Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen



Relevanta dokument
Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

Rapport Aktiv hälsostyrning vårdcoacher 2013

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher Bilaga 4

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Vårdepisodersättning. Pilotinförande 2018 för höft- & knä-, obesitas- och ryggkirurgi 2017-XX-XX

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Närsjukvårdscentra en samordningsfunktion till stöd för patient och verksamhet

Handlingsplan

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014


Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård för multisjuka äldre

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

Ordförandekonferens för de medicinska sektorsråden

LS Motion 2009:32 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård for multisjuka äldre

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare

för omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare?

Figur 1: Gul, rosa och blå färg visar vilka kommuner som har möjlighet att avropa vilken option.

PROAKTIV HÄLSOSTYRNING. En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom och diagnos

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ slutenvård

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

GR IFO-nätverket. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Tydlig teamsamverkan vårdcentral hemsjukvård

OLG Skaraborg. Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL,

Omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Ordförandekonferens för de medicinska sektorsråden

Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen

Rapportering Ägarutskottet - kvalitet och patientsäkerhet. 4 maj 2017 Karin Möller

Min plan Hur ökar vi patientens delaktighet och förbättrar stödet till alla aktörer i vårdprocessen?

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Presentation av Västra Götalands Överenskommelse och riktlinje Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

Införande av vårdepisodersättningar inom höft/knäproteskirurgi, obesitaskirurgi och ryggkirurgi

Länsgemensam ledning i samverkan

Medborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens på hälsocentraler

Stockholmsvården i korthet

Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 1

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

Patientkontrakt. Projekt maj 2017 januari 2018

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Varför ville vi genomföra projektet?

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter

Projekt Göteborgssjukvården - juni, 2017

Varför en handlingsplan?

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Förförande jämförelser

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Närvård i västra Sörmland

Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

Projekt Närsjukvård Sjuhärad. Information SÄS styrelse

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Utveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare.

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998

Patientkontrakt - en pilotverksamhet

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

Det unika, kompletta vårdbolaget i Norrtälje

Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Framtidens primärvård

Former för samverkan kring äldre i Stockholms län

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Avancerad sjukvård i hemmet

Remissyttrande SOU 2018:39 God och nära vård En primärvårdsreform

Patientens övergångar. Framgångsfaktorer för att identifiera och implementera arbetssätt som ökar patientsäkerheten

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Inledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Min plan Tillgängliga samordnade individuella planer

Motion 2017:16 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om direktintag vid geriatriska kliniker 26 LS

Detaljbudget 2017 Alingsås lasarett. 1. Sammanfattning. Sida 1(8)

Indikatorer för process uppföljning maj 2019

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Motion 2018:7 av Dag Larsson (S) varför kan inte vården av äldre arbeta mer i team?

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Motion 2016:43 av Tuva Lund (S) om att starta upp hemgångsteam för en trygg och säker hemgång, tillsammans med kommunerna i Stockholms läns landsting

En god vård? SoS 2018

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Plan för arbete med analys av undvikbar slutenvård

Beslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Projektplan Samordnad vårdplanering

Transkript:

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012

Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända utmaningar Demografiska förändringar som gör befolkningen äldre och mer kostnadsdrivande Ny medicinsk och teknologisk kunskap som både kortar vårdtider och skapar nya behov Patientmakt som ökar medvetenheten och informationen om rättigheter och möjligheter Patientens valfrihet att välja vårdgivare och behandling Vad göra? Några exempel Mer fokus på kvalitet och patientresultat ( Livskvalitet och funktionsförmåga) Sammanhållen vård för sköra patientgrupper Standardisering vs individuella vårdplaner Ge patienter möjlighet att mer ta makt över sin hälsa Ge speciell uppmärksamhet och stöd till storkonsumenter 1

Aktiv hälsostyrning (AHS) är en metod för att styra resursfördelning inom hälso- och sjukvården Bakgrund och definition: En liten andel av befolkningen står för majoriteten av sjukvårdskostnaderna Nya analysmetoder/-verktyg gör att det går att förutsäga vem som kommer att ha stora vårdbehov framöver Riktade investeringar inom denna del av befolkningen ger avkastning i form av bättre hälsa och livskvalitet samt bättre ekonomiskt resursutnyttjande Case Management Höggradigt individualiserade program för patienter med omfattande och komplexa vårdbehov Disease Management Fokuserade program för patienter med kroniska sjukdomsgrupper Riskgrupper i befolkningen Incitaments- och ersättningsmodeller så att strukturerat riskförebyggande arbete premieras Allmän folkhälsa Övergripande och långsiktig planering av resursfördelning inom hälso- och sjukvården med fokus på primärprevention 2

Var femte patient som skrivs ut från slutenvården med diagnosen hjärtsvikt eller KOL är återinskriven inom 30 dagar Återinskrivningar inom Västra Götaland oavsett diagnos, 2007-2010 Andel återinskrivningar Inom 30 dagar Andel återinskrivningar Inom 90 dagar Hjärtsvikt 20% 36% KOL 19% 34% Förmaksflimmer 18% 32% Stroke 13% 24% Not: Källa: Diagnoser enligt följande ICD-10 koder: Förmaksflimmer 148, Hjärtsvikt I50, Stroke I60-I64, KOL J44. Huvud- och bidiagnoser medräknade för att fastställa första inskrivning i sluten vård. Alla första inskrivningar har en sjukdomsfri wash-in-period på 1 år, det vill säga patienten har inte varit inskriven för diagnosen på minst 1 år. Inkluderar planerad och oplanerad vård Socialstyrelsen 3

Övergripande målsättningar för utvecklingsarbetet Övergripande målsättningar för utveckling av AHS (inom 3-5 år) Utveckla och implementera nya modeller för bättre hälsa, mer patientinflytande, bättre service och bättre vårdkvalitet för utsatta patientgrupper Öka patientsäkerheten genom en bättre koordinerad vårdkedja sömlös vård och mer informerad patient På lokal nivå öka samverkan mellan kommun och region för att skapa bättre vård och omsorg Specifika målsättningar för pilotarbetet 2012 Förbättra livskvaliteten hos deltagande patienter med omfattande och sammansatta behov av hälso- och sjukvårdsinsatser Minska inflödet till akutmottagningarna Öka förståelse hos patient, vårdgivare och beställare för de faktorer som driver oplanerade vårdkontakter 6

Projektorganisation 2012 för utvärdering av aktiv hälsostyrnig HSA ledningsgrupp/hsu Hälso- och sjukvårdsdirektör NUsjukvården Sjukvårdsledningsgruppen Kontaktytor mot sektorsråd, forskare m. fl. Projektgrupp från HSA och Health Navigator Piloter SU/Östra Alingsås lasarett 7

Fokus för det planerade pilotarbetet 2012 Pilotsammanfattning Tidsplan 2012 Involverade sjukhus Målgrupper Interventioner Önskade resultat Piloter vid 3 akutsjukhus: SU/Östra, NU-sjukvården och Alingsås lasarett Mångbesökare vid akuten Äldre patienter med hjärtsvikt och/eller KOL Identifiering genom prediktiv modell Telefonkontakter med patient och vårdgivare Förbättra livskvalitet hos deltagande patienter Minska inflödet till akutmottagningar Öka förståelse för de faktorer som driver oplanerade vårdkontakter 15 mars Patienter börjar rekryteras till piloterna 1 jun Första resultatutvärdering 1 nov Mer omfattande utvärdering Nov dec Diskussioner och beslut kring eventuellt breddinförande 8