Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Tjänsteskrivelse 1 (6) Datum 2014-03-05 Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Föreligger förslag till beslut om budgetdirektiv och budgetramar. Kommunfullmäktige beslutade 2012-01-30, 1, att Strategiska inriktningar, strategiska inriktningsmål samt indikatorer ska gälla från och med 2013 med mål för 2015. Därutöver beslutades i juni 2013 att de i Budget 2014 med flerårsplan för 2015-2016 fastställda finansiella målen ska gälla till och med 2016 samt att befolkningsmålet för Trelleborgs kommun ska vara 50 000 invånare år 2025. Då inga nya beslut tagits om inriktningsmålen samt de finansiella målen så föreslås dessa tillämpas även för år 2017 i det kommande budgetarbete för perioden 2015-2017. Budgetprocess Vårens budgetarbete ska fokusera på hur kommunfullmäktiges strategiska inriktningsmål ska uppnås inom de fastställda ekonomiska ramarna. Mål- och budgetdialog med kommunstyrelsen sker den 9 maj. Nämnderna ska redovisa sin bedömning av möjligheten att nå uppsatta effektmål för 2014. Samtidigt ska nämnderna redovisa förslag till effektmål för 2015. Respektive nämnd ska även redogöra för planerade aktiviteter i syfte att uppnå respektive effektmål. Vidare ska nämnderna presentera en investeringsplan med budget för 2015-2019. Anvisningar för inlämning av material lämnas av kommunledningsförvaltningen. Tidplanen framgår av bilaga 1. När det är valår ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige. Kommunfullmäktige föreslås därför besluta om en preliminär budget i juni månad. Detta beslut omfattar budget för styrelsen och nämnderna, investeringsplan med budget för 2015-2019 samt en preliminär utdebitering av den kommunala skattesatsen för 2015. Därefter kommer budgeten och utdebiteringen att slutligen fastställas i november månad, efter det att allmänna val genomförts. Under september ska nämnderna besluta om hur man ska bidra till att de strategiska inriktningsmålen uppnås, givet den budget styrelsen/nämnden tilldelats enligt junibeslutet. Nämndernas beslut ska presenteras i en verksamhetsplan där effektmål, tillhörande indikatorer och planerade aktiviteter beskrivs. Detta är nämndens åtagande i förhållande till kommunfullmäktige. Nämndens detaljbudget ska lämnas till kommunledningsförvaltningen i november. Verksamhetsplanerna presenteras för kommunstyrelsen under mål- och investeringsdialogen i oktober och redovisas därefter för kommunfullmäktige i november. Syftet med redovisningen är att rapportera hur nämnden avser att bidra till uppfyllandet av kommunfullmäktiges strategiska inriktningsmål genom Ekonomiavdelningen Postadress: 231 83 Trelleborg Telefon: 0410-73 30 00 www.trelleborg.se Besöksadress: Algatan 13 Fax: 0410-143 10 E-post: ekonomiavdelningen@trelleborg.se Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Org.nr: 212000-1199

2 (6) sina effektmål samt hur de ekonomiska resurserna har fördelats med anledning av detta. Befolkningsplan för 2014-2030 Befolkningens antal och sammansättning per den 31 december 2013 samt kommunfullmäktiges beslut om ett befolkningsmål om 50 000 invånare år 2025 ligger till grund för befolkningsplanen för 2014-2030. Vidare ingår en bostadsbyggnadsprognos i underlaget. Inriktningsmål och nämndernas effektmål Nämnderna ska utgå från kommunfullmäktiges inriktningsmål och ekonomiska ramar. Respektive nämnd ska ange ett eller flera effektmål som beskriver dess åtagande i förhållande till kommunfullmäktige. Härmed uttrycker nämndens effektmål även verksamhetens åtagande i förhållande till Trelleborgarna, dvs. de resultat nämnden tar ansvar för. Effektmålen ska knyta an till minst ett av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Därmed blir det tydligt i vilken omfattning och på vilket sätt respektive nämnd bidrar till att inriktningsmålen uppnås. Nämndernas effektmål ska ge uttryck för nämndens prioriteringar, dvs. det verksamheten i första hand åtar sig att åstadkomma. Respektive nämnd beslutar själv vilka inriktningsmål som dess verksamheter ska bidra till att realisera. Effektmålen ska nås under det närmsta året (2015). Resursfördelningsmodellen Kommunfullmäktige beslöt 2008-12-15 att införa ny resursfördelningsmodell med nya styrprinciper att gälla från och med budget 2010. I resursfördelningsmodellen fördelas resurserna till merparten av verksamheten genom fördelningsnyckeltal ca 84% till skola, vård, omsorg och arbetsmarknadsåtgärder. För resterande delar av verksamheten utgår det ekonomiska utrymmet som ramanslag utifrån särskilda prioriteringar och beslut. From budgetramen för 2015 ingår de tidigare särredovisade fastighetskostnaderna direkt i de redovisade nettokostnaderna för samtliga verksamheter, oavsett om resurserna fördelas som ramanslag eller med fördelningsnyckeltal. Därutöver fördelas de ekonomiska resurserna för nämndskostnader som särskilda anslag för samtliga verksamheter. Trelleborgs kommun ska jämföras med ett Skånesnitt. Presentationen sker i ett särskilt budgetdokument kallat budgetdialogbilden. I perspektiv 1 redovisas tidigare bokslutsår som ett ekonomiindex. De redovisade beloppen i perspektiv 1 är inte jämförbara med redovisningen i perspektiv 2 och 3 i budgetdialogbilden, då bl.a. de gemensamma kostnaderna fördelas schablonmässigt mellan samtliga verksamheter i Statistiska centralbyråns sammanställningar. Perspektiv 2 ska ge en bild av den ekonomiska utvecklingen och här jämförs senaste bokslut med budget samt ett tvåårsperspektiv i procent. Perspektiv 3 innehåller det aktuella budgetperspektivet. Här redovisas innevarande års budget inklusive senaste tilläggsbudget samt en beräkning av kommande års budgetram (bilaga 4).

3 (6) Planeringsförutsättningar Ett viktigt utgångsläge för budgetramarna för år 2015 är kommunfullmäktiges beslut juni 2013 i budget 2014-16 angående Riktlinjer och mål för den ekonomiska utvecklingen. För driftbudget 2015 innebär detta bl.a. ett budgeterat resultat på minst + 41,3 miljoner kronor utifrån den prognos som just nu föreligger för skatter och generella statsbidrag. Denna beräkning utgår ifrån en oförändrad utdebitering av kommunalskatten med 20,36 kronor per skattekronor under hela planperioden. När det gäller tillväxten i samhällsekonomin så konstaterar SKL i sin rapport MakroNytt 2014-02-14 att det nu finns tecken på en bättre fart i den svenska ekonomin. BNP beräknas öka med 2,6 procent i år jämfört med 0,9 procent under 2013. Sysselsättningen växer och arbetslösheten pressas tillbaka något. Resursutnyttjandet i den svenska ekonomin förblir dock lågt vilket innebär att en betydande potential finns för fortsatt höga tillväxttal under kommande år, förutsatt att utvecklingen i omvärlden pekar rätt. Framförallt är det utvecklingen av exporten och investeringarna som bidrar till den högre tillväxten. Kommunsektorns kostnader bedöms däremot öka i ungefär samma omfattning som i fjol, vilket innebär 1,5 procents ökning i fasta priser. Trots en relativt gynnsam utveckling på den svenska arbetsmarknaden har arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. De förbättrade konjunkturutsikterna väntas dock leda till att sysselsättningen ökar i något snabbare takt i år. Arbetslösheten pressas därmed tillbaka och når 7,5 procent i slutet av 2014. Den utdragna lågkonjunkturen har pressat ner pris- och löneökningstakten till mycket låga tal. Det gör att kommunernas och landstingens skatteunderlag, i nominella tal, utvecklas långsammare än normalt. I reala termer, det vill säga efter justering för pris- och löneökningar i kommunsektorn, har däremot skatteunderlaget utvecklats förhållandevis starkt. I år beräknas tillväxten i skatteunderlaget till ca +1,3 procent realt. Kombinationen av ökade kostnader och oförändrade reala intäkter innebär att kommunsektorns resultat påtagligt försvagas i år. För den offentliga sektorn som helhet beräknas det finansiella sparandet i år uppvisa ett underskott motsvarande 1,6 procent av BNP. Också det en försvagning mot föregående år. Enligt kommunallagen får från och med år 2013 medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning alternativt riktlinjer för resultatutjämningsreserv. I november 2013 beslutade kommunfullmäktige om sådana riktlinjer för RUR. I samband med detta beslut avsattes också 33 miljoner kronor i en resultatutjämningsreserv. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är enligt förarbetena till lagstiftningen att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet understiger genomsnittet och att man på så sätt har indikerat en lågkonjunktur. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. För Trelleborgs kommun gäller att uttag från RUR endast kan ske för att täcka underskott d.v.s. att årets resultat efter balanskravsjustering är negativt. Vidare att den underliggande skatteunderlagsutvecklingen för riket och aktuellt budgetår understiger den

4 (6) genomsnittliga ökningen under de senaste tio åren. Som underlag för denna analys skall Sveriges kommuner och Landsting (SKL) beräkningar i aktuellt budgetcirkulär användas. Med SKLs prognos (februari) så beräknas detta vara fallet för 2013 och 2014 (se nedan). Dock redovisas inte något negativt resultat efter balanskravsjustering i den driftbudgetram som nu föreligger. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Snitt 10 år 3,8 3,8 3,9 3,9 4,0 4,0 Årlig 4,0 3,7 3,6 4,3 5,2 4,8 Differens 0,2 0,1 0,3 0,4 1,2 0,8 Budget 2014, som beslutades av kommunfullmäktige i juni 2013, är också utgångsläge för fördelning av ramarna 2015 med justering för tillkommande beslut av kommunfullmäktige till och med februari 2014. De budgetposter som endast avser 2014 års budget, som t.ex. särskilda satsningar, har tagits bort från förslaget för 2015. Vidare har ett antal mindre justeringar av framförallt organisatorisk art arbetats in i ramarna för 2015. Dessa avser överföring av kostnader för politikernas läsplattor till kommunstyrelsen, överföring av lönekostnaderna för förvaltningscheferna till kommunstyrelsen, överföring av kostnaderna för teleservicen till kommunstyrelsen, anslag för Green-room inom kommunstyrelsens ram, överföring av anslaget för toaletterna i Smygehamn till teknisk nämnd samt kompensation till bildningsnämnd och socialnämnd för pris- och löneökning 2012 inom måltidsverksamheten. Enligt beslutet i kommunfullmäktige i mars 2013 angående ny investeringsprocess så skall nämnderna tilldelas investeringsramar för hantering av investeringsprojekt under 5 miljoner kronor. Kapitalkostnaderna för dessa har schablonmässigt beräknats och matchats mot kapitalkostnadsförändringarna enligt nuvarande anläggningsvärde (bokslut 2013). Av bilaga 3 framgår om nämnden kompenserats för ökande kapitalkostnader pga. den föreslagna investeringsramen. När det gäller kapitalkostnaderna så tillämpar kommunen principen att följa den av SKL rekommenderade räntan. För 2015 föreslår SKL en internräntesats på 3,2 procent. Detta innebär en ökning i jämförelse med 2014 då räntan är 2,5 procent. För de skattefinansierade verksamheterna påverkar denna höjning inte utrymmet då ramarna för 2015 justerats i motsvarande mån. Nämnderna har i tidigare års budgetarbeten kompenserats för avtalsrörelse och prisökning, ibland bara för avtalsrörelsen och i något fall har ingen kompensation utgått överhuvudtaget. From budget 2015 så tillämpas en ny princip vad gäller kompensation för pris- och lönekostnadsökningar då de skattefinansierade verksamheterna kompenseras för inflationen med ett sammanvägt prisindex dvs. SKLs Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Principerna för hur indexet beräknats samt utfallet av beräkningen framgår av SKLs cirkulär 14:06 vilket publicerats under februari. PKV är för övrigt samma index som föreslås prisreglera de interna måltidspriserna. För de nämnder som har en volymberäknad budgetram, d.v.s. arbetsmarknadsnämnd, bildningsnämnd och socialnämnd, har hänsyn tagits till

5 (6) förväntad volymförändring 2015 utifrån bifogad befolkningsplan för 2014-2030. Övriga nämnders budgetramar påverkas inte av befolkningsplanen. Nämnderna uppmanas att i sitt budgetarbete aktivt arbeta med taxor och avgifter liksom möjligheten att söka såväl statliga bidrag som EU- bidrag. I detta sammanhang uppmanas nämnderna också att se över hur aktuella taxorna är och även diskutera taxekonstruktionerna. Taxefinansierad verksamhet Tekniska nämnden ansvarar för bl.a. verksamheterna elnät, vatten- och avlopp samt avfallshantering. Dessa är taxefinansierade och redovisas som balansräkningsenheter. Dessa verksamheter bör redovisas separat till följd av kommunfullmäktiges beslut i mars 2013 om investeringsprocessen. Av beslutet framgår även att separata finansiella nyckeltal ska föreslås för de taxefinansierade verksamheterna. Arbetet pågår med jämförelser av historiska värden och med liknande verksamheter. Förslaget är att det ska finnas två finansiella nyckeltal för varje verksamhet. Ett nyckeltal, Soliditet, föreslås mäta den långsiktiga betalningsberedskapen som utgår från verksamhetens balansräkning. Det andra nyckeltalet föreslås mäta och styra verksamhetens resultat. Detta nyckeltal kan kopplas antingen till verksamhetens omsättning, värde på tillgångarna eller till det egna kapitalet. Dessa båda nyckeltal föreslås ligga till grund för beräkning av verksamhetens budgeterade resultat och investeringstak. Bredvid jämförelsen med två specifika nyckeltal bör även en känslighetsanalys upprättas där det redovisas hur det långsiktiga investeringsbehovet påverkar taxan i ett längre perspektiv. Fortsatt utredning, som sker i samverkan mellan kommunledningsförvaltningen och tekniska förvaltningen, bör ske inför slutligt val av nyckeltal. Tekniska nämnden bör kommentera förslaget till finansiella nyckeltal i samband med Mål- och budgetdialogen. Tekniska nämnden ansvarar för att förslag till beslut om förändring av avgifter och taxor kommer till kommunfullmäktige för beslut. Underlaget till investeringsplanen med investeringsbudget för åren 2015-19 ska innehålla beräkning av driftkonsekvenser, med kommentarer. Investeringsplan med investeringsbudget 2015-2019 Utgångsläget för arbetet med investeringsplanen är de finansiella mål som framgår i Budget med flerårsplan 2014-16. För skattekollektivet innebär detta bl.a. att kommunens totala investeringsverksamhet begränsas till en andel av summan skatter och statsbidrag som är högst 10 procent dvs 207 miljoner kronor år 2015 respektive 242 miljoner kronor år 2019. Investeringsplanen med budget ska upprättas i form av en flerårsplan för 2015-2019. Denna plan skall också innehålla en investeringsbudget dvs en redovisning av befintliga projekt med anslag samt förslag till nya projektanslag. Utgångsläget för investeringsplanen är den plan som beslutades av kommunfullmäktige i november 2013 och som gäller för 2015-2019. Dock skall beaktas eventuella tilläggsbeslut. Styrelsen och nämnderna ska redovisa förslag till investeringsplan med budget enligt den nya investeringsprocess som kommunfullmäktige beslöt om 2013-03-25 46. Ytterligare anvisningar med mallar och tider för inlämning av material lämnas av kommunledningsförvaltningen. Slutligen föreligger nu förslag till investeringsramar för nämnderna (bilaga 3) vilka skall beaktas i nämndernas investeringsplaner.

6 (6) Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att 1. de i Budget 2014 med flerårsplan för 2015-2016 fastställda finansiella målen ska gälla till och med 2017, 2. nuvarande inriktningsmål ligger fast och effektmålen ska ange nämndernas åtaganden för 2015, 3. befolkningsplanen för 2014-2030 med befolkningsmålet 50 000 år 2025 ska gälla som underlag för planeringen (bilaga 2), 4. en oförändrad utdebitering om 20,36 kr per skattekrona ska gälla som underlag för planeringen, 5. de angivna fördelningsnyckeltalen och ekonomiska ramarna är utgångspunkt för arbetet med budget 2015 och investeringsplan 2015-19 (bilaga 3,4 o 5), 6. den av kommunfullmäktige i november 2013 fastställda Investeringsplanen för 2015-2019 ska utgöra underlag för styrelsens och nämndernas förslag till investeringsbudget för 2015-2019, 7. direktiven i övrigt gäller som underlag för arbetet med Budget 2015 med flerårsplan 2016-2017. Raymond Lützhöft Budget- och utvecklingschef