Kvalitetsdokument 2015, Grundskola Mörbyskolan

Kvalitetsdokument 2015, Grundskola Mörbyskolan

Innehållsförteckning 1 Re 339 Mörbyskolan... 3 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.2 Resultatrapportering och analys... 5 1.3 Övriga frågor... 6 1.4 Framgångsfaktorer och goda exempel... 8 Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 2(8)

1 Re 339 Mörbyskolan 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1.1 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Struktur för kvalitetsarbetet Läsåret startar alltid med en genomgång av den nya lokala arbetsplanen och planen mot kränkande behandling och diskriminering. Dessa planer tydliggörs också för eleverna och för föräldrarna. De mål som finns i den lokala arbetsplanen utvärderas vid läsårets slut. Först görs det i arbetslagen och sedan i den pedagogiska ledningsgruppen(plg). Den utvärderingen ligger sedan till grund för den nya lokala arbetsplanen. Var tredje år genomför skolan en kvalitetsgranskning med hjälp av Qualis. I denna granskning är elever, vårdnadshavare och personal i högsta grad delaktiga då deras svar på enkäter bildar underlag för granskningsrapporten. Den rapporten används som underlag för att förbättra verksamheten. Elever och vårdnadshavare har svarat på den årliga brukarenkäten som ger deras syn på skolans verksamhet. Eleverna har vid två tillfällen under läsåret svarat på en trivselenkät som ger grunden till skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering. Under läsårets sista arbetsdagar gör alla lärare en individuell utvärdering av läsårets arbete som sammanställs och ligger till grund för kvalitetsredovisningen och förbättringar inför det kommande läsåret. Elevhälsan gör också en egen utvärdering av sitt och skolans arbete. I år tar elevhälsan också fram ett styrdokument för elevhälsans arbete där det kommer att finnas en rollbeskrivning för elevhälsans medlemmar. Skolans handlingsplaner och policydokument revideras och förnyas varje år. Olika aktiviteter som genomförs under året utvärderas i anslutning till dessa. Tillgänglig lärandemiljö för alla elever enligt SPSM s tillgänglighetsmodell Skolan har som tradition att följa upp elevernas och deras föräldrars upplevelse av lärande miljön och trivseln. I brukarenkäten finns frågor som ger ledtrådar om elevernas och föräldrarnas upplevelse av ledning och stimulans. Skolan har en arbetsgång gällande stödinsatser. Första steget i arbetsgången innebär att lärare skaffar en fördjupad förståelse kring en elevs skolsituation och gemensamt hittar extra anpassningar som fungerar för eleven. Det finns en skriftlig instruktion på hur ett sådant samtal går till samt inspirationslista till olika extra anpassningar samt en blankett för dessa extra anpassningar. Ett omfattande arbete har gjorts på skolan för att skapa konto på inläsningstjänst till alla elever och all personal. Specialpedagogen och mentorerna i de olika klasserna har informerat eleverna om inläsningstjänsten och handlett enskilda elever i användandet av inläsningstjänsten. Skolan har över 700 nerladdade böcker under det första läsåret. 80% av eleverna svarar att de kan få svårare uppgifter om de vill. Enheten behöver arbeta med att det första steget i arbetsgången för elevstödet börjar fungera fullt ut. Öka upplevelsen av att elever erbjuds det stöd som de behöver. Studieron behöver öka. Kännedom hos elever om vad de förväntas att lära och kunna bör bli ännu tydligare. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 3(8)

