Kvalitetsbarometern LSS 2013:3

Kvalitetsbarometern LSS 2013:3 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet i Solna och Sollentuna Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN December 2013

Kvalitetsbarometern LSS 2013:3. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och daglig verksamhet i Solna och Sollentuna. 2013 Utredningsspecialisten, Solna stad och Sollentuna kommun. FÖRFATTAREN Bo Engström TRYCKNING Copy Graf AB, Bräkne Hoby Printed in Sweden 2014 ISBN 978-91-87233-06-7 2

Lättläst sammanfattning Solna och Sollentuna kommun har undersökt vad personer med funktionsnedsättning tycker om sina bostäder och daglig verksamhet som de får som stöd av LSS. Kommunerna har tillsammans gjort undersökningen som heter Kvalitetsbarometern LSS. Kommunerna gjorde undersökningen under oktober och november år 2013. Så gjorde de undersökningen Personerna som skulle svara fick svara på frågor på en dator. En så kallad stödperson hjälpte dom som hade svårt med datorn. Alla personer i undersökningen har svarat på frågorna själva eller med hjälp av stödpersoner. När det har funnits personer som inte har kunnat svara på frågor själva har istället deras anhöriga eller gode män fått tala om vad personerna tycker. Så många personer var med i undersökningen 356 personer fick frågorna. 120 av personerna bor i Solna kommun och 236 av personerna bor i Sollentuna kommun. Kommunerna fick in svar från 264 personer. Det betyder att de flesta svarade på frågorna. Så tyckte de om bostäderna De flesta personerna trivdes i sina bostäder. De svarade att de fick den hjälp de behövde och att personalen lyssnade på vad de tycker. Personerna svarade också att de fick bestämma när de ska sova och vad de ska ha på sig. Men många svarade att de inte fick information om vad som händer i samhället. Många tyckte inte om att olika personer ger dem hjälp. Några tyckte inte heller att de fick bestämma vilken mat de skulle äta. I Solna tyckte några att de inte kunde byta kontaktperson när de inte trivs med kontaktpersonen

Så tyckte de om daglig verksamhet De flesta svarade att de är nöjda med sin dagliga verksamhet. I båda kommunerna tyckte de flesta om sin dagliga verksamhet och kände sig glada när de var där. De flesta svarade också att de fick bra hjälp och stöd av personalen och att personalen lyssnar på vad de tycker. I Solna var personerna missnöjda med att inte få välja mat i daglig verksamhet om de fick mat där. Några svarade också att arbetskamrater ibland var elaka. Jämfört med andra kommuner Samma slags undersökning har också gjorts i Nacka kommun, Upplands Väsby kommun och Upplands-Bro kommun. Man kan jämföra svaren från de olika kommunerna för att se hur bra Solna och Sollentuna kommun är. Svaren visar att Sollentuna är en mycket bra kommun för personer som får stöd av LSS. I Sollentuna är svaren bäst både för frågor om bostäderna och om daglig verksamhet. Också Solna är en bra kommun men svaren är inte lika bra som i Sollentuna. I alla kommunernas undersökningar finns också det som är lika Men många svarade att de inte fick information om vad som händer i samhället. Många tycker att de inte kan byta kontaktperson när de inte trivs med kontaktpersonen Många tycker inte om att olika personer ger dem hjälp. Många var också missnöjda med att inte få välja mat i daglig verksamhet Stödpersonerna som delade ut frågorna säger att många som fick svara på kommunernas frågor var glada över att de fick svara på frågor. De kände att de var viktiga och att någon bryr sig om dem. Jämfört med andra år I Sollentuna är svaren i år bättre än andra år. I Solna är svaren i år ungefär lika bra som andra år. 4

