ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2011

ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2011

Trygghet och framtid skapar vi tillsammans Med visionen Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass att leva i, att arbeta i och att besöka har vi fortsatt att utveckla Örnsköldsvik. Örnsköldsvik är en av Sveriges tryggaste större kommuner. Det fick vi under 2011 än en gång kvitto på, denna gång i SKL:s öppna jämförelser Trygghet och säkerhet. Tryggheten skapar vi tillsammans, människor emellan och i kommunens alla verksamheter. Tryggheten innebär ett långsiktigt arbete, för att skapa goda livsmiljöer och en tillväxt för nya möjligheter. Tillväxten börjar med barnens uppväxt. Därför är det roligt att kunna konstatera att flera nya förskolegrupper startade under 2011 och vi har också startat 2012 med fler. Vi fortsätter nu att möta jobbkrisen genom satsningen inom ramen för Ungas chanser. Även under 2011 fick ungdomar, drygt 60 unga arbetslösa, möjlighet att arbeta under sex månader i kommunala verksamheter och vi får nu alltså se en fortsättning på det. Unga människors vilja och lust att vara med är den grund vi ska bygga på och det innebär att vi behöver jobba för mer dialog med unga i våra olika verksamheter, i alltifrån elevråd i skolan till samråd i samhällsplanering och dialog i Världsklass 2015. Resultaten i skolan har också förbättrats något på senare tid och under året tog vi beslut om att Kulturskolecentrum och Komtek ska vara avgiftsfria. Under 2011 har också Rådhuset tagits i bruk med ett spännande och rikt utbud. Kommunen har som arbetsgivare fortsatt att motverka varsel av tillsvidareanställda med hjälp av en tidigare antagen handlingsplan och fler har fått heltid. Tillsammans med näringsliv och universitet arbetar vi för att utveckla möjligheterna med de gröna jobben, genom bland annat långsiktig forskning och praktisk tillämpning. Vi fortsätter att utveckla samarbetet med teknikföretagen för att ta tillvara den kunskap och kompetens som finns. trafik på Botniabanan, men ännu är vi inte där vi vill vara när det fungerar helt som det ska. Nu väntar vi framförallt på möjligheterna att kunna åka söderifrån till Örnsköldsvik. Skärgårdens infrastruktur har vi arbetat med under ett antal år med stor framgång och 2011 kunde vi glädjas åt beskedet att vi har fått ytterligare EU-medel för en fortsatt satsning. Med en blick i backspegeln kan vi se att det som alltid var mycket som skedde under året, här är ett axplock med ytterligare minnesvärda händelser: Byggstart av nya hotellet, landsbygdssatsning och en väl genomförd landsbygdskonferens med besökare från olika delar av Sverige, årets friluftskommun, demokratidag för unga, 200 jobb genom ComHem, nystart för Världsklass 2015, utvecklade parker, ny organisation i kommunen, flygplatsen blev kommunal, vindkraftutbyggnad och viktiga steg mot en gemensam arbetsmarknadsregion med Umeå togs och bygget av en ny brandstation pågår för fullt. Dessutom grejade Modo ett nytt elitseriekontrakt. Utan framtidstro och gemensamma krafter skapas inte allt detta tack alla för stort engagemang under 2011. När det gäller gröna jobb är vårt energibolag viktigt som en leverantör av bland annat klimatsmart fjärrvärme, ånga till industrin och fjärrkyla. Övik Energi har under de senaste åren gjort stora tunga investeringar och brottas nu med strukturella problem. Energi bolaget har framfört önskemål om att tillföras kapital för att kunna amortera av lån för att kunna sänka sina höga räntekostnader. Övik Energi har också fått skriva ner värdet på sina anläggningar med 233 Mkr och det har lett till att kommunen gått in med sin kapitaltäckningsgaranti med 113,7 Mkr. Kommunstyrelsen har också tillfört ytterligare 60 Mkr under våren 2012. Nu pågår arbetet med att utforma nästa steg i arbetet med att utveckla och stärka energibolaget. För ett väl fungerande samhälle är infrastrukturen av central betydelse. Som vi tidigare uttryckt, utveckling sker där det finns tillgång till kunskap och kompetens. Utveckling av Kunskapsnod Örnsköldsvik, samarbetet med Processum och teknikföretagens samling kring elhybridutveckling bådar gott. Nu har vi utökad Elvy Söderström (S) Kommunstyrelsens ordförande

Örnsköldsviks kommun Kännetecknande för Örnsköldsvik är bland annat kombinationen av en stark företagskultur, trygghet, prisvärt boende, en fantastisk natur, rikt föreningsliv och framgångsrik idrott. Företagen är ofta högteknologiska med stark exportinriktning och lång tradition vilket är god grund för utveckling inom många andra områden. Under en dryg tioårsperiod har ett brett framtidsinriktat arbete för att utveckla Örnsköldsvik pågått. Idag heter detta utvecklingsarbete Världsklass 2015 och samlar ett stort antal medborgare för att göra Örnsköldsvik till en kommun av världsklass att leva och bo i och att besöka. Sommarvågen i Inre hamnen. Befolkningsutveckling Under 2000-talet vände befolkningsutvecklingen till en nettoinflyttning 2003 och därefter också befolkningsökning åren 2006 till 2008. Örnsköldsviks kommun hade 54 930 medborgare vid årsskiftet 2011/2012, därmed minskade kommunen med 143 personer. Största minusposten (-95) står födelsenettot för, det vill säga skillnaden mellan födda och döda under året, och 562 födda barn är den lägsta siffran sedan 2006. Även i riket minskar antalet födslar efter en årlig ökning under 2000-talet. Flyttnettot i Örnsköldsviks kommun visar ett minus på 52, att jämföra med minus 30 förra året. Näringsliv och arbetsmarknad Med sina omkring 2 500 företag är Örnsköldsvik en företagstät kom mun där de stora företagen och tillverkningsindustrin, som är mycket internationellt inriktad, länge har dominerat företagsbilden. Till de största företagen hör BAE Systems Hägglunds, M-real, Hägg lunds Drives, Domsjö fabriker och Sanmina. Papper, sjukvårdsutrust- ning, hydrauliska drivsystem, fartygskranar, stridsfordon, bakverk och elektronik är några exempel på produkter från Örnsköldsvik. I november blev det klart att Com Hem etablerar sig i Örnsköldsvik med omkring 200 arbetstillfällen. Under senare år har spjutspetsteknik och nya produkter börjat utvecklas även inom nya konstellationer som exempelvis Processum Biorefinery Initiative. Handeln har under senare år haft en tydlig uppgång med många nya butiker och nya gallerior. 2008 blev Örnskölds vik för andra gången Årets stadskärna, utsedd av Föreningen Svenska Stadskärnor. Året efter blev också det nya parkeringshuset klart för att kunna ta emot den ökande besöksströmmen och Köpmangatan byggdes om till gågata. Fjällräven Center, som invigdes i augusti 2006 och som ligger vackert beläget vid Inre hamnen är ett viktigt tillskott till upplevelseindustrin. I arbetet med att öka Örnsköldsviks attraktionskraft är samarbetet mellan kommun, näringsliv och näringslivsorganisationer en viktig styrkefaktor. I Svenskt Näringslivs ranking av det lokala näringslivsklimatet i landets kommuner kom Örnsköldsvik på plats 154. örnsköldsviks kommun 3