Likvärdig bedömning och betygssättning Lärarna i de olika ämneslagen hjälps åt vid rättning av nationella prov och andra prov. Lärarna i ämnesgrupper har gemensamma arbetsrum så det finns möjlighet till såväl spontana som planerade sambedömningar. Det finns en hög bedömarkompetens på enheten. I de flesta ämnen finns det ämneskollegor att konsultera i bedömafrågor. Skolan deltar i de gemensamma ämnesbedömningarna med de övriga skolorna i kommunen när det gäller de nationella proven. På skolan hjälps lärarna åt att rätta de nationella proven. 1.1.2 Utvecklingsområden på skolan läsåret 2014/2015 Beskrivning av utvecklingsområden skolan arbetat med under läsåret Mörbyskolans mål för läsåret 2014-15 Lärarens pedagogiska ledarskap/lärarskap är det bästa tänkbara Alla elever når kunskapskraven i alla ämnen Varje elev ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskapsoch personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö Mörbyskolan är en attraktiv skola För att skolan ska kunna utvecklas i rätt riktning är det viktigt att skolan sätter upp höga mål och håller fast vid målen över tid. För att lärarnas pedagogiska lärarskap ska vara det bästa tänkbara fortsätter lärarna med Learning/ Lesson study. Under läsåret har två grupper arbetat med studier i Learning study. Svensklärargruppen genomförde en studie under höstterminen och idrottslärarna genomförde en studie under vårterminen. Ett projekt med språkutvecklande arbetssätt har genomförts i NO/SO-lärargruppen. Rektor har besökt lektioner för att stödja lärarnas arbete med att utveckla undervisningen. Skolan har höga förväntningar på eleverna som i sin tur har höga förväntningar på skolan och förstår att investera i sin framtid. För att skolan ska lyckas med alla elever behöver skolan ha de bästa lärarna, den bästa undervisningen och en trygg, utmanande skola. Skolan har en hög nivå på undervisningen där lärare hela tiden utvecklar sin undervisning. Analys Skolan har inte nått målet att alla elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Av de elever som inte lyckades nå kunskapskraven i alla ämnen var majoriteten elever som är nyanlända och har kommit till Sverige under sin högstadietid. Skolan har inte lyckats att få dessa elever att lära sig svenska i den grad de hade behövt för att de skulle nå kunskapskraven i alla ämnen. Men flera av dessa elever har ändå nått höga betyg i flera ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet ligger på ungefär samma nivå som föregående år trots att skolan har examinerat sju nyanlända detta läsår. Meritvärdet skulle ha blivit högre om man inte räknat med de nyanländas meritvärden. Mörbyskolan är en attraktiv skola då skolan har fått tacka nej till ett stort antal elever som valt Mörbyskolan i skolvalet. Skolan måste givetvis fortsätta arbetet mot målet att alla elever når kunskapskraven i alla ämnen. Detta ska uppnås genom att skolan fortsätter arbetet med att utveckla Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 4(8)

undervisningsmetoder med Learning study, språkutvecklande arbetssätt och genom kollegialt lärande. De nyanlända elevers möjligheter till bättre skola ska skapas genom att en förberedelseklass startas med en lärare som får ett helhetsgrepp över den undervisningen. Skolan behöver också utveckla stödet till elever med särskilda behov så att alla elever når kunskapskraven i samtliga ämnen. Skolan har redan förstärkt organisationen med ytterligare speciallärarkompetens. 1.2 Resultatrapportering och analys 1.2.1 Alla elever skall nå minst godkända i alla ämnen Beskrivning 1.2.1.1 Nådde alla elever alla kunskapsmål Antal elever som inte klarat kunskapskraven i alla ämnen/ Antal elever som inte fått minst betyget E i alla ämnen lå 2014/2015 lå 2013/2014 Årskurs 9 13 10 Skolan har ökat personalen i EHT med en speciallärartjänst. Därmed har man frigjort arbetstid till specialpedagogen att arbeta med övergripande skolutveckling och samordning av stödinsatserna och värdegrundsarbete. En arbetsgång för stödinsatser har initierats och behöver förankras i organisationen.nya blanketter för extra anpassningar har skapats och kommer att användas fullt ut kommande läsår. Stöd vid skrivandet av åtgärdsprogrammen kommer att ges av specialpedagogen. Nytt observationsunderlag för pedagogiska kartläggningarna finns tillgänglig nu. Beskrivning 1.2.1.2 Bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling för varje elev Elever som behöver stöd att nå målen får möjlighet till anpassningar i undervisningssituationen. Extra lästid i biblioteket anordnas för eleverna. Extra studietid finns på schemat. Specialpedagog och speciallärare kan vid behov gå in med olika former av stöd. I vissa fall finns eklevassitent att tillgå. Vi kommer särskilt att arbeta med elever som riskerar att bli "hemmasittare". Skolan etablerar ett samarbete med de sociala myndigheterna för att fånga in de elever som finns i riskzonen. När det gäller utmaningar så visar skolans enkäter att 80% av eleverna och 84% av föräldrarna upplever att eleverna får utmaningar i undervisningen. Enheten fortsätter arbetet med att utveckla inkluderingen samtidigt som biblioteket finns som resurs där skolan kommer att ha både lästid och elevens val i läsande. En tydligare organisation kring nyanlända elever skapas. 1.2.1.3 Eleverna har hög läsförmåga Läsdiagnoserna visar att eleverna i åk 7 har ett bättre resultat än föregående års elever. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 5(8)

