Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 1 (18) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl 13.30-15.10 Beslutande: Per Gruvberger, ordf Sune Frisk Annika Johansson Harry Johansson Peter Johansson Övriga deltagande: Kristina Steijner, socialchef 4 Sören Kronberg, näringslivssamordnare 8 Claes Hultgren, kommunchef Bo Forsberg, sekreterare Justerare Harry Johansson Justeringens plats och tid: Kommunstyrelsens kansli 12 januari 2010 Underskrifter: Sekreterare Bo Forsberg Paragrafer 1-11 Ordförande Per Gruvberger Justerande Harry Johansson Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Anslagsdatum: 13 januari 2010 Datum för anslags nedtagande: 3 februari 2010 Förvaringsplats Kommunstyrelsens kansli Underskrift Annika Jansson
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 2 Au 1 Dnr 217/09 Säkerhetsskyddschef för Filipstads kommun Det framgår av säkerhetssamordnare Michael Björklunds skrivelse 2 december 2009 att det enligt Säkerhetsskyddsförordning (1996:633) hos myndigheter och andra som förordningen gäller för, skall finnas säkerhetsskyddschef som utövar kontroll över säkerhetsskyddet om detta inte är uppenbart obehövligt. Vid myndigheter skall säkerhetsskyddschefen vara direkt underställd myndighetens chef. Det skall finnas en ersättare för säkerhetsskyddschefen. Enligt förordningen skall utsedd säkerhetsskyddschef bedömas pålitlig från säkerhetssynpunkt samt ha tillräckliga kunskaper om säkerhetsskyddet. I säkerhetsskyddschefens arbete ingår bl a att genomföra en prövning innan en person anställs för uppgifter av betydelse för rikets säkerhet, ansvara för hemliga handlingar samt att vara kontaktperson mot Säkerhetspolisen. Filipstads säkerhetssamordnare har deltagit i Säkerhetspolisens årliga utbildning för nya säkerhetsskyddschefer och därmed erhållit kunskap för hur säkerhetsskyddsarbetet ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt för Filipstads kommun. Förslag på beslut Att Michael Björklund utses till Säkerhetsskyddschef för Filipstads kommun. Att Bo Klason utses till ersättare för Säkerhetsskyddschefen. Arbetsutskottet beslutar att bordlägga ärendet.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 3 Au 2 Dnr 161/09 Granskning av den interna kontrollen avs. kommunens fordon Revisionsrapport Det framgår av kommunrevisionens skrivelse 7 september 2009 att man genomfört en granskning beträffande kommunens fordon, i syfte att bedöma hur arbetet med den interna kontrollen fungerar. Ett andra syfte har varit att bidra till en ökad kunskap och medvetenhet om betydelsen av en väl fungerande intern kontroll. I granskningsarbetet har kommunrevisionen biträtts av sakkunniga från KPMG. Granskningen har inriktats särskilt gentemot socialnämnden och kommunstyrelsen, men har även omfattat barn- och utbildningsnämnden samt miljö- och byggnadsnämnden. Med utgångspunkt från den granskning av körjournaler som revisionen genomfört under 2006 konstaterar man en tydlig förbättring av den interna kontrollen. De åtgärder som vidtagits anser kommunrevisionen har förbättrat förutsättningarna för en tillräcklig intern kontroll gällande fordon. Den genomförda granskningen pekar dock på ett antal områden där det finns ett fortsatt behov av förbättringsåtgärder. Inköpsenheten anför i yttrande 16 november 2009 sammanfattningsvis att revisionsrapporten visar att det skett en förbättring gentemot tidigare och att den interna kontrollen fungerar. Granskningen pekar dock på ett antal områden där det finns behov av förbättringar Omflyttning av fordon Noggrannare noteringar i körjournaler Uppdatering av interna styrdokument Hantering av betalkort För närvarande pågår en internutbildning som genomförs av fordonsenheten. I den teoretiska delen ingår en genomgång av befintliga instruktioner. Fordonsenheten genomför ständigt omflyttning och förändring av fordonsparken i samarbete med förvaltningarna och kommer att utveckla rutinerna kring förändringarna. I samband med införandet av E-faktura har en förändring skett mot en inriktning av betalkort styrda mot respektive fordon. Generella kort, s.k. stationskort är borttagna, vilket kan förbättra kontrollen av fakturor.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 4 Enligt internkontrollplaner för 2008 samt 2009 har fordonsverksamheten inte varit ett prioriterat kontrollområde. Lämpligt kan vara om två år efter den nu genomförda granskningen av KPMG. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att inköpsenhetens yttrande får utgöra svar till revisionen.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 5 Kommunstyrelsen 27 maj 2009 16 Au 3 Ks 65 Dnr 112/09 Intresseanmälan för deltagande i analys projekt WEPA Inom West Sweden har utarbetats ett koncept för analys av kommunernas möjligheter att utveckla sin verksamhet inom de förutsättningar som ges inom EU. Arbetssättet benämns WEPA och West Swedens EU-Projekt analys. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till kommunchefen att undersöka möjligheterna för Filipstads kommun att delta i West Swedens EU-Projekt analys (WEPA). Beslutsexp: KC Det framgår av kommunchefens skrivelse 7 januari 2010 att Rune Malm från West Sweden informerat kommunstyrelsens ledamöter den 10 november om upplägget kring Wepa. Wepa syftar att utifrån politiska visioner, idéer och långsiktiga utvecklingsmål med stöd av West Sweden analysera möjligheter som finns för att söka stöd och hjälp för att realisera dessa från något av EU: s sektorsprogram. Wepa genomförs i 3 steg. Steg 1 Förarbete information och ökad kunskap om EU samt framtagande av prioriterade utvecklingsområden. Steg 2 Avstamp, Analys och Resultat och rekommendationer. Steg 3 Efterarbete utveckling av projektidéer till Eu-projekt Merparten av West Swedens arbete täcks av medlemsavgiften, dock tas en extra avgift ut som baseras på kommunstorlek. För Filipstads del innebär det en kostnad på 30 000 kronor. Genomförande innebär att West Sweden kommer att lägga ner betydande resurser samtidigt måste även kommunen säkerställa att resurser och förankring finns för genomförandet. I intresseanmälan som är första steget för genomförande framgår West Swedens krav på kommunen för att påbörja och genomföra en Wepa. Bl.a. nämns Framtagande av prioriteringar, tid sätts av för arbetet, politisk delaktighet, delaktighet på tjänstemannanivå, intern processledare ska utses samt skriftlig återkoppling efter genomför Wepa. Som ett första steg har prel. inbokats möte mellan förvaltningschefer och nämndordförande den 15 februari för att bl a diskutera strategiska utvecklingsfrågor utifrån Vision 2015.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 6 Rimlig tid för genomförande av Wepa är slutet av 2010 eller i början av 2011. Förslag till beslut Att kommunen anmäler sitt intresse för genomförande av Wepa Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att bifalla kommunchefens förslag samt att den extra avgiften på ca 30 tkr anvisas ur kommunstyrelsens tillgängliga medel.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 7 Au 4 Dnr 230/09 Genomförandeplan Småkommuner satsningen november 2010-2011 Socialchefen Kristina Steijner redogör vid sammanträdet för dels utfallet av genomförandeplanen för november 2008-2009, dels den nya planen för november 2009-2010 och besvarar frågor i anslutning härtill. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna förslaget till genomförandeplan.