Av de sysselsatta Örnsköldsviksborna arbetar 22% inom tillverkningsindustrin att jämföra med rikets 15%. För tio år sedan, 2011, var motsvarande siffror 29 respektive 20%. Störst arbetsgivare är Örnsköldsviks kommun med omkring 5 500 anställda, följd av Landstinget, BAE Systems Hägglunds och M-real. I oktober 2011 var 5,6% av befolkningen i åldern 16-64 år arbetslösa och 5,3% i program med aktivitetsstöd. Motsvarande tid 2010 var 5,9% arbetslösa och 6,0% i program med aktivitetsstöd. Regionen utvecklas Botniabanans invigning i augusti 2010 blev en stor folkfest med kunglig närvaro, och föregicks av ett invigningsår fyllt av olika aktiviteter. I och med invigningen var den klar för regionaltrafik mellan Örnsköldsvik och Umeå. En hel del pendlar inom regionen och fler kommer att kunna göra det när trafiken fungerar som den ska fullt ut och när Ådalsbanan kommer igång. Omkring 380 000 invånare i regionen Sundsvall Umeå får förbättrade dagpendlingsmöjligheter med Botniabanan och en större arbetsmarknadsregion bildas. Centrum för utbildning och tjänsteföretag Inre hamnen i centrala Örnsköldsvik är ett intressant utvecklingsområde. I och med Botniabanan och dess resecentrum får området ytterligare fokus. Här har också nya, attraktiva bostäder byggts liksom en ny evenemangsarena. I denna miljö finns Campus Örnsköldsvik med ett flertal utbildningsanordnare inom högre utbildning liksom bibliotek och konferenslokaler. Byggnaden Arken huserar idag ett 50-tal tjänsteföretag och i hamnen har ytterligare båtplatser byggts som en del av skärgårdsutvecklingen, ytterligare nya bostäder byggs både vid vattnet och på Varvsbergets kant med utsikt över fjärden. Utbildning Utbildningsutbudet i Örnsköldsvik har utvecklats till att innefatta både Umeå Universitet och Mittuniversitetet och ett flertal KY-utbildningar. Idag finns sammantaget vid Campus Örnsköldsvik drygt 700 studenter. Den som distansstuderar får service, stöd och vägledning av Lärcentrum och möjlighet att träffa andra studenter i en funktionell studiemiljö. Mellan kommun, näringsliv och utbildningsanordnare bedrivs ett intensivt samarbete för att åstadkomma bra utbildningar för framtiden. En av målsättningarna är att utveckla utbildningsutbudet så att kompetensförsörjningsbehoven hos ortens företag kan mötas. Utepedagogik, kommunal teknikskola och elevdemokrati är tre viktiga delar i Örnsköldsviks kommunala skola. Det är nu gratis igen att delta i Kulturskolecentrums och KomTeks verksamheter och varje förskola och skola har ett naturnära område som ger unika pedagogiska möjligheter. 2010 blev Örnsköldsviks gymnasium certifierat som teknikcollege och ingår därmed i Teknikcollege Bothnia tillsammans med Umeå och Skellefteå kommuner. I Örnsköldsvik anslöts industri-, teknik- och naturvetenskapsprogrammen till Teknikcolleget. Fritid 2011 blev Örnsköldsvik Sveriges friluftskommun. Det långsiktiga arbetet med friluftsfrågor, den strategiska planeringen genom bland annat översiktsplan, grönplan, naturvårdsplan och sättet att jobba med samverkan och för barn och ungdomar låg bakom utmärkelsen. Naturvårdsverket, tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Kultur- och fritidschefers förening, Svenskt Friluftsliv och Svenska Ekoturismföreningen ligger bakom priset. På det sättet vill man uppmuntra och stimulera kommunernas arbete för att människor ska komma ut i naturen. Med omkring 1 000 föreningar och många fritidsanläggningar erbjuder Örnsköldsvik ett stort utbud av aktiviteter. Ishockey, innebandy, ridning, skidåkning, golf, konståkning, gymnastik och fotboll är några exempel. Kommunen har många hallar för idrott med Fjällräven Center och Skyttis Arena för hockey respektive innebandy som kronorna på verket. I projektet En skärgård i världsklass görs en kraftfull satsning på skärgårdsturismen genom framförallt utveckling av infrastrukturen. 2011 blev det klart med ytterligare en period med EU-medel till skärgårdsprojektet och möjligheter till ännu fler satsningar. I kommunen finns museum & konsthall, bibliotek och kulturhistoriska platser som till exempel Gammelgården i Myckelgensjö och Brynge kulturområde. Musiken är en stor del i kulturlivet med många körer, konserter och ett kulturskolecentrum med undervisning i musik, dans, drama, teater och film. Från Vision 2008 till Världsklass 2015 Ökad inflyttning och fler jobb är centralt i utvecklingsarbetet i Örnsköldsvik. I detta syfte bildades Vision 2008 år 1998 med representanter från kommun, näringsliv, intresseorganisationer tillsammans med kommuninvånare för att skapa idéer, initiativ och nya samarbetsformer för kommunens utveckling. Nu bedrivs arbetet under namnet Världsklass 2015. Fokus i Världsklass 2015 ligger efter en omstrukturering senaste året på utmaningarna: Realisera arbetsmarknadsregionen, attraktionskraft i en global värld, klimat-råvaror-energi samt förnyelse och innovation. Exemplen på resultat av utvecklingsarbetet är genom åren många, inte minst är befolkningsutvecklingen under större delen av förra decenniet ett sådant. Regionutveckling i och med Botniabanans tillkomst är ett annat liksom exempelvis ungdomslokalen Sliperiet, kommunala teknikskolan Komtek, evenemangsarenan, nya attraktiva bostäder, utvecklingen av biodrivmedel, företagsservice genom Företagslotsen, inflyttaraktiviteter för de nya Örnsköldsviksborna, insatser för studentorten Örnsköldsvik och chartermöjligheter till både Turkiet och Kroatien. Trivsamt på bryggan i gästhamnen. 4 örnsköldsviks kommun

förvaltningsberättelse GPS Övergripande styrkort Vision: Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass att leva och arbeta i och att besöka. mål kf A. En trygg och säker kommun B. En klimatsmart kommun C. En öppen och tillgänglig kommun D. En kommun med starkt och långsiktigt hållbart näringsliv E. Att kommun med attraktiva och hållbara livsmiljöer F. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi G. En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare H. En aktiv part i byggandet av framtidens region Perspektiv Medborgarnytta 3,5 Perspektivmål 3,8 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 3,5 Effektiv verksamhet 2.1 Utveckling av verksam hets- och kvalitets processer (40%) 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommu3,4 nala servicen (40%) 2.2 Hög tillgänglighet (40%) 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 2.3 Engagerade medarbetare (20%) 4,2 3,8 Attraktiv arbetsgivare 3,6 3.1 Jämställda arbets platser med mångfald (20%) 3,3 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (45%) 4,2 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 3,4 2,8 Ekonomi i balans 4.1 Positivt resultat (50%) 3,8 4.2 Strategiska investeringar (20%) 3,3 4.3 God ekonomistyrning (30%) 3,3 3,2 Utveckling och förnyelse 3,3 5.1 Kreativ miljö (20%) 3,5 5.2 Regional utveckling (30%) 3,3 3,3 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 3,4 5.4 Starkt företagsklimat (25%) betygsintervall bedömning 4,25 till 5 Mycket bra 3,5 till 4,25 Bra 2,5 till 3,5 Godkänt 1,75 till 2,5 Svagt 1 till 1,75 Dåligt GPS Styrmodell