JÄMFÖRELSER MELLAN LÄNEN. En studie om hälsa och livsvillkor. Jämförelser mellan länen Rapport 1999:1

Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Jämförelser mellan länen Rapport 1999:1 1

Om du behöver mer information NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Jonas Thörnqvist Hälso- och sjukvårdsavdelningen 971 89 Luleå Telefon: 0920-712 14 Telefax: 0920-712 20 E-post: jonas.thornqvist@nll.se Hemsida: http://www.nll.se VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING Mats Nilsson Landstingskontoret 901 89 Umeå Telefon: 090-785 71 77 Telefax: 090-77 34 66 E-post: mats.nilsson.lt@vll.se Hemsida: http://www.vll.se JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Bo Stencrantz Enheten för Samhällsmedicin och Folkhälsa, Box 602 832 23 Frösön Telefon: 063-14 75 56 Telefax: 063-14 75 30 E-post: bo.stencrantz@jll.se Hemsida: http://www.jll.se LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND Birgitta Malker Epidemiologiska enheten, Sundsvalls sjukhus 851 86 Sundsvall Telefon: 060-18 25 36 Telefax: 060-18 25 45 E-post: birgitta.malker@lvn.se Hemsida: http://www.lvn.se LIV OCH HÄLSA I NORRLAND ISSN: 1403-9397 2

Innehåll Sammanfattning av resultat 4 Förord 6 Slutsatser 7 Läsanvisning 8 Statistisk skillnad 8 Liv och hälsa i Norrland 9 Bakgrund 9 Syfte 10 Hälsoläget i Norrland 11 Kvinnor uppgav sämre hälsa än män 11 Värk och trötthet var vanligt 12 Smärtstillande medel och preparat 13 Vårdkontakt 15 Vanligt att besöka läkare vid hälso- eller vårdcentral 15 En av fyra avstod från läkarvård 16 Levnadsvanor 19 Motion, mat och kroppsvikt 19 Kvinnliga rökare och manliga snusmumrikar 21 Många besvärades av tobaksrök 22 Livskvalitet 23 Att värdera sitt liv 23 Förmåga att se sammanhang i livet 23 Synen på framtiden 24 Optimist eller pessimist? 24 Bilagor 1. Mer att läsa 25 2. Material och statistiska metoder 27 3. Översiktstabell 30 Enkätfrågor Beställning: Epidemiologiska enheten. Adressen på rapportens baksida. Tabeller Beställning: Epidemiologiska enheten (på papperskopia, CD eller skickas via e-mail). Adressen på rapportens baksida. 3

Sammanfattning av resultat Hälsoläget i Norrland Svaren på frågorna om hälsa, besvär/sjukdomar och sjukskrivning visade, generellt sett, att skillnaden mellan länen var små. 80 procent av de yngre och 70 procent av de i mellanåldern upplevde sin hälsa som bra eller mycket bra. Äldre uppgav sämre hälsa än yngre och kvinnor uppgav sämre hälsa än män. Ungefär var femte av de yngre och nästan varannan av de äldre ansåg sig ha en långvarig sjukdom. Omkring varannan norrlänning uppgav att de hade: - värk i skuldror, nacke eller axlar - trötthet - ont i huvudet - värk eller smärtor i händer, armbågar, ben, knän eller fötter - ryggsmärtor, höftsmärtor eller ischias - snuva, förkylning eller influensa. Det kunde röra sig om både lätta och svåra besvär. Besvärsbilden var likartad i de fyra länen. Kvinnor uppgav fler besvär än män. Nästan 70 procent av norrlänningarna uppgav att de var fria från tandbesvär. Det fanns inga större skillnader mellan länen. Läkemedel och preparat Konsumtionen av läkemedel och preparat var likartad i de fyra länen och en fjärdedel av de tillfrågade använde inga läkemedel alls. Kvinnor hade ett större tillfälligt eller regelbundet bruk av läkemedel än män. Nästan hälften av kvinnorna och cirka en fjärdedel av männen hade använt receptfria smärtstillande medel under de senaste två veckorna. Vårdkontakter Ungefär 40 procent av de svarande uppgav att de inte hade besökt någon av de uppräknade vårdformerna under de tre senaste månaderna. Vårdkontaktmönstret var likartat i de fyra länen. Antalet vårdkontakter ökade med stigande ålder utom när det gällde kontakter med sjukvårdsupplysning, tandvård och alternativa vårdformer. En av fyra avstod från läkarbesök trots att de hade haft behov. Det var vanligare att avstå av ekonomiska skäl bland unga. De i mellanåldern och äldre angav i högre grad att de inte trodde sig kunna bli hjälpta av sjukvården. 4

Ungefär 15 procent av de tillfrågade hade någon gång avstått tandläkarvård trots behov. Den vanligaste orsaken till att avstå tandläkarvård var, oavsett ålder, att man inte ansåg sig ha råd. Mönstret var likartat i de fyra länen. Mindre än tio procent avstod från att hämta ut förskriven medicin. Levnadsvanor I Västerbottens län fanns en något större andel som motionerade regelbundet minst en gång per vecka. Kvinnor hade sundare matvanor än män. Det berodde framför allt på att kvinnor åt mera grönsaker och frukt. De svarande i Norrbottens län hade något sämre matvanor än de i övriga län. Hälften av norrlänningarna var överviktiga. Inga större skillnader hittades mellan länen. Rökvanorna var likartade i de fyra länen. Det var en större andel kvinnor än män som rökte. Hälften av männen och tre fjärdedelar av kvinnorna ville sluta röka. Även snusvanorna var likartade i samtliga län. Den största andelen snusare fanns bland yngre män. Knappt hälften av snusarna uppgav att de ville sluta snusa. Livskvalitet De allra flesta svarade att de hade en god livskvalitet samt ett någorlunda tillfredsställande liv. Norrbottningarna uppgav i mindre grad uttalade känslor av håglöshet och uppgivenhet än svarande i övriga län. Förmågan att se sammanhang i livet var störst i Norrbottens län. Synen på framtiden Det fanns inga nämnvärda skillnader mellan länen i synen på framtiden. Omkring en femtedel uppgav att de, ganska ofta eller mycket ofta, hade en känsla av missmod inför framtiden. Var tredje norrlänning trodde (oktober 1997) att de skulle få en bättre ekonomi inom två år. Män var mer positiva än kvinnor. Var femte norrlänning bedömde (oktober 1997) att de skulle ha såväl ett bättre allmänt hälsotillstånd som ett bättre psykiskt välbefinnande inom två år. 5

