På väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande Gunilla Sandberg Didaktik och specialpedagogik Fördjupa förståelsen av olika barns möte med skolan, sett till de villkor som skapas för delaktighet och lärande, särskilt skriftspråkslärande Vad kännetecknar de praktiker barnen möter på väg in i skolan och den övergång som sker mellan förskoleklass och skola? Vad karakteriserar lärares förhållningssätt och didaktiska strategier i mötet med barns olika förutsättningar, erfarenheter och behov? Vad utmärker olika barns möte med skolans praktiker med utgångspunkt i deras berättelser och handlingar? En kvalitativ fallstudie med inspiration från etnografi och hermeneutik Metodologiska utgångspunkter Nio skolor i en svensk kommun Intervjuer med specialpedagoger Två fall - barngrupper Deltagande observationer Intervjuer med 38 barn, 4 förskollärare och 4 klasslärare Skoldokument Den svenska modellen -Frivillig skolform -Inga mål att uppnå för det enskilda barnet Förskola Förskoleklass kl Grundskola - Samma läroplan, Lgr 11 - Under samma tak 1
1842 Allmän folkskola Växelundervisning Minimikurser Kvarsittning I småskolan hade jag barn från 7:de skolåret, somliga hade inte lärt sig att läsa förrän de voro 13 eller 14 år, och då fingo de gå kvar i småskolan fast de voro så gamla. På så vis kom det till att somliga inte finge sluta folkskolan förrän de voro en tjugo år och skulle ut och exercera Nordström, 1991 Hänsyn till de elever som ständigt misslyckades och blev utsatta av lärare och kamrater Hänsyn till lärare och till elever som erbjuds en effektivare undervisning Hänsyn till samhällskostnaderna, då elever som sitter kvar inte är kostnadseffektivt Franklin, 1994 1900 1980 Specialskolor Läsklasser OBS klasser Skolmognadsklasser Hjälpklasser Kliniker S K O L L A G E N I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt Särskilt stöd Anmäla (personal) och skyndsamt utreda (rektor) när barn/elev riskerar att ej nå kunskapskraven eller uppvisar andra svårigheter i skolsituationen Åtgärdsprogram 2
Specialpedagogik det kunskapsområde som ska ge skolan stöd att möta hela variationen av elevers olikhet Retorik praktik Medicinsk / psykologisk Sociologisk Interaktionistisk Dilemman Inkludering Delaktighet En skola för alla Diagnoser Segregation Små grupper Flera barn till särskola Barn är lika och olika Intervju med Mats Ja! När gör du det? Jag gör det i Harry Potter-böcker när jag lägger mig. Då har du läst ett tag, förstår jag? Ja. När lärde du dig det då? Eh, jag lärde mig bara, när jag var tre började jag göra bokstäver, sen sa jag orden och sen blev jag bara bättre och bättre och då började jag inte säga bokstäverna och det fungerade, jag kunde läsa Mm, läser du något här i skolan? Nej, bara hemma. Intervju med Melvin Det var om den bokstaven.., i - är det det raka strecket? Ja, vilken bokstav var det? Det var den här svåra som igelkotten i. Mm, tycker du att i är en svår bokstav? Ja, det är det raka strecket. Då har jag det i mitt namn! Ja, det har du, M e l v i n. Fast jag börjar inte på N. Vad har du för bokstav först då? Inte a, inte b, inte c, inte r det kommer jag inte ihåg. Didaktiska strategier Lust, Motivation, Trygghet, Social gemenskap, Valfrihet, Diagnostiskt förhållningssätt Lek Egen planering Arbete i egen takt Gemenskap och samtal Bas och fördjupning 3
Särskilt stöd Kartläggning/utredning att ha järnkoll Förskoleklass Specialpedagogiskt ingemansland Väntan Vi är inte högprioriterade, inte hennes målgrupp liksom Årskurs 1 Riktas mot enskilda barn Språk ochmatematik Åtgärdsprogram Kvalitativ och kvantitativ Syfte: Fånga upp Fördela resurser Utvärdera undervisning Stöd på olika nivåer Individ grupp och organisationsnivå Generella Teknisk fysisk i k Social Specifika Ja, det tror jag och att arbeta på flera sätt. Nu har jag fått igenom så nästa år har vi köpt in det här Robo memo. Vi har ju många elever som har problem med sitt arbetsminne och vi kan ju variera arbetssätten i det oändliga men vi måste ju också ta itu med det som är problemet och det känns ju kul tycker jag att vi kan jobba med det som är grundproblemet också. Det är ju också vår uppgift, lite så blir det ju i skolan att det hamnar i alla fall i vårt knä oavsett om man har psykologer py och allt inkopplat så talar de bara om att här är problemet, jobbar ni med det? Vi har också diskuterat det här med hur vi ska kunna ge stöd, gemensam tid, något som ska kalla spårtider där alla lärare kan vara engagerade i stöd. Då gör man upp program och de som behöver mattestöd jobbar med matteläraren och de som behöver extra. Man frilägger hela spårets lärare och så går man dit man behöver jobba med och då kan man också jobba med dem som behöver utmaningarna. Didaktisk 4
Lärares förhållningssätt Hur hinder förklaras I min klass finns barn med diagnoser men också många som har en tuff uppväxt, det kan vara till exempel vårdnadskonflikter eller att de helt saknar kontakt med en förälder. Några barn befinner sig på gränsen till utvecklingsstörning, g, sju av barnen har en fysisk funktionsnedsättning. Det finns också några barn som klarar sig bra och går fort fram, några toppar Barnets svårighet Mognad Funktionsnedsättningar Diagnoser Sociala förhållanden INDIVID Skolans svårighet Stora klasser Nationella kunskapsmål Antingen eller Vuxnas kompetens SKOLA Möjligheter Uttrycker positiva erfarenheter och attityder: Jag tycker ju att det är lite spännande att man får tänka till lite och sedan är det inte fel heller i en grupp att barn lär sig, att de lär sig att vi inte är lika. De lär sig att acceptera det. De tycker jag att de har gjort på ett väldigt bra sätt och man kan hjälpas åt. Alla är ju bra på någonting. Och utmaningar Många behov att tillgodose att inte räcka till Hänsyn till alla barn Barns bästa För henne var det den sociala biten som blev jobbig, de andra växte ifrån henne. De började sminka sig och hon vill fortfarande leka häst. Då blev det så att de andra sa att: ja vi leker häst med henne. Och så satt de på henne ett rep och sprang runt. Då hade de gjort sitt för att hon inte skulle vara utanför 5
Det generella mer specifikt Att inlemma det specialpedagogiska stödet i den pedagogiska miljön Det specifika mer generellt Att göra det specialpedagogiska stödet mer vanligt och avdramatiserat Inkluderande undervisning utgår ifrån gruppen Stora grupper Fånga upp i tid Matteuseffekten Stigmatisering Olikhet som berikar Teknik som fallerar Individanpassat id stöd Identitet som en som behöver stöd Delta på egna villkor Lärares kompetens Vuxenstöd Minskade sekundära effekter Sekundära effekter Elevernas integritet Barns/elevers perspektiv Vi möts aldrig av det här att de inte vill gå, tvärtom: ta mig idag. De ser chansen att få vara i en mindre grupp med en vuxen Rätten till stöd kontra rätten till att slippa definieras och behandlas som avvikande (Börjesson & Pl Palmblad, bld2003) REFLEKTION PLANERING SAMVERKAN Tack för att ni lyssnade! 6