Förord Denna rapport utgör den slutliga dokumentationen av ett uppdrag från Solna och Sollentuna kommun i mars 2013. Utredningskonsult Bo Engström 1 har ansvarat för arbetet och också författat denna rapport. Bo Engström är yrkesverksam i konsultföretaget Utredningsspecialisten, med säte i Haninge Stockholm. Bearbetning av sammanfattning till lättläst svenska har gjorts i samarbete med Centrum för lättläst i Stockholm. Sammanfattningen på lättläst svenska finns också som särtryck till denna rapport. Under datainsamlingen har s.k. stödpersoner för brukarna varit Rebecca Arvidsson (Solna) och Charles S. Virgo (Sollentuna). I årets undersökning har datainsamlingen skett via en webbapplikation. Mikael Lamming har varit tekniskt ansvarig för applikationen. Dataregistrering och statistiska bearbetningar har gjorts via digitalverktyget Survey Gizmo. Vid Utredningsspecialisten har Jennifer Escobar svarat för administrativt stöd vid undersökningens genomförande. Kontaktpersoner och lokala samordnare för uppdraget har varit Monica Edenståhl och Gudrun Jerresand i Solna stad respektive Monika Linderstål, Anette Bolinder och Sitara Khanam i Sollentuna kommun. 1 Bo Engström har flerårig yrkesbakgrund i kvalificerat utrednings- och FoU-arbete inom socialtjänsten, bl.a. i uppdrag som FoU-chef, projektledare/utredare vid Socialstyrelsen och egen konsultverksamhet. Han är socionom och beteendevetare. 5

Innehåll Sammanfattning 7 Bakgrund 9 Syfte 10 Centrala kvalitetsområden 11 Metod 13 Datainsamling 13 Undersökningsaspekter kvalitetsområden, enkätfrågor 14 Särskilda svårigheter i kvalitetsundersökningar mot målgruppen 15 Genomförande 16 Resultat på verksamhetsnivå 1. Personer i gruppbostäder 18 Svarsfrekvens 18 Representativitet 18 Upplevd kvalitet i gruppbostäder kvalitetsindex och positiv/negativ kvot 20 Svarsmönster bland olika svarandekategorier 26 Öppna svar 29 2. Personer i servicebostäder 31 Svarsfrekvens 31 Representativitet 31 Upplevd kvalitet i servicebostäder kvalitetsindex och positiv/negativ kvot 33 Svarsmönster bland olika svarandekategorier 39 Öppna svar 41 3. Personer i daglig verksamhet 42 Svarsfrekvens 42 Representativitet 42 Upplevd kvalitet i daglig verksamhet kvalitetsindex och positiv/negativ kvot 44 Svarsmönster bland olika svarandekategorier 49 Öppna svar 51 Särskild undersökningsaspekt kännedom om möjligheten att välja utförare 55 Avslutande reflektioner 56 Sammanvägda resultat 2013, 2011 och 2009 56 Påverkan av svarandepopulationens sammansättning? 57 Jämfört med andra kommuner i Stockholms län? 58 Som helhet 58 Problematiska aspekter 59 Svarsfrekvens och brukarmedverkan 62 Datainsamling och instrument 63 Referenser 65 Appendix kring databearbetningar 66 Appendix kring representativitet: kön och ålder 68 6