Skolan har lagt läsning på schemat utöver timplanen för åk 7 för att utveckla deras läsning då vi sett att resultaten på diagnoserna är sämre än tidigare år. Läsdiagnoserna analyseras för att skolan ska identifiera var extra insatser behöver läggas in. Lärarna får information om resultaten för att kunna stödja de elever som har sämre resultat på diagnoserna. Kompensatoriska hjälpmedel så som inlästa läromedel och böcker introduceras för eleverna. Olika digitala hjälpmedel införs för elever med sådana behov. Extra lästräning genomförs. 1.2.2 Andelen behöriga elever till nationellt gymnasieprogram samt betygsmedelvärdet i kommunens skolor är bland de främsta i landet Resultat av slutbetyg i åk 9 Slutbetyg i åk 9 2015 2014 Sammanvägt meritvärde 252,2 253,7 Behörighet till nationellt yrkesprogram på gymnasiet (antal elever av det totala antalet elever) 129/139 125/129 Kommentarer till tabellen Meritvärdet har minskat något. Skillnaden mellan flickor och pojkar består. Flickorna fick 691 A eller B i betyg medan pojkarna fick 300. När det gäller betyget F var det jämnare. Pojkarna fick 19 F och flickorna fick 14. Andelen behöriga till gymnasiet har minskat. Skolan behöver utveckla utbildningen av nyanlända då endast en av 7 lyckades nå behörighet till gymnasiet. Enheten skapar tydligare rutiner för när mentorer ska signalera till elevhälsan om att frånvaro kan riskera att bli permanent. Elevhälsoteamet kommer att mer aktivt än tidigare följa upp frånvaron i skolan. Enheten förväntas minska antalet elever med stor frånvaro. Elevhälsan utvecklar samarbetet med socialtjänsten. Kompetens att arbeta med elever med hög frånvaro tillförs. 1.3 Övriga frågor 1.3.1 Trygghet, trivsel och inflytande 1.3.1.1 Andelen elever som tycker det råder arbetsro på lektionerna ska öka Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna har minskat med 10 procentenheter. Vi kan inte svara på vad det beror på. Skolan satsar på att ha arbetsro. Eleverna sitter vid förutbestämda platser. Gemenskap och känsla för skolan skapas i arbetet med skolans årligt återkommande traditoner. Vuxenteam och FFF-eleverna arbetar förebyggande med att skapa god stämning på skolan. FFF, Fighting for friendship, är kamratstödjarorganisationen på skolan som tillsammans med vuxenteamet arbetar för gemenskapen på skolan. Om man ser på vår trivselenkät som omfattar alla eleverna på skolan så är eleverna fortsatt mycket nöjda med sin skola. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 6(8)