för Örnsköldsviks kommun Utgångspunkt för verksamhetsstyrningen är kommunfullmäktiges vision samt fastställda mål för mandatperioden 2011-2014, som antogs i samband med fastställande av Budget 2011. Inför den nya mandatperioden har ett utvecklingsarbete av styrmodellen pågått i kommunledningsförvaltningens ledningsgrupp tillsammans med förvaltningschefsgruppen där de perspektiv och perspektivmål som arbetats fram väl harmoniserar med beslutade kommunfullmäktigemål. Den kommunala verksamheten ska infria kommunmedborgarnas behov och förväntningar genom att använda resurser, avseende både personal och pengar, kostnadseffektivt. Syftet med styrmodellen GPS Gemensam Process för Styrning är att den ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten och på ett överskådligt sätt tydliggöra hur de olika perspektiven samverkar. De perspektiv som betygssätts är medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, ekonomi i balans samt utveckling och förnyelse. Perspektiven betygsätts i intervallet 1-5, där 1 är sämst och 5 är bäst. Utifrån satta betyg genereras en bedömning som också åskådliggörs med olika färger. Då styrkortet har utvecklats 3,3 3,4 och förändrats 2011 görs ingen jämförelse med 2010. Arbetet med att utveckla modellen fortsätter och det innebär att den kontinuerligt utvärderas och anpassas efter förändrade förutsättningar. Med hjälp av styrmodellen ökar förutsättningarna att uppfylla Kommunallagens krav, där anges att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta balanskrav finns också krav på att kommunfullmäktige ska fastställa och utvärdera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, här avses både verksamhetsmål och finansiella mål. Uppföljning har gjorts av kommunfullmäktiges mål och förvaltningsorganisationens styrkort enligt nedan. Vidare genomförs längre fram i förvaltningsberättelsen även en finansiell analys för att ytterligare kunna bedöma god ekonomisk hushållning. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige i Örnsköldsviks kommun har fastställt ett antal mål som ska gälla för mandatperioden 2011 till 2014. Målen är ett sätt att styra verksamheten i de olika nämnderna där verksamheterna i sin tur fastställer egna mål inom ramen för kommunfullmäktiges fastlagda mål. Uppföljning av målen har skett bland annat genom att ta med resultaten från olika öppna jämförelser som kommunen deltar i som genomförs av SCB, Sveriges kommuner och landsting, med flera. Kommunen ligger ofta runt ett medelvärde för riket i snitt som helhetsresultat. I vissa frågor ligger kommunen högt och i andra frågor och resultat finns ett förbättringsområde. Det är viktigt att notera att ingen kommun är bäst på allt och att det finns många saker som inte mäts. Många resultat rangordnas i undersökningarna, vilket ibland innebär att även om man har ett gott resultat som helhet så kan placeringen upplevas som låg av alla kommuner totalt. Betygen som förvaltningsberättelse 5

fastställts för fullmäktiges mål är därför en sammanvägning även av resultaten från de olika nämndernas mål och verksamheter. En trygg och säker kommun bygger bland annat på resultat från ovan angivna undersökningar där kommunens placering i SKL:s jämförelse avseende trygghet och säkerhet var mycket god för kommuner av likvärdig storlek. SCB:s Nöjd Medborgarindex (NMI) rekommenderar ytterligare arbete för en förbättring i resultatet inom områdena förskola, skola, kultur och äldreomsorg. I betyget som anges ingår även skolans resultat av elev- och hälsoenkäter, arbetet med likabehandling, brukarenkäter inom omsorgsverksamheter, det påbörjade byggandet av en ny brandstation, samverkan med landstinget kring de mest sjuka äldre, införandet av Rakel kommunikationssystem och projektet Intog tillsammans med Allmänna arvsfonden. Många av dessa saker sker i samverkan med andra aktörer i samhället, vilket är viktigt för att få en trygg och säker kommun. En klimatsmart kommun skapas genom arbetet med att optimera resurserna på en för klimatet mindre negativ påverkan. Kommunen har därför satsat på att utveckla ett hållbart resande. Framtagandet av en miljö- och energistrategisk plan och arbetet för att få ut effekterna av planen har påbörjats. Framtagandet av en översiktsplan för vindkraft, arbete med grön IT, översyn av användandet av kommunala lokaler och en videokonferensanläggning påverkar alla resultatet för målet. Satsningar görs på mer ekologiska inriktningar gällande kost som produceras av kommunen. Samverkan med landstinget avseende kosten till Örnsköldsviks sjukhus gynnar klimatet. Kommunen blev under året nominerad till priset för Årets återvinningskommun. En öppen och tillgänglig kommun skapas genom att öppettiderna förbättras inom fler verksamheter för att möta behovet hos medborgarna att nå kommunen utanför kontorstider. En ny reception med bättre öppettider och en hög service gör att det är lättare att få kontakt med kommunen. Utveckling kan ses i svarstiderna till kommunmedborgarna. Under året har arbete pågått för att göra ytterligare utveckling av kommunens webbplatser, bland annat avseende skolwebben och fler verksamheter har börjat med synpunktshantering. Dessa ger kommunen en möjlighet att ta del av brister och förbättra sig inom respektive verksamhet. En sak att utveckla mer är möjligheten att föra dialoger med alla. Under året har bl.a. demokratidagar och ungdomsdialoger genomförts och medborgarförslag har lämnats in. Ett förbättringsområde även här kan vara svarstider för dessa. Det finns olika råd inom de olika verksamheterna, exempelvis kulturråd på skolor, brukarråd inom omsorgsverksamheter och handikappråd. Arbete har startats för att under 2012 förbättra kommunens internet/intranät. SCB:s nöjd medborgarindex visar att en förbättring kan ske avseende påverkan och förtroende. Här kan en översyn av svarstider och handläggningstider avseende exempelvis medborgarförslag påverka betyget positivt. Arbetet inom Världsklass 2015 med det nya sättet att hantera olika goda idéer, det vill säga incheckning skapar förutsättning för större delaktighet. En kommun med ett starkt och hållbart näringsliv skapas bland annat genom resultat av företagsetableringar, se nedan. En väl fungerande upphandling som är transparent för näringslivet är en faktor som skapar trygghet för näringslivet. I de undersökningar som finns för riket vad gäller alkoholhandläggning och tillsyn upplever näringsidkare ett gott resultat. Enligt SCB:s nöjd regionindex är resultatet över riksgenomsnittet. Resultatet i den näringslivsranking som gjorts visar att Örnsköldsvik tappat placeringar och hamnar på plats 151 (plats 101 föregående år) av Sveriges 290 kommuner. Attraktiva och hållbara livsmiljöer skapas genom ökad tillgång av goda bostäder på attraktiva platser i kommunen. Detta är en viktig förutsättning för att uppnå detta mål. Under hösten har utredningen Bo bra på äldre dar påbörjats. Kommunens bostadsgaranti för studenter har uppnåtts. Kommunens satsningar på bland annat skärgårdsutveckling och framtagandet av landsbygdsstrategi och kulturstrategi skapar goda livsmiljöer med närhet till bra fritidsaktivitet och naturområden tillgängliga för de flesta. Skolorna har närnaturområden som används i undervisningen. I SCB:s nöjd regionindex, där många av frågorna gäller hur de som bor i kommunen uppfattar sin nära omgivning, ligger kommunen över riksgenomsnittet. Under 2011 fick kommunen utmärkelsen Årets friluftskommun. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi skapas exempelvis genom att förvaltningarna arbetar utifrån den nya organisationen med att effektivisera verksamheten. Strategisk planering görs inom olika verksamheter som till exempel fastighetsförvaltning och effektivt lokalutnyttjande. IT-strategernas arbete med verksamheternas utveckling med IT-stöd har påbörjats. En betalningsmodell har utarbetats för hantering av interna tjänster och en resurseffektiv organisation baserad på en aktiv servicekultur och en gemensam värdegrund eftersträvas. Kommunfullmäktiges två delmål avseende en långsiktigt hållbar ekonomi är följande: Resultatet för kommunen ska ligga på 1-2% av skatteintäkter och statsbidrag. Skattefinansierade investeringar ska inte överstiga 500 Mkr under mandatperioden. Resultatet före extraordinära poster uppgår till 1,9% av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet efter extraordinära poster uppgår till -4,7% av skatteintäkter och statsbidrag. I GPS-styrkortet beräknas betyget utifrån resultat före extraordinära kostnader, vilket också är den resultatnivå som används av SKL för att beskriva kommunsektorns resultatutveckling. Skattefinansierade investeringar håller sig 2011 under riktpunkten 125 Mkr per år. En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare skapas exempelvis genom arbetet med den av kommunfullmäktige beslutade Handlingsplan för att motverka uppsägningar av tillsvidareanställda. Under året har ledarutbildningar genomförts och flera medarbetare går rektorsprogrammet, vilket ska säkerställa kommunens behov av kompetenta ledare. Den årliga medarbetarenkäten visar ett bra nöjd medarbetarindex. Även om sjukfrånvaron i procent av överenskommen arbetstid gått upp något har kommunen en för riket relativt låg frånvaro. Fler medarbetare har erhållit högre sysselsättningsgrader. Kommunen samverkar med flera kommuner i projektet Kompetensbron, vars syfte är att underlätta generationsväxling och kompetensförsörjning. En regional samverkan i en gemensam arbetskraftsregion är påbörjad. En aktiv part i byggandet av framtidens region är ett viktigt mål för att kommunen ska få en hållbar framtid. Arbete pågår med att utveckla ett hållbart resande, bildandet av en kunskapsnod i samverkan med flera universitet och högskolor samt bildandet av ett regionalt utvecklingscentrum kopplat till Umeå universitet och Mittuniversitetet. Under året har ett aktivt arbete med företagsetableringar resulterat i att företag har valt att etablera sin verksamhet i kommunen. Ytterligare satsningar under året har varit bland annat bildande av en regional arbetsmarknadsregion och arbete med en internationell strategi. Kommunen är en aktiv part i arbetet med kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 destination Höga kusten och kommunen deltar i ett flertal företagsnätverk. Uppföljning av förvaltnings - organisa tionens styrkort Förvaltningsorganisationens styrkort innehåller fem perspektiv och respektive perspektiv innehåller 3-4 breda perspektivmål som är av långsiktig karaktär. Vidare används mått för att ge ett underlag för betygsättning i GPS. För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning mellan de perspektivmål som anges nedan. Det genomsnittliga betyget för alla 6 förvaltningsberättelse

Naturens dag välbesökt arrangemang i Årets friluftskommun. perspektiv uppgår för 2011 till 3,5, vilket innebär betyget godkänt. Två av de fem perspektiven uppnår betyget bra och det är perspektiven medborgarnytta och effektiv verksamhet som båda når betyget 3,8. Övriga perspektiv får betyget godkänt. 1. Medborgarnytta (Betyg 3,8 Bra) Perspektivet medborgarnytta består från och med 2011 av målen Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang, Medborgarna vara nöjda med den kommunala servicen samt Medborgarna ska uppleva trygghet. I den kommunala verksamheten pågår många aktiviteter inom dessa områden, men målen mäts genom ett antal utvalda indikatorer. Det slutliga betyget sätts genom att föra samman de olika verksamheternas enskilda betyg med en övergripande bedömning. Det totala betyget för Medborgarnytta är nära 3,8. Av perspektivmålen har trygghetsmålet det högsta betyget på 4,2, vilket också står för den största förbättringen av målen under året. I såväl målet om delaktighet och engagemang som målet om den kommunala servicen spelar SCB:s medborgarundersökning en viktig roll. Senaste mätningen gjordes hösten 2011. 1.1 medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (Betyg 3,5 Godkänt) Målet Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang följs upp genom att mäta kommunmedborgarnas upplevelse av delaktighet/inflytande via Nöjd-inflytande-index från SCB:s medborgarundersökning (30%), möjlighet till engagemang/forum och mötesplatser (20%), antal deltagare och engagemang (20%) samt förvaltningarnas egna mått (30%). Nöjd-inflytande-index (NII) från SCB-mätningen 2011 är 42. Genomsnittet i samtliga 128 deltagande kommuner i de två senaste undersökningarna är 41. Detta ger betyg 3. Utvecklingsarbetet Världsklass 2015 har utvecklat sitt dialogarbete under året, men behåller betyget 3. I kommunens förvaltningar finns forum för delaktighet som till exempel dialogmöten, matråd, handikappråd, pensionärsråd, diskussionsforum på fritidsgårdar, föräldraråd och lokala skolstyrelser, samrådsmöten och engagemangsgrupper i särskilda frågor. Övriga aktiviteter för delaktighet är bland annat informationsinsatser och sådana verksamheter som bygger på delaktighet från medborgarna, exempelvis volontärverksamhet. Antalet forum i kommunens verksamhet beräknas vara ungefär lika många som vid årsskiftet. Betyget bedöms till 4. Förvaltningarna ger betyget 3,9 på det arbete för delaktighet som görs. 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (Betyg 3,4 Godkänt) Målet Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen följs upp genom Nöjd-medborgar-index från SCB:s medborgarundersökning (50%) samt förvaltningarnas egna mått (50%). Örnskölds viks kommun deltar i SCB:s stora undersökning Nöjd-medborgar-index där medborgarna ger betyg på kommunens olika verksamheter. Nöjd-medborgar-index (NMI) från den senaste mätningen 2011 är 54, samma index som genomsnittet i de 128 deltagande kommunerna. Detta ger betyg 3. Förvaltningarnas sammantagna betyg är 3,9. Bildningsförvaltningen mäter medborgarnytta framförallt utifrån elevens perspektiv, där elevhälsan står i fokus och där man sammanfattningsvis kan säga att de flesta eleverna i grundskolan trivs och upplever att de mår bra. Trots detta behöver resultatet när det gäller trivsel på gymnasiet uppmärksammas och arbetsron förbättras i alla åldersgrupper. Brukarenkäter inom välfärdsförvaltningen visar på goda resultat, liksom enkäter när det gäller mat till äldre och patientkost. SKL:s undersökning om myndighetsutövning inom framförallt samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter visar ett genomsnittligt betyg, men när det gäller serveringstillstånd ligger Örnsköldsviks kommun på en nionde plats och bygglovhandläggningen ligger över genomsnittet. Bemötande- och serviceundersökningar beträffande Komlab, museum och konsthall och bibliotek visar ett gott betyg. förvaltningsberättelse 7