Sammanfattning Solna stad och Sollentuna kommun har gemensamt genomfört brukarundersökningen Kvalitetsbarometern LSS. Undersökningen ägde rum under oktober-november 2013 och genomfördes i samarbete med extern konsult, Utredningsspecialisten. Syftet har varit att belysa hur vuxna personer med funktionsnedsättning upplever kvaliteten i gruppbostäder, servicebostäder och daglig verksamhet. De kvalitetsaspekter som undersökts anknyter till centrala mål som finns angivna i lagstiftningen (LSS). Dessa mål handlar om brukarnas möjligheter till inflytande och delaktighet, självbestämmande och integritet, kontinuitet i hjälpinsatserna, tillgänglighet m.m. Den aktuella undersökningen har tidigare och gemensamt genomförts vid två tillfällen i Solna och Sollentuna (2011 och 2009). I Sollentuna genomfördes dessutom en pilotundersökning 2007. Resultat från tidigare undersökningar och från andra kommuner i Stockholms län finns med som ett jämförelsematerial i resultatredovisningen. Uppgifter om brukarnas upplevelser har i huvudsak samlats in vid organiserade besök hos brukarna i deras boende och/eller dagliga verksamhet. Vid besöken har en särskild s.k. stödperson (konsult) assisterat brukaren att besvara ett antal frågor via en surfplatta. När det gäller de brukare som inte kunnat kommunicera sin upplevelse via surfplattan och stödpersonen, har deras anhöriga eller gode män ombetts förmedla brukarens upplevelser. Så har skett via en särskilt utformad enkät, vilken skickats till anhöriga och/eller gode män per post. Totalt omfattades 356 brukare av undersökningen, varav 120 i Solna och 236 i Sollentuna. Antalet fysiska personer som medverkade var dock lägre eftersom många brukare både var aktuella i undersökningen inom boendet och i den inom daglig verksamhet. Sammanlagt erhölls 264 svar, vilket gav en total svarsfrekvens om 74 %. Svarsfrekvensen var något högre i Solna (77 %) jämfört med Sollentuna (73 %). I båda kommunerna inhämtades merparten av svaren i direktkontakt med brukarna, antingen genom att brukarna svarade helt själva eller med hjälp från stödpersonen. Andelen svar i direktkontakt var något högre i Solna (81 %) jämfört med Sollentuna (66 %). Sammantaget var dock andelen svar i direktkontakt med brukarna något lägre jämfört med den föregående undersökningen. Istället var andelen svar där god man eller anhörig svarat något lite högre, särskilt i Sollentuna. Brukarna och deras ombud gav, i båda kommunerna, omdömen om verksamheten som sammanvägt innebar att verksamheten höll en god kvalitet. Det innebar att brukarna totalt sett och i flertalet fall gav en positiv bild. I Sollentuna var de positiva omdömena något fler jämfört med dem i Solna i årets undersökning, detta gällde både boendet och den dagliga verksamheten. Jämfört med den närmast föregående undersökningen fick Sollentuna ett avsevärt bättre resultat. Inom boendet i Sollentuna hade det samtidigt skett en förändring av 7

sammansättningen av svarande i undersökningen, med en högre andel förmedlade svar och medverkan av gode män. Solna fick istället ett lite sämre resultat inom samtliga delverksamheter. Samtidigt var årets resultat ändå det näst bästa i Solna sedan mätningarna inleddes 2009. Som positivt i boendet framkom, i båda kommunerna, att brukarna trivdes i sina bostäder och upplevde sig få hjälp med det de behövde. De upplevde även att personalen lyssnade på deras synpunkter och att de kunde bestämma i vardagliga beslut kring kläder och sovtider. Däremot var omdömena mer tveksamma vad det gällde stöd med information om sådant som sker i omvärlden (samhällsinformation). Vidare kring att i huvudsak få hjälp av samma personal. I båda kommunerna förekom även tveksamheter kring möjligheter att bestämma kring mat och måltider. I Solna förekom tveksamheter kring att kunna påverka valet av kontaktperson/kontaktman I den dagliga verksamheten var omdömena överlag positiva i båda kommunerna. I båda kommunerna tyckte brukarna som regel om verksamheten och kände sig glada när de var där. Brukarna upplevde sig också få stöd och hjälp av personalen med det de behövde och att personalen lyssnade till deras synpunkter. Endast i Solna förekom lite mer tveksamma omdömen i några aspekter. Dessa gällde främst möjligheten att välja maträtter, när måltider var aktuella i verksamheten, samt förekomsten av att arbetskamrater var lite elaka (mobbades). Jämfört med resultatet från de senaste undersökningarna i Stockholms län fick Sollentuna ett exceptionellt bra resultat. De sammanvägda värdena var jämförelsevis högst ifråga om samtliga delverksamheter. Solna placerade sig istället i en mittenposition jämfört med andra kommuner. Samtidigt var spridningen i kvalitetsomdömen liten mellan olika delverksamheter i Solna, kvalitetsupplevelsen var alltså jämn. Flera av de aspekter som erhöll mer tveksamma omdömen i Solna och Sollentuna, erhöll ett liknande resultat också i andra kommuner. Inom gruppbostäderna gällde det främst att få stöd och hjälp med samhällsinformation och att kunna påverka valet av kontaktperson/kontaktman. I servicebostäderna gällde det framförallt personkontinuiteten. Inom den dagliga verksamheten gäller det främst möjligheten att kunna välja mellan olika maträtter. Slutligen kan även denna gång tilläggas att stödpersonerna rapporterade att många brukare upplevde besvarandet av frågorna om sin situation som ett positivt inslag i vardagen; många kände sig sedda och betydelsefulla. 8