1.3.1.2 Alla elever känner sig trygga Eleverna känner sig trygga på Mörbyskolan. Över 90% av eleverna har svarat positivt på frågan och våra egna trivselenkäter bekräftar bilden. Föräldrarna har samma bild av skolan som eleverna. Skolan har ett bra förebyggande arbete genom vuxenteam och kamratstödjarna i FFF. Skolans traditioner bidrar till trivsel och trygghet på skolan. värdegrunden bearbetas under mentorstiden. Det sker intensivt i åk 7. Då vi har olika aktiviteter för att jobba in de nya eleverna i Mörbyandan. 1.3.1.3 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Enheten har fått ett sämre resultat i denna fråga än föregående år men ligger i paritet med andra skolor i kommunen. Försämringen kan bero på att skolan inte längre ger skriftliga omdömen utan ger kommentarer i matriserna på Schoolsoft. Kommunikationen från lärarna sker via SchoolSoft som är lite svårnavigerat för föräldrar. 1.3.2 Personal 1.3.2.1 Pedagogisk kompetens och behörighet Beskriv läget kortfattat Enligt skolverkets statistik har enheten 96,2% behöriga lärare. Enligt mitt sätt att se så har enheten 98,1% behöriga lärare. Rekryteringsbehoven ökar då rörligheten bland lärare ökar pga att marknaden för vissa lärarkategorier har hettats. Bristen på lärare trissar upp lönerna och ökar rörligheten. Enheten har 5 förstelärare med ämnesfördelningen enligt följande; Matematik, NO, Sv/Ty, Sv/SvA, Slöjd. Förstelärarna har ansvar för en stor del av skolutvecklingen på skolan. De leder Learning study, språkutvecklande arbetssätt och spetsutbildningen på skolan. Skolan har 10 VFU-handledare och har under läsåret tagit emot 5 studenter. Kompetensutvecklingen är till stor del baserad på kollegialt lärande då våra egna lärare leder lärarnas kompetensutveckling. Enheten har ständigt i gång en studie i learning study. Under läsåret har alla lärare fått en utbildning i språkutvecklande arbetssätt där sedan en grupp av SO/NO lärare har arbetat djupare med det. Varje år utbildas lärare i hur de ska använda skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling av vårt vuxenteam. Alla lärare har deltagit i en endagsutbildning i hur man använder sin ipad i undervisningen. I en förleäsning av Christian Lundahl om betyg och bedömning deltog alla lärare liksom den kommungemensamma föreläning om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. När det gäller kompetensutveckling i hur man använder de digitala verktygen i skolan har enheten god tillgång till kompetens inom enheten. I övrigt kan lärare gå på externa kurser och utbildningar utifrån att det är angeläget för skolan och bygger på våra verksamhetsmål. En tydlig information om vilka kunskapskraven är så att eleverna har en tydlig och klar målbild men samtidigt minska stressen genom att tydliggöra att betygen från åk 9 endast används en gång. Det är tydligt att skolan behöver bli mer motivationsskapande. Under kommande läsår återinför skolan auskultation hos varandra för att utveckla undervisningen. Detta kan vara en viktig del i att höja motivationen hos eleverna. Elevernas delaktighet i hur lärsituationen kan utvecklas är en annan. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 7(8)

Kompetensutveckling när det gäller hemmasittare har redan genomförts och en gemensam utbildning med elevhälsan och socialtjänsten kommer att genomföras under höstterminen. Enheten förväntar sig att minskning av frånvaron under kommande läsår och att upplevelsen hos elever att undervisningen är intressant kommer att öka. 1.4 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Skolan har väldigt höga resultat i elevenkäterna när det gäller trivsel och trygghet. eleverna tycker också att de har bra lärare. 99% av eleverna svarade att de trivs bra eller ganska bra på skolan. På nationella proven lyckades skolan bättre än tidigare i matematik och engelska, lika som tidigare i svenska men sämre i SO och NO. Totalt sett ligger skolan på bra resultat över lag i nationella proven. Skolan har lyckats bra i matematiktävlingar och i skolidrottstävlingar som man har deltagit i. I Rotarys matematiktävling blev Mörbyskolans elever på 1:a och 3:je plats. skolan gick till riksfinal i Pythagoras Quest och landade på en bra fjärde plats. Biblioteket har utvecklats till en viktig del av skolan. Lästid på schemat har utvecklat läsandet på skolan och utlåningen har ökat stort. Bokklubb för intresserade finns och är välbesökt. Analys av skolans goda resultat Skolan har en höggrad av trygghet och trivsel för att skolan aktivt arbetar med att tillsamans med eleverna skapa goda traditioner. Skolans vuxenteam och kamratstödjarna skapar aktiviteter som uppskattas av eleverna. Det skapar en gemensam anda och man känner sig stolt över sin skola. Lärarna är engagerade och nästan alla elever svarar i elevenkäten att de har bra lärare. Det leder till att man har ett stort förtroende hos de vuxna i skolan. Trots de bra resultaten så finns det dock några elever som inte har trivts så bra i skolan och någon har också känt sig otrygg. Det är viktigt att skolan lyckas få alla elever in i trygghet och trivsel. Vi fortsätter att kartlägga platser på skolan som behöver mera tillsyn. Dit är det viktigt att rastvärdar går för att visa vuxennärvaro. Arbetet med att utveckla tillgängligheten i skolan ska fortgå och samarbetet med externa aktörer som socialtjänsten, fältarna, polisen och även föreningar i området bör utvecklas. Nästa års trivselenkät borde visa att alla elever trivs på Mörbyskolan. Kvalitetsdokument 2015, Grundskola 8(8)