LEDNINGSNÄT RÖRNÄTSTEKNIK 1

LEDNINGSNÄT RÖRNÄTSTEKNIK 1 Grupp 5: Jimmy Wallin, Anna Bromée, Mikael Aula, Martin Jensen, Helena Steen & Jonathan Björklund VM-13 February 27, 2016

Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Planritning, Profilritning och Beskrivning av Kartans Väg... 3 Vår ledningssträcka för spillvatten:... 5 Vår ledningssträcka för dricksvatten:... 5 Ledningssträckan (steg för steg)... 5 Val av material för hela sträckan... 11 Beräkningar på ledningar, motor och pumpsump... 12 Vatten... 12 Beräkning... 12 Spillvatten... 13 Beräkning... 14 Pump och pumpsump... 18 Pumpeffekt beräkning... 18 Pumpsump... 19 Arbetsmiljöplan... 20 Avvattning... 25 Tillskottsvatten... 29 Hur åtgärdar vi problem med direkt samt indirekt nederbördspåverkan?... 31 Slutdiskussion...32 Källförteckning... 33 PAGE 1

Bakgrund Vi arbetar som projektörer på Vannlycke kommuns VA-avdelning och har nu fått i uppgift att tillsammans med ett team projektera överföringsledningar mellan Vattenlösa och Vannlycke samt dimensionera den tilltänkta pumpstationen i Vattenlösa. Detta ska presenteras i form av en planoch en profilritning där vi har med dimensionering av ledningar och pumpstationer samt motivera vår valda ledningssträcka med hänsyn till markförhållanden, kostnad och resursutnyttjande samt ta fram en arbetsmiljöplan där vi redovisar identifierade arbetsmiljörisker och möjliga åtgärder för att eliminera eller förebygga dessa risker. Vi ska även erbjuda vägföreningen i Vattenlösa råd och tips kring hur de ska utforma avvattning av gator och fastigheter samt ta fram en strategi för kartläggning av tillskottsvatten samt en redogörelse för möjliga tillvägagångssätt och tekniker för att åtgärda problemet med tillskottsvatten. PAGE 2

Planritning, Profilritning och Beskrivning av Kartans Väg Vi lägger en spillvattenledning från Vattenlösa ner till det befintliga ledningsnätet i Vannlycke. Dricksvattenledningarna kopplar vi på från Vannlycke upp till Vattenlösa Båda ledningarna följer parallellt samma sträcka. Vi kommer att lägga rören från varsitt håll som sedan möts och kopplas ihop vid mitten. Det är lättare att sätta ihop rören om man börjar nedifrån pga. att rören väger mycket och vi vill undvika att få in grus och sand vid påkoppling av rören. Det är väldigt viktigt att göra rent runt fästena när rören kopplas ihop. PAGE 3

När vi lägger rören i marken mellan Vattenlösa och Vannlycke så utgår vi ifrån marktypen. Vi vill undvika att spränga i berg, pga. att det kostar mycket och är inte bra för miljön, därför valde vi bort sträckan efter väg 60 vid Molnebo, Gammelbo. Vi väljer även bort att gå rakt över Gårdsjön och Skansberget då det är mycket våtmark, kärrtorv mark. Det kan orsaka problem om ett tungt fordon kör över marken. Det finns även rasrisk när man lägger rör i kärrtorvmark. Säkerheten för de anställda är viktig. Vi väljer även bort att gå på utsidan av vägen vid Gårdsjö: över Lugnet, Rävsjömössen pga. att det är mycket våtmark, kärrtorv mark. Det kan orsaka problem om ett tungt fordon kör över marken. Det finns även rasrisk när man lägger rör i kärrtorvmark. Säkerheten för de anställda är viktig. PAGE 4

Vi har valt att gå över Gårdsjö, Rönningsbo, Mellanbo och Nybo för att vi vill ha kortast möjlig sträcka som är minst kostsam och säkrast för de anställda och bäst för miljön. VÅR LEDNINGSSTRÄCKA FÖR SPILLVATTEN: Från Vattenlösa lägger vi en spillvattenledning. Vi pumpar spillvattnet till brytpunkt 8 där den sedan övergår till självfall den sista sträckan. VÅR LEDNINGSSTRÄCKA FÖR DRICKSVATTEN: Vi kopplar på oss på befintligt dricksvattennät från Vannlycke. Där har vi ett vattenpelartryck på 70 meter så klarar vi oss ända fram till Vattenlösa. Vi använder oss av tryckledning hela vägen. LEDNINGSSTRÄCKAN (STEG FÖR STEG) Förbindelsepunkten lägger vi på 3 meters djup. Från pumphuset till brytpunkt 1 så passerar vi: Morän Asfalterad Väg Första sträckan är morän. Vi börjar med att korsa väg 60, med ett schaktfritt sätt. Vi borrar under den asfalterade vägen då det är billigare att borra under vägen än att bryta upp vägen och bygga en provisorisk väg bredvid. Det lönar sig ekonomiskt att göra så. Schaktning är väldigt dyrare och stör allmänheten mera. Vi har runt den asfalterade vägen morän. Det kan ju innehålla mycket block i morän, så Hammarborrning blir bra. Den metoden passar för sten, berg, block eller betong. Vi har valt tryckledning, PE (poly eten) plaströr med 250 Ø för spillvatten. Vi har valt tryckledning PE plaströr med 250 Ø på dricksvattnet pga. att vi har 29 L/s flöde. Vi har valt hammarborrning och dessa val av rör för att vi stöter på olika jordarter vilket kan leda till att det kan bli en svacka i jorden, ledningen påverkas då inte av att det blir en svacka i jordsartsbytet. PAGE 5