1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (Betyg 4,2 Bra) Målet Medborgarna ska uppleva trygghet följs upp genom mätning av trygga barn och ungdomar (30%), trygga äldre (30%), jämförelser i riket om trygghet och säkerhet (20%) samt förvaltningarnas övriga egna mått (20%). Resultatet för trygga barn är betyg 4,1 och för trygga äldre 4,4. I SKL:s öppna jämförelser för trygghet och säkerhet ligger 33% av värdena bland de 25% av kommunerna som har bäst värden. Örnsköldsvik ligger bland de tre bästa kommunerna bland de större. Sammantaget ger detta betyg 4. Förvaltningarnas egna mått ger betyget 4,3. Arbetet för trygghet handlar i samhällsbyggnadsförvaltningen bland annat om ombyggnationer av parkerna i staden, belysning, detaljplaners inverkan på barn och ungdomar, livsmedel- och miljötillsyn och vattensäkerhet. Fastighetsavdelningen inom konsult- och serviceavdelningen medverkar vid bland annat utformning av trygga förskolor och skolgårdar och för både bildnings- och välfärdsförvaltningarna är arbetet för trygga medborgare en central del i vardagens möte med medborgarna. Dessa verksamheter väger tungt i betygsberäkningen när det gäller trygga barn och ungdomar samt trygga äldre. 2. Effektiv verksamhet (Betyg 3,8 Bra) Perspektivet effektiv verksamhet mäts via perspektivmålen utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser, hög tillgänglighet samt engagerade medarbetare. Betyget totalt för perspektivet uppgår för 2011 till 3,8. 2.1 Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser (Betyg 3,6 Bra) Den förändrade organisationen börjar sätta sig och förvaltningarna har utvecklat arbetet med att mäta och följa upp inom perspektivet. Förvaltningarna arbetar med att effektivisera verksamheten. Strategisk planering görs inom olika verksamheter som till exempel fastighetsförvaltning och effektivt lokalutnyttjande. IT-strategernas arbete med verksamheternas utveckling med IT-stöd har påbörjats. En betalningsmodell har utarbetats för hantering av interna tjänster och en resurseffektiv organisation baserad på en aktiv servicekultur och en gemensam värdegrund eftersträvas. Nyckeltal för fastighets avdelningen är framtagna i ett nätverk med andra kommuner, Måttbandet. Under året har en översyn påbörjats i syfte att ta till vara samordningseffekterna. Inom byggenheten har en processkartläggning påbörjats för bygglov och obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Processkartläggningen är en god förutsättning för att skapa en effektivare verksamhet Inom hemtjänsten breddinförs Procapita planering för att använda personalresurserna mera effektivt. Inköp av 500 låssystem (Phoniro) förenklar nyckelhanteringen tillsammans med mobiltelefonen och Mobipen, optisk läspenna, underlättar arbetet med att dokumentera. 2.2 Hög tillgänglighet (Betyg 3,3 Godkänt) Ökad tillgänglighet sker genom god service och information till medborgarna, fortsatt utveckling av e-tjänster, byggande av en ny reception på Nygatan 16, telefonin har effektiviserats och svarstiderna sjunker. Biblioteken i Örnsköldsvik har väl utvecklad webbsida med hög nyttjandegrad. Där finns e-tjänster som rör allt ifrån omlån, reservationer, möjlighet att ställa frågor, lämna inköpsförslag och tycka till om verksamheten såväl som nedladdningstjänster för e-böcker och e-musik samt databaser som är sökbara hemifrån. 2.3 Engagerade medarbetare (Betyg 4,2 Bra) Index ur Medarbetarenkäten visar att kommunen har engagerade medarbetare som trivs, vill och kan ta ansvar. 3. Attraktiv arbetsgivare (Betyg 3,4 Godkänt) Kommunens totala betyg för attraktiv arbetsgivare är 3,4. Det högsta totalbetyget finns inom kommunledningsförvaltningen med 4,2 och det lägsta finns inom välfärdsförvaltningen med 3,1. Övriga förvaltningar ligger på ett betyg strax under 4. 3.1 Jämställda arbetsplatser med mångfald (Betyg 2,8 Godkänt) Det som drar ner betyget i detta perspektivmål är den låga andelen anställda som är utlandsfödda. Kommunen försöker via olika arbetsmarknadsåtgärder anställa invånare med utländsk bakgrund för att öka deras anställningsbarhet på sikt. Andelen män/kvinnor och andelen heltider ligger på en godkänd nivå. Andelen heltider är 69%. Välfärdsförvaltningen arbetar vidare med att öka andelen heltider och målet är att vid rekrytering i första hand erbjuda heltid. Mer bekymmersamt är det med andelen män, 17%, som, om ingenting görs, troligen kommer att sjunka ytterligare på sikt eftersom de män som slutar till största delen ersätts av kvinnor. Detta beror på att det är få män som utbildar sig inom de kvinnodominerade yrken där majoriteten av de kommunalt anställda arbetar. I den långsiktiga personalförsörjningen görs olika insatser för att attrahera män att utbilda sig till yrken inom den kommunala sektorn, bland annat genom att ge pojkar förtur till feriearbeten inom de kvinnodominerade yrkena. Under 2011 har också en satsning gjorts på arbetslösa ungdomar där hälften av ungdomarna är pojkar som erbjudits praktik och även anställning inom yrken med stor överrepresentation av kvinnor. Tolerans ligger på över godkänd nivå och toleransindexet i medarbetarenkäten ligger på 4,5, medan uppfyllandet av jämställdhetsplanen ligger på godkänt. 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (Betyg 3,8 Bra) 91% av kommunens anställda har haft ett utvecklingssamtal under 2011 och det är en ökning med 1 procentenhet jämfört med utfall 2010. Samhällsbyggnads- och välfärdsförvaltningen har inte godkänt betyg för andelen utvecklingssamtal. Ledarskapsindex för 2011 är 4,3, resultatet ligger i nivå med utfall 2010. De enkätfrågor som fått bäst resultat är frågorna angående kunskap om arbetsplatsens mål och kunskap om vad som krävs av medarbetarna i arbetet. Sämst resultat 8 förvaltningsberättelse