Bakgrund Under senare år har intresset ökat för att synliggöra hur vård och omsorg upplevs av dem som den offentliga verksamheten ytterst är till för. Därmed har det blivit allt vanligare att initiativ tagits till s.k. brukarundersökningar. Inom socialtjänsten har brukarundersökningar framförallt genomförts inom äldreomsorgen. Däremot har det inte varit lika vanligt inom verksamheter som vänder sig till personer som har funktionsnedsättningar. Detsamma gäller i förhållande till klienter inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Sedan slutet av 1990-talet finns också bestämmelser i lagstiftning och föreskrifter, vilka ålägger kommunerna att aktivt arbeta med att säkerställa och utveckla en god kvalitet i verksamheten. Exempelvis anges särskilt i föreskrifter från Socialstyrelsen att verksamheten bör följas upp utifrån hur den enskilde uppfattar verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9). Den undersökning som redovisas i denna rapport, bland vuxna personer med funktionsnedsättningar, har sin bakgrund i en metodik som successivt utvecklats i undersökningsuppdrag och samarbete med olika kommuner i Sverige 2. Den första pilotundersökningen genomfördes i Sollentuna 2007. Undersökningen går under benämningen Kvalitetsbarometern LSS eftersom den i metodval och redovisningsformer har beröringspunkter med ett, av upphovsmannen 3 utvecklat, systematiserat koncept för brukarundersökningar inom socialtjänsten. I det ingår beröring i den övergripande ambitionsnivån; nämligen att tillhandahålla en surveyundersökning (översiktlig kartläggning) av kvalitetsupplevelsen inom olika verksamhetsområden och enheter. 2 Upplands-Bro kommun (2013), Upplands Väsby kommun (2012), Solna och Sollentuna kommun (2011), Nacka och Tyresö kommun (2011), Olofström (2010), Solna och Sollentuna (2009), Sollentuna (2007). I pilotundersökningen 2007 utprovades metoden i samarbete med omsorgspersonal och brukare i Karlskronas och Karlshamns kommun, metodiken reviderades senare i samarbete med Sollentuna kommun 2009 och fortlöpande i senare uppdrag. 3 Författaren. 9

Syfte Kvalitetsbarometern LSS syftar till att: ge verksamhetsövergripande kollektiva bilder av brukarna och de närståendes upplevelser av kvalitet inom bostäder med särskild service och daglig verksamhet i Solna stad och Sollentuna kommun, ge information om brukarnas upplevelser av kvalitetsaspekter som anges som centrala i lagstiftning (LSS), identifiera välfungerande områden respektive eventuella förbättringsområden, tillhandahålla underlag för jämförelser mellan olika verksamhetsområden och enheter inom kommunernas verksamhet för personer med funktionsnedsättningar, göra jämförelser med tidigare undersökningsresultat inom ramen för arbetet med Kvalitetsbarometern LSS och stimulera till engagemang bland personalen i frågor kring kvalitet i verksamheten. Resultat redovisas på mer övergripande verksamhetsnivå och för enskilda verksamheter och enheter. I följande rapport presenteras resultatet från undersökningen på en övergripande verksamhetsnivå, medan enskilda enheters resultat presenteras i särskilda och separata underlagsrapporter 4. 4 En för vardera kommun; Solna respektive Sollentuna. Underlagsapporterna tillhandahålls som datafil i PDF-format (Portable Document Format) till respektive kommun. 10