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 8 Kommunfullmäktige 17 december 2009 4 Au 5 Kf 125 Dnr 226/09 Motion ang. parboendegaranti I motion inkommen till kommunkansliet 16 december 2009 anför Michael Helmersson följande: Många äldre par har levt ett långt liv tillsammans och har tänkt leva tillsammans till livets slut. Men framtiden är svår att förutse. Som bekant orkar inte alla äldre leva den sista tiden i det egna hemmet. Många behöver flytta till ett boende där de kan få vård och omsorg den sista tiden av livet. Skröplighet och sjukdom drabbar oss olika. Par splittras. Det är lika upprörande varje gång det rapporteras om äldre par som av kommuner nekas att fortsätta bo tillsammans när en av dem får sämre hälsa och behöver flytta till ett äldreboende. Omställningen hälsoförsämringen för med sig är nog svår. Dessutom tillförs en sorgeprocess, som kan upplevas som svår, när de tvingas lämna sitt hem. Och inte blir den lättare att bära om de också tvingas lämna sin livskamrat. Sedan 2006 innehåller socialtjänstförordningen en paragraf som säger att makar, sambor eller registrerade partner som har beviljats särskilt boende ska beredas plats i samma boende, om de så vill. Det var en välkommen förändring. Men den är inte tillräcklig. Den täcker inte situationer när bara ena parten har rätt till omsorg. Att tvingas leva åtskilda efter att ha delat allt under ett liv innebär naturligtvis en stor påfrestning. Även så genom den oro som det vållar den friske maken eller makan att inte få vara nära den som är sjuk. Ibland ligger även boendet långt från makarnas ursprungliga, gemensamma hem, vilket kan försvåra möjligheten att besöka varandra. Ett fortsatt liv tillsammans kan ge äldre en ökad trygghet och livskvalitet. Det innebär även att den anhörige kan vara en resurs och underlätta personalens arbete genom sin närvaro. Jag anser att det är hög tid att ge äldre par möjlighet att fortsätta bo med sin livskamrat, om de så vill, även i de fall då endast den ena av makarna har omfattande omsorgsbehov. Självklart kan makarna själva av olika skäl anser att det är den bästa lösningen att endast den ena i paret flyttar till ett äldreboende. Skälen kan vara många år av ett alltför stort omvårdnadsansvar eller att exempelvis någon demenssjukdom gör det svårt att leva tillsammans. Det måste alltid vara ett frivilligt val. Filipstad skulle inte vara först med denna valfrihetsreform.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 9 Kommunfullmäktige 17 december 2009 5 Lärdomar finns att hämta från andra kommuner i landet, där kommunala regler och riktlinjer ändrats för att ge äldre par möjlighet att fortsätta bo tillsammans i äldreboende även då endast den ene av makarna har omsorgsbehov. I Göteborg har partierna tvärs över blockgränsen, efter att frågan lyfts av folkpartiets Mikael Jansson, kunnat enas om nya riktlinjer inom äldreomsorgen och tydliga regler kring hur avgifter och besittningsskydd för den medflyttande ska hanteras. För en liten kommun där ekonomin är en ständig källa till oro väger förstås eventuella ekonomiska invändningar tungt mot varje reform. En möjlig invändning mot en parboendegaranti för äldre i Filipstad skulle kunna vara ekonomiska konsekvenser för kommunen, i form av ökat behov av platser i äldreomsorgen. I Göteborgs stad bedömde man dock att det handlar om relativt få par och att kostnaden därför skulle bli liten. Behovet beräknades till färre än tio platser i hela Göteborg. Betänker man storleksrelationen mellan Filipstad och Göteborg så blir min bedömning därför att ändrade riktlinjer, i linje med motionens intentioner, skulle innebära hanterbara kostnader för kommunen. Genom flexibilitet och mångfald i boendeformerna för äldre kan fler äldre par leva tillsammans också den sista tiden i livet. När nya äldreboenden planeras och byggs bör en del av dessa anpassas till äldre makar med olika behov. Jag yrkar att kommunfullmäktige ger socialnämnden i uppdrag att ta fram ändrade riktlinjer för äldreomsorgen som innebär en parboendegaranti, d.v.s. att äldre par får bo tillsammans i särskilt boende även då den ena parten inte har eget omsorgsbehov. ger socialnämnden i uppdrag att inventera vilka lägenheter inom kommunens äldreboenden som är eller kan göras lämpliga för parboende. ger socialnämnden i uppdrag att i den långsiktiga planeringen för äldreboende i kommunen beakta behovet av parboende. ger socialnämnden och kommunstyrelsen uppdraget att utreda om denna fråga, parboendegaranti, ska ingå i kommunens framtida arbete med WEPA. För att se om hjälp till extern finansiering finns. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 10 Beslutsexp: SOC Arbetsutskottet beslutar att remittera motionen till socialnämnden.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 11 Kommunfullmäktige 26 november 2009 4 Au 6 Kf 107 Dnr 204/09 Motion ang. miljöstrateg, ekokommun och Agenda 21 I motion daterad 19 november 2009 anför Bengt Sjöberg följande: Den 5 maj 2008 deltog jag i budgetberedningens arbetsmöte i Gammelkroppa. De olika förvaltningscheferna berättade om sin verksamhet. På en kafferast fick jag ett samtal med chefen för Miljö och Hälsa. Jag frågade då lite om vårt Agenda 21-arbete och bad att få en rapport hur vi jobbar med dessa frågor i Filipstads kommun. Det framkom då att vi egentligen inte har något direkt Agenda 21-arbete. Vi är en kommun som är bra på att utöva tillsyn, men varken ekonomin eller tiden räcker till för att jobba med de miljöstrategiska frågorna. Agenda 21 bygger på ett handlingsprogram som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Agenda 21 är en dagordning för det 21:a århundradet och i dokumentet anges mål och riktlinjer för att nå en hållbar utveckling. Agenda 21-dokumentet är inte juridiskt bindande men väl moraliskt och politiskt förpliktigande för alla de stater, däribland Sverige, som undertecknat dokumentet. Ett resultat av överenskommelsen är att alla kommuner i Sverige ska ta fram en Lokal Agenda 21. Handlingsprogrammen skall syfta till att ändra vanor och beteenden som skadar miljön. Meningen är att alla medborgare skall vara engagerade i detta viktiga arbete. MEN trots att vi går ut med att vara en ekokommun sedan 2002 har vi inget miljöpolitiskt framåtblickande och strategiskt nytänkande program och vi har t.ex inte råd att handla ekologisk mat till skolorna. Vad ska en liten kommun satsa på? Hur mycket kan man fordra? Jag anser att det är bättre att vi inte går ut med att vara nåt som vi inte är. Varför inte ett Miljökommunalförbund liknande de som finns inom utbildning och räddningstjänsten? Jag skulle vilja att vi skulle satsa rejält på dessa frågor i kommande budgetar. Jag skulle önska att vi kunde dra igång ett samarbete med flera närliggande kommuner. Då skulle vi kunna söka EU-pengar och starta miljöprojekt som både är till nytta för samhällets hållbara utveckling, men som säkert även skulle generera arbetstillfällen, kanske inom turismen till exempel.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 12 Kommunfullmäktige 26 november 2009 5 Det gäller i alla sammanhang att det behövs positiva föredömen. I skolorna bedrivs en bra undervisning i miljötänkande. Med tanke på kommunens ansvar och säkert positiva vilja att forma morgondagens samhällsmedborgare är det därför märkligt att vi inte har råd att satsa mer på ekologiska livsmedel. Som en liten, men ändå viktig detalj är det angeläget att andelen ekologiska livsmedel skall vara åtminstone 15 %. Nu har kommunstyrelsen tagit budgeten och jag är väl medveten om att Kristdemokraterna inte framfört dessa förslag i budgetberedningen där vi för övrigt endast är observatörer. Jag vill dock föreslå att vi redan nu låter se över hela miljötänkandet och i god tid till nästa budgetprocess tar tag i Agenda 21-frågorna och även låter utreda möjligheterna att satsa på en miljöstrateg och anvisar medel för detta i samverkan med åtminstone ett par grannkommuner. Sedan den 12 januari är Karolina Pettersson Karlstads kommuns klimat och miljöstrateg. Hennes uppgift är att utveckla miljö- och klimatarbetet på strategisk nivå. På Karlstads kommuns hemsida (http://www.karlstad.se/apps/symfoni/karlstad/karlstad.nsf/($all)/90afb7 0AB0597C99C1257555002D0060?Open) säger hon: Jag har en spindeln i nätet funktion. Det finns många som redan arbetar med detta ute i förvaltningarna, min uppgift blir att samordna arbetet, ta initiativ till nya projekt och lyfta miljöfrågorna till en nivå högre. Genom att lyfta frågan med lokala miljömål tror hon det är lättare att få tydlighet i miljöarbetet. Det är också viktigt att kommunen är ett föredöme. Om vi vill att kommuninvånarna ska göra på ett visst sätt är det viktigt att vi gör det också. Det fungerar inte att vi säger en sak och gör något annat. Att Karolina brinner för miljöfrågorna går inte att ta miste på. Något hon vurmar lite extra för är miljödiplomering, som riktar sig till småföretagare som kanske inte har råd att göra en ISO-certifiering. Det är också viktigt att lyfta miljöarbetet i skolorna, jag vet att Karlstad redan jobbar en del med det. Jag yrkar att kommunstyrelsen låter utreda möjligheterna att i samarbete med andra kommuner och med EU-pengar inrätta en tjänst som miljöstrateg.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 13 Kommunfullmäktige 26 november 2009 6 Att kommunstyrelsen redovisar hur man tänker kring begreppet att vara en ekokommun Att man lämnar en redogörelse till kommunfullmäktige över Agenda 21- Arbetet Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Arbetsutskottet beslutar att remittera motionen till miljö- och byggnadsnämnden och förvaltningschefsgruppen. Beslutsexp: MOB FCG
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 14 Au 7 Dnr 220/09 Erbjudande om att teckna medlemskap Bergskraft Bergslagen ek. för. Bergskraft Bergslagen ek. för. erbjuder i skrivelse, bifogad till föreningens nyhetsbrev 1/2009, kommunen att söka medlemskap i föreningen. Föreningen, som bildades 28 september 2009 är en förening öppen för såväl fysiska som juridiska personer och kommer att bedriva aktiviteter/verksamheter som syftar till att främja hållbar utveckling och tillväxt i Bergslagen med utgångspunkt i bergsbruk och miljöteknik samt att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Föreningen kan ses som en fortsättning på de projekt Bergskraft (2004-2006) och Bergskraft Bergslagen (2007-2010) som bland andra Filipstads kommun deltagit i. Medlemsinsatsen uppgår till 10 tkr och årsavgiften för 2009 var satt till 100 kr. Arbetsutskottet beslutar att Filipstads kommun ansöker om medlemskap i Bergskraft Bergslagen ek. för. Beslutsexp: Bergskraft Ek. för. S. Kronberg
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 15 Beslutsexp: S. Kronberg Au 8 Dnr 2/09 Näringslivsfrågor Näringslivsansvarig Sören Kronberg ger vid sammanträdet en redovisning av den utvärdering över näringslivsenhetens verksamhet för perioden 1 oktober 31 december 2009 som utarbetats. Förutom möten med dialoggrupper, företagsbesök, rådgivningar, seminarier och frukostmöten utvisar redovisningen en ekonomisk sammanställning för motsvarande period. Arbetsutskottet beslutar att godkänna redovisningen.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 16 Au 9 Dnr Anmälningsärenden 1. Översyn av hastighetsgränser på det statliga regionala vägnätet i Värmlands län Skrivelse Vägverket 2. Undertecknande av medfinansieringsintyg Projektet Attraktiva Värmland 3. Överklagande från Arvika kommun mfl av Skatteverkets beslut om ersättning enl. lagen om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting Skrivelse Finansdepartementet Arbetsutskottet beslutar att med godkännande lägga ärendet till handlingarna.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 17 Au 10 Ändrade sammanträdestider Arbetsutskottet beslutar att kommunstyrelsens sammanträde 27 januari 2010 flyttas till 08.30 samt att arbetsutskottets sammanträde 8 mars flyttas till 08.30. Beslutsexp: A. Jansson
Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 januari 2010 18 Au 11 Informationer Kommunchefen Claes Hultgren ger vid sammanträdet en redogörelse över utvecklingen av samarbetet inom Östra Värmland samt ägar- och styrningsfrågor inom Bergslagens räddningstjänst. Arbetsutskottet beslutar att lägga informationen till handlingarna.