har enkätfrågorna angående återkoppling från chef och chefens tydlighet. Alla förvaltningar har ett ledarskapsindex högt över godkänt och konsult- och serviceförvaltningen ligger bäst till med 4,4. 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (Betyg 3,3 Godkänt) Kommunens totala sjukfrånvaro för 2011 är 5,4% av den överenskomna arbetstiden, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med utfall 2010. Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar är 2,7% av den överenskomna arbetstiden, det är en ökning med 0,2 procentenheter. Välfärdsförvaltningen har den högsta sjukfrånvaron med 6,2%, vilket drar ner det totala resultatet. Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Under året har drygt 60% av de anställda varit helt friska eller frånvarande högst fem dagar på grund av sjukdom, vilket är kommunens definition på frisktalet. Det är en försämring med 4 procentenheter jämfört med 2010. Välfärdsförvaltningen har ett frisktal på 51% och det påverkar det totala resultatet negativt. Indexet för medarbetarskap ligger på 4,3 medan indexen för medskapande och betydelsefullhet ligger strax under 4. Andelen anställda som motionerar minst tre gånger i veckan är 56%. 4. Ekonomi i balans (Betyg 3,3 Godkänt) För att koppla mot kommunfullmäktigemålet om en långsiktigt hållbar ekonomi mäts ekonomi i balans via perspektivmålen positivt resultat (50%), strategiska investeringar (20%) samt god ekonomistyrning (30%). I GPS-uppföljningen motsvarar begreppet resultat resultatet före extraordinära poster (+50 Mkr) eftersom det avser den ordinarie verksamheten. I Bokslut 2011 ingår extraordinära poster motsvarande -174 Mkr, vilket avser nedskrivning av aktier koncernbolag i samband med beslutat kapitaltillskott till Rodretkoncernen. 4.1 Positivt resultat (Betyg 3,2 Godkänt) 4.1.1 Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Godkänt) Resultatet i Budget 2011 uppgick till +26 Mkr, vilket motsvarade 1,0% av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet exklusive extraordinära poster uppgår 2011 till +50 Mkr, vilket innebär +1,9% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed uppfylls delmålet om att resultatet ska uppgå till +1 +2% av skatteintäkter och statsbidrag. Jämfört med riket i snitt har dock kommunen under de senaste åren, med undantag från 2008, haft ett något svagare resultat. Resultatet 2011 förväntas dock bli starkare än riket i snitt. resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag GPS-betyg Mycket bra (5) Bra (4) Godkänt (3) KF-delmål av synnerliga skäl läggas till vid balanskravsutredningen. I bokslutet för 2011 hävdar Örnsköldsviks kommun synnerliga skäl för att undanta nedskrivningen av aktier koncernbolag, motsvarande det kapitaltillskott som avser att återställa aktiekapitalet i Övik Energi, från kravet på återställande. Balanskravsresultatet 2011 uppgår till +33 Mkr, vilket motsvarar +1,3% av skatteintäkter och statsbidrag (budget +0,8%). Därmed infrias Kommunallagens balanskrav. 4.1.3 Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Godkänt) Måttet visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I budgeten för 2011 uppgick verksamhetens nettokostnad till 100,1% av skatteintäkter och statsbidrag. I utfallet för 2011 uppgår verksamhetens nettokostnad till 99,2% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att den löpande driftverksamheten finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag 102 101 100 99 98 97 96 100,0 99,8 100,1 4.1.4 Nämndsresultat i % av skattemedel (Betyg Godkänt) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår till -6,1 Mkr, vilket motsvarade -0,2% av totala skattemedel. Redovisat nämndsresultat för 2011 uppgår till +6,4 Mkr, vilket motsvarar +0,2% av totala skattemedel. 4.2 Strategiska investeringar (Betyg 3,5 Bra) 98,4 4.2.1 Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar och resultat +1% (Betyg Mycket bra) Måttet visar hur stor andel av avskrivningar plus ett resultat motsvarande 1% av skatteintäkter och statsbidrag som används till skattefinansierade investeringar, vilka för 2011 uppgår till 117 Mkr. Avskrivningarna uppgår till 95 Mkr och ett resultat motsvarande +1% av skatteintäkter och statsbidrag är 26 Mkr, utfallet är därmed 96,7% (117/121). 4.2.2 Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar (Betyg Svagt) Totala investeringar uppgår till 127 Mkr att jämföra med budgeterade 172 Mkr. Avvikelsen 45 Mkr motsvarar 26%. Arbete pågår med att få en mer realistisk årsbudget avseende investeringar. 99,2 investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar GPS-betyg Dåligt (1) Svagt (2) Godkänt (3) Bra (4) Mycket bra (5) Riket Svagt (2) 40 35 35 GPS-betyg Dåligt (1) Dåligt (1) Riket 30 25 20 25 26 28 26 Svagt (2) 15 Godkänt (3) 4.1.2 Balanskravsresultat i % av skatteintäkter och stats bidrag (Betyg Bra) I balanskravsresultatet räknas reavinster vid försäljning av mark och fastigheter bort. Dessutom ska kostnader som härrör till åberopande 10 5 0 Bra (4) Mycket bra (5) förvaltningsberättelse 9

Ett flertal friluftsområden har tillgänglighetsanpassats, vilket bland annat möjliggör fiske från specialbyggd brygga. 4.3 God ekonomistyrning (Betyg 3,3 Godkänt) 4.3.1 Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och stats bidrag (Betyg Godkänt) Årets resultat exklusive extraordinära poster uppgår till +50 Mkr att jämföra med budgeterade +26 Mkr. Avvikelsen 24 Mkr motsvarar 0,9%. budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag 4 3 2 1 0 1,1 0,6 0,5 4.3.2 Budgetavvikelse i % av skattemedel (Betyg Bra) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår till -6,1 Mkr medan redovisat nämndsresultat för 2011 uppgår till +6,4 Mkr. Avvikelsen +12,5 Mkr motsvarar 0,5% av totala skattemedel. 1,9 0,9 GPS-betyg Dåligt (1) Svagt (2) Godkänt (3) Bra (4) Mycket bra (5) 5. Utveckling och förnyelse (Betyg 3,3 Godkänt) Perspektivet utveckling och förnyelse infördes i styrkortet från 2011 och mäts via perspektivmålen kreativ miljö, regional utveckling, attraktivare och mer hållbar livsmiljö samt starkt företagsklimat. Betyget totalt för perspektivet uppgår för 2011 till 3,3. 5.1 Kreativ miljö (Betyg 3,3 Godkänt) Förutom förvaltningarnas egna mått ingår utbildningsnivå, branschbredd och -djup, indexet för inställning till utveckling i den årliga medarbetarenkäten samt antal högskolestuderande/doktorander/ högre utbildning. I förvaltningarnas berättelser framgår satsningar på detta område, bland annat arbetar skolan för att alla ämnen ska genomsyras av ett entreprenöriellt arbetssätt och att eleverna ska vara aktiva i sitt eget lärande. INNAN-projektet (ett projekt finansierat av Flyktingfonden med målgruppen flyktingar och fokus på kommunikation, distansundervisning och integration som genomförts på välfärdsförvaltningen) har haft sin slutredovisning. Hållbar hälsa för det moderna äldrelivet beviljades del A i Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation, ett projekt där medarbetare från flera förvaltningar samt andra aktörer ingår. I Örnsköldsvik arbetar bland annat samhällsbyggnadsförvaltningen för att skapa, stötta och utveckla miljöer och mötesplatser där såväl den enskilde som grupper kan stimuleras och utveckla kreativitet, bland annat bidrar bibliotek, kultur- och fritidsgårdar, konsthall samt konstnärlig utsmyckning till dessa miljöer och mötesplatser. Ett annat exempel är KomTek, vars verksamhet sker i nära samarbete med näringslivet. Satsningen på 10 förvaltningsberättelse

Kunskapsnod Örnsköldsvik har skapat förutsättningar för en kommunal forskarskola och stöttning av forskning och forskarmiljöer. Lärcentrum, där universitetsbibliotek, lärcentrum och studieplus flyttat ihop, skapar en god miljö för studerande i Örnsköldsvik. En av utmaningarna i Världsklass 2015 är förnyelse och innovation. Bland annat möjliggörs genomförande av Mosaikveckan och Regnbågsveckan via denna utmaning. Kommunen arbetar även aktivt för en kreativ miljö inom området sociala medier och användande av ny teknik. Informationsavdelningen har i samarbete med andra tagit fram en ny grafisk profil och en ny hemsida lanseras 2012. 5.2 Regional utveckling (Betyg 3,3 Godkänt) I delbetyget ingår förvaltningarnas egna mått samt kommunsamverkan och pendling. Det är tydligt att alla förvaltningar och kommunen som helhet nätverkar långt utanför kommungränsen. Dels ingår kommunen i länssamarbete såsom FoU Västernorrland, samarbete med Sundsvalls kommun avseende betalningsmodell, nära arbete med Länsstyrelsen gällande bland annat regionala utvecklingsstrategin samt olika projekt såsom utveckling av skärgård och besöksnäring. Kommunen har även tydlig samverkan norrut gentemot bland annat Umeå för att utveckla arbetsmarknadsregionen och med Umeå kulturhuvudstad 2014, forskningsprojekt med Umeå Universitet såsom Hälsostödjande familjesamtal, Trumprojekt kring Botniabanan gällande personresande och arbetspendling. Samarbete pågår kring Sagavägen och kring världsarvet där det senare knyter till sig Finland. Arbete pågår med gemensam kompetensutveckling, samordning av upphandlingar och utvecklingsprojekt, till exempel Måttbandet. Ett arbete pågår för att se över hur kommunen kan jobba med internationella frågor och internationella projekt. På olika sätt försöker kommunen visa på möjligheterna som Botniabanan ger för bland annat arbetspendling. 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (Betyg 3,4 Godkänt) I delbetyget ingår gränsöverskridande mötesplatser, integration, energieffektiva bostäder, skyddade naturområden, kollektivt resande och förvaltningarnas egna mått. Miljö- och energistrategin antogs 2010 och implementeringsarbete pågår. Samhällsbyggnadsförvaltningen har slutfört utredningen kopplad till "renare luft i centrum", flera pendlarparkeringar har byggts, en satsning på första delen i EU-projektet En skärgård i världsklass har slutförts. Fler exempel på pågående miljöarbeten är projekten Hållbart resande och Ecostry City. Projektet Bygd och stad i balans har startat och del 2 av En skärgård i världsklass har beviljats. Fortsatt aktivt arbete för en bra skolmiljö, idrotts-, förenings- och friluftsmiljö samt trygga miljöer för barn och unga, äldre och personer med funktionsnedsättning görs. I samband med byggande av ny brandstation planeras bra, tekniska lösningar så att alla ska känna sig trygga. I översiktsplanen, som under 2011 har varit ute på samråd, är hållbarhetsfrågorna i fokus. Arbetet med långsiktig strategisk markplanering fortsätter. 5.4 Starkt företagsklimat (Betyg 3,4 Godkänt) Nya företag, servicenivå bland företagen, nätverksbyggande, konkurrensprövning samt förvaltningarnas egna mått ingår i starkt företagsklimat. Flera nya företagsetableringar har skapat en ökad branschbredd, exempelvis ComHem, ett nytt hotell, vindkraftsutbyggnad och JULA postorder. Ett nytt småföretagarpolitiskt program har antagits. Nyföretagandet har ökat under året. Servicenivån har ökat utifrån en undersökning som SKL genomfört, medan däremot placeringen i näringslivsrankingen gått neråt. Inom skolan är målsättningen att stärka det entreprenöriella arbetssättet. Genom satsningen på En skärgård i världsklass har förutsättningarna för turistnäringen förbättrats. Frågor som är viktiga för näringslivet, såsom exempelvis kompetensförsörjning, tas på stort allvar. Se respektive förvaltnings kommentarer för ytterligare information kring uppföljning av GPS:en. Nämndernas planering för arbetet med intern styrning och kontroll återfinns i verksamhetsplaner och uppföljningen i verksamhetsberättelser. Processen för intern styrning och kontroll genomsyrar egentligen all verksamhet i kommunen och därför går arbetet hand i hand med övrig planering och uppföljning. Arbetet med ett enhetligt och kommunövergripande metodstöd för intern styrning och kontroll har fortgått under 2011 och fortsätter även under 2012. En viktig målsättning är att den interna styrningen och kontrollen integreras i kommunens styrmodell GPS. Det här utvecklingsarbetet syftar till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet (god ekonomisk hushållning), en tillförlitlig finansiell rapportering och en god efterlevnad av externa och interna regelverk. Under 2011 har nämnderna arbetat varierat med intern styrning och kontroll. Kommunen har genomfört en omfattande omorganisation som sjösattes 2011. Detta innebar många förändringar, däribland i ansvar och arbetssätt. Det är en av anledningarna till att nämnderna har haft ett mer eller mindre systematiskt arbete med intern styrning och kontroll under året. Nämnderna har ändå bedömt att de fått tillräcklig information för att kunna avgöra den interna kontrollstatusen. För att utveckla kvaliteten i verksamheternas processer, rutiner och system har arbetet med intern styrning och kontroll resulterat i att kommunstyrelsens båda förvaltningar, kommunlednings- och konsult- och serviceförvaltningen arbetat med riskanalyser för att kunna hantera väsentliga risker. Bland ytterligare vidtagna åtgärder kan nämnas bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete i hela verksamheten utifrån Skollagen, läroplaner, styrdokument och kontaktpolitikerbesök. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under året fokuserat intern kontrollarbetet på konteringskontroll av mobilfakuror, räddningstjänstens kompetens bland rökdykare, kvaliteten på miljö- och hälsoenhetens ärendesystem ECOS och Paradisets egenkontroll vad gäller översyn av vattenattraktioner och vattenkvalitet samt träning av livräddningsinsatser. 2012 ska arbetet med ett enhetligt och systematiskt arbetssätt fortsätta. Fokusområden 2012 är ett nytt reglemente för intern styrning och kontroll, utbildningar och riskanalyser. FINANSIELL ANALYS För att ytterligare bedöma om kommunen har en god ekonomisk hushållning består kommande avsnitt i förvaltningsberättelsen av en djupgående finansiell analys av Örnsköldsviks kommuns ekonomi under 2011 baserad på den så kallade RK-modellen som bygger på följande aspekter: Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året samt över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utvecklingen? Resultat och kapacitet BNP-tillväxt, sysselsättning, löneutveckling, inflation samt befolkningsutveckling är exempel på faktorer som har stor påverkan på kommunens ekonomi. I stora delar av Europa har den ekonomiska utvecklingen varit svag under 2011 och detta har bidragit till att svensk export och industriproduktion utvecklats svagt. Det uttrycks ändå en optimism bland många industriföretag och tecken finns på att oron för eurons framtid och risken för akut skuldkris har lättat något, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL bedömer att BNP i stort sett blir oförändrad bland de länder som ingår i eurosamarbetet 2011 förutom i Italien, Portugal, Grekland förvaltningsberättelse 11

