och miljöanpassat sätt, samt med bibehållen rennäring i området. En förnyad verksamhetsperiod som utnyttjar resterande resurser i gruvan är också positivt ur ett hushållningsperspektiv. Att satsa på nygamla gruvor istället för helt nya är såväl effektivt som hållbart. Vilhelmina Minerals ambition är att i största möjliga mån utnyttja den tidigare industrimarken och sandmagasinet som finns kvar sedan föregående gruvindustri. Det leder i sin tur till ett minskat behov av ytterligare markareal och därmed även minsta möjliga förlust för rennäringen och miljön. Riksintressen Natura 2000, natur, rennäring, mineral Sida 17 av 20

5.1 Fortsatt stark rennäring Under den tidigare gruvdriften samexisterade gruv- och rennäring. Det var, och är, möjligt genom att gruvdriften anpassar sig efter de aktiviteter som bedrivs inom renskötselåret, vilket måste göras genom kontinuerlig dialog med närliggande samebyar. Dialogen med samebyarna bottnar i en vilja att hitta former för gruv- och rennäring att samexistera. Vilhelmina Mineral ska även se till att anställda och konsulter får kunskap i och ökad förståelse för samekulturen och hur rennäringen bedrivs. Bolaget ska även vidta förebyggande och skadereducerande åtgärder samt bidra med ekonomisk ersättning som stöd till rennäringen om det skulle visa sig behövas. Även på andra sätt kan bolaget tänka sig att stötta samebyarna i deras arbete med att skapa en uthållig rennäring, som t.ex. bidrag till forskning om renarnas rörelsemönster. Ett sådant projekt kopplas lämpligtvis till pågående forskning om rennäringen, där även samerna kan delta aktivt för att ge maximal nytta till samebyarna. Antal renar i Vilhelmina södra sameby med angivande av årtal för tidigare gruvverksamhet i Stekenjokk Antalet renar bevarades och ökade under gruvdriften 1976 1988. Sida 18 av 20

5.2 Minimal påverkan på miljön Inför alla gruvprojekt, även när en tidigare gruvverksamhet tas i drift, krävs omfattande analyser av påverkan på miljön såsom värdefulla natur och kulturmiljöer och särskilt Natura 2000-områden, samt olika typer av riksintressen. Analysen görs i form av en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som beskriver rådande förhållanden, sökt verksamhet samt troliga konsekvenser och möjligheter att minska negativa effekter. Vilhelmina Mineral har med stöd av Golder Associates, som anses ledande inom tillståndsprocesser och miljöanalys, genomfört en omfattande MKB som även går längre i många delar än vad regelverket kräver i bearbetningskoncessionsfasen av ett gruvprojekt. Följande direkta och indirekta effekter av verksamheten har beaktats och lyfts fram under processens gång: Gruvverksamheten angränsar till ett Natura 2000-område där det finns växter och djur som bör skyddas, men inom området för den planerade verksamheten har inga rödlistade arter hittats. Däremot finns i närområdet fjällräv och den rödlistade Långskaftad svanmossa. Baserat på undersökningar och diskussioner, bland annat med en forskare vid Stockholms Universitet, är slutsatsen att den planerade verksamheten inte kommer att påverka återväxten hos fjällräven och Natura 2000-området 17 på ett betydande sätt. En återetablering av gruvverksamheten förväntas minska tillgången till föda för viltet lokalt. Den tidigare verksamheten hade emellertid ingen negativ påverkan på vare sig jaktförhållanden eller fiskebeståndet. Omfattningen av jakt, fiske och rekreation kommer således inte heller att påverkas i samband med den planerade gruvdriften. I det vattenfyllda sandmagasinet som nu är en sjö finns ett livskraftigt bestånd av röding som håller låga halter av metaller. Det visar på en effektiv efterbehandlingsmetod som även kommer att användas efter avslutning av en återetablerad gruvverksamhet. Rese- och turismnäringen är viktig för Vilhelmina kommun. Det finns viss oro att en framtida verksamhet kan ha en negativ påverkan på denna viktiga näring. Turismen beräknas emellertid vara oförändrad under tiden för gruvdriften och kommer att utvecklas i samma takt som den hittills gjort. 17 Områden som definieras som Natura 2000 ingår i ett nätverk av värdefulla naturområden inom hela EU. Syftet med dessa är att ge skydd åt växt- och djurliv för framtida generationer. Gruvverksamhetens område angränsar till ett Natura 2000 område där det finns växter och djur som bör skyddas, till exempel fjällräven och Långskaftad svanmossa som båda är rödlistade. Sida 19 av 20

Gruvor i sig kan ofta vara intressanta besöksmål. Hotellet i Klimpfjäll ser också positivt på en nystart av gruvan. I Stekenjokkområdet finns ett antal sjöar och vattendrag som är känsliga för utsläpp av föroreningar. Det finns viss oro att verksamheten kommer att ge upphov till utsläpp av kväve och metaller. Mängden utsläppta metaller och kväveföreningar bedöms vara på samma nivå eller lägre jämfört med den tidigare driftperioden. De uppmätta nivåerna från den tidigare gruvdriften har inte haft någon negativ effekt på vattnet och inte heller lett till några förändringar hos växt- och djursamhället i vattendragen. Påverkan på luftmiljön bedöms bli näst intill obefintlig. Beräkningar på luftmiljöpåverkan i form av buller visar att riktvärden för buller i det närliggande Natura 2000-området uppfylls under dag, kväll och natt för såväl ekvivalent som maximal ljudnivå. Brytningen sker på ett djup om ca 500-600 meter under markytan varför buller och vibrationer inte påverkar naturen. De synpunkter som framfördes från remissinstanserna gällde främst kompletteringar som först är aktuella vid en framtida miljöprövning. Vilhelmina Mineral kommer i sin miljöansökan att beröra samtliga kompletterande frågeställningar enligt gängse praxis inom tillståndsansökningar. Sammanfattningsvis görs bedömningen att djur och natur kommer att kunna fortsätta leva som vanligt under tiden för gruvdrift, och framförallt de arter som inkluderas i Natura 2000. I den mån verksamheten bidrar med negativa effekter för rennäringen ska Vilhelmina Mineral kompensera för dessa. Gruvdriften kommer att innebära mer arbete vid förflyttning av renarna, men troligen inte minskade intäkter då rennäringen med största sannolikhet bevaras på samma nivå under tiden som gruvan är i bruk. Dessutom kan en eventuell gruvverksamhet innebära positiva effekter för rennäringen då näringslivet aktiveras i olika former. Vilhelmina Mineral kommer dessutom kontinuerligt att föra dialoger med närliggande samebyar för att säkerställa rennäringens fortsatta utveckling. Slutsatsen är att återupptagandet av gruvverksamheten kommer att kunna samexistera med såväl rennäring som djur- och växtliv samt turism och friluftsliv. Sida 20 av 20