Spill- och dricksvattenledningarna lägger vi i ett gemensamt rör när vi borrar med hammarborrningen. Rören läggs under tjälgränsen med lite marginal, så vi har valt 2 meters djup. PAGE 6

Från brytpunkt 1 till brytpunkt 2 så passerar vi: Morän Glaciär finlera Andra sträckan är mest glaciär finlera. På denna sträcka har vi glaciär finlera, så styrd borrning blir bra där, den metoden används till lera och sand. Vi fortsätter även med styrborrning på nästa sträcka. Vi har valt tryckledning pga. att det inte är någon lutning enbart en kortare sträcka. PE plaströr med 250 Ø för spillvatten. Vi har valt tryckledning PE plaströr med 250 Ø på dricksvattnet pga. att vi har 29 L/s flöde. Rören läggs under tjälgränsen med lite marginal, på 2 meters djup. Styrd borrning PAGE 7

Från brytpunkt 2 till brytpunkt 3 så passerar vi: Glaciär finlera Vattendrag, å, bäck Lera Kärrtorv Tredje sträckan är mest glaciär finlera. På denna sträcka så använder vi oss av schaktfri teknik, styrd borrning. Vi borrar under vattnet för att inte störa djurlivet och naturen så mycket. Vid vattendraget har vi glaciär finlera, så styrd borrning blir bra där. Den korta sträckan över kärrtorv så kör vi även schaktfritt, vi borrar under för att få arbetet så säkert som möjligt med hjälp av styrd borrning. Rören läggs under tjälgränsen så vi har valt 2 meters djup. Vi har valt tryckledning, PE plaströr med 250 Ø för spillvatten. Vi har valt tryckledning PVC (poly vinyl klorid) plaströr med 250 Ø på dricksvattnet pga. att vi har 29 L/s flöde. Spill- och dricksvattenledningarna lägger vi i separata rör när vi borrar med styrd borrningen. Rören läggs under tjälgränsen med lite marginal, så vi har valt spillvatten på 2,5 meter och dricksvatten på 2 meters djup. PAGE 8

Från brytpunkt 3 till brytpunkt 4 så passerar vi: Glacial lera Morän Vid schaktning i lera använder vi spont för att eliminera risken för ras. Vi gör så att botten i gropen blir jämn när vi placerar rören, för att förhindra ledningsbrott. Schaktsläntens lutning är väldigt viktig så att den blir rätt, annars finns vidare risk för ras. Vi använder en padda för att packa ledningsbädden (direkt packning). Vi har valt tryckledning, PE plaströr med 250 Ø för spillvatten. Vi har valt tryckledning PE plaströr med 250 Ø på dricksvattnet pga. att vi har 29 L/s flöde. Rören läggs under tjälgränsen med lite marginal, på 2 meters djup. Från brytpunkt 4 till brytpunkt 5 så passerar vi: Morän Glacial lera Vid schaktning i lera använder vi spont för att eliminera risken för ras. Vi gör så att botten i gropen blir jämn när vi placerar rören, för att förhindra ledningsbrott. Schaktsläntens lutning är väldigt viktig så att den blir rätt, annars finns risk för ras. Vi använder en padda för att packa ledningsbädden (direkt packning). Vi har valt tryckledning, PE plaströr med 250 Ø för spillvatten. Vi har valt tryckledning PE plaströr med 250 Ø på dricksvattnet pga. att vi har 29 L/s flöde. Rören läggs under tjälgränsen med lite marginal, på 2 meters djup. Från brytpunkt 5 till brytpunkt 6 så passerar vi: Morän Mossetorv På denna sträcka har vi mossetorv, för att kunna schakta på ett säkert sätt så använder vi stockmattor (för att utrustningen/maskinerna vi använder inte ska sjunka ner). Vid schaktning i morän använder vi en säker lutning på schaktet för att eliminera risken för ras. PAGE 9

Vi gör så att botten i gropen blir jämn när vi placerar rören, för att förhindra ledningsbrott. Schaktsläntens lutning är väldigt viktig så att den blir rätt, annars finns risk för ras. Vi använder en padda för att packa ledningsbädden (direkt packning). Vi har valt tryckledning, PE plaströr med 250 Ø för spillvatten. Vi har valt tryckledning PE plaströr med 250 Ø på dricksvattnet pga. att vi har 29 L/s flöde. Rören läggs under tjälgränsen med lite marginal, på 2 meters djup. Från brytpunkt 6 till brytpunkt 7 så passerar vi: Morän Glaciär lera Blockrik till storblockig yta En liten del kommer eventuellt att behöva sprängas vid Mellanbo, om inte större maskiner klarar av att lyfta bort stenblocken. Vid schaktning i lera använder vi spont för att eliminera risken för ras. Vi har valt tryckledning, PE plaströr med 250 Ø för spillvatten. Vi har valt tryckledning PE plaströr med 250 Ø på dricksvattnet pga. att vi har 29 L/s flöde. Rören läggs under tjälgränsen med lite marginal, på 2 meters djup. Från brytpunkt 7 till brytpunkt 8 så passerar vi: Blockrik till storblockig yta En liten del kommer eventuellt att behöva sprängas vid Mellanbo och Nybo, om inte större maskiner klarar av att lyfta bort stenblocken. Vi använder PE-rör (polyeten) på spillvatten. De rören har långa rörlängder som hjälper till så att rötter och vatten inte kan trängas in så lätt. Vi har valt tryckledning, PE plaströr med 250 Ø för spillvatten. Vi har valt tryckledning PE plaströr med 250 Ø på dricksvattnet pga. att vi har 29 L/s flöde. Rören läggs under tjälgränsen med lite marginal, på 2 meters djup. PAGE 10

Från brytpunkt 8 till brytpunkt 9 så passerar vi: Morän Vi använder PVC-rör för vi har självfall denna sträcka. De rören har långa rörlängder som hjälper till så att rötter och vatten inte kan trängas in så lätt pga. av färre skarvar. PE plaströr med 250 Ø för spillvatten. Vi har valt tryckledning PVC plaströr med 250 Ø på dricksvattnet pga. att vi har 29 L/s flöde. Rören läggs under tjälgränsen med lite marginal, på 2 meters djup. Befintlig anslutning ligger på 3 meters djup. VAL AV MATERIAL FÖR HELA STRÄCKAN Vi väljer att använda geonät när det är lerig mark för de anställdas säkerhet. Leran innehåller mycket vatten och är relativt elastiskt, då kan geotetil hjälpa till att stabilisera markens ojämnheter. Om vi stöter på ledningar så binder vi upp dem och placerar plankor över, för att skydda ledningarna samt dem som arbetar nere i gropen. Vi har en avlastningsplats för allt material som vi gräver upp. Det blir mer kostnadseffektivt att behålla massan och återanvända den. Självfallsledningar Plaströr är lättare att hantera än betongrör. De kräver dock finare justeringar och mer noggrannhet vid ledningsarbetet. Vi har valt PVC-rör för att de behåller formen, vilket underlättar arbetet vid montering. De är även korrosionsbeständiga (de rostar inte). Trycksatta system Även dessa kräver noggrannhet vid läggningsarbetet. Stödhylsor kommer att användas om något rör har en ovalform, för att minimera läckor. Svarta PE-rör har vi valt för att de är lättare att svetsa ihop, de är fleibla och de klarar solen bättre innan de hamnar i marken. PAGE 11

Beräkningar på ledningar, motor och pumpsump VATTEN Information: Hushåll: 600st Antal personer per hushåll: 3.5st Totalt PE: 2100PE Madygnsfaktor: 2,2 Matimfaktor: 2,8 Flödeshastighet: 29 l/s Val av rör: 250PE (220,4 i invändig diameter) (Vi hamnar på ca 190 i colebrooks) (Det finns även ett 225PE rör som ger en invändig diameter kring 198,2, men det tyckte vi var för nära gränsen.) Beräkning 600 hushåll gånger 3,5 personer. 600 3,5=2100PE Dimensionering av vattenrör vid fler än 500 brukare. Matimfaktor: 2,8 Madygnsfaktor: 2,2 PAGE 12

(2100 + 190)/(3600 24) 2,2 2,8 29 l/s Vi för nu in 29 l/s i colebrooks diagram med K=0,5 Vi använder en flödeshastighet på 1.0 och vi får ca 190 i inner diameter. Vi väljer därför 250 14,8 PE rör som ger en invändig diameter på 220,4 SPILLVATTEN Information: Hushåll: 600st Antal personer per hushåll: 3.5st Totalt PE: 2100PE Madygnsfaktor: 2,3 Matimfaktor: 3,0 Flödeshastighet: 32 l/s Val av rör, sträcka 1-8: Vi väljer då ett 25014,8 rör med innerdiameter: 220,4 (Vi fick 202 på colebrooks) PAGE 13

Val av rör, sträcka 8-9: 2507,3PVC rör istället med innerdiameter 235,4 Val av hastighet på colebrooks (sträcka 1-8): 1.0 Friktionsförlust: 7 promille Beräkning Madygnsfaktor: 2,3 Matimfaktor: 3.0 Genom att kolla på denna tabell under 2100PE så får vi fram en madygnsfaktor och en matimfaktor. Och kan nu använda formeln: (2100 + 190)/(3600 24) 2,3 3,0 32 l/s Sträcka 1-8 (tryckledning) Vi för nu in 32 l/s i colebrooks diagram med K=0,5 PAGE 14

Vi får då ca 202 på colebrooks. Vi väljer då ett 250 14,8 rör med innerdiameter: 220,4 Och kollar återigen på colebrooks med rörens dimensioner: PAGE 15

Sträcka 8-9 (Självfall) Vi gör nu en kontroll i colebrook för att se hur stor förändring på innerdiameter som behövs, dvs om det krävs större förändringar. Uträkning: För att gå vidare så kollar vi nu vilken lutning vi har genom att räkna höjdskillnaden delat på längden: 5/120=0,0416666666666667 Men sen för att få promille på detta så gångar vi det med 1000 0,0416666666666667 1000 42 promille, då drar vi det strecket i colebrook horisontellt Friktionsförlustdiagram K=1.0 Och vi hamnar då på ca 145 i colebrooks. Och vi får ut ca 145, så vi skulle kunna välja ett PVC-rör 2005,9 med innerdiameter 188,2, men vi väljer ett 250 7,3 PVC rör istället med innerdiameter 235,4, och vi väljer detta pga. att vi vill hålla PAGE 16

oss inom en innerdiameter som funkar bra med tryckledningen innan (som har en innerdiameter på 220,4). Vi för nu in rörets innerdiameter 235,4 som vi har valt i colebrooks K=1.0 för att se om och hur det fungerar. Friktionsförlustdiagram K=1.0 Och det ser bra ut och därför fungerar ett rör med innerdiameter 235,4 bra. PAGE 17

PUMP OCH PUMPSUMP Pumpeffekt beräkning Information: Formel: 1,25 (h tot q dim g)/ ƞ h tot : 11,4 q dim: 32 g: 9,81 ƞ: 0,5 Sträcka: 1600 meter Friktionsförlust, H f : 6,4 (mvp, vattenpelare) Statisk lyfthöjd: 5 meter (Höjdskillnad) Beräkningar: Friktionsförlust: 1600 0,004 = 6,4 MVP (vattenpelare) Statisk lyfthöjd + friktionsförlust = h tot 6 + 6,4= 12,4 (h tot ) 1,25 ( 12,4 32 9,81) / 0,5 = 9731.52W Så ungefär 10 kw (Avrundat uppåt) Vi väljer därför pumpen: NP 3153 SH 3~ 275 (2st som alternerar/varierar) Motor Information: 50 Hz 11 kw 400 V http://ylect.com/bin/xylect.dll?rqid=2a255710590d47b7bde70c1b233e0d62 PAGE 18

Pumpsump Pumpsumpens storlek Information: Flödeshastighet: 32 l/s Formel: V= 0,9 (X 1 / X 2 ) = X 3 m 3 o X 1 = Flöde (l/s) o X 2 = Antal starter o X 3 = V (Reglervolym) V = Reglervolym: 2,88 m 3 Starter: 10 st Uträkning: 0,9 (32/10) = 0,9 3,2 = 2,88 m 3 PAGE 19

Arbetsmiljöplan Riskbeskrivning Grupp 5 Arbete med risk för fall från högre höjd än två meter. Arbete som innebär risk att begravas under jordmassor eller sjunka ner i lös mark. Arbete som kan medföra eponering för kemiska och biologiska ämnen samt giftiga gaser. Arbete i närheten av högspänningsledning. Arbete med risk för drunkning eller syrebrist. Arbete i brunnar eller tunnlar samt anläggningsarbete under jord. Arbete vid vilket lansering, montering och nedmontering av tunga byggelement eller tunga formbyggnadselement ingår. Arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik. Rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen Arbete där risker orsakade av andra verksamheter/entreprenörer finns Brandfarliga heta arbeten Tyngre arbeten och/eller dåliga arbetsställningar Arbeten i närhet av farliga maskiner eller maskindelar Ensamarbete Risk för bullerskador (hörsel) Risk för skador på ögon Arbete vid vilket sprängämnen används. Arbete i kassun under förhöjt lufttryck. Arbete som kan medföra eponering för joniserande strålning Risk för fallande föremål J N Hur gör vi för att förhindra/minimera den här typen av risker? Fallrisk, Risk att bli begraven/sjunka: Till att börja med så är det krav på att alla som vistas på arbetsområdet måste använda sig av den skyddsutrustning (skyddshjälm, varselväst, arbetshandskar, ordentliga arbetsskor, osv.) som tillhandahålls personalen. Väl testad och godkänd kommunikationsutrustning användas även så att information når ut till alla berörda parter under arbetet, så inga olyckor sker på grund av dåligt informationsflöde. Alla ska veta VAD som sker och NÄR det sker, på det sättet kan vi förebygga olyckor. Skulle olyckan vara framme så har vi Första Hjälpen-kit i alla fordon samt ett fickkit som all personal ska bära med sig i höger benficka (om alla har kitet på samma ställe är det lätt att hitta på alla berörda parter om olyckan skulle vara framme) på sina arbetsbyor. Vi upprättar dessutom avspärrningar och varningsskyltar invid schaktningsområdet för att förebygga fallolyckor. Det får dessutom inte ske något arbete på egen hand utan arbetet ska utföras i arbetslag om minst två personer. Spadar, rep, kroppssele och dylikt PAGE 20

ska finnas med under tiden man arbetar för att vara förbered utifall ett ras skulle förekomma i det schaktade området. Risk för giftiga gaser samt biologiska/kemiska ämnen: Detta är ingen risk som kommer att föreligga under vårt arbete. Högspänningsledningar: Då vi kommer att schakta i närheten av tätbebyggt område så kommer de att finnas högspänningsledningar i backen. För att förebygga detta så ser vi till att få tillgång till kartor som tydligt visar vart alla dessa ledningar ligger någonstans i backen för att sedan dela ut kopior till alla berörda parter så att alla vet vart dessa kablar ligger. Vi kommer dessutom högst antagligen att passera ledningar som finns stolpade längs vägen (i luften ) och dessa får vi också självfallet också märka ut på kartan så att personalen vet var de ska ta det varligt med höglyftande maskiner och dylikt. Risk för drunkning/syrebrist: Då en sjö kommer att korsas under arbetet så kommer det att föreligga risk för både drunkning samt syrebrist. Då vi kommer att jobba i minst par, ha ständig kommunikation sinsemellan så minimerar vi risken att drunkning/syrebrist sker på arbetsplatsen. Arbete i brunnar/tunnlar samt anläggningsarbete under jord: Då vi kommer anlägga ett pumphus, som kommer att ligga tre meter under marken, så kommer arbete under jord att ske. För att förebygga riskerna inom det här arbetsmomentet så kommer vi att jobba i minst arbetspar, ha tillgång till rep och sele, ficklampor/pannlampor samt gasvarnare som informerar angående syrenivån (för låg, bildning av hälsofarliga gaser). Lansering, montering och nedmontering av tunga byggelement/formbyggnadselement: Då vi kommer att använda oss av spont så kommer vi att hantera tunga byggelement. Tydliga säkerhetsavstånd ska upprättas, rätt skyddsutrustning skall användas av personal och ständig kommunikation mellan alla parter ska ske under hela arbetsprocessen. Genom att göra detta minimerar vi riskerna under arbetet. PAGE 21

Passerande fordonstrafik: Vi kommer att behöva passera en trafikerad väg vid vårt arbete och för att förebygga olyckor på grund av detta kommer vi att ha krav på och dela ut reflevästar som vår personal ska bära samt informera all vår personal om riskerna som finns vid vägarbete. Sedan kommer vi att upprätta avspärrningar på vägen, se till att informationen om arbetet når bilister på en plats en bra bit innan vår arbetsplats. Dessutom kommer vi att i den mån det går avleda trafiken till annan väg som passerar arbetsplatsen samt se till att det sker hastighetssänkningar i närheten av arbetsplatsen. Hälsofarliga ämnen: Detta är en risk som inte föreligger under vårt arbete. Dock kan det finnas spår av svavelväte under den här typen av arbete men det är inget som vi, genom noggrann undersökning, kommit fram till att vi kommer att stöta på under vårt arbete. Andra verksamheter/entreprenörer: Skogsarbetare, jägare, vägarbetare, Elbolag, Internetleverantörer, osv. Kartlägga vad som finns längs vägen, kontakta välkända verksamheter som brukar utföra arbeten i området och klargöra med dem, Informera allmänheten om arbetet genom sociala medier eller dylikt och på det sättet nå ut till mer lokala entreprenörer, osv. Brandfarliga och/eller Heta arbeten: Då vi kommer att använda oss av tyngre maskiner under vårt arbete så kommer det självfallet föreligga risk för brand och/eller onormal hetta. Alla maskiner och fordon som vi använder oss av kommer därför att vara försedda med varsin brandsläckare samt brandfilt och dylikt material. Hela personalstyrkan kommer även att genomgå en utbildning vid namn Heta Arbeten som hålls av Brandinspektionen. Tyngre arbeten: Se till att alla i arbetsgruppen har fått utbildning i hur man lyfter rätt, Erbjuda någon form av stöd för de som vill ha (ryggstödjare, osv.), alltid arbeta i par och inte lyfta saker på egen hand samt försöka att i så stor mån som möjligt göra de allra tyngsta lyften med hjälp av maskinell utrustning. PAGE 22

Farliga maskiner: Se till att utbilda arbetsgruppen i hur långt avstånd det ska vara till maskiner i bruk och dylikt, se till att det finns bruksanvisningar till alla maskiner som tydligt visar vad som är acceptabelt och icke acceptabelt att göra i närheten av dem och hur dem fungerar tillika hur dem inte ska användas. Bullerskador: Godkända hörselkåpor och/eller godkända öronproppar delas ut till alla i arbetslaget. Viktigt att påpeka när, hur och var de ska användas under arbetsprocessen. Ögonskador: Godkända skyddsglasögon delas ut till alla i arbetslaget. Viktigt att påpeka när, hur och var de ska användas under arbetsprocessen. Sprängämnen: Då sprängning kan komma att ske under arbetet så kommer vi att vidta åtgärder och utbilda all vår personal i säkerhetstänk vid sprängning. Det kan även vara så att någon annan form av verksamhet utövar sprängningar i området som vi rör oss i (något som vi tagit reda på tidigare i och med Andra Verksamheter -risken) så att utbilda och informera personalen om säkerhetsåtgärder vid sprängning är ändå högst relevant. Arbeta i kassun med förhöjt lufttryck: Det föreligger inget krav på den här typen av arbete under vårt anläggningsarbete varpå risken inte eisterar. Ensamarbete: Eftersom vi valt att arbetet ska göras i minst par så kommer det inte att ske någon form av ensamarbete under anläggningsperioden (förutom på kontoret då men där kan vi nog kallt räkna med att inte någon form av risk förekommer). Joniserad Strålning: Då vi inte kommer att arbete i närheten av någon form av material som ger ifrån sig joniserad strålning så är detta en risk som helt uteblir från anläggningsarbetet. PAGE 23

Risk för fallande föremål: Då vi kommer att syssla med avverkning av skog så kommer det att föreligga risk för fallande träd, grenar och dylikt. För att minimera risken för skador i och med detta arbete så kommer alla som arbetar i området bära stålhätteskor, arbetshjälm och arbetshandskar. Ett tydligt uttalat säkerhetsavstånd kommer även att kommuniceras ut till alla som rör sig i och omkring arbetsplatsen. Första hjälpen-utbildning: Vi kommer se till att alla de som vistas på arbetsplatsen får genomgå en årlig utbildning i Första Hjälpen (hur man använder kittet, HLR, osv). Detta kommer självfallet att vara obligatoriskt för alla medverkande. PAGE 24

Avvattning Vårt förslag är att Vattenlösa stad efterliknar naturens sätt så mycket som möjligt. Detta genom att ta hand om regnvatten via nederbörd på olika sätt. Vi har tänkt rekommendera detta för det är en mer effektiv dagvattenhantering som kommer fungera under lång tid. Vi har valt ett antal löningar som ni kan placera ut på olika ställen i er kommun. Vårt råd till Vattenlösa med dagvattnet är att: Ta tillvara på befintlig våtmark I Vattenlösa finns en sjö och ett naturskönt område som vi rekommenderar er att ta tillvara på. Använda den befintliga natur och våtmark som redan finns. När man anlägger en våtmark måste man anpassa sig efter naturens naturliga förhållanden (fågellivet, bäckar osv). Man behöver oftast inte plantera in väter i våtmarken då de kommer av sig själva. Däremot är det nödvändigt att våtmarken är utformad på ett sätt så att man har bra levnadsmiljö för olika djurarter. Väterna som trivs i våtmarker har en förmåga att leva i ett vattenöverflödigt område med låg syrehalt. Dessa våtmarker är underhållsfria. PAGE 25

Hålsten av betong Istället för parkeringar med asfalt kan man anlägga hålsten av betong. Vi rekommendera dock inte detta för att det kan bli ett hinder för funktionshindrade att ta sig över detta. Om ni väljer hålsten av betong, så placera dom på ett ställe som inte stör funktionshindrades väg. Man kan även gå ut till husägare och rekommendera metoder och lösningar för att få en bra dagvattenhantering. Bland annat så föreslår vi: Moduler Stenkistor (perkolationsmagasin) Det är en enkel och effektiv metod för att samla upp dagvatten. Den absorberar 3 gånger mer vatten än en traditionell stenkista. Används för att leda bort regnvattnet från husgrunden. Den fungerar genom att man avleder vattnet under marken, vattnet infiltreras och fördelas utav ledningar vidare till närliggande mark. Något man bör tänka på är att om magasinet skulle vara fullt så ska det finnas en dagvattenanslutning ifall man skulle behöva brädda samt att markens jordart ska vara genomsläpplig. PAGE 26

Svackdiken Ett alternativ i villaområden är att leda bort dagvattnet öppet genom svackdiken. Dikena är breda och flacka, dessa kan anläggas med gräs eller annan välighet. I dikena kan vattnet sedan infiltrera marken. Det kan minska flödestoppar och vattnets volym. Och dessa kan ledas vidare till våtmarken. Bild: www.hallbarhet.lu.se PAGE 27

Bilder: http://www.linkoping.se/global Snötippning Snön läggs på en bestämd plats där marken kan ta upp snösmältningen på bästa miljömässiga sätt. Själva tippningen sker inte intill vägen utan på en specifik plats som vi fått tilldelad och godkänd utav kommunen. PAGE 28

Tillskottsvatten Innan vi börjar så måste vi klarlägga vad eakt tillskottsvatten är. Det är det vatten som utöver spillvatten leds in på spillvattennätet, med andra ord dag- och dränvatten. Problemet vi ser här i Vannelycke är att det kommer in på tok för mycket vatten till avloppsreningsverket, vilket i sin tur leder till att det bräddar och orenat vatten rinner ut till närliggande recipient. För att få bukt med det här problemet måste vi först och främst undersöka var flödena härstammar ifrån och vart det största problemet finns. Genom att göra detta inledningsvis så kommer vi få ett bra underlag till en framtida prioriteringslista. Undersökningsfasen sker i följande ordning: Områdesindelning För att göra arbetet tydligare så delar vi upp spillvattennätet i tre olika delar (eftersom det är tre typer av vatten som vi fokuserar på). Dessa tre olika flöden är Spill-, Drän- och Dagvatten. Genom att göra den här typen av uppdelning så får vi en tydligare överblick vad gäller tillskottsvattnets fördelning, orsak till den här typen av vatten samt vilken/vilka åtgärder som kan bli aktuella. Plan för flödesmätning Efter att vi gjort vår områdesindelning kan vi börja tänka på hur vi ska gå tillväga för att utföra en mätning av flödets vatten som inkommer inom de olika områdena. Viktigt att tänka på här är att inte placera ut mätpunkterna på större platser som inte har några större problem med tillskottsvatten (eempelvis nybyggda områden eller områden som saknar källare) utan fokusera på tydligare problemområden. Nederbördsdata Just att få reda på nederbördsdata är viktigt då vi behöver ha den för att räkna på nyckeltalet fiktiv yta (ett mått på storleken på regnvattentillskottens storlek inom undersökningsområdena vi valt ut). När det kommer till nederbördsdata behöver vi, med hjälp av flödesmätare, ta reda på flödeshastighet samt mängden nederbörd inom det specifika området vi valt. Genom att ta reda på detta kan vi sedan räkna ut (detta är ingen absolut vetenskap så detta är egentligen bara en uppskattning) antal kvadratmeter med felkopplade ytor. PAGE 29

Bräddningar och Bakvatten Det gäller att ha koll på hur brädd- och nödavloppen i området fungerar då det ofta kan vara så att stora mängder vatten kommer in i avloppssystemet när diken, vattendrag, sjöar, hav eller dagvattenledningar stiger över sin kritiska nivå (med andra ord så mycket som de klarar). Ibland kan det handla om överkopplingar mellan spill- och dagvattenledningar som av diverse anledningar glömts bort och då gäller det att ha koll på hur mycket vatten som bräddas ut samt när detta väl sker. Om det handlar om felkopplade ledningar så kan man utföra rök- samt färgningstester på ledningsnätet vilket uppvisar om det är rör som är felkopplade någonstans inom området. När vi väl har gjort alla relevanta undersökningar så har vi, förhoppningsvis, identifierat vissa tillskottsvattenkällor i några av områdena. Då är det dags att börja fokusera på en så kallad prioriteringsordning. Denna ordning är viktig att utforma så att fokus läggs på relevanta saker direkt från start. Absolut högst upp i ordningen skall flödestopparna vara. Dessa toppar beror oftast på det som vi kallar direkt nederbördspåverkan (det sker vid eempelvis skyfall, snösmältning och så vidare) och på grund av att flödet med vatten blir så pass högt väldigt snabbt är det detta som är det absolut viktigaste att fokusera på först och främst. Effekten av dessa toppar är ofta bräddning på reningsverk eftersom verken inte är designade att ta emot den här mängden med vatten. Istället så rinner det orenat vattnet ut i recipienten igen, vilket inte är bra ur miljösynpunkt. Dessutom så orkar inte rören med det höga flödet utan de går fulla och kan orsaka översvämningar både i källarutrymmen på fastigheter och i naturen, vilket inte är optimalt för människor och djur som huserar i närområdet. Efter att vi hanterat flödestopparna kan vi nu fokusera på de problem som förorsakats av det som vi kallar indirekt nederbördspåverkan. Detta är tillskottsvatten som inte ger snabba flödestoppar utan istället visar sig som relativt höga flöden en tid efter en direkt nederbördspåverkan. Ett eempel på indirekt nederbördspåverkan kan vara att grundvattennivån i ett specifikt område håller sig över normal nivå ett par dagar efter ett ordentligt skyfall vilket ger upphov till olika typer av problem (fulla dräneringsrännor och rör som inte leder bort vatten lika effektivt bland annat). PAGE 30

HUR ÅTGÄRDAR VI PROBLEM MED DIREKT SAMT INDIREKT NEDERBÖRDSPÅVERKAN? Beroende på vilka fel och brister vi hittar längs vägen finns det olika sätt att gå till väga för att lösa dem. Vi kan bland annat: Fia felaktigt anslutna stuprör, dräneringar och rännstensbrunnar. Det ska även nämnas att beroende på om felet ligger på privat eller kommunal mark så ändras det vem som är ansvarig för att fia ledningen ifråga. Antingen är det upp till VA-huvudmannen eller så är det upp till fastighetsägaren, något som vi får reda på genom eempelvis rök- eller färgtester. Täta problemfyllda ledningar. Detta kan vi göra genom så kallad infodring, vilket är att införa ett nytt rör i ett trasigt rör. Byta ut befintligt rör. Vem som är ansvarig för bytet av rör beror på vart röret ifråga är placerat. Antingen kan det vara VA-huvudmannens uppgift eller en fastighetsägares. Sedan, för att i största möjliga mån förminska problemet med tillskottsvatten, är det bra att utforma ett spillvattensystem som håller tätt, som inte belastas av tillskottsvatten från ytor som är felkopplad, som inte har problem med bakvattentransport (när vatten fyller upp ledningar så det kommer tillbaka genom eempelvis rännstensbrunnar) och som tillförs dräneringsvatten i en så liten omfattning som möjligt (ett bra förslag på detta är att utforma LOD-dammar som vi tidigare talat om i rapporten). Arbetet må vara kostsamt men det är trots allt mer än nödvändigt. PAGE 31

Slutdiskussion Efter att ha genomfört det här projektet har vi lärt oss en hel del om hur det egentligen går till när det handlar om ledningsnät. Vi har lärt oss om de olika teknikerna man kan använda när det kommer till shacktning och borrning, hur vi ska tyda kartor (både profil- och planritning) och självfallet hur man räknar ut dimensioner på rör samt hur vi räknar flöde och dylikt. Men utöver de mest praktiska och självklara sakerna har vi faktiskt lärt oss något riktigt viktigt: att arbete med rörnät är inte en vetenskap som är huggen i sten. Med detta menar vi att det inte alltid finns några raka svar eller självklara lösningar på problem utan det handlar uppenbarligen lika mycket om känsla som det gör om kunskap. Inga uträkningar som syftar till mängd regn eller dylikt är hundra procent pålitlig utan du får köra en eller två chansningar emellanåt. Många gånger händer det att man bara får hoppa ut och hoppas på det bästa. Nyckeln är nog att komma väl förbered, med pålitlig data och väl utförda beräkningar i ryggsäcken, men ändå inte vara rädd för att ta ett beslut som kan eller inte kan vara det bästa. En spännande bransch minst sagt enligt oss. Något annat vi tagit till oss är att aldrig utgå från pengar, något som genomsyrar hela VAbranschen, när det kommer till planering. Man ska alltid utgå från det bästa möjliga utförandet och inte från det billigaste. Sparandet får komma i efterföljande steg, inte i projekteringen, vilket är en betryggande tanke. Slutligen, eftersom arbete med rörnät är ett riskfyllt sådant, så känns det skönt att veta att arbetsmiljösäkerhet verkar ha en väldigt framträdande roll i branschen. Det ska vara tydliga riktlinjer, rätt material och rätt klädsel för alla tänkbara situationer. Allt för att förhindra olyckor. Vi hoppas självfallet att detta inte bara är något som låter fint i teorin för att sedan tummas på i praktiken, något som alltför ofta kan förekomma ute i arbetslivet. Allt som allt känner vi att rörnät är en oerhört intressant del i VA-verksamheten och många av oss kommer säkerligen att sikta på att jobba med det efter att utbildningen är över. Det finns så många spännande aspekter av det här som vi har lärt oss under de här se veckorna och det handlar inte enbart om att stå nere i ett hål och lägga rör. PAGE 32

Källförteckning Tryckta Källor: Vårt Vatten, Viveka Lidström och Svenskt Vatten Förstudie Ledningsdragning, David Jonasson Undersökningar för att hitta källorna till tillskottsvatten, Ulf Lundblad och Jonas Backö Koder och Symboler för VA-ledningssystem, Svenskt Vatten Schakta Säkert, Karin Lundström, Karin Odén och Wilhelm Rankka Internet: Svensktvatten.se NE.se Are.se Stockholmvatten.se Lkf.se Sundsvall.se Xylect.com Byggtjanst.se Ampguiden.net Arbetsmiljova.se Uponor.se Pipeline.se http://www.linkoping.se/global/bygga%20och%20bo/hitta%20bostad/tomtk%c3%b6/ljungsbro/ Linkoping_dagvatten.pdf?epslanguage=sv http://dagvattenguiden.se/wp-content/uploads/2013/01/epo-net_dagvattensystem1.pdf Föreläsningar samt föreläsningsmaterial: Jonas Cronebäck Anna Berggren PAGE 33