Enligt Kommunallagen 8 kap 4 ska kommunens ekonomi planeras och styras mot ett resultat i balans, vilket innebär att intäkterna minst ska överstiga kostnaderna såväl i budget som i bokslut. Av 8 kap 5 a Kommunallagen framgår vidare att eventuella underskott i bokslutet ska inarbetas och det egna kapitalet enligt balansräkningen återställas inom tre år enligt en åtgärdsplan som kommunfullmäktige har att besluta om. Beslut om sådan reglering ska fattas i budgeten senast det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Genom planering och styrning för att nå balans i ekonomin säkras på så sätt det egna kapitalet över tiden. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras. I bokslutet för 2011 hävdar Örnsköldsviks kommun synnerliga skäl för att undanta nedskrivningen av aktier koncernbolag, motsvarande det kapitaltillskott som avser att återställa aktiekapitalet i Övik Energi, från kravet på återställande. Dessa finansiella omstruktureringsåtgärder i form av kapitaltillskott vidtas för att Övik Energi ska kunna uppnå en god ekonomisk hushållning på lång sikt. Under senare delen av 2000-talet har en kraftig expansion skett inom Övik Energi, vilket i stort sett uteslutande har gjorts med lånade medel. Detta har medfört att bolaget tyngs av höga räntekostnader och avskrivningar samt en svag soliditet. Ett kapitaltillskott från kommunen ger möjligheter till en stabil grundsoliditet samt till amortering och därmed också bättre möjlighet till att generera framtida resultat och med det bygga egen soliditet. Örnsköldsviks kommun har dessutom en stark finansiell ställning med en soliditet uppgående till 71% per 2011-12-31 före beslutat kapitaltillskott. En planerad minskning av soliditeten i kommunen i syfte att stärka den ekonomiska ställningen i Övik Energi via moderbolaget Rodret bedöms också vara i enlighet med kravet på en god ekonomisk hushållning inom kommunen. En minskning av soliditeten bedöms inte riskera den finansiella kapaciteten att uppfylla kommunens pensionsåtaganden på lång sikt. Vidtagna omstruktureringsåtgärder bedöms därför inordnas inom synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5 b och därmed frångå balanskravets regler om framtida inarbetning. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvud prinoch Tyskland där tillväxten förväntas falla. Bedömningen från SKL är att den världsomfattande tillväxten går från 3,7% 2011 till 3,3% 2012. Den svenska BNP förväntas öka med 1,0% 2012 jämfört med 4,4% 2011. Enligt Konjunkturinstitutet påverkar statsskuldskrisen i Europa Sverige genom ökad osäkerhet och svag export därför blir 2012 ett år med svag tillväxt. Med en svagare ekonomisk tillväxt följer att arbetsmarknaden försvagas, först påverkas antalet arbetade timmar utan att antalet sysselsatta påverkas, övertidsuttaget minskar och andelen visstidsanställda med relativt korta arbetstider minskar. SKL ser en tydlig minskning av medelarbetstiden under 2011. Den öppna arbetslösheten, i % av befolkningen 16-64 år, i riket, låg på 3,6% vid utgången av 2011. Länets arbetslöshet uppgår till 4,6%. Antalet öppet arbetslösa i Örnsköldsvik, i % av befolkningen 16-64 år ligger på samma nivå som 2010, vilket gör att arbetslösheten i Örnsköldsvik fortfarande ligger på 4,6% motsvarande 1 500 personer. Örnsköldsvik är en kommun i utvecklingens tid. Hösten 2010 invigdes Botniabanan och den knyter då ihop Umeås och Örn sköldsviks lokala arbetsmarknad till en regional arbetsmarknad Botniaregionen, en region med 200 000 invånare. Regionförstoringen är gynnsam av många anledningar. Lokala arbetsmarknader med stor befolkning har exempelvis bättre tillväxtförutsättningar än regioner med liten befolkning. Stora lokala arbetsmarknadsregioner gör det lättare att hitta jobb för båda parter i en familj och bättre förutsättningar till nytt jobb vid arbetslöshet samtidigt som företagen har lättare att hitta kompetent arbetskraft. Under vintern 2011 kom beskedet att ComHem öppnar ett kundservicekontor i Örnsköldsvik, vilket resulterar i 200 nya jobb till kommunen. Även JULA meddelade att en etablering kommer ske i Örnsköldsvik. Lokalerna renoveras nu och portarna förväntas öppna för Örnsköldsviksborna under våren 2012. Ett nytt hotell byggs i inre hamnen och väntas stå klart i mars 2013 och kommer drivas av Elite Hotels. Detta är mycket välkommet då kommuen har ett större behov av hotellrum än nuvarande utbud. Det svaga arbetsmarknadsläget har bidragit till att dämpa löneutvecklingen, den genomsnittliga timlöneökningen har pressats ned kraftigt och löneökningarna har under 2011 legat på runt 2,5%. Samtidigt har uppbromsningen i tillväxten bidragit till att hålla tillbaka inflationen. Enligt SKL finns det ett tydligt samband mellan arbetade timmar och den reala förändringen av skatteunderlaget. 2011 ökade skatteunderlaget tack vare en stark sysselsättningsuppgång men skatteunderlaget hölls tillbaka av bromsen i den allmänna pensionen. SKL förutsätter en stark skatteunderlagstillväxt 2012 trots en svag konjunktur detta beror på att lönesumman växer starkt och att pensionsbromsen släpper. Ekonomins väg mot balans innebär en ökning av arbetade timmar 2013-2015 och därmed växer skatteunderlaget snabbt 2014-2015. Under 2011 ökade Sveriges folkmängd med 67 000 personer och vid årets slut var befolkningen nära 9,5 miljoner. Bidragande orsak till detta är att antalet födslar överstiger antalet döda. Utvandringen under året var på 51 000 och översteg den stora Amerika utvandringens topp år 1887 men bör sättas i relation till den folkmängd som Sverige hade, vilket då ger ett procenttal på 1% 1887 mot 0,5% 2011. Sverige är fortsatt ett invandringsland trots att invandringen 2011 minskade. Liksom de senaste åren fortsatte kommunens invånare att minska 2011. Vid årsskiftet 2011 uppgick antalet invånare i Örnsköldsvik till 54 930 stycken, vilket är en försämring med 143 personer jämfört med 2010. Det beror på att antalet döda överstiger antalet födda samt att antalet utflyttade överstiger antalet inflyttade. Örnsköldsvik har en relativt sett låg rörlighet i befolkningen så det är en stor utmaning att få fler att bosätta sig i kommunen. Årets resultat Resultatet för 2011 uppgår till -124 Mkr, vilket motsvarar -4,7% av skatteintäkter och statsbidrag. Årets resultat innehåller extraordinära kostnader med 174 Mkr, vilket avser nedskrivning av aktier koncernbolag i samband med finansiella omstruktureringsåtgärder inom Rodretkoncernen. Kommunfullmäktige eftersträvar ett resultat mellan 1-2% årligen för att upprätthålla en balanserad och stark ekonomi över tiden. Resultatet exklusive de extraordinära kostnaderna uppgår till +1,9 % av skatteintäkter och statsbidrag, +50 Mkr, vilket innebär att målet uppnås inom den ordinarie verksamheten. Kommunen har under åren 2006-2010 haft positiva resultat, mellan 1,6% till 2,9% av skatteintäkter och statsbidrag. resultatutveckling Mkr 100 50 0-50 -100-150 50 38 30 74-124 12 förvaltningsberättelse