Centrala kvalitetsområden När det gäller grundläggande kvalitetsmål inom omsorger om personer med funktionsnedsättningar framgår följande av lagtexten (1993:387): 5 Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 6 Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Lag (2005:125). [min kursivering] Av samma lagtext framgår också under rubriken Rätten till insatser : 7 ( ) Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Lag (2005:125). [min kursivering] De kanske mest centrala kvalitetsaspekterna utifrån lagtexten avser, så som jag tolkar den, att verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet samt att den enskilde ska ges möjligheter till inflytande och medbestämmande. De primära kvalitetsområden som undersökningen är inriktad på rubriceras därför som Självbestämmande och integritet respektive Inflytande och delaktighet. Dessa båda kategorier kan uppfattas som delvis överlappande, men som de kommit att operationaliseras i undersökningen finns en nyansskillnad. Självbestämmande och integritet avser att fånga den enskildes upplevelse av lyhördhet, trygghet med och respekt från personalen. Medan inflytande och delaktighet avser att belysa hur den enskilde upplever sig kunna påverka och vara delaktig i vardagen. Två andra kvalitetsaspekter som är centrala handlar om att hjälpen ska vara lätt tillgänglig och att insatserna ska vara varaktiga och samordnade. Det senare tolkas här bl.a. som att de ska präglas av kontinuitet i olika bemärkelser. Dessa kvalitetsområden har därför rubricerats som Tillgänglighet respektive Kontinuitet. Ett femte kvalitetsområde har rubricerats som Helhetssyn. Helhetssyn är framförallt en uppmaning till vårdgivaren att uppmärksamma olika omständigheter i den enskildes situation och i omgivningen, vilka kan vara av betydelse för att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. Utifrån ett brukarperspektiv ligger dock närmast att översätta helhetssyn till den enskildes övergripande bedömning av utfallet av insatserna, d.v.s. hans/hennes helhetsomdöme. 11

Ovan nämnda fem kvalitetsområden sammanfaller med de vägledande principer som också kan utläsas från förarbeten till LSS-lagstiftningen 5. De anknyter också till de målsättningar som lokalt formulerats beträffande insatser i form av bostad med särskild service respektive daglig verksamhet 6. När det gäller daglig verksamhet tillkommer meningsfull sysselsättning som ett särskilt kvalitetsområde att uppmärksamma. 5 De vägledande principerna anges med följande begrepp: självbestämmande, inflytande, tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och helhetssyn. 6 Exempelvis i vård- och omsorgsnämndens målbeskrivningar i Sollentuna (pilotkommun för undersökningsmodellen) har följande formulering förekommit för såväl bostad med särskild service som daglig verksamhet: Ledstjärnan skall vara inflytande, delaktighet, självbestämmande och respekt (Sollentuna kommun 1998). 12

Metod Datainsamling Undersökningen syftar till att fånga brukarnas upplevelser av kvaliteten i bostäder med särskild service och daglig verksamhet. Målgruppen är de personer 7 över 18 år som anges i Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Datainsamlingen sker under samma tidsperiod (omkring 1,5 månad) och på samma systematiska sätt för samtliga inblandade verksamheter. Grundläggande är att frågor till brukarna måste ställas i närkontakt med dem och i det sammanhang som frågorna berör. I ett första steg genomförs alltså besök i boenden och dagliga verksamheter, där en kombination av enkäter och strukturerade intervjuer används för datainsamlingen. I samband med årets undersökning har frågeformulären omarbetats till en webbaserad applikation där brukaren tillfrågas och svarar med hjälp av en dator (surfplatta). Som stöd i hanteringen av tekniken finns en neutral stödperson tillgänglig för brukaren. Besvarandet organiseras som en aktivitet i verksamheterna 8 och innebär att strukturerade tillfällen organiseras för medverkan i undersökningen. Undantagna från undersökningens första steg är dock personer med mycket stora kommunikationssvårigheter 9. De stödpersoner som genomför aktiviteten tillhandahålls genom Utredningsspecialisten och har särskild kompetens och instruktion för uppdraget. I ett andra steg, i de fall där brukaren inte kunnat kommunicera sin upplevelse, får anhöriga eller gode män en särskilt utformad enkät per post, genom vilken de ombeds förmedla sin anhöriges upplevelse av kvaliteten i verksamheten. Anhöriga och gode män får dock bara en enkät i de fall brukaren inte motsatt sig medverkan i undersökningens första steg, i så fall går undersökningen inte vidare till anhöriga/gode män. I samtliga steg är det alltså frivilligt att medverka och likaså är de svarandes anonymitet garanterad; i undersökningen registreras inga svar med koppling till enskilda personer. De formulär som används i undersökningen är konstruerade med avsikt att de (1), dels ska vara lätta att förstå och besvara och (2), dels vara inriktade på grundläggande kvalitetsaspekter enligt LSS-lagstiftningen. För att formulären ska vara lätt att förstå och besvara krävs tydliga och enkla frågor och svarsalternativ, genomtänkt layout och endast ett begränsat antal frågor. I syfte att optimera 7 Personer över 18 år (1) med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, (2) med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller (3) med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. 8 Aktiviteten benämns och liknas även populärt för en valdag ( brukaren får rösta/rösträtt ). 9 Ytterligare ett skäl till att undanta brukare från undersökningens första steg kan i särskilda fall vara att de upplever mycket stor oro vid möte med nya människor. Stödpersonerna har dock lång erfarenhet av möten och arbete med målgruppen. 13

brukarnas möjligheter att förstå har såväl frågor som svar kompletterats med bildspråk (Pictogram 10 ). Samtidigt bör tilläggas att ett standardiserat frågeformulär alltid innebär en kompromiss visavi en målgrupp med mycket varierande funktionsförmåga. För flertalet är det nu lätt att svara på frågorna och frågorna känns också adekvata, för andra är det istället fortfarande mycket svårt. I några fall upplevs inte heller vissa frågor som adekvata. Att försöka ha kontroll även över det ingår därför som en ambition i undersökningen. Undersökningsaspekter kvalitetsområden, enkätfrågor De kvalitetsområden och enkätfrågor som använts i den aktuella undersökningen redovisas i tablåer nedan. Det kan observeras att frågeordningen i enkätformulär och vid intervjuer varit en annan. Som en följd av att undersökningen är organiserad som en intervjuundersökning, med särskilda stödpersoner som bisittare och hjälp vid behov, görs en individuell bedömning i varje enskilt fall vad det gäller om brukaren förstår frågor och svarsalternativ. I det fall innebörden som helhet inte kan kommuniceras med brukaren slussar stödpersonen frågorna vidare för besvarande av brukarens anhörig eller god man. I det fall det gäller enskilda frågor slussar stödpersonen brukaren att svara med vet-ej-alternativet. Vad det gäller svarsalternativ och svarsskala har tester med brukarna och möjligheten till bildstöd talat för en tregradig svarsskala, d.v.s. en skala med ett positivt svar (ja), ett negativt svar (nej) och ett mellanalternativ (ibland), samt möjlighet att alltid svara vet inte. Frågor avseende upplevd kvalitet i gruppbostad och servicebostad: Kvalitetsområde Frågor 2013 (med Pictogram) Helhetssyn 1. Tycker du om din lägenhet? 2. Tycker du om dina grannar? Kontinuitet 3. Är det samma personal som hjälper dig? 4. Får du bestämma vilken mat du ska äta? 5. Får du bestämma vilka kläder du ska ha? 6. Får du bestämma vilken tid du ska sova? Tillgänglighet 7. Får du hjälp med det du behöver hemma? 8. Kommer personalen när du behöver deras hjälp? 9. Hjälper personalen dig med fritidsaktiviteter? *) 10. Får du information om sådant som händer ute i samhället? *) Självbestämmande och integritet 11. Lyssnar personalen på det du säger? 12. Vågar du säga till om du inte är nöjd med hjälpen? 13. Är du rädd för någon i personalen? 14. Får du byta kontