Humanas Äldreomsorgsindex 2013

Humanas Äldreomsorgsindex 2013

Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 4 3. Metod... 4 4. Äldreomsorgen idag och imorgon... 5 Minskad omsorg och färre boenden... 5 Platserna boendena räcker inte till... 5 Brist på personal med rätt kompetens en utmaning... 6 Politiska initiativ och nya förväntningar... 6 5. Förväntningar på omsorg och kommuners utvecklingsarbete... 8 5.1 Äldres förväntningar på framtida äldreomsorg... 8 5.1.1 Drygt sex av tio har haft kontakt med äldreomsorgen genom anhörig... 8 5.1.2 Nära nio av tio känner oro för att inte få den äldreomsorg de behöver... 9 5.1.3 Två av tre tror att anhöriga kommer att behöva hjälpa till...10 5.1.4 Få planerar för framtida boende...11 5.1.5 Två av tre tycker att det är mycket viktigt att ha inflytande över äldreomsorgen...12 5.1.6 Relativt god kännedom om olika boendeformer...13 5.1.7 Nära fyra av tio tror att de skulle trivas dåligt på äldreboende...14 5.1.8 Bemötande och hänsyn till behov viktigast...15 6. Kommunernas insatser för att utveckla äldreomsorg...16 6.1 Majoritet av kartlägger inte önskemål regelbundet...16 6.2 Över hälften avsätter inte resurser för utveckling...17 6.3 Majoritet saknar rutin för att tillvarata nya idéer...17 6.4 Sex av tio samverkar kring forskningsprojekt...18 6.5 Pensionärsråd vanliga men inflytandet varierar...18 6.6 Majoritet spår ny teknik kommer bli viktigt- men få har strategi...20 6.7 Många anställda arbetar inte med den nationella värdegrunden...21 6.8 En av tre har inte utbildat personal på högskolenivå...22 6.9 Fyra av fem kommuner osäkra på om resurser kommer räcka...23 6.10 Hälften saknar strategi för äldreboenden...24 6.11 Majoritet uppger att de klarar kompetensförsörjningen...25 6.12 Majoritet har gjort satsningar på ledarskap...26 6.13 Nära nio av tio har skriftlig strategi för näringsrik kost...26 7. Humanas sju förslag till utveckling av äldreomsorgen...27 2

1. Inledning Äldreomsorgen i Sverige har uppmärksammats mycket under de senaste åren. I många fall har brister på enskilda boenden varit i strålkastarljuset. Det pågår även en debatt om de stora utmaningarna inom området. Hur framtidens finansiering ska lösas, hur behoven av platser ska kunna tillgodoses och hur vi ska få fler att vilja arbeta inom äldreomsorgon är några exempel. Vi vill med den här rapporten lyfta fram blivande äldres behov och önskemål, men också ta temperaturen på hur kommunerna arbetar för att utveckla äldreomsorgen. Rapporten är ett första steg i Humanas ambition att bidra till att kunskapen om äldreomsorg ökar och att viktiga utmaningar lyfts fram mer i debatten. Vid sidan av de stora frågorna ryms flera mindre, som kan spela stor roll för att människor ska känna sig trygga med att bli äldre. Det är dessa vi försöker belysa i denna rapport. Åtgärder som kan spela stor roll i människors vardag och som inte alltid kräver omfattande investeringar eller reformer. Det kan handla om att ha en tätare dialog med framtidens äldre, eller att ha ett strukturerat arbete för att fånga upp nya idéer från personalen. Rapporten bygger på en opinionsundersökning där personer i åldern 55-65 år svarat på frågor kring hur de ser på sin framtida äldreomsorg och enkät riktad till Sveriges kommuner. Undersökningarna pekar på att det finns ett behov av mer diskussion om människors förväntningar och hur kommunerna står rustade för att möta behoven. Initiativ krävs från flera olika aktörer för att alla ska få rätt till ett bra liv på ålderns höst. Eva-Lotta Sandberg, tf Affärsområdeschef äldreomsorg, Humana, mars 2014 Humana är ett av Sveriges största vård- och omsorgsföretag. Våra verksamheter består av äldreboenden och hemtjänst, LSS-boenden, personlig assistans samt individ- och familjeomsorg. Vi är 12 000 medarbetare över hela landet som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv. Läs mer på www.humana.se För mer information, kontakta: Maria Bergström, kommunikatör maria.bergstrom@humana.se 3

2. Sammanfattning De två studierna illustrerar ett gap mellan vad äldreomsorgen kommer att kunna erbjuda och vad som efterfrågas av framtidens äldre. I opinionsundersökningen pekas en lång rad faktorer inom äldreomsorgen ut som viktiga, och två av tre tycker att det är mycket viktigt att ha inflytande över den egna omsorgen. Hela nio av tio känner oro för att inte få den omsorg de behöver och två av tre tror att de kommer behöva hjälp av anhöriga för att få en bra omsorg. Sammantaget är förtroendet för äldreomsorgen lågt, samtidigt som kraven är höga. Kommunundersökningen visar att många kommuner inte prioriterar att utveckla äldreomsorgen, samtidigt som fyra av fem upplever en osäkerhet när det handlar om huruvida resurserna kommer att räcka för att tillgodose behoven framöver. En majoritet av kommunerna i undersökningen saknar rutin för att tillvarata nya idéer och sju av tio har ingen strategi för att utveckla användandet av ny teknik. Över hälften avsätter inte heller särskilda resurser för att utveckla äldreomsorgen. 3. Metod Kommunundersökningen bygger på en enkät till landets 290 kommuner som skickades ut våren 2013. Frågorna arbetades fram av en projektgrupp på Humana. Webbenkäten skickades till kommunernas registratorer, som uppmanades att vidarebefordra undersökningen till den som är högst ansvarig tjänsteman för äldreomsorg på kommunen. De som besvarade enkäten fick fylla i sina kontaktuppgifter. Enkäten skickades via mejl 15/5, och påminnelser skickades 3/6 och 10/6. 134 kommuner svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 50 procent. Några specifika gemensamma nämnare mellan de kommuner som inte svarat på enkäten har inte kunnat identifieras och både stora och små kommuner har deltagit. Opinionsundersökningen riktades till personer 55-65 år, och genomfördes av Novus Sverigepanel under perioden 28 maj till 11 juni 2013. Mätningen omfattar totalt 1 183 intervjuer och deltagarfrekvensen var 70 procent. 4

4. Äldreomsorgen idag och imorgon Även om Sverige med internationella mått mätt har en bra äldreomsorg saknas inte utmaningar. Flera av dessa delas av många andra länder, och handlar i stor utsträckning om demografi och ökade kostnader. Allt fler lever längre, samtidigt som antalet personer som når pensionsåldern de kommande åren är högre än tidigare. Äldreomsorgen i Sverige är huvudsakligen kommunernas ansvar. Kostnaderna för vården och omsorgen av äldre och funktionshindrade utgör mer än en tredjedel av de totala kostnaderna för de svenska kommunerna. Det är en kostnadsandel som, i takt med att allt fler blir äldre, kommer att öka ytterligare. Detta i en situation då många kommuner redan i dag upplever en ansträngd ekonomisk situation. I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av äldreomsorgen och dess utmaningar. Minskad omsorg och färre boenden En hörnsten i den svenska politiken för äldre har varit att äldre ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Åldringsvårdsutredningen tillsattes 1952 av regeringen med uppdraget att försöka lösa äldrevårdens problem genom att vidta åtgärder så att de äldre fick möjlighet att bo kvar i sitt eget hem. Resultatet blev kvarboendeprincipen som fastställdes 1957. Principen innebär att äldre människor ska kunna få den hjälp de behöver i hemmet så att de kan bo kvar livet ut. Hjälpen kan även innebära flytt till en annan bostad som är bättre anpassad. Motsatsen till kvarboende är flytt till särskilt boende eller bostad i ett område den äldre själv inte valt. Enligt rapporten Åtstramningens pris Hur påverkas de medelålders barnen av äldreomsorgens minskning? (Szebehely & Ulmanen, 2012), har den offentligt finansierade äldreomsorgen allt sedan 1980-talet minskat kraftigt samtidigt som andelen äldre i befolkningen har ökat kraftigt. Andelen äldre, 80 år och äldre, som får offentlig äldreomsorg har minskat från 62 procent 1980 till 35 procent 2009. Skärpta kommunala riktlinjer har gjort det svårare att få äldreomsorg. Chansen att få hemtjänst har minskat med 43 procent för en person med samma behov sedan slutet på 80-talet. Under 2000-talet har samhällets kostnad för äldreomsorg fortsatt att minska, både i faktisk kostnad och som andel av BNP. Antalet anställda i äldreomsorgen har också minskat. Platserna på boendena räcker inte till Idag finns det inte tillräckligt med platser i äldreboenden för att alla äldre som behöver en plats ska kunna få det. Endast 60 procent av kommunerna har tillräckligt med platser för att täcka behoven, enligt kommunerna själva (Boverket, 2013). Platsbristen får konsekvenser för hemtjänsten som får ansvar för allt mer sjuka äldre i behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. Den genomsnittliga boendetiden på äldreboenden har 5

minskat betydligt då äldre som flyttar dit är i mycket sämre skick idag än vad de var för några år sedan. I många fall är en stor del av boendetiden vård och omsorg i livets slutskede. Enligt rapporten Fler arbetade timmar- för en bättre välfärd (Anna Werkelin Ahlin och Simon Vinge, Kommunal 2013) försvann mellan åren 2001 2012 31 000 platser i äldreboenden, vilket motsvarar var fjärde plats. Minskningen av boendeplatser har inte kompenserats av en ökning i antalet hemtjänsttimmar och 40 procent av kommunerna saknar tillräckligt med platser för äldreboende för att täcka behovet. I takt med att det offentligas åtagande och ambitionsnivå minskar, ökar anhörigvården. Två tredjedelar av de äldre med hjälpbehov får hjälp av en nära anhörig eller vän som de inte bor med. Motsvarande siffra i slutet av 1980-talet var 40 procent. Ungefär en femtedel av befolkningen ger hjälp till en äldre person som de inte bor med. Brist på personal med rätt kompetens en utmaning Kommunals medlemsundersökning 2012 visar att drygt en femtedel av personalen som är med i undersökningen saknar grundläggande vård- och omsorgsutbildning. Andelen outbildade inom hemtjänsten är 27 procent, motsvarande andel för äldreboenden är 17 procent. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är efterfrågan på personal med olika typer av vårdutbildningar stor och kommer att öka. Det främsta skälet är att ett ökat antal äldre också ökar vård- och omsorgsbehovet. Särskilt allvarligt är läget inom äldreomsorg, där en stor andel redan idag saknar utbildning. Där kommer också allra flest utbildade att saknas, uppemot 150 000 personer. Många som är anställda inom äldreomsorgen i dag kommer att gå i pension, medan intresset för gymnasiets omvårdnadsprogram inte är tillräckligt stort. Politiska initiativ och nya förväntningar 2009 infördes Lag om valfrihetssystem (LOV) som syftar till att underlätta för kommunerna att införa inflytande och valfrihet för äldre och funktionshindrade. Den ökande konkurrensen har skapat utrymme för nya lösningar och en ökad effektivitet hos såväl privata som kommunala aktörer vilket kan medföra sänkta kostnader för kommunerna. Införandet av den nationella värdegrunden för äldreomsorg är en annan stor reform som genomförts på senare år. I den nationella värdegrunden för äldreomsorg i Sverige fastställs alla enskilda personers rätt till ett värdigt liv och att känna välbefinnande. Äldreomsorgen ska värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. Med denna värdegrund som utgångspunkt ska äldre garanteras en omsorg av hög kvalitet i Sverige. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att undersöka äldres uppfattning av vården och omsorgen om äldre och genomför regelbundet den rikstäckande undersökningen Vad tycker de 6

äldre om äldreomsorgen? Undersökningen gör jämförelser över äldreomsorgen över tid, mellan olika kommuner, hemtjänstenheter och äldreboenden. Samtliga studier i serien visar att de äldre överlag är nöjda med äldreboenden. De områden som man främst har varit nöjda med är trygghet i boendet, bemötande, vårdinsatser och boendemiljö. De områden som får sämre omdöme är social samvaro och aktiviteter, information, inflytandet samt maten. Information från personalen och hur personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål är ett annat område som får lågt betyg. Även om kvalitén inom äldreomsorgen i Sverige kan betraktas som hög utifrån Socialstyrelsens undersökningar, finns många utmaningar. Bland annat behöver ett flertal kvalitetsområden förbättras väsentligt innan äldreomsorgen kan anses leva upp till den nationella värdegrunden. 7

5. Förväntningar på omsorg och kommuners utvecklingsarbete 5.1 Äldres förväntningar på framtida äldreomsorg Kapitlet bygger på en opinionsundersökning som har ställts till 1 183 personer som är mellan 55 och 65 år och som kan sägas tillhöra framtidens äldre. De har fått besvara åtta frågor om hur de ser på äldreomsorgen och vad de förväntar sig. 5.1.1 Drygt sex av tio har haft kontakt med äldreomsorgen genom anhörig Många har en relation till äldreomsorgen genom att de har eller har haft en anhörig som på något sätt fått omsorg. Fyra av tio uppger samtidigt att den bild de har av äldreomsorgen främst kommer via media. En mindre andel, sju procent, har själva arbetat inom äldreomsorgen. När det handlar om hur respondenterna får sin bild av äldreomsorgen så framgår det alltså att de flesta har en egen erfarenhet genom släkt eller vänner, och därmed kan sägas vara relativt väl insatta i hur äldreomsorg fungerar. Figur 1: Relation till äldreomsorgen idag Fråga: Stämmer något av följande påståenden in på dig? Jag arbetar eller har under de tio senaste åren arbetat inom äldreomsorg 7% 93% Den bild jag har av äldreomsorg har jag främst fått via media 40% 60% Ja Nej Jag har under de tio senaste åren haft kontakt med äldreomsorg genom anhörig 64% 36% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 8

5.1.2 Nära nio av tio känner oro för att inte få den äldreomsorg de behöver En klar majoritet känner oro för att inte få den äldreomsorg de behöver. Mer än var tredje känner stor oro. Oron bland kvinnor är högre, bland dessa känner 41 procent stor oro, jämfört med 32 procent bland männen. Drygt var tionde känner ingen oro. Medborgarnas förtroende är en viktig parameter när det handlar om förutsättningarna för att bedriva och utveckla offentlig verksamhet. Resultaten visar att det finns anledning för kommunerna, men också för andra aktörer, att arbeta för att förbättra förtroendet för äldreomsorgen. Figur 2: Andel som känner oro för att inte få den äldreomsorg de behöver Känner du oro över att inte få den äldreomsorg du behöver när du blir gammal? Jag känner stor oro 36% Jag känner viss oro 50% Jag känner ingen oro 13% Vet ej 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 9

5.1.3 Två av tre tror att anhöriga kommer att behöva hjälpa till Två av tre uppger att de tror att deras anhöriga kommer att behöva hjälpa till för att de ska få den äldreomsorg de behöver. 15 procent tror inte att detta kommer att behövas, och hela 19 procent svarar att de inte vet. Svaren ligger i linje med hur det ser ut i verkligheten när det gäller anhörigvård. Två tredjedelar av de äldre med hjälpbehov får hjälp av en nära anhörig eller vän som de inte bor med. Figur 3: Andel som tror att de kommer behöva få hjälp av anhöriga Tror du att dina anhöriga kommer att behöva hjälpa till för att du ska få den äldreomsorg du behöver? 19% 15% 66% Ja Nej Vet ej 10

5.1.4 Få planerar för framtida boende Endast 15 procent uppger att de har börjat planera för ett boende som är anpassat för deras behov. Resultaten är inte förvånande, särskilt eftersom några av de tillfrågade har flera år kvar i arbetslivet och att behovet av annan boendeform kan ligga långt borta. Att i god tid planera för sitt framtida boende kan ha flera fördelar. Det kan innebära att man på äldre dagar kan bo i ett hem som är anpassat, genom till exempel hiss och automatiska dörrar, men också att man kan finna ett boende som har närhet till viktig service. Detta kan bidra till att man kan bo hemma längre, något som kan ge en högre livskvalitet. Ur samhällets perspektiv kan det minska kostnaderna för platser på äldreboenden. Figur 4: Andel som börjat planera för framtida boende Fråga: Har du börjat planera för ett boende som är anpassat för dina behov när du blir äldre? 15% Ja Nej 85% 11

5.1.5 Två av tre tycker att det är mycket viktigt att ha inflytande över äldreomsorgen De allra flesta tycker att det är viktigt att kunna påverka den egna äldreomsorgen. Två av tre tycker dessutom att det är mycket viktigt. Under de senaste åren har en del initiativ tagits för att öka brukares och anhörigas inflytande, bland annat i och med värdegrundsarbetet. Resultaten i undersökningen pekar på att det finns anledning för både kommuner, andra utförare och staten att utveckla former för att stärka människors möjligheter att bidra till att också aktivt forma äldreomsorgen. Figur 5: Synen på inflytande över den egna äldreomsorgen Fråga: Hur viktigt eller oviktigt är det för dig att ha inflytande över hur din äldreomsorg ska se ut? Mycket viktigt 67% Ganska viktigt 28% Varken eller 3% Ganska oviktigt 1% Mycket oviktigt 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 12

5.1.6 Relativt god kännedom om olika boendeformer Resultaten när det handlar om kännedom om vilka boendeformer som står till buds för äldre som inte kan bo kvar i sina hem, kan tolkas som relativt positiva. Drygt sex av tio uppger att de i hög eller i ganska hög utsträckning känner till de former som finns idag för äldre personer som inte kan bo kvar hemma. Endast tre procent uppger att de inte alls är bekanta med vilket utbud som finns. Samtidigt är antalet olika boendeformer inte så många och av de som ingår i undersökningen är det många som har kontakt med äldreomsorgen genom anhöriga. Figur 6: Kännedom om olika boendeformer I vilken utsträckning känner du till vilka boendeformer som finns idag för äldre personer som inte kan bo kvar hemma? Känner till i hög utsträckning 15% Känner till i ganska hög utsträckning 47% Varken eller 19% Känner till i ganska låg utsträckning 16% Känner inte till alls 3% 0% 20% 40% 60% 13

5.1.7 Nära fyra av tio tror att de skulle trivas dåligt på äldreboende När det handlar om att trivas på ett äldreboende så är det fler som svarar att de skulle trivas dåligt än det är personer som svarar att de skulle trivas bra. Samtidigt är det endast ungefär en av tio som tror att de skulle trivas mycket dåligt. Två procent tror att de skulle trivas mycket bra. Trivsel är en viktig komponent, som påverkar förutsättningarna för att må bra, och resultaten indikerar att det krävs insatser för att förbättra trivseln på landets äldreboenden. Resultaten bör dock samtidigt ses i ljuset av många sannolikt inte ser framemot den dag då de kan behöva bo på ett äldreboende. Figur 7: Bedömning av trivsel på äldreboende Fråga: Utifrån den kunskap du har om äldreboenden idag, hur bra eller dåligt tror du att du skulle trivas på ett äldreboende om det blir aktuellt? Skulle trivas mycket bra 2% Skulle trivas ganska bra 26% Varken eller 24% Skulle trivas ganska dåligt 26% Skulle trivas mycket dåligt 11% Vet ej 10% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 14

5.1.8 Bemötande och hänsyn till behov viktigast På frågan om vad som skulle vara viktigt på ett äldreboende hamnar personalens bemötande och att de tar hänsyn till de egna behoven högst. Minst viktigt av de alternativ som gavs bedömdes att kunna välja ett boende som ligger nära släkt och vänner samt möjligheten att få vård och omsorg från samma personer vara. Det är svårt att dra några långtgående slutsatser av resultaten. Dock kan konstatseras att de som är mellan 55 och 65 år generellt sätt ställer höga krav på sina framtida äldreboende. Figur 8: Bedömning av faktorer som är viktiga och oviktiga på äldreboende Fråga: Om du i framtiden kommer att bo på ett äldreboende, hur viktiga eller oviktiga tror du att följande saker kommer vara för dig? Att du blir bemött på ett bra sätt av personalen 89% 9% Att personalen tar hänsyn till dina önskemål 78% 20% Att personalen har tillräckligt med tid för dina behov 77% 21% Tekn. lösn. så att du kan klara dig själv i så stor utsträckn. som möjl. 68% 28% Mycket viktigt Att personalen har tillräcklig utbildning Att du kan påverka utformningen av ditt boende 66% 58% 28% 36% Ganska viktigt Varken eller Ganska oviktigt Att maten är näringsriktig Att det finns olika aktiviteter att välja emellan 67% 52% 26% 37% Mycket oviktigt Vet ej Att du får vård och omsorg från samma personer 49% 39% Att du kan välja ett boende som ligger nära släkt och vänner 59% 29% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 15

6. Kommunernas insatser för att utveckla äldreomsorg I det här kapitlet redovisas den enkät som skickats ut till landets kommuner, varav 134 valde att delta. I fokus står hur kommunerna på olika sätt arbetar för att utveckla äldreomsorgen. I olika kommuner finns vitt skilda försättningar när det handlar om att finansiera och utveckla äldreomsorg. Frågorna riktar därför in sig på olika typer av åtgärder som en kommun kan vidta, som inte med nödvändighet behöver innebära stora kostnader. 6.1 Majoritet av kartlägger inte önskemål regelbundet Undersökningen visar att en stor andel av kommunerna inte regelbundet kartlägger människors förväntningar och önskemål kring framtida äldreomsorg. Detta innebär att många kommuner sannolikt inte har en aktuell bild av de blivande omsorgstagarnas förväntningar och önskemål. Drygt var tredje kommun uppger att de inte genomför undersökningar alls, och ungefär lika stor andel uppger att de gör det vid behov eller mer sällan än varje år. Var fjärde kommun svarar däremot att de genomför undersökningar varje år. Några kommuner uppger att de genomför hembesök, fokusgrupper eller besöker personer över en viss ålder. Mot bakgrund av att kommande generationer är både numerärt stora grupper och består av självständiga människor som vill ha inflytande över sin egen omsorg, kan det både vara effektivt och kostnadsbesparande om kommunerna förbereder sig igenom att inhämta förväntningar och önskemål. Att göra undersökningar, och också föra dialog med framtida brukare, kan vara ett viktigt sätt att bemöta den oro som många har när det handlar om att få en bra äldreomsorg. Figur 9. Undersökningar om förväntningar och önskemål kring kommande äldreomsorg Antal svarande kommuner: 133 16

6.2 Över hälften avsätter inte resurser för utveckling Drygt hälften av kommunerna avsätter inte särskilda resurser för utvecklingsprojekt. Bland de som avsatt medel förekommer ofta samarbeten med andra kommuner eller institutioner, där finansiering också kommer ifrån annat håll. Utvecklingsarbete kan förstås ske inom ramen för ordinarie budget, men resultatet kan innebära att många kommuner inte investerar i framtidens äldreomsorg. Det kan finnas stora vinningar att göra i form av utveckling av tekniska hjälpmedel eller ökade kunskaper inom olika delar av verksamheten. Insatser som långsiktigt kan göra att resurser sparas. Figur 10: Andel av kommunerna som har avsatt särskilda resurser för utvecklingsprojekt Antal svarande kommuner: 136 6.3 Majoritet saknar rutin för att tillvarata nya idéer Åtta av tio kommuner saknar en nedskriven policy eller rutin för att tillvarata nya omsorgsidéer. Det indikerar att få kommuner har ett strukturerat arbete för att se till att idéer skapas och sedan används i verksamheten. Detta kan innebära att få idéer utvecklas och att de idéer som utvecklas till inte tillvaratas och omsätts i praktisk verklighet. Därmed kan kommuner gå miste om personalens i verksamheten grundade förslag till förbättringar som forskning pekar på är värdefulla. 17

Figur 11: Andel av kommunerna som har rutin för att tillvarata nya idéer Antal svarande kommuner: 132 6.4 Sex av tio samverkar kring forskningsprojekt Ett sätt att utveckla äldreomsorg är genom nära kontakt med forskning. Därför är det positivt att sex av tio kommuner samverkar i forskningsprojekt kring äldreomsorg tillsammans med högskola eller annan aktör. Ett antal kommuner svarar också att de tidigare haft samverkan eller samarbete, men att det inte förekommer just nu. Genom att kombinera den egna verksamhetens praktik och erfarenheter med forskarnas vetenskapliga arbetssätt ökar möjligheterna till att nya metoder och hjälpmedel kan utvecklas. Figur 12: Andel som samverkar i forskningsprojekt med högskola eller annan aktör Antal svarande kommuner: 131 6.5 Pensionärsråd vanliga men inflytandet varierar Så gott som samtliga kommuner svarar att de har ett pensionärsråd. Det är positivt och lägger grunden för en kontinuerlig dialog kring omsorg, men också andra frågor som berör äldre. Samtidigt som denna typ av dialog och möjlighet till inflytande är viktigt så, fångar det i många fall inte in åsikter och förväntningar bland yngre generationer. Att genomföra förändringar inom äldreomsorgen innebär i många fall processer som tar lång tid, därför är det även viktigt att fånga in synpunkter från framtidens äldre. 18

Figur 13: Andel av kommunerna som har något pensionärsråd Antal svarande kommuner: 135 När det gäller rådens arbetssätt och roll kan konstateras att det i de flesta kommunerna finns en god struktur. Protokoll förs, återrapportering sker och sammansträden hålls regelbundet. Däremot kan rådet i nära två av tre kommuner inte komma med förslag som måste behandlas i fullmäktige, och i drygt fyra av tio kommuner har rådet inte en beredande funktion. Skälen till detta kan vara flera, men det är viktigt att råden innebär en möjlighet till inflytande eftersom de kan vara ett viktigt forum för brukare och blivande brukare att påverka. Figur 14: Pensionärsrådens organisation och arbetssätt Antal svarande kommuner: 130 19

6.6 Majoritet spår ny teknik kommer bli viktigt- men få har strategi Nästan alla svarande kommuner bedömer att användandet av ny teknik kommer att öka inom äldreomsorgen de närmaste tio åren. Trots detta avsätter drygt hälften av kommunerna inte särskilda resurser för utvecklingsprojekt och sju av tio kommuner har inte antagit någon strategi för att öka teknikanvändningen. Samtidigt förekommer i några kommuner ett arbete för ett ökat användande, utan att en strategi ännu finns. Tekniska lösningar, i form av exempelvis nyckelfria lås eller digitala kommunikationshjälpmedel, kan vara viktiga sätt att både hushålla med resurser och förbättra tillvaron för omsorgstagarna. I opinionsundersökningen menar dessutom sju av tio att det är viktigt att det finns tekniska lösningar som gör att de kan klara sig själv i så stor utsträckning som möjligt. Figur 15: Andel som bedömer att användandet av ny teknik kommer att öka Antal svarande kommuner: 132 Figur 16: Andel som fattat beslut om strategi för ny teknik Antal svarande kommuner: 131 20

6.7 Många anställda arbetar inte med den nationella värdegrunden Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen infördes 1 januari 2011. Målsättningen är att den ska genomsyra hela äldreomsorgen, och alla som arbetar inom äldreomsorgen har ett uppdrag att stödja varje person att leva som han eller hon vill och kan. Därför behöver all personal ha god kännedom om och tillämpa värdegrunden. Undersökningen pekar på att många medarbetare inte är delaktiga i arbetet med värdegrunden. Tre av tio kommuner i undersökningen uppger att en lägre andel än hälften av personalen hittills varit involverad i arbete med den nationella värdegrunden. De värderingar som ligger till grund för en verksamhet kan spela stor roll för kvaliteten. I opinionsundersökningen lyfts värden som bemötande och hänsyn fram som viktiga, vilket pekar på att området inte kommer att bli mindre viktigt att arbeta med framöver. Figur 17: Andel av personal som varit involverad i den nationella värdegrunden Antal svarande kommuner: 133 21

6.8 En av tre har inte utbildat personal på högskolenivå I samband med att den nationella värdegrunden sjösattes startades kortare utbildningar på högskolenivå med målet att ge deltagarna verktyg för att kunna tillämpa värdegrunden i sitt dagliga arbete. Målgruppen för utbildningarna är bland andra chefer, biståndshandläggare och medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Av undersökningen framgår personal studerat på högskola inom ramen för den nationella värdegrunden i sex av tio kommuner. I nära tre av tio kommuner har ingen medarbetare genomgått utbildning. Förutom att det är angeläget att värdegrunden är känd och omfattas av alla som arbetar inom äldreomsorgen är det också viktigt att det finns kunskaper om metoder och verktyg i organisationen för att värdegrunden ska kunna implementeras och tillämpas på ett bra sätt. Högskolekurser kan vara ett bra sätt att åstadkomma detta. Figur 18: Andel som gått högskoleutbildning inom ramen för den nationella värdegrunden Antal svarande kommuner: 133 22

6.9 Fyra av fem kommuner osäkra på om resurser kommer räcka Fyra av fem av de kommuner som undersökts att de är osäkra på om resurserna till äldreomsorgen räcker kommande tio år. Nära hälften uppger att de inte kommer att räcka och var tredje svarar att de inte vet. Trots att många alltså ser betydande utmaningar är det bara knappt två av fem kommuner som har avsatt resurser för att utveckla äldreomsorgen. Detta kan innebära att viktiga framtidssatsningar, exempelvis på teknik som kan förbättra omsorgen men också effektivisera den, riskerar att utebli. Kommunernas bedömning pekar på att det finns visst fog för den oro som existerar bland människor när det handlar om att få den äldreomsorg man behöver. Figur 19: Andel som bedömer att det finns tillräckliga resurser för att klara äldreomsorgen Antal svarande kommuner: 130 23

6.10 Hälften saknar strategi för äldreboenden I många delar av landet råder brist på äldreboenden. I takt med att antalet äldre blir fler de kommande åren innebär det på flera håll en stor utmaning. Undersökningen visar att endast fyra av tio kommuner har en skriftlig strategi för att säkra tillgången på äldreboenden de kommande tio åren. I de fall det inte finns en strategi och planering för äldreboenden ökar risken för att brister ska uppstå. En skriftlig strategi kan då vara en viktig grund för att hantera planeringen av äldreboenden. Figur 20: Andel kommuner som har strategi för att säkerställa behov av äldreboenden Antal svarande kommuner: 129 24

6.11 Majoritet uppger att de klarar kompetensförsörjningen Kompetensförsörjningen är en av äldreomsorgens största utmaningar. Offentlig statistik pekar på att det kommer bli svårt att rekrytera kompetent personal i framtiden, och det är redan idag ett problem på många håll. I undersökningen svarar drygt tre av fyra kommuner att de klarar av rekrytera personer med rätt kompetens idag. Även om det innebär att nära en av fyra kommuner inte klarar av kompetensförsörjningen så innebär det ändå att en majoritet av kommunerna idag finner personal med rätt utbildning. Vikten av att personalen har rätt kompetens får också stöd i opinionsundersökningen, där sju av tio uppger att det är viktigt att personalen har tillräcklig utbildning. Figur 21: Andel kommuner som klarar kompetensförsörjning av personal med rätt utbildning Antal svarande kommuner: 134 25

6.12 Majoritet har gjort satsningar på ledarskap I nära nio av tio kommuner har cheferna under de senaste tre åren gått någon form av ledarskapsutbildning. Det är att betrakta som positivt, även om frågan inte ger vägledning om hur många som har gått ledarskapsutbildning, eller hur omfattande utbildningarna har varit. Mer oroande är att drygt en av tio kommuner svarar att inga chefer genomgått utbildning under tre senaste åren. Ett gott ledarskap är betydelsefullt inte minst mot bakgrund av den pågående implementeringen av den nationella värdegrunden, och utan ett starkt ledarskap blir det svårt att använda omsorgens viktigaste resurs, personalen, på ett bra sätt. Figur 22: Andel kommuner vars chefer genomgått ledarskapsutbildning de senaste tre åren Antal svarande kommuner: 133 6.13 Nära nio av tio har skriftlig strategi för näringsrik kost Nästan nio av tio kommuner uppger att de har en skriftlig strategi för att säkerställa att kosten som serveras inom äldreomsorgen är näringsrik och nyttig. Maten är en fråga som anges som viktig i opinionsundersökningen, där nästan sju av tio anser att det är viktigt att maten är näringsriktig. En god kost är förstås en viktig del i en väl fungerande omsorg. De kommuner som inte har en strategi inom området har anledning att arbeta mer strukturerat med frågan. Figur 23: Andel kommuner som har skriftlig strategi för näringsrik och nyttig kost Antal svarande kommuner: 132 26

7. Humanas sju förslag till utveckling av äldreomsorgen De två undersökningarna visar att det behövs insatser både för att förbättra förtroendet för äldreomsorgen och för att utveckla den så att alla kan få rätt till en bra äldreomsorg om de behöver det. Äldreomsorgen är huvudsakligen kommunernas ansvar. Samtidigt kan det konstateras att kommunerna inte ensamma kan axla de utmaningar som står för dörren. Särskilt gäller detta mindre kommuner med begränsade resurser. Med utgångspunkt i undersökningarna och Humanas erfarenheter inom området äldreomsorg peka vi här på ett antal utvecklingsområden, där konkreta åtgärder bör vidtas och där alla aktörer som har en roll inom äldreomsorg kan ta ansvar. Satsa på teknik och innovationer Genom att använda ny teknik inom äldreomsorgen kan resurser utnyttjas effektivare och omsorgen bli bättre. Tekniken kan frigöra tid för personal att helhjärtat ägna sig åt omsorg och ge ökad integritet åt enskilda. Redan idag finns flera olika varianter av verktyg inom informationsoch kommunikationsteknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet och delaktighet. Digitala lås och medicinpåminnare är andra exempel som finns och utvecklas. Men insatserna för att införa den nya tekniken i vardagen går för långsamt. Förutom en strategi och ett stöd från statligt håll krävs lokala satsningar som bygger på ett samarbete mellan fastighetsägare, kommuner och andra utförare. En lokal strategi är något som bör finnas i varje kommun. Stärk anhörigperspektivet Anhöriga har alltid varit och kommer alltid vara viktiga för oss när vi är äldre. Men anhörigperspektivet har blivit en viktigare del i äldreomsorgen, inte minst i och med att de anhörigas roll ökat som en konsekvens av att det offentligas insatser koncentreras till personer med omfattande hjälpbehov. Detta ökar dock kraven på god kunskap om anhörigas villkor, förståelse av den anhöriges roll i omsorgsarbetet och för den anhöriges personliga situation samt kunskap om hur anhöriga bemöts. Anhöriga är inte bara en fråga för de som arbetar med anhörigstöd, utan för alla som är verksamma inom omsorg. Här anser vi att det krävs stärkt kommunikation med anhöriga och mer omfattande och bättre utbildningsinsatser riktade till personal. Varje kommun bör således se till att utbildningar genomförs riktade till personalen, och att alla anhöriga får information. Satsa på värdegrundsarbete och ledarskap De värderingar som ligger till grund för en verksamhet spelar stor roll för kvaliteten. Vi har sedan starten deltagit i arbetet med den nationella värdegrunden för äldreomsorgen, och ser positiva resultat i våra verksamheter. Detta hänger samman med ett bra ledarskap, något som är centralt för kvaliteten i en verksamhet. Alla aktörer inom äldreomsorgen bör satsa på att arbeta med den nationella värdegrunden som utgångspunkt, och prioritera rekrytering av kompetenta chefer samt arbeta med utveckling. Utan ett starkt ledarskap är det svårt för omsorgens viktigaste resurs, personalen, att utföra insatser på ett bra sätt. Socialstyrelsen har en viktig roll i att driva på arbetet med värdegrund, men också följa upp effekterna av insatserna. Vår erfarenhet är att ett starkt värdegrundsarbete är värdefullare för omsorgen än rutiner och vi anser att de kommuner som 27

ännu inte involverat all personal i värdegrundsarbetet ska göra detta samt att fler bör få möjligheter att gå utbildning kopplat till värdegrunden. Men viktigast är att ha ett ständigt närvarande värdegrundsarbete i omsorgsverksamheterna. Prioritera dialog med blivande brukare Omsorg på individens villkor framförs ofta som centralt, men då måste vi också ta reda på vilka önskemål som finns bland framtidens äldre. Att genomföra regelbundna undersökningar och samtal med framtidens äldre är viktigt för att utveckling av omsorgen ska ligga i linje med behoven. Pensionärsråden har här en viktig roll och vi ser att kommunerna bör satsa på att utveckla råden och ge dem ett större inflytande över politiken. Kartläggning av behoven och kommunikation kan spara resurser och öka livskvaliteten eftersom många då har möjlighet att anpassa sitt boende för att kunna bo kvar i hemmet längre alternativt flytta till en bostad som möter behovet. Prioritera forskning och utveckling Förutom att satsa på teknik och innovationer finns ett behov av ett strukturerat och långsiktigt utvecklingsarbete inom äldreomsorgen. För detta krävs att resurser avsätts i kommunerna men också från statligt håll. Många mindre kommuner har svårt att möta de demografiska utmaningar som väntar, vilket talar för att extra resurser bör satsas på nationell nivå. Genom att etablera utbyte mellan enskilda kommuner, genom att delta i SKLs utvecklingsarbete och genom att samarbeta med forskare inom området kan mycket vinnas. Ta fram skriftlig strategi för äldreboenden Hälften av kommunerna saknar skriftlig strategi för hur de ska säkerställa att behoven av äldreboenden kan tillgodoses. Samtidigt finns en oro bland äldre att de inte kommer att få plats på äldreboende den dagen de behöver, och bristen på platser är väl dokumenterad. En skriftlig strategi, där behoven kartläggs och en plan framåt slås fast, är en viktig utgångspunkt för att kunna hantera tillgången av äldreboenden. Nationell strategi för personalförsörjning Bristen av personal inom äldreomsorgen kommer att bli allt värre de kommande 20 åren. Personalförsörjning inom omsorgen föranleder särskilda insatser och en tydlig strategi för så väl enskilda omsorgsaktörer som för kommun och stat. Strategin bör innehålla insatser för att få fler ungdomar att söka vård- och omsorgsutbildningar, kunskapslyft för personer som redan arbetar i omsorgen men även omskolning för andra yrkesgrupper där arbetstillfällen försvinner. Ungdomar kommer inte kunna täcka de framtida behoven av personal och därför behövs bredare utbildningsinitiativ. Det handlar till syvende och sist om att göra det attraktivare att söka sig till arbete i äldreomsorgen. 28