Förord Under våren 1996 beslöt de fyra nordligaste landstingen att genomföra en gemensam befolkningsundersökning, Liv och Hälsa i Norrland, vilken handlade om hälsa och allmänna livsvillkor. För landstingens planering samt uppföljning av förebyggande åtgärder och hälsofrämjande insatser är det viktigt att komplettera registerdata med uppgifter via befolkningsenkäter. På så sätt fås kunskap om hela befolkningen, om hur de upplever sin hälsa, sina levnadsvanor och sina livsvillkor i övrigt. Planeringen av undersökningen och utformningen av enkäterna gjordes av en arbetsgrupp bestående av; forskare, hälsoplanerare, läkare, statistiker och landstingsutredare. Undersökningen utfördes i form av en enkät vilken skickades ut och samlades in under hösten 1997. Genom att samordna undersökningen inom regionen fick man bl.a. underlag för bättre planering och uppföljning, bättre möjligheter till jämförelser, billigare undersökning samt större spridning av resultaten ut till övrig samhällsplanering och till länsinvånarna. Det omfattande undersökningsresultatet kommer att vara till stor nytta när landstingen planerar för den framtida utvecklingen av hälso- och sjukvården, inte minst i det hälsofrämjande arbetet. Resultaten kommer också att bli värdefulla i många andra sammanhang, både inom landstingen och i samverkan med andra myndigheter i länen. Befolkningsenkätens resultat kommer att presenteras i en serie rapporter. Denna rapport har utarbetats av en grupp bestående av: Kent Bergström Ove Björ Birgitta Malker Mats Nilsson Jonas Thörnqvist James Winoy Epidemiologiska enheten Landstinget Västernorrland/Jämtlands läns landsting Epidemiologiska enheten Landstinget Västernorrland/Jämtlands läns landsting Epidemiologiska enheten Landstinget Västernorrland/Jämtlands läns landsting Landstingskontoret, Samhällsmedicinska enheten Västerbottens läns landsting Hälso- och sjukvårdsavdelningen Norrbottens läns landsting Utskottskansliet Jämtlands läns landsting Ett särskilt tack, för många värdefulla synpunkter, riktas till docent Urban Janlert vid Umeå universitet (Institutionen för Epidemiologi och Folkhälsovetenskap), till docent Jan Olof Hörnquist vid Mitthögskolan (Centrum för Studier i Hälsa och Livskvalitet) vilken har granskat avsnittet Livskvalitet och till överläkare Göran Boêthius vid Jämtlands läns landsting (Tobaksenheten) vilken har granskat avsnittet Kvinnliga rökare och manliga snusmumrikar. 6

Slutsatser En viktig slutsats av denna rapport är att det fanns få skillnader mellan länen och skillnaderna var dessutom ofta små. Några skillnader mellan länen var: För ett flertal besvär/sjukdomar uppgav en mindre andel av norrbottningarna och västernorrlänningarna problem under de tre senaste månaderna än svarande i Jämtlands län. I Västerbottens län var andelen som motionerade minst en gång i veckan högre än i övriga län. Befolkningen i Norrbottens län hade sämre matvanor än i övriga län och västernorrlänningarna hade bättre matvanor än i övriga län. Norrbottningarna antydde en högre livskvalitet än övriga län. Rapporten visar att det fanns stora likheter i hälsa, levnadsvanor och livsvillkor mellan länen. Detta överensstämmer med de resultat som framkom i den registerbaserade folkhälsorapporten Folkhälsa Norrland från 1992. Genom enkäten Liv och hälsa i Norrland har underlaget för det hälsofrämjande arbetet utökats, med information om befolkningens självupplevda hälsa. Detta pekar sammantaget på att det finns stora förutsättningar för fortsatt samarbete inom folkhälsoområdet; genom kunskapsutbyte, fördjupningsarbeten inom olika områden och i form av gemensamma hälsofrämjande projekt. Den samlade informationen från befolkningsenkäten Liv och hälsa i Norrland ger dessutom en plattform för fortsatta framtida jämförelser mellan länen. 7

Läsanvisning Statistisk skillnad Hur skall Sverige må bättre I ett delbetänkande (SOU 1998:43) föreslår Nationella folkhälsokommittén, för att följa hälsoutvecklingen i befolkningen, att man lyfter fram ett antal områden: Ohälsosam stress Sociala nätverk Tobak och alkohol Mat Fysisk aktivitet Psykisk ohälsa Allergier Skador Arbetsplatsen Boende och närmiljön Hälsopolitiska jämlikhetsstrategier Folkhälsoinsatser för barn och ungdom Folkhälsoinsatser för äldre SOU 1998:43 Hälsokonsekvensbeskrivning Detta är ett arbetssätt som är under utveckling och som på ett lite mer systematiskt sätt gör det möjligt att belysa/ analysera hur politiska beslut påverkar människors möjligheter till en god hälsa. MED FOKUS PÅ HÄLSAN Övervaknings- och analysmetoder WHO/Europa har fastställt 21 mål för hälsans utveckling under 2000-talet. Mål 19 handlar om forskning/kunskap och hälsa. Där står, fritt översatt, att läsa om informationens roll: Kommunikation mellan forskarvärlden och beslutsfattare behöver, när det gäller tillämpning av ny kunskap, bli bättre. För att kunna ge god hälsoinformation behöver bra övervaknings- och analysmetoder utvecklas. Den här rapporten syftar till att finna skillnader och likheter mellan de fyra nordligaste norrlandslänen. Det finns många sätt att göra sådana jämförelser på. I detta arbete har utgångspunkten varit jämförelser mellan länen, dvs. att undersöka om det fanns något län som skilde ut sig från övriga län tillsammans. Testet gjordes för samtliga län, uppdelat på kön och åldersgrupp. De skillnader som lyfts fram i rapporten har uppfyllt följande villkor: 1. skillnaden mellan län a och de tre andra länen tillsammans var större än fem procentenheter 2. skillnaden mellan län a och de tre andra länen tillsammans var statistiskt säkerställd Det är fullt möjligt att finna skillnader, i redovisade tabeller, vilka avviker med mer än 5 procentenheter men som ändå inte kommenterats. I sådana fall har villkoren i de statistiska testerna inte uppfyllts (se bilaga 2). Detta förhållande var särskilt vanligt vid jämförelser mellan Västerbottens län och de andra norrlandslänen. Anledningen var att urvalet för Västerbottens län var mindre än för övriga län. Det kan också finnas enskilda statistiskt säkerställda skillnader som inte heller kommenterats på grund av att skillnaden var mindre än fem procentenheter. De olika avsnitten i rapporten består av huvudrubrik, sammanfattande ingress, mellanrubriker, löptext, tabeller och diagram. För att inte belasta löptexten med för mycket detaljer har tabeller, faktarutor, definitioner samt jämförelser med andra undersökningar lagts ut i marginalen. Den åldersgruppsindelning som använts i rapporten är; yngre (18-24 år), mellanåldern (25-64 år) och äldre (65 år och uppåt). HEALTH FOR ALL IN THE 21ST CENTURY 8

Liv och hälsa i Norrland En människas allmänna hälsotillstånd är, förutom av biologiska förutsättningar, beroende av en rad såväl sociala som ekonomiska och fysiska faktorer. För landstingens planering samt uppföljning av förebyggande åtgärder och hälsofrämjande insatser är det viktigt att komplettera registerdata med uppgifter via befolkningsenkäter. Därför bestämde landstingen i de fyra nordligaste länen att under hösten 1997 skicka ut enkäten Liv och Hälsa i Norrland till ett stort antal, slumpmässigt utvalda, personer. Med hjälp av denna enkät, vilken ingår som en del i landstingens folkhälsoarbete, har befolkningens hälsa och livsvillkor kartlagts. Bakgrund Biologiskt sett är vi människor fortfarande primitiva och anpassade till ett jordnära, relativt oföränderligt liv i giftfria miljöer. I det moderna samhället har dessa förutsättningar delvis satts ur spel. Vi utsätts för ständig överstimulering och förändring vilken kan skapa fysiska och psykiska spänningstillstånd. I kombination med individens genetiska förutsättningar kan sådana påfrestningar leda till ohälsa. För att vidga perspektivet, när det gäller hälsa/ohälsa, och för att få bättre beslutsunderlag bestämde sig landstingen i de fyra nordligaste länen för att samla in uppgifter med hjälp av befolkningsenkäter. Redan i Folkhälsorapport Norrland (1992) kunde man se många gemensamma drag mellan länen, t.ex. vad gäller exponering och ohälsopanorama. Det föll sig därför naturligt att samordna de olika länens enkätundersökningar för att; göra dem mer effektiva, öka möjligheterna till jämförelser och göra dem billigare. Bakgrunden var att man inom de olika landstingen såg att det inte räckte med att regelbundet följa upp registerdata, eftersom sådana uppgifter enbart härrör från personer som kommit i kontakt med hälso- och sjukvården. I planeringsprocessen måste man även ha med sig kunskap om; människors grundläggande förutsättningar, hur människor upplever sin hälsa, befolkningens levnadsvanor och livsvillkor, vilka faktorer som påverkar hälsan samt kunskap om var det eventuellt finns geografiska skillnader och ansamlingar av hälsa/ohälsa. Med hjälp av epidemiologiska studier är det möjligt att få denna överblick. Spänningstillstånd Den israeliske sociologen A. Antonovsky menade att människor alltid befinner sig mellan ytterligheterna FRISK - SJUK och att stressfaktorer kan skapa ett ohälsosamt spänningstillstånd hos individen. Det är individens förmåga att bemästra spänningen som kommer att avgöra var någonstans, utmed gradienten, han/hon kommer att befinna sig. En förutsättning för att uppnå god hälsa är individens förmåga att se sammanhang i livet, dvs. se sin plats i samhället, ha nödvändig kunskap och att se valmöjligheterna. HÄLSANS MYSTERIUM Geografiska skillnader Om man t.ex. ser till medellivslängden i Sverige så är den nio år längre för män i Danderyd än för män i Arjeplog. På samma sätt bildar ohälsa och sociala problem geografiska mönster. DEN GODA HÄLSAN OCH KOMMUNERNA 9

Epidemiologi Det vetenskapliga studiet av sjukdomars utbredning och orsaker i en bestämd befolkning samt användandet av denna kunskap för att minska sjukdomsförekomsten. En bred definition av epidemiologi innefattar även studier av andra händelser än sjukdomar och hälsobesvär, t.ex. riskbeteenden (som rökning), förebyggande insatser och nyttjande av hälso- och sjukvård. En viktig uppgift för landstingen är att svara för epidemiologisk bevakning av hälsoläget. Det innebär bl.a. att följa sjukdomars och riskfaktorers utbredning samt dess utveckling i olika befolkningsgrupper. I detta arbete ingår också att förmedla information om insamlade data till andra aktörer och samarbetspartners, t.ex. länsstyrelser, kommuner, försäkringskassor och föreningar. Undersökningar som Liv och hälsa i Norrland utgör också en typ av förebyggande insats, då vissa frågor i enkäten påminner befolkningen om vikten av ett hälsosamt leverne. URBAN JANLERT Syfte Hälsa WHO:s definition lyder Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte bara frånvaron av sjukdom eller handikapp. Individer med en fastställd medicinsk diagnos eller med ett handikapp kan således mycket väl tycka sig må bra samtidigt som en individ kan må dåligt utan att ha symtom på sjukdom. Hälsa är ett individuellt mål medan folkhälsa är ett mål för hela samhället. WHO Sundsvallsdeklarationen (1991) I deklarationen ingår en definition av begreppet Stödjande miljöer. Det omfattar boende, arbete och fritid. Fysiska, sociala, andliga, ekonomiska och politiska dimensioner samverkar och skapar den miljö vi lever under inverkan av. Det krävs därför samordnade åtgärder på såväl lokal som på regional, nationell och global nivå för att forma bra Stödjande miljöer. Syftet med denna rapport, Jämförelser mellan länen, är att med stöd av uppgifter från de ca. 14.000 inlämnade enkäterna göra jämförelser mellan Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län. Syftet med enkätundersökningen Liv och hälsa i Norrland var i första hand att: samla in kunskap om hälsoläget i regionen tillföra kunskap till det sjukdomsförebyggande arbetet och bidra till hälsofrämjande insatser vara till stöd för landstingens planeringsverksamhet sprida information till kommuner och andra samarbetspartners följa upp tidigare enkäter FOLKHÄLSORAPPORT NORRLAND 10

Hälsoläget i Norrland Enkätundersökningen Liv och hälsa i Norrland visade att kvinnor upplevde sämre hälsa än män. Kvinnor uppgav mer besvär samt använde fler läkemedel. Dessutom uppgav en mindre andel kvinnor än män ett gott eller mycket gott allmänt hälsotillstånd. Detta var tydligast i Västerbottens län. Undersökningen visade att äldre kvinnor hade sämst allmänt hälsotillstånd medan det var bäst bland yngre män. Kvinnor uppgav sämre hälsa än män Liv och hälsa i Norrland visade att 80 procent av de yngre och 70 procent av de i mellanåldern hade ett gott eller mycket gott allmänt hälsotillstånd (tabell 1). Undersökningen visade också att skillnaderna mellan länen var små (figur 1). Kvinnor uppgav ett sämre hälsotillstånd än män. En minoritet av de äldre kvinnorna uppgav sig ha ett gott eller mycket gott hälsotillstånd medan de yngre männen tycktes må bäst (85 procent av yngre män i Jämtlands län). Undersökningen visade också att andelen personer med ett gott eller ett mycket gott allmänt hälsotillstånd minskade med stigande ålder. Y Z AC BD 18-24 år 82 81 80 81 25-64 år 73 74 65 72 65 år - 41 44 39 41 Man 68 70 71 69 Kvinna 65 65 53 64 Total 66 67 61 66 Tabell 1 Andel (procent) med gott eller mycket gott hälsotillstånd. Hälsotillståndet i riket Enligt SCB:s statistik hade 77 procent av män i åldrarna 16-84 år ett gott hälsotillstånd år 1995. Motsvarande för kvinnor var 71 procent. Resultaten från Liv och hälsa i Norrland bekräftade denna könsskillnad, nämligen att de yngsta männen hade bäst hälsotillstånd och att de äldre kvinnorna hade sämst hälsotillstånd. VÄLFÄRD OCH JÄMLIKHET Oförändrat i Västernorrland Vid en jämförelse mellan Satsa på hjärtat (1994) och Liv och hälsa i Norrland visade det sig att andelen med dåligt hälsotillstånd var ungefär lika stor (ca. fem procent). Figur 1 Allmänt hälsotillstånd. Kvinnor i Västerbotten mår sämre En jämförelse mellan Västerbottens hälsoundersökningar och Liv och hälsa i Norrland visade att andelen kvinnor (25-64 år) med ett gott allmänt hälsotillstånd hade minskat medan andelen med sömnbesvär och högt blodtryck hade blivit större. 11

Y Z AC BD 18-24 år 20 23 25 21 25-64 år 31 27 45 32 65 år - 46 48 45 45 Man 32 32 40 34 Kvinna 34 31 44 33 Total 33 31 42 33 Tabell 2 Andel (procent) med långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, något handikapp eller annan svaghet. Vid en länsjämförelse avseende långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, handikapp eller annan svaghet visade det sig att det fanns en större andel personer (mellanåldern) i Västerbottens län som hade haft långvariga problem. I övrigt fanns inga större skillnader mellan länen. Andelen med problem ökade med stigande ålder (tabell 2). En jämförelse mellan de fyra norrlandslänen (tabell 3) kunde inte påvisa några större skillnader i fråga om den andel som varit sjukskriven under en bestämd dag (21 oktober 1997). Kvinnor var mer sjukskrivna än män och andelen sjukskrivna var större i mellanåldersgruppen. Y Z AC BD 18-24 år 2 2 4 3 25-64 år 8 10 14 8 65 år - - - - - Man 4 5 6 6 Kvinna 9 12 18 8 Total 7 9 12 7 Tabell 3 Andel (procent) som var sjukskriven (18-64 år) fredagen den 21 oktober 1997. Andelen trötta ökar i Jämtland Vid en jämförelse mellan Stanna upp en stund (1993) och Liv och hälsa i Norrland visade det sig att andelen män som kände sig trötta hade ökat från 35 procent till 49 procent. Motsvarande ökning bland kvinnor var från 48 procent till 63 procent. Allt fler med sömnbesvär och oro ULF-undersökningar från perioden 1975-1995 visade att antalet personer med sömnbesvär och med svåra besvär på grund av ängslan, oro eller ångest hade ökat. I Norrland var andelen personer med sömnbesvär samt som kände ängslan, oro eller ångest större än riksgenomsnittet. VÄLFÄRD OCH JÄMLIKHET Värk och trötthet var vanligt Liv och hälsa i Norrland visade, i fråga om de som angav att de hade lätta eller svåra besvär (i de fyra norrlandslänen), att mellan 40-55 procent av de tillfrågade hade besvär av typen värk i skuldror, nacke eller axlar, värk eller smärtor i händer, armbågar, ben, knän eller fötter, trötthet, snuva, förkylning eller influensa, ont i huvudet respektive ryggsmärtor, höftsmärtor eller ischias. För övriga, i enkäten uppräknade, besvärstyper var det mellan 10-25 procent som uppgav att de hade sådana besvär. Besvärsbilden var likartad i alla län (figur 2). Kvinnor uppgav fler besvär/sjukdomar än män och det högsta medelantalet besvär (4,7) fanns i Västerbottens län. Lägst medelantal besvär/sjukdomar fanns bland män i Västernorrlands och i Norrbottens län (3,2 i vardera länen). Andelen personer med värk eller smärtor i händer, armbågar, ben, knän eller fötter och andelen med ryggsmärtor, höftsmärtor eller ischias ökade med stigande ålder. Andelen med värk i skuldror, nacke eller axlar var däremot mindre i den äldsta gruppen. Det vanligaste besväret bland kvinnor var värk i skuldror, nacke och axlar. Andelen var störst i Västerbottens län och mindre i Västernorrlands och Jämtlands län. Därefter kom trötthet med minst andel i Norrbottens län. De vanligaste besvären bland män, var snuva/förkylning och värk i skuldror, nacke och axlar. 30 procent av kvinnorna och 20 procent av männen uppgav att de hade sömnbesvär. Bland kvinnor var andelen större i Jämtlands län och mindre i Norrbottens län än i övriga län. Det var ungefär lika vanligt att, under de tre senaste månaderna, ha känt ängslan, oro eller ångest (vanligast bland yngre personer). 12

Figur 2 Andel (procent) som haft lätta eller svåra besvär under de tre senaste månaderna. Vid en jämförelse mellan de tillfrågade i de olika länen, vilka hade besvär med tänderna, visade det sig att det inte fanns några större skillnader mellan länen när det gällde de olika uppräknade tandbesvären (tabell 4). Andelen besvärsfria var ungefär lika stor i samtliga län (i genomsnitt ca. 67 procent) och besvären minskade med stigande ålder. Bland de äldre var det många som hade tandprotes. Det var sannolikt förklaringen till att en så stor andel i denna åldersgrupp uppgav att de inte hade några besvär med sina tänder. Y Z AC BD Inga besvär 66 69 66 65 Får lätt karies 12 9 11 12 Fylln. går sönder 10 10 10 9 Blöder/Tandsten 18 15 22 17 Smärtstillande medel och preparat Läkemedelskonsumtionen var likartad i de fyra länen (figur 3). En fjärdedel av de tillfrågade använde inga läkemedel alls. Liv och hälsa i Norrland visade dock att kvinnor hade ett större tillfälligt eller regelbundet bruk av läkemedel än män. Kvinnor i Västerbottens län använde i genomsnitt fler läkemedel än kvinnor i övriga norrlandslän. Männens konsumtion av läkemedel skilde sig däremot inte åt mellan de olika länen. Övrigt 9 9 9 12 Tabell 4 Andel (procent) med olika tandbesvär. 13

Läkemedelsbruk i Jämtland I jämförelse mellan Stanna upp en stund (1993) och Liv och hälsa i Norrland så hade bruket av smärtstillande mediciner utan recept och vitaminer ökat kraftigt fram till 1997. För övriga läkemedel var konsumtionen ungefär densamma som 1993. De vanligast förekommande läkemedlen, av de i enkäten uppräknade, utgjordes i fallande ordning av receptfria smärtstillande medel, vitaminpreparat, hostmediciner/näsdroppar och receptbelagda smärtstillande medel. Denna rangordning gällde båda könen. Figur 3 Andel (procent) som tillfälligt eller regelbundet använt något av de uppräknade läkemedlen. 14

Vårdkontakt Det fanns inga skillnader mellan länen avseende den andel personer som varit i kontakt med vården under de tre senaste månaderna. Ungefär 40 procent uppgav att de inte hade tagit kontakt med någon av de uppräknade vårdformerna. Bland de som hade kontaktat vården var det vanligast att besöka läkare. De flesta besöken gjordes av kvinnor. Trots landstingens ambition att ge sina befolkningar god vård på lika villkor visade Liv och hälsa i Norrland att en fjärdedel avstod från att söka läkarvård, trots behov. Vanligt att besöka läkare vid hälso- eller vårdcentral I Liv och hälsa i Norrland ingick en fråga om kontakt med vården under de tre senaste månaderna. Det visade sig att de fyra länen inte skilde sig åt. Ungefär 40 procent av de tillfrågade hade inte kontaktat någon av de uppräknade vårdformerna under de tre senaste månaderna (figur 4 och tabell 5). Skillnaden mellan länen var liten i fråga om den andel personer som ringt eller besökt läkare vid hälso- eller vårdcentral alternativt privatläkare, besökt läkare inom övriga sjukhuset, haft telefonkontakt med eller besökt alternativmedicinsk vård samt som varit inlagda på sjukhus. Däremot fanns en skillnad i fråga om de som ringt till sjukvårdsupplysningen. Det var en större andel kvinnor än män som hade tagit kontakt med upplysningen, speciellt unga kvinnor i Jämtlands län. Vårdkontakten ökade med stigande ålder utom i fråga om kontakter med sjukvårdsupplysningen och när det gällde att söka alternativa vårdformer (inklusive naprapat/kiropraktor). Det var vanligast att ringa eller besöka läkare (vid hälso- eller vårdcentral, alternativt privatläkare). Andelen sådana kontakter var större bland kvinnor än bland män. Det var också vanligare, bland kvinnor än bland män, att ta kontakt med annan vårdpersonal (t.ex. distriktssköterska och sjukgymnast). När det gällde olycksfall/skador som lett till att personer tvingats uppsöka sjuk- och/eller tandvård så var den andelen ungefär lika stor i alla fyra länen. Y Z AC BD Riket 1994 45 - - 46* - 1996 39 33 40* 41* - 1998 48 52 54 48 51 Tabell 5 Andel (procent) som gjort besök vid sjukhus, hälsocentral/vårdcentral eller vid vårdmottagning under de sex senaste månaderna (Lanstingsbarometern 1998). * Anger att frågan bara gällde för landstingets sjukvård 15

Läkare på VC; HC eller privat Tandläkare Distriktssköterska, sjukgymnast eller annan vårdpersonal Läkare inom övriga sjukhuset Läkare vid jour- eller akutmottagning Naprapat eller annan alternativmedicinsk vård Psykolog/psykoterapeut, sjukvårdsupplysning/rådgivning, arbetsterapeut Figur 4 Andel (procent) som för egna sjukdomar/besvär under de tre senaste månaderna ringt, sökt eller fått besök. En av fyra avstod från läkarvård Y Z AC BD 18-24 år 25 27 20 24 25-64 år 23 21 32 25 65 år - 22 22 22 27 Man 21 23 24 22 Kvinna 24 22 33 28 Total 23 22 29 25 Tabell 6 Andel (procent) som, trots behov, avstod från att söka läkarvård. Det fanns inga skillnader mellan länen avseende hur många som under en tremånadersperiod hade avstått från vård eller från att hämta ut medicin. Det var ungefär 25 procent som avstod från läkarbesök, ca. tio procent som inte hämtat ut sin medicin och omkring 15 procent som hade avstått från att gå till tandläkaren. Den största andelen som avstått från läkarvård, trots behov, fanns bland äldre kvinnor i Norrbottens län. Skälen till att avstå från att söka läkarvård, trots behov, var åldersberoende. Yngre angav, i större utsträckning än äldre, att de inte hade haft råd medan de i mellanåldern och de äldre angav att de inte trodde att de kunde bli hjälpta. Om detta var ett uttryck för bristande tilltro till sjukvården eller om det handlade om att de svarande hade en svårbotad kronisk sjukdom kan inte utläsas ur enkätsvaren. 16

Figur 5 Andel (procent) i Norrland som under en tremånadersperiod haft behov av läkarvård men avstått och de vanligaste skälen till att avstå. Liv och hälsa i Norrland visade att i genomsnitt sex procent av männen och nio procent av kvinnorna hade fått recept utskrivet men inte hämtat ut det från apoteket. Anledningarna till detta varierade med åldern. Bland de yngre och de i mellanåldern var det vanligt att inte ha råd medan det bland de äldre var vanligare att redan ha tillräckligt med medicin. Så många avstod i Jämtland I en undersökning, utförd under hösten 1997, telefonintervjuades 500 slumpmässigt utvalda länsbor. På frågan: Har du eller ditt/dina barn under de senaste sex månaderna ansett dig/er vara i behov av läkarvård men inte sökt? svarade 14 procent att de hade avstått för egen del. Andelen var störst i åldersintervallet 45-74 år (en fjärdedel av pensionärerna hade avstått). När det gällde hushåll med barn var det bara fem procent som hade avstått från att söka läkarvård för sina barn. Motsvarande för låginkomsttagare var åtta procent, medan ingen i höginkomstgruppen svarade att de hade avstått från att söka läkarvård för sina barn. ALLMÄNHETENS KONTAKT MED SJUKVÅRDEN Y Z AC BD 18-24 år 7 7 5 9 25-64 år 7 4 12 7 65 år - 7 7 6 9 Man 6 6 6 7 Kvinna 8 4 13 9 Total 7 5 10 8 Tabell 7 Andel (procent) som fått recept utskrivet men inte hämtat ut. Figur 6 Andel (procent) i Norrland som under en sexmånadersperiod fått recept utskrivet men ej hämtat ut och de vanligaste skälen till att avstå. Det var ungefär lika stora andelar som varit i behov av tandläkarvård men inte sökt i de fyra norrlandslänen (tabell 8). Den vanligaste orsaken till att avstå från att gå till tandläkaren, oavsett ålder, var att inte ha råd (figur 7). De största andelarna, som inte hade råd, fanns bland kvinnor i mellanåldern i Jämtlands län. Y Z AC BD 18-24 år 22 23 20 24 25-64 år 15 14 14 18 65 år - 7 9 8 10 Man 13 16 11 16 Kvinna 14 12 16 18 Total 14 14 14 17 Tabell 8 Andel (procent) som, trots behov, avstått från att söka tandläkarvård. 17

Avstått Y Z AC BD Riket Läk. hälso/ vårdcentral 8 8 9 6 8 Spec.läk. 5 4 6 3 6 Tandläk. 15 16 15 14 13 Läkemedel 7 6 8 5 6 Tabell 9 Andel (procent) som, av ekonomiska skäl, avstått från att söka vård och hämta ut medicin under de senaste sex månaderna (Landstingsbarometern 1998). Figur 7 Andel (procent) i Norrland som under en tremånadersperiod haft behov av tandläkarvvård men avstått och de vanligaste skälen till att avstå. 18

Levnadsvanor Våra levnadsvanor är ett resultat av de villkor vi lever under och av våra egna val. Villkoren i livet bestäms av individens resurser (t.ex. hälsotillstånd, kunskap och pengar) och omgivningens resurser (t.ex. tillgång till god miljö, sjukvård, skolor och arbete). För att förbättra folkhälsan behöver individen stärkas och få tillgång till samhällets resurser. Att motionera, äta fettsnål och fiberrik mat liksom att minska tobaksbruket är exempel på viktiga hörnstenar för att förebygga ohälsa. Liv och hälsa i Norrland visade att man motionerade mest i Västerbottens län, att kvinnor i Norrbottens län hade sämre matvanor än kvinnor i övriga län, att hälften av norrlänningarna var överviktiga och att rök- och snusvanorna var likartade i de olika länen. Motion, mat och kroppsvikt Den andel som hade regelbundna motionsvanor var ungefär lika stor, utom i Västerbottens län (figur 8). Där var andelen som motionerade regelbundet minst en gång per vecka större (gällde mellanåldern och båda könen). I Västernorrlands och Jämtlands län var andelen som motionerade minst en gång per vecka mindre än i övriga län Det var små skillnader i motionsvanor mellan könen, med undantag för åldersgruppen 65 år och äldre. I den gruppen var andelen kvinnliga motionärer mindre än andelen manliga. Andelen motionärer sjönk med stigande ålder. I den äldsta åldersgruppen var andelen motionärer ungefär lika stor i alla länen. Ingen förbättring i Västernorrland Tendensen, att yngre kvinnor och de i mellanåldern rör sig mer än män samt att de äldre kvinnorna är mer stillasittande än män, håller i sig. Vid en jämförelse mellan Satsa på hjärtat (1994) och Liv och hälsa i Norrland kunde ingen direkt förbättring av motionsvanorna noteras. Figur 8 Andel (procent) som motionerade regelbundet minst en gång per vecka. 19

Y Z AC BD 18-24 år 59 54 48 44 25-64 år 50 45 46 37 65 år - 39 35 28 29 Man 46 41 42 35 Kvinna 50 45 43 37 Total 48 43 42 36 Tabell 10 Andel (procent) som inte använde något matfett på smörgåsar eller som endast använde lättmargarin. Mer smörgåsfett i Västernorrland Jämfört med tidigare enkätundersökningar i Västernorrlands län tycks inte den positiva trenden, att äta mindre fett på smörgåsarna, hålla i sig. Y Z AC BD 18-24 år 55 52 58 47 25-64 år 69 64 78 62 I fråga om typ av matfett på smörgåsar visade Liv och hälsa i Norrland att Norrbottens län avvek från övriga län (tabell 10). Där var det färre som åt fettsnålt (båda könen). Andelen var särskilt liten bland män i mellanåldern. Av de som helt avstod från matfett eller alternativt bara åt lättmargarin på smörgåsarna, fanns den största andelen i Västernorrlands län (båda könen). Kvinnor (mellanåldern) i Västernorrlands län åt fettsnålare än kvinnor i övriga län. Även bland de äldre var det i Västernorrlands län som man åt mest fettsnålt (båda könen) medan äldre män i Västerbottens län åt minst fettsnålt. Konsumtionen av grönsaker/rotfrukter (ej potatis) var störst i Västerbottens län (tabell 11). Det var stora skillnader mellan könen i alla län men könsskillnaden var minst i Norrbottens län. Kvinnor åt betydligt mera grönsaker/rotfrukter än män och konsumtionen var störst i mellanåldern. Bland de äldre var konsumtionen lika i de olika länen. Kvinnor åt mer frukt än män (tabell 12). Bland de yngre var andelen fruktätare ungefär lika stor i alla län. Det var den också i mellanåldern utom när det gällde män i Västerbottens län, vilka hade en större fruktkonsumtion. Bland de äldre fanns inga större skillnader i fruktkonsumtion. Andelen var minst bland män i Jämtlands län där skillnaden mellan könen också var störst. 65 år - 55 54 58 50 Man 55 50 59 51 Kvinna 73 70 81 64 Total 64 60 70 58 Tabell 11 Andel (procent) som åt grönsaker eller rotfrukter så gott som dagligen eller mer än en gång per dag. Y Z AC BD 18-24 år 53 49 50 47 25-64 år 66 63 73 62 65 år - 65 60 66 62 Man 52 46 62 50 Kvinna 75 74 74 70 Total 64 60 68 60 Tabell 12 Andel (procent) som åt frukt så gott som dagligen eller mer än en gång per dag. Figur 9 Andel (procent) med bra respektive dåliga matvanor. I denna rapport definieras bra matvanor som att använda lättmargarin eller inget matfett alls på smörgåsar samt att äta grönsaker, rotfrukter och frukt så gott som dagligen. Dåliga matvanor definieras som att använda fettrikare matfett på smörgåsar samt att 20

bara äta grönsaker, rotfrukter och frukt endast någon gång i veckan eller mer sällan. I Norrbottens län tycktes matvanorna, oavsett ålder, vara sämre bland kvinnor än bland kvinnor i de andra norrlandslänen. I övrigt fanns inga tydliga skillnader (figur 9). Det fanns, enligt Liv och hälsa i Norrland, inga större skillnader mellan de fyra länen i fråga om andelen överviktiga. Det visade sig att hälften av befolkningen i de fyra norrlandslänen var överviktiga, enligt den definition som SCB använt (tabell 13). BMI-gränser Med övervikt avses ett BMI som är lika med eller högre än 25,1 för män och 23,9 för kvinnor. Motsvarande gräns för undervikt är lika med eller lägre än 19,9 för män och 18,5 för kvinnor (se bilaga 2). Viktgrupp Riket Norrland Undervikt 5 3 Kvinnliga rökare och manliga snusmumrikar Enligt Liv och hälsa i Norrland fanns det inte några stora skillnader mellan länen i fråga om rökvanor (figur 10). Kvinnor rökte mer än män, särskilt kvinnor i mellanåldern. Av de dagligrökande männen var det två av tre och av kvinnorna fyra av fem som ville sluta röka. Snusvanorna var också ungefär likartade i samtliga län (figur 10). Andelen snusare var mindre bland äldre män än bland övriga män. Bland de som snusade dagligen var det omkring hälften, av såväl män som kvinnor, som uppgav att de ville sluta snusa. Normalvikt 50 45 Övervikt 36 39 Fetma 10 13 Tabell 13 Andel (procent) i olika viktgrupper. Rikets siffror från SCB. Unga kvinnor ökar i vikt Andelen överviktiga och feta ökar, särskilt mycket bland unga kvinnor. Den har nästan fördubblats sedan årsskiftet 1980/1981. VÄLFÄRDSBULLETINEN Rökarna blir allt färre i Sverige Statistik från SCB visade att andelen män som rökte dagligen, i Sverige, hade mer än halverats, från 36 procent (1980) till 17 procent (1997). Motsvarande procentsatser för kvinnor var från 29 procent till 22 procent. Andelen dagligrökare var störst bland kvinnor i åldrarna 25-64 år (26 procent). SCB - R APPORT 91 Figur 10 Andel (procent) dagligrökare och snusare i Norrland. Andelen snusande män ökar Enligt statistik från SCB ökade andelen snusande män från 17 procent 1989 till 20 procent 1996. Denna ökning hänger delvis samman med minskningen av andelen dagligrökare. SCB - R APPORT 91 21

Tobaksbruket minskar i Jämtland Resultat från Stanna upp en stund (1993) visade att 17 procent män och 20 procent kvinnor, i Jämtlands län, rökte dagligen. Andelen var störst i åldersgruppen 25-64 år (bägge könen). Av de som rökte dagligen var det 73 procent (bägga könen) som ville sluta och i den gruppen var det 42 procent män och 40 procent kvinnor som ansåg sig behöva stöd. När det gällde andelen snusare i Jämtlands län så var den 25 procent bland män 1993 medan den hade sjunkit till 23 procent 1997. Allt färre röker i Västernorrland Resultaten från Satsa på hjärtat (1994) visade vid en jämförelse med resultaten från Liv och hälsa i Norrland att andelen rökare i Västernorrlands län har minskat. Bland män minskade andelen från 20 procent till 12 procent medan den minskade från 22 till 17 procent bland kvinnor. Bland de personer som ville sluta röka (tabell 14) svarade ungefär en tredjedel av kvinnorna och en fjärdedel av männen att de behövde stöd. Det fanns inga skillnader mellan länen förutom att andelen som behövde stöd var högre bland äldre kvinnor i Västerbottens län. Det var en stor andel kvinnor (25-64 år) i Norrbottens län som ville sluta snusa (tabell 15). Bland kvinnor i Västernorrlands län fanns en lägre andel som ville sluta snusa och som behövde stöd. Många besvärades av tobaksrök Det fanns inga större skillnader mellan länen i fråga om den andel som besvärades av tobaksrök, eller i vilka situationer tobaksröken besvärade (figur 11). Det var dock en mindre andel unga män i Jämtlands län som ansåg sig besvärad av tobaksrök på arbetet i jämförelse med de andra norrlandslänen. I mellanåldern var andelen som ansåg sig besvärad av tobaksrök i samband med föreningsverksamhet lägre i Västerbottens län än i övriga län. Y Z AC BD 18-24 år 31 28 30 30 25-64 år 45 44 38 43 65 år - 29 39 52 33 Man 34 34 28 33 Kvinna 46 46 43 46 Total 42 42 39 41 Tabell 14 Andel (procent) som behövde stöd, i gruppen dagligrökare som ville sluta röka. Figur 11 Andel personer (procent) som besvärades av tobaksrök och andel av dessa som besvärades i olika situationer (alla län och samtliga åldrar). Y Z AC BD 18-24 år 23 24 * 19 25-64 år 28 31 * 24 65 år - * * * * Man 27 28 25 21 Kvinna 20 42 * 45 Total 26 30 30 24 Tabell 15 Andel (procent) som behövde stöd, i gruppen dagligsnusare som ville sluta snusa. * ) Då antal svar i dessa grupper är få, redovisas inte resultaten. 22

Livskvalitet Begreppet livskvalitet kan beskrivas som individens upplevelse och värdering av hela sitt liv. Mot bakgrund av den definitionen svarade de allra flesta att de hade en god livskvalitet och ett någorlunda tillfredsställande liv. Det fanns dock vissa skillnader mellan de fyra norrlandslänen. Svarande i Norrbottens län deklarerade mindre, och svarande i Västerbottens län deklarerade mer, uttalade känslor av håglöshet eller uppgivenhet än svarande i övriga län. Kvinnor i Jämtlands län rapporterade mindre uttalad håglöshet än kvinnor i övriga län. Att värdera sitt liv I Liv och hälsa i Norrland angav de allra flesta att de hade en god livskvalitet och att de hade ett någorlunda tillfredsställande liv. Det fanns dock vissa skillnader mellan de fyra norrlandslänen. Svaren på frågor om hur man upplevde sitt liv visade att svarande i Norrbottens län deklarerade mindre, och svarande i Västerbottens län deklarerade mer, uttalade känslor av håglöshet eller uppgivenhet än svarande i övriga län. Kvinnor i Jämtlands län rapporterade mindre uttalad håglöshet än kvinnor i övriga län. När det gällde frågor om det skett förändringar under det senaste halvåret och om hur livet är nu för tiden så fanns, vid en länsjämförelse, inga större skillnader. Huvuddelen av de äldre uppgav att deras liv hade förändrats, marginellt, till det sämre medan de värderade nuläget som hyggligt. I jämförelse med yngre var förändringen för de äldre mera påtagligt negativ och i fråga om nuläget kände de att livet var mindre gott. Förmåga att se sammanhang i livet Liv och hälsa i Norrland visade att andelen som hade förmåga att se sammanhang i livet (dvs. finna lösningar på problem och svårigheter, känna att det dagliga livet är en källa till personlig tillfredsställelse och förstå det som händer i det dagliga livet) var stor i Norrland, men allra störst i Norrbottens län (jmf med faktaruta om spänningstillstånd på sidan 6). Begreppet livskvalitet En definition av begreppet livskvalitet lyder: Med livskvalitet menas i första hand individens egen upplevelse och värdering av hela sitt liv. Till livskvalitet brukar också särskilt räknas hälsa, välbefinnande, intellekt, social samvaro, förmåga att vara aktiv, ekonomi och livsmening. Ibland förs även yttre miljö och samhälle in under rubriken livskvalitet. HÖRNQUIST Att mäta livskvalitet Livskvalitet mäts vanligtvis genom att ett urval ur befolkningen tillfrågas om hur livet är, dels i nuläget och dels om det har förändrats sedan en tid tillbaka. Den svarande värderar sitt liv utmed skalorna bra-dåligt och bättre-sämre. Mätningen av livskvalitet syftar till att på ett bättre sätt kunna följa naturliga livsförlopp och till att kunna värdera effekterna av särskilda vårdinsatser. HÖRNQUIST 23

Synen på framtiden Var tredje norrlänning trodde, hösten 1997, att de skulle få en bättre ekonomi inom två år. Män var mer positiva än kvinnor. När det gällde hälsans utveckling under en två-årsperiod trodde var femte norrlänning att de skulle få såväl ett bättre allmänt hälsotillstånd som ett bättre psykiskt välbefinnande. Optimist eller pessimist? Bättre inom två år Y Z AC BD Ekonomi 33 34 33 33 Allm. hälsotillstånd 20 20 21 18 Psyk. välbefin. 22 22 22 19 Tabell 16 Andel (procent) som trodde på bättre eller mycket bättre förhållanden när det gällde ekonomi, hälsa och psykiskt välbefinnande inom två år. Känner missmod Y Z AC BD När det gällde synen på framtiden, hösten 1997, så fanns det inte några större skillnader mellan länen (tabell 16). Det var ungefär en tredjedel av de tillfrågade i samtliga län som trodde att ekonomin skulle bli bättre inom två år. Män var mer positiva än kvinnor. Omkring en femtedel av de tillfrågade trodde att de skulle få ett bättre allmänt hälsotillstånd om två år. Ungefär lika stor andel av de tillfrågade trodde att de skulle känna ett bättre psykiskt välbefinnande inom två år. En femtedel av de tillfrågade i Norrland uppgav att de hade en känsla av missmod inför framtiden (tabell 17). Kvinnor var lite mer negativa än män. Inför framtiden 22 21 24 23 Tabell 17 Andel (procent) som ganska ofta eller mycket ofta kände missmod inför framtiden. 24

Bilaga 1 JÄMFÖRELSER MELLAN LÄNEN MER ATT LÄSA Antonovsky, Aaron Hälsans mysterium Natur och kultur 1991 Björ, Ove och Malker, Birgitta Teknisk rapport - Liv och Hälsa/Befolkningsundersökningen i Norrland Centrum för Folkhälsovetenskap - Rapport 1999:6 Umeå universitet 1999 Caplan AL, Engelhardt Jr HT, McCartney JJ. Concepts of health and disease - Interdisciplinary perspectives Addison-Wesley 1981 Cochran, William G Sampling Techniques, Third Edition John Wiley & sons, 1977 Epidemiologiskt Centrum - Socialstyrelsen Hur Mår Sverige Stockholm 1997 Folkhälsan i Norrbottens län Norrbottens läns landsting 1998 Folkhälsorapport Norrland Samverkansnämnden, Norra sjukvårdsregionen Sundsvall 1992 Hörnquist, Jan Olof Quality of life. Concept and assessment Scand J Soc Med 18:69-79 - 1989 Hörnquist, Jan Olof m.fl. Quality of life - Status and change. Reliability, validity and sensitivity of a generic assessment approach tailored for diabetes Quality of life Research 2 (263-279) - 1993 Jacobsson, Iwona och Näsman, Pernilla Samhälle/Miljö/Hälsa - Hur mår invånarna i Sollefteå kommun Sollefteå 1998 Janlert, Urban 1999 Personligt meddelande Karl-Eric Karlsson Västerbottens hälsoundersökningar Västerbottens läns landsting Kleinbaum m.fl. Applied Regression Analysis and Other Multivariable Methods, Second Edition PWS-KENT Publishing Company, Boston 1987 Landstinget Sörmland Hälsoundersökning 96 - Resultatsammanfattning Nyköping 1996 Landstingsförbundet, m.fl. Med focus på hälsan 1998 25

Liv och Hälsa i Norrland De första resultaten i Jämtlands län 1998 Liv och Hälsa i Norrland De första resultaten i Västernorrlands län 1998 Pellmer Kristina Pusslet om Skaraborgarnas hälsa och levnadsförhållanden Skaraborgsinstitutet, Sektionen för samhällsmedicin Länsstyrelsen Skaraborg Skövde 1994 Persson, Christina Liv och hälsa i Norrland 1997 - De första resultaten i Krokoms kommun Krokoms kommun (1999) Rudsby Strandberg, Elsa Liv och hälsa i Norrland 1997 - De första resultaten i Östersunds kommun Östersunds kommun (1998) Rökvanor i Sverige 1980-1997 Folkhälsoinstitutet 1998 SCB-rapport 91 Välfärd och jämnlikhet i ett 20-årsperspektiv 1975-1995 SCB (1997) Segerbrand, Ulla Levnadsförändringar i Västernorrland län - Satsa på hjärtat Resultat från tre tvärsnittsundersökningar om kost, motion och rökning Rapport nr 23 Landstinget Västernorrland (1996) Socialstyrelsen Folkhälsorapport 1997 SoS- rapport 1997:18 Stockholm 1997 Svenska kommunförbundet Den goda hälsan och kommunerna Välfärdsbulletinen 4:98 SCB 1998 WHO Europe - Health 21 Health for All in the 21st Century - An introduction European Health for All - Series No. 5 (1998) Winoy, James Stanna upp en stund - De första resultaten Befolkningsenkäten 1993/1994 Jämtlands läns landsting (1995) 26

Bilaga 2 JÄMFÖRELSER MELLAN LÄNEN MATERIAL OCH STATISTISKA METODER Material Tre olika enkätformulär utformades. Ett för åldersgruppen 18-24 år, ett för de mellan 25-64 år och ett för åldersgruppen 65 år och äldre. Bara den som fyllt 18 år, när urvalet gjordes, fick ingå i målpopulationen. Det räckte alltså inte med att fylla 18 samma år. Samma sak gällde fördelningen mellan åldersgrupperna. För att tillhöra åldersgruppen 25-64 år respektive åldersgruppen 65 år och äldre, måste personen ha fyllt 25 år respektive 65 år. Enkäterna indelades i ett antal kapitel. De flesta kapitlen var gemensamma för alla tre åldersgrupperna. Nedanstående tabell visar vilka kapitel som ingår i varje åldersgrupp. 18-24 år 25-64 år 65 år - Frågor om din hälsa Vård- och läkemedelskonsumtion Tandhälsa Några frågor om ditt vardagliga liv Ej aktuellt Ej aktuellt Skador och olycksfall Hälsa och levnadsvanor Trygghet Livskvalitet Socialt stöd/nätverk Omsorg Ej aktuellt Boende Sysselsättning Ej aktuellt Ej aktuellt Arbete och hälsa Ej aktuellt Utbildning Ej aktuellt Ej aktuellt Framtiden "Frågor om dig själv" "Frågor om du har barn" Ej aktuellt Tabell 18 Kapitelindelning för de olika åldersgrupperna 27

Totalt skickades 22.418 enkäter ut till personer i de fyra länen. Av dessa personer uteslöts 386 beroende på att de inte skulle ha ingått i urvalsramen (övertäckning). Skälen till uteslutning var: personen hade avlidit när enkäten skickades ut personen vistades utomlands vid enkättillfället personen kunde inte nås beroende på att denne flyttat och adressen var okänd Övriga ej inkomna enkäter räknades som bortfall. I tabell 2 redovisas svarsfrekvenser med uppdelning på ålder och län samt totalt. SVARSFREKVENS (ålder) 18-24 25-64 65-60 64 69 SVARSFREKVENS (län) Y Z AC BD 66 64 68 62 TOTALT 65 Tabell 19 Redovisning av svarsfrekvens i procent (efter ålder, län och totalt) I rapportens marginaler redovisas tabeller med resultat från enkäten. Dessa tabeller är uppdelade på åldersklasser, kön och totalt. I nedanstående tabell redovisas antal inkomna enkäter för dessa grupper. Syftet är att utifrån inkomna enkäter ge en bild av osäkerheten i resultaten. Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 18-24 år 1221 1022 123 1443 25-64 år 1330 1089 114 1615 65 år - 1355 1134 2123 1710 Man 1768 1548 1069 2305 Kvinna 2138 1697 1291 2463 Total 3906 3245 2360 4768 Tabell 20 Tabellen visar antal inkomna enkäter uppdelat på åldersklass, kön och totalt för länen (OBS! Tabellen tar inte hänsyn till det interna bortfallet). 28

Statistiska metoder Metod och genomförande av enkäten finns redovisat i en teknisk rapport. Där redovisas kortfattat de specifika statistiska metoder som använts vid analyserna i den här rapporten. De skattningar som testats är proportioner och medelvärden. Samtliga statistiska tester som ligger till grund för bedömningarna i rapporten tar hänsyn till att: 1. Urvalet är stratifierat. Testet korrigerar för att urvalsstorlekarna i varje stratum ej är proportionerliga mot populationsstorlekarna. Detta görs genom att vikta de stratumspecifika variansskattningarna. Därigenom kommer osäkerheten i urvalet bättre att spegla osäkerheten i populationen. (Se William G. Cochran, Sampling Techniques) 2. Det rör sig om en multipel jämförelsesituation. För varje fråga prövas om något av de fyra länen skiljer sig från de övriga. Genom att för alla fyra länen pröva om respektive län skiljer sig från övriga ökar risken att en observerad skillnad beror på slumpen. Genom att applicera Scheffés metod på testerna minskas denna risk. (Se Kleinbaum mm, Applied Regression Analysis and Other Multivariable Methods). 3. Åldersgrupperna 18-24 år och 25-64 år i Västerbottens län representeras av små urval från en stor population. När svaret på en fråga representeras av få antal svarande och ett litet p (med p menas andel med en viss egenskap som studeras utifrån svarsalternativen på frågan) kan testets antagande om normalfördelande äventyras. Vid sådana fall kommenteras inte skillnaden. Förutsättningen för att normalfördelningsantagandet ska accepteras är att: antal svarande multiplicerat med skattningen av p multiplicerat med (1 - skattningen av p ) är större än fem. (Se William G. Cochran, Sampling Techniques) Beräkning av BMI I nedanstående tabell redovisas dels en formel för beräkning av BMI och dels de gränser som använts och som överensstämmer med SCB.s indelning. BMI=Vikt/Längd x Längd Viktgrupp Män Kvinnor Undervikt - 19,9-18,5 Normalvikt 20,0-25,0 18,6-23,8 Övervikt 25,1-30,0 23,9-28,6 Fetma 30,1-28,7 - Tabell 21 Formel för att räkna ut BMI samt gränser för olika viktklasser (SCB) 29