VA-projektering Vattenlösa

Transkript

1 VA-projektering Vattenlösa Kurs: Rörnätsteknik- och ledningssystem Projektledare: Carolina Enarsson Stefan Hagman Linus Lesser Erik Persson Handledare: Jonas Cronebäck

2 Sammanfattning Vi har som uppgift att ansluta ett bostadsområde, Vattenlösa, till det kommunala vattnet och omhänderta deras spillvatten. För att detta ska göras måste vi dra vatten- och spillvattenledningar från Vattenlösa till Vannlycke. Det första som måste göras är att bestämma vilken väg man ska dra dessa ledningar. Det befinner sig en kulle mellan de båda anslutningspunkterna och det förekommer olika jordarter vilket betyder att det inte finns en klar väg att gå. Vi valde till slut att gå en väg där vi kan använda oss av schaktfri metod för att spara in på de ekonomiska utgifterna. Utöver att välja en sträcka så behöver man göra en profilritning på denna sträcka så att man kan räkna ut vilka lutningar man har på de olika sträckorna. Detta är viktigt för att veta hur man ska dimensionera ledningarna och vilken styrka man ska ha på pumpen. När vi väl har valt sträckan så kan vi bestämma vilken metod vi använder på denna sträckan och hur vi ska dimensionera pumpstationen. Vi behövde inte ta omhand om Vattenlösas dagvatten men de vill ha råd om hur de ska hantera detta. Vi gav dem råd om hur de får en bra avrinning av vatten och leder det ned mot sjön. Även att de har ett infiltreringsområde innan sjön där vattnet kan sedimentera så vi minimerar påverka på sjön. För bostäderna rekommenderar vi att man använder rännor som leder bort vattnet från bostädernas stuprännor till gräsmatta, dike eller damm. Även att man kan använda tak med vegetation på. I uppgift 2 fick vi uppgiften att ta reda på och lösa problemet med att reningsverket bräddar vid större regnfall eller när de har stor avsmältning av snö. För att lösa detta problemet delade vi in området i mindre delområden för att lättare kunna mäta vattenflöden i de olika delområdena under regn. Om vattenflödena ökar i spillvattenledningarna visste vi att det fanns inläckage i detta område. Vi prioriterade senare de områden som hade störst flödespåverkan. De stora saker som påverkar är felkopplade serviser som leder dagvatten ner i spillvatten, dessa upptäcks med rök som man pumpar ner i spillvattenledningen. Sedan får man söka efter skador på spillvattenledning i form av sprickor, rotinträngning och otäta fogar. När felen är hittade börjar vi med att fia dessa. 2

3 Innehållsförteckning 1 Projektbeskrivning Bakgrund och syfte Mål Organisation Projektplan Metod/Arbetssätt Uppgift Sträckan Metoder Beräkning och bestämning av rör och pump Beräkning av dimensionerande flöde Dricksvattenledning Spillvattenledning Pumpeffekt, reglervolym och pumpsump Pumpeffekt Reglervolym Pumpsump Arbetsmiljö Risker Allmänna råd för avvattning av gator och fastigheter Från gatorna Från fastigheterna Uppgift Slutsats Källor

4 1 Projektbeskrivning 1.1 Bakgrund och syfte Vi är 4 studenter som går på Vatten- och miljöteknik i Hallsberg där vi arbetar med pedagogiken problembaserat lärande (PBL). Syftet är att vi ska få en inblick i Rörnätsteknik och ledningssystem. I den kursen ingår det att lära oss att projektera för VA med allt vad det innebär. Vi ska projektera för ett område som är i behov av att bli påkopplade på det kommunala VA-nätet och att råda i frågan om en bättre fungerande dagvattenlösning i orten Vattenlösa. 1.2 Mål Målet för detta projekt är att vi i gruppen skall genom PBL skriva en rapport om VA-ledningar till från Vannlycke till Vattenlösa. Vi ska även ge råd kring frågan om dagvatten. 1.3 Organisation Projektledare var från början Ale Svensson, men efter ca halvtid väljer han att hoppa av utbildningen så Carolina Enarsson tar över som projektledare. Övriga projektgruppsmedlemmar är Linus Lesser, Erik Persson, Stefan Hagman Vi rapporterar till våra handledare: Jonas Cronebäck 1.4 Projektplan Projektet har grovt planerats vilket redovisas i bifogad projektplan som vi tagit fram med hjälp av M/S Project. Projektplanen utvärderas och uppdateras efter varje basgruppsmöte eller när vi finner att den inte längre stämmer med verkligheten. 1.5 Metod/Arbetssätt Vi kommer att jobba enligt metoden PBL. Vi arbetar på följande sätt: Vi kommer att ha fysiska möten på måndagar. Möten via Skype på onsdagar och fredagar kl 10:00 och vid behov. Vi använder oss av Dropbo och google drive för att kunna samla alla dokument på en plats som är tillgänglig för alla gruppmedlemmar. Vi kommer att använda oss av internet samt böcker, Svenskt vattens publikationer. 4

5 Vi kommer att dokumentera vårt projektarbete löpande. Vid gruppmöten för vi protokoll. Vi skriver dagbok och projektledardagbok som vi lämnar in till handledaren i slutet av varje vecka. Vi kommer att skriva vår rapport efter den mall vi tilldelats. Vi kommer att skicka in ett utkast av vår rapport till handledaren en cirka vecka innan slutdatum för att kunna få kommentarer. I samband med slutredovisning kommer vi att göra en muntlig presentation av vårt projekt och de slutsatser vi har kommit till. 2 Uppgift Sträckan Vi hade olika alternativ var ledningen ska ligga mellan Vattenlösa och Vannlycke. Till slut bestämde vi att ledningen ska borras nästan rakt söderut från Vattenlösa. Vi ska borra från Vattenlösa till södra delen av Gårdsjön. Sedan ska vi schakta mot sydöst till högsta punkten och vidare till vägen. Sista biten schaktar vi längs vägen. Det är billigare att borra än att schakta på den första delen av sträckan eftersom marken består av silt, lera, sand och kärrtorv. Borrning sparar arbetstid och arbetskostnader jämfört med schaktning. Det blir också säkrare arbetsmiljö och bättre miljö i övrigt. Det blir mindre risk att någon blir skadad under grävning eller sprängning. Vi förstör inte naturen med schaktningen och behöver inte använda bränsle för att gräva upp och forsla bort material. Det finns en smal korridor med silt och lera men ingen morän från Vattenlösa till norr om Gårdsjön. Därifrån till mellersta delen av Gårdsjön är det lera. Sen ska vi borra under Gårdsjön och bäcken till andra sidan av Gårdsjön. Vi förstör inte naturen och förändrar inte grundvattnet. Marken är kärrtorv. Det går att borra genom kärrtorv pga att den är porös och där finns inga stenar och grus. Utmaningen med en del av sträckan från sydöstra sidan av Gårdsjön till vägen är att det är brant på båda sidor av högsta punkten. Det är inte brantare än att vi kan schakta utan större problem och de branta delarna är inte så långa. Sträckan är delvis brant, men fördelen är att det troligen inte finns berg eller stenblock i vägen utan det är finare morän 5

6 som man kan flytta bort ganska lätt. Vi behöver inte spränga bort berg eller stora stenar. Sista sträckan längs vägen är det lätt att schakta i lera eller kärrtorv. När vi ska gräva upp lera/kärrtorv/morän då kan vi transportera materialet och lägga det i Mellanbo. Vi har kontakt med en bonde som bor i Mellanbo. Bonden har en yta som vi får använda. Vi kommer att spara tid, arbete och pengar. Det blir också bättre för miljön när vi inte transporterar material långa sträckor från och till arbetsplatsen. 2.2 Metoder På södra sidan av vägen i Vattenlösa ska vi borra med styrd borrning. Vi har haft tur och hittat en fyrklöver, så det finns inte sten, grus och hårdare material på första delen av sträckan. Styrd borrning kan inte på en gång borra hela sträckan vi planerat att borra. Därför ska vi borra i tre etapper. Vi ska först placera borrmaskinen nära vägen och borra under kullen söder om vägen och stanna nordväst om Gårdsjön. Borrmaskinen flyttas sedan fram dit och ska borra söderut till västra sidan av Gårdsjön. Borrmaskinen flyttas sedan till denna plats och till slut ska vi borra under Gårdsjön och bäcken till sydöstra sidan av Gårdsjön. Nu ska vi börja schakta upp till högsta punkten. Först måste träd fällas och stubbar tas bort. Vi ska börja att ta bort skog på sydöstra sidan av åsen från Mellanbo till sydöstra delen av Gårdsjön. Det är lättare att ta bort materialet när man har en väg för transporter från arbetsplatsen. När vi är färdiga och har tagit bort alla stubbar och träd har det blivit en traktorväg. Vi tar bort träd minst 2,5 meter på båda sidorna från ledningen. Detta innebär att man skyddar rören så att inte trädrötter kan skada dem. Vi ska schakta i lera, silt, kärrtorv och morän. För säkerhets skull ska det vara 30 schaktslänt i graven i lera och silt och 45 i kärrtorv och morän för att förhindra ras. Frostfritt djup är 1,7 m. Med hänsyn till förläggningen av vattenledning och spillvattenledning och deras diametrar ska graven vara 2,2 m djup. Vid schaktning i åkermark tar man bort övre jordlagret och lägger jorden i närheten. När ledningen är klar och man fyller graven så läggs jorden tillbaka. Vi ska använda packad ledningsbädd och geotetil för självfallsledningen. Vi ska använda samma material på ledningsbädd och på kringfyllning. Resterande fyllning hämtar vi från återvinningsmaterialet hos bonden i Mellanbo. 6

7 Till hela dricksvattenledningen använder vi PE-rör. PE-rören svetsas ihop med stumsvets. Spillvattenledningen från Vattenlösa brytpunkt (bp) 15 till bp 8 ska vara trycksatt ledning, så vi ska använda PE-rör. Även dessa PE-rör svetsas ihop med stumsvets. Spillvattenledningen från bp 8 till bp 1 har självfall. Då ska vi byta material till PP-rör. PP-rör måste ligga korrekt i graven, dvs med rätt lutning. Man måste också gräva ut för rörmuffen, annars kanske röret spricker. Man måste också göra en bra stödpackning och packa noggrant på kringfyllnaden. Vi väljer PP-rör för att de har bra slaghållfasthet och klarar av böjning utan att spricka vid höga marktryck. De klarar också små marksättningar, men det är ändå viktigt att det inte blir svackor i ledningen. Om det blir svackor i ledningen kan det bli sedimentering i röret, framförallt när lutningen är svag, under se promille. Vår sträcka har bra lutning, minst 14 promille. Sannolikheten för att det ska bli sedimentering i röret är liten. Vid varje brytpunkt på självfallsledningen ska det vara en tillsynsbrunn. När vi ska göra rörläggning med självfallsledning börjar vi från bp 1 och slutar i bp 8. När vi ska lägga trycksatt ledning börjar vi i bp 15 och slutar i bp 8. Gravitationen kommer att hjälpa oss att lägga och skarva rören. Profilritning nedan. 7

8 8

9 2.3 Beräkning och bestämning av rör och pump Beräkning av dimensionerande flöde Vi ska dimensionera dricksvattenledningar och spillvattenledningar för en kommande total befolkning i Vattenlösa av 3,5 personer per hus i 600 småhus. Vi räknar med en hushållsförbrukning på 160 l per person och dygn och en allmän förbrukning på 30 l per person och dygn. När vi använder Colebrookdiagram för att bestämma vilka rör som vi vill ha, kan vi välja råheten k = 0,2, k = 0,5 och k = 1. Vi ska använda plaströr och tillverkaren menar att plaströrs råhet är k = 0,2. Rörenas råhet är k = 0,2, när de är nya, men när åren går så bildas biohud eller avlagringar på rörväggarna. Vi räknar för trycksatta rör med k = 0,5 och för självfallsrör med k = Dricksvattenledning När vi beräknar dimensionerande dricksvattenflödet använder vi formlerna nedan. Vi räknar med madygnsfaktor 2,2 och med matimfaktor 2,8 som vi tar fram i diagrammen nedan. q dim = q hushåll + q allmän q hushåll = p d h d medel c d ma c t ma q allmän = p d a d medel c d ma c t ma p = 600 3,5 = 2100 d h d medel = 160 l d a d medel = 30 l c d ma = 2,2 c t ma = 2,8 q dim = 2100 ( ) ,2 2,8 28,45 l/s 9

10 Dricksvattenledning från bp 1 till bp 15 Vi använder Colebrookdiagram med hastigeten 1 m/s och k = 0,5. Resultatet ger rördiameter 190 mm innermått Vi undersöker tryckrör PE PN10 SDR ,4 mm. Diametern är yttermått, så vi måste räkna ut vad innermåttet är: ( ,4) mm = 198,2 mm Röret klarar kravet. Rörets diameter är större än 190 mm. Vi väljer PE PN10 SDR ,4 mm. Det valda rörets diameter ger hastigheten ca 0,9 m/s. Se de gröna linjerna i diagrammet nedan. 10

11 2.3.3 Spillvattenledning När vi beräknar dimensionerande spillvattenflödet använder vi formlerna nedan. Vi räknar med madygnsfaktor 2,3 och med matimfaktor 3,0 som vi tar fram i tabellen nedan. q dim = q hushåll + q allmän q hushåll = p d h d medel c d ma c t ma q allmän = p d a d medel c d ma c t ma p = 600 3,5 = 2100 d h d medel = 160 l d a d medel = 30 l c d ma = 2,3 c t ma = 3,0 q dim = 2100 ( ) ,3 3,0 31,86 l/s Tryckspillvattenledning från bp 15 till bp 8 Vi använder Colebrookdiagram med hastigheten 1 m/s och k = 0,5. Resultatet ger rördiameter 200 mm innermått Vi undersöker tryckrör PE PN10 SDR ,8 mm. Diametern är yttermått, så man måste räkna ut vad innermåttet är: ( ,8) mm = 220,4 mm Röret klarar kravet. Rörets diameter är större än 200 mm. Man kan kanske använda PE PN ,4 med rörets innerdiameter 198,2 mm, men vi vill ha bra marginal. Vi väljer PE PN10 SDR ,8 mm. 11

12 Det valda rörets diameter ger hastigheten ca 0,85 m/s. Se de gula linjerna i diagrammet nedan. Självfallspillvattenledning Sträckan är nerförsbacke från bp 8 till bp 1. Det är tre sträcker med olika lutningar, 14, 50 och 14. Från bp 8 till bp 4 är lutningen 14. Från bp 7 till bp 6 är lutning 50 och från bp 6 till bp 1 är lutningen 14. Vi har tidigare räknat ut spillvattenflödet och vi använder samma värde när vi ska beräkna självfallsspillvattenledningen. q dim 31,86 l/s Självfallspillvattenledning från bp 8 till bp 7 Vi använder Colebrookdiagram med lutningen 14 och k = 1. Resultatet för 14 lutning ger rördiameter 185 mm innermått Vi undersöker markrör PP SN ,1 mm. Diameter är yttermått, så man måste räkna ut vad innermåttet är: ( ,1) mm = 231,8 mm Röret klarar kravet. Rörets diameter är större än 185 mm. Man kan ta PP SN ,2 med rörets innerdiameter 187,6 mm, men vi vill ha bra marginal. 12

13 Vi väljer PP SN ,1 mm. Det valda rörets diameter ger hastigheten ca 0,8 m/s. Se de gula linjerna i diagrammet nedan. Självfallspillvattenledning från bp 7 till bp 6 Vi använder Colebrookdiagram med lutning 50 och k = 1. Resultatet för 50 lutning ger rördiameter 140 mm innermått Vi undersöker markrör PP SN ,1 mm. Diameter är yttermått, så man måste räkna ut vad innermåttet är: ( ,1) mm = 231,8 mm Röret klarar kravet. Rörets diameter är större än 140 mm. Man kan ta PP SN ,9 med rörets innerdiameter 150,2 mm eller PP SN ,2 med rörets innerdiameter 187,6 mm. Vi väljer inte en så liten rördiameter. En minskning av rördiametern i spillvattenledningen kan göra att det blir driftstörningar orsakade av t.e. fettavlagringar. Vi väljer PP SN ,1 mm. Det valda rörets diameter ger hastigheten ca 0,8 m/s. Se de gula linjerna i diagrammet nedan. 13

14 Självfallspillvattenledning från bp 6 till bp 1 Självfallsspillvattenledningen från bp6 till bp1 har samma lutning som från bp 8 till bp 7 dvs 14. Beräkningen för bp 6 till bp 1 kommer att ge samma resultat som för bp 8 till bp 7 ovan. Vi väljer PP SN ,1 mm. Det valda rörets diameter ger hastigheten ca 0,8 m/s. 2.4 Pumpeffekt, reglervolym och pumpsump När vi ska räkna ut pumpeffekt, reglervolym och pumpsump har vi parametrarna nedan i beräkningen Pumpeffekt Erforderlig pumpeffekt = 1,25(h tot q dim g)/η 1,25 är en konstant. Vi har tidigare räknat ut spillvattenflödet och vi använder samma värde när vi ska räkna pumpeffekt, reglervolym och pumpsump. q dim 31,86 l/s 14

15 h tot är erforderlig lyfthöjd och det betyder summan av statisk lyfthöjd, h s och friktionsförlust, h f. Statisk lyfthöjd är hur högt pumpen ska lyfta upp vattnet från bp 12 till bp 8. Det blir 18 m, h s = 18 m. Vi ska istället räkna från bp 15 till bp 8 eftersom pumpstationen ligger i bp 15. Då blir det 16 m lyfthöjd, pga att bp 15 till bp 12 är nerförsbacke. Det är alltid frikton i rören. När man ska lyfta upp vattnet blir det motstånd mellan rörväggen och vattnet, friktionsförlust. Vi använder hastigheten 0,85 m/s som vi beräknat ovan för den trycksatta spillvatttenledningen. Vi räknar på ledningslängden 1190 m från bp 15 till bp 8 i profilritningen och får friktionsförlusten 4,5 för den trycksatta spillvattenledningen från Colebrookdiagram k=0,5, h f = ,0045 = 5,4 m. Vi borde ta hänsyn till att ledningslängden i terrängen är längre än på profilritningen och att krökar också ger friktionsförluster. Vi anser att den effekten är försumbar. h tot = h s + h f = ,4 = 21,4 m g = 9,81 (gravitation) η = 0,5 (verkningsgraden) Erforderlig pumpeffekt = 1,25(21,4 31,86 9,81) 0, W 15

16 2.4.2 Reglervolym Reglervolym: V R = 0,9( q dim z ) 0,9 är en konstant. q dim 31,86 l/s z = 10 (antal starter per timme i pumpmotor) V R = 0,9 ( 31,86 ) 2,9 m3 10 Reglervolymen ska vara ca 2,9 m Pumpsump Reglervolymens höjd, h R, ska vara 1 m och pumpsumpens höjd, h P, ska vara 4 m. När man ska räkna ut pumpsumpens volym måste man först bestämma reglervolymens radie, r, eftersom den är samma som pumpsumpens radie. Reglervolymens radie: V R = A h R = πr 2 h R V R = 2,9 m 3 h R = 1 m r = V R h R π = 2,9 = 0,96 m 1 π r = V R h R π = 2,9 = 0,96 m 1 π Pumpsumpens volym: V P = A h P = πr 2 h P h P = 4 m V P = πr 2 h P = π 0, = 11,58 m 3 Pumpsumpens volym ska vara ca 12 m 3. 16

17 2.5 Arbetsmiljö Risker Fallrisk från höjd av 2 meter eller mer Arbete med risk för att begravas under jordmassor Arbete med eponeringsrisk för farliga kemikalier Arbete med eponeringsrisk för joniserad strålning Arbete nära högspänningsledning Arbete med risk för drunkning Arbete i pumpstation Undervattensarbete med dykarutrustning Arbete vid kassun med förhöjt lufttryck Arbete med sprängämnen Arbete med montering av tunga byggelement eller tunga formbyggnadselement ingår. Arbete vid väg med fordonstrafik Rivning av bärande konstruktion eller farliga material eller ämnen Arbete med risk för elchock Arbete med brandfarliga ämnen och brandrisk Ja Nej Fallrisk från höjd av 2 meter eller mer Risk för fall finns vid de schakt som grävs och säkerhetsåtgärder måste vidtas för att minimera dessa risker. Runt schakten ska det hållas rent och städat för att minska risken för snubbling. Det ska sättas upp tydligt markerade skyddsräcken 2m från schakten. Arbete med risk för att begravas under jordmassor Geoteknisk förundersökning ska göras av mark där det ska schaktas. Jordmassor får inte läggas i närheten av schakt utan ska fraktas bort till utsatt plats. Avkörningsskydd ska sättas upp runt schakt för att hindra fordon att köra ner i schakten. Tunga maskiner får inte stå längst långsidan av schakten när det har schaktas färdigt, ska maskinerna befinna sig på arbetsplatsen ska de stå vid kortsidan. Schakt längden ska hållas kort för att minska risken för ras. Vid kraftigt regn ska schakten skyddas från att bli blötlagda då detta ökar risken för 17

18 jordras, detta görs genom att täckas med presenning. Vid behov ska schakten grundförstärkas med t.e. förstärkt ledningsbädd, geonät eller rust bädd. Arbete med eponeringsrisk för farliga kemikalier Arbetet medför att vid torra förhållanden uppkommer det stora mängder damm, detta kan förhindras genom att man fuktar marken där det förekommer dammrisk. Arbetarna måste använda skyddsmask vid arbete. Arbete i pumpstation Vid arbete och installationer i pumpstationen ska tunga föremål hissas ner först innan någon arbetare befinner sig på botten för att förhindra att arbetare riskerar att få dessa föremål på sig. När arbetare befinner sig på botten av pumpstationen ska det finnas en arbetare ovanför som håller koll och kan agera om någon olycka sker. Ventilation måste finnas så att arbetarens hälsa inte befinner sig i fara. Arbete med sprängämnen Geoteknisk undersökning måste utföras innan sprängningsarbete. Byggnader runt sprängområde måste besiktigas innan och efter sprängning. Sprängladdning ska vara anpassad för de byggnader som finns i närområdet. Det ska finnas polistillstånd för förvaring och transport av sprängämnen. Området där sprängning sker ska vara avspärrat för obehöriga och vara tydligt markerat. Området ska innan sprängning genomsökas så att inga obehöriga befinner sig inom området vid sprängning. Alla arbetare ska informeras om utrymning vid sprängning och hur de ska göra efter sprängning för att återgå till arbetsområdet. Det ska upprättas en skyddszon för behöriga arbetare där de ska befinna sig under sprängningsarbete. Berörda arbetare ska informeras om hur de ska agera då sprängladdning inte detonerar. Sprängning och sprängämnen får enbart hanteras av behörigt företag. Arbete vid montering av tunga byggelement eller tunga formbyggnadselement ingår Område runt kranar vid lastning och avlastning ska spärras av och markeras så att personer inte kan komma in i riskområdet. Lyftanordningar ska vara besiktade och godkända och genomgå kontinuerliga kontroller. Arbete vid väg med fordonstrafik Arbetare ska vara klädda i synliga varselklädsel. Maskiner och fordon tillhörande arbetsplatsen ska stå på anvisad plats på ett sådant sätt att det inte stör trafiken. Området ska vara tydligt utmärkt och skyltat så att förare längst vägen tydligt ser att de kör förbi en arbetsplats. Räddningsfordon ska kunna ta sig fram obehindrat. Arbete med risk för elchocker Alla elektriska verktyg ska inspekteras för att säkerställa att det inte finns risk för elchock. 18

19 Blottade elkablar vid schaktning ska bindas upp på en planka som läggs över schaktet. Kablarna ska vara synligt markerade. Då kablar skadas ska markägare kontaktas och arbetsplatsen ska utrymmas tills det att elen är avstängd och det bedöms som säkert att återgå till arbetet. Arbete med brandfarliga ämnen och brandrisk Alla brandfarliga ämnen ska när de inte används ska förvaras på säker plats. Ingen öppen eld, glöd eller öppen elektrisk utrustning får befinna sig nära brandfarliga ämnen. Brandfarliga ämnen får inte stå på varma platser så som i solen eller i närheten av varma maskiner. 2.6 Allmänna råd för avvattning av gator och fastigheter Från gatorna Avlägsna kantstenar samt sänk marken så de sluttar mot gräset eller mot diket för bättre avrinning från vägen. Istället för att ha en upphöjd trottoar kant kan man ha armerad gräsmatta vid vägkanten som vattnet kan rinna genom. Led vattnet öppet genom avvattningsstråk och sedan genom infiltreringsområden, skapa en naturlig damm före sjön med vattenväter t.e. vass och låt vattnet sedimentera där innan det sakta leds ut i sjön Från fastigheterna Använd skålade rännor vid fastigheternas stuprör för att leda bort vattnet till gräsmatta, dike eller bättre en egen damm på tomten med tillhörande vätlighet med dränering i botten. Man ska alltså avlägsna alla stuprör och övriga dagvattenledningar som är kopplade på spillvattenledningen. Ett annat sätt som man kan göra är att byta ut vanliga betongtakpannor mot ett så kallat vegetationstäcket. Då planterar man väter på taket i en speciell jord eempel mineraljord. Vanliga väter man använder till syftet är mossor av olika slag. 19

20 På så sätt blir avrinningen långsammare och väterna på taket tar upp en viss mängd vatten. Det har visat sig att gröna tak klarar av att ta upp alla mindre regn och sett över en lång period över hälften av allt nederbördsvatten. Med dessa åtgärder borde det bli en bättre avrinning och mindre påverkan på reningsverket. 3 Uppgift 2 Då vårt avloppsreningsverk (ARV) inte längre klarar att ta emot allt spillvatten som kommer och måste brädda vid större regnfall eller när snösmältningen sätter fart p.g.a. för mycket tillskottsvatten rekommenderar vi att man åtgärdar detta på följande sätt! Förslag till undersökningar i kronologisk ordning 1. Dela in området i mindre delområden så att det blir lättare att undersöka området. 2. Mät flöden i delområdena. Man mäter vattenflödet i spillvattenledningarna samtidigt som man mäter regnet. Ökar flödet i spillvattenledningarna har man inläckage. 3. Prioritera de olika delområdena beroende på hur mycket tillskottsvatten som tillkommer. Det första som vi gör är att leta felkopplade serviceledningar, dagvattenledningar som är kopplade till spillvattenledningar. Detta görs enklast med hjälp av rök. Man skickar ner rök i spillvattenledningen under tryck och ser vart röken tar vägen. Kommer det upp rök ur dagvattnets inlopp har vi en felkoppling där. Man kollar samtidigt om det är felkopplade stuprör hos fastighetsägare. Det andra steget i undersökningen av spillvattenledningarna är att man skickar ner en kamera i rören och filmar ledningarna för att se om det finns rotinträngning, otäta fogar på ledningsnätet och var det ev. är felkopplat Man bör även kontrollera att kända bräddnings- och nödavlopp fungerar som de ska. Alternativa metoder Man kan även använda sig av något som kallas ammoniummetoden, dvs ammoniumhalter analyseras på plats. Låga halter innebär utspädning och ytterligare prover tas då uppströms för att lokalisera tillskottsvatten. Då höga halter av ammonium återfinns uppströms en sträcka med mer utspätt 20

21 avloppsvatten anses tillskottsvattnet vara inringat. Ammoniummetoden utvecklades för att lokalisera tillskottsvatten, men visade sig lika effektiv för att hitta läckor i dricksvattenssystemet eftersom dricksvatten ofta läcker in i spillvattenledningar. Man kan även färga vattnet högt upp i dagvattensystemet och se om det är felkopplat till spillvattnet. Man bara följer spillvattnet bakåt från ARV, om man hittar färgat vatten tills man inte hittar färgningen längre, nedan någonstans är det då förmodligen en eller flera felkopplingar som behöver åtgärdas. Förslag till åtgärder i kronologisk ordning Efter våra undersökningar har vi funnit rotinträngning, otäta fogar, hål på ledningarna. Både mindre hål och ledningar som behöver renoveras alt. bytas ut helt. Vi väljer att prioritera våra åtgärder på följande sätt: 1. Rotinträngning åtgärdas genom att man använder roterande knivar i kombination av högtryck. 2. Otäta fogar tätas med foginjektering. 3. Större hål på ledningen renoverar vi invändigt med en kortstrumpa som inte ger några kanter mot befintlig ledning. Vid denna metod använder man en robot som sprutar eller injekterar ämnet på ledningens insida med en tjocklek på mellan 1-15mm beroende på behovet. Vi får då behålla befintligt innermått på ledningen. 4. Några ledningar är i så dåligt skick att de måste bytas. Vi väljer då att byta dessa med rörspräckning och lägger i nya rör med samma dimension. Man kan även göra en helt ny infodring av ledningen med en formanpassad strumpa, men man bör då även infodra serviserna som är anslutna för att helt säkerställa att det är helt tätt från inläckage. Här får man då ett helt nytt rör. Om man har ett stål eller gjutjärnsrör som behöver korrosionsskyddas invändigt kan man slunga cementbruk i röret. 21

22 4 Slutsats Att skapa ett helt nytt eller att reparera/renovera ledningssystem för VA är verkligen ingen lek. Det är massor med faktorer att ta hänsyn till, t.e. arbetarnas säkerhet, vi vill verkligen inte ha skador på varken människor eller utrusning, vilken sträcka som är den bästa och säkraste för både vattnets färd och för de som ska utföra arbetet samt den mest ekonomiska! Vilket rörmaterial ska vi välja, dimension på ledningarna, pump för den trycksatta biten, kraven på leverantörerna och arbetarna, vilket material finns det i marken, m.m. Frågorna tar aldrig slut känns det som, men en av de viktigaste sakerna måste ändå vara arbetsmiljöplanen som ska se till att olyckorna blir till ett minimum och att den följs av alla!! Att vattnet ska finnas i våra hem och att det vatten vi spolar bort bara fungerar är något som vi alla bara tar för givet. Kanske borde det finnas lite mer förståelse hur det verkligen fungerar vore bra, men hur? Som ett eget ämne i skolan, eller integrerat i något annat ämne? På något sätt bör vattnet komma högre upp på agendan hos alla. 5 Källor Svenskt Vatten publikation P83 (2001) Svenskt Vatten publikation P90 (2004) Svenskt Vatten publikation P105 (2011) Svenskt Vatten publikation U5 (2015) (Lundberg, Johan, Gustafsson, Conny (2010), Schakt Fritt) (Lidström, Viveka (2013), Vårt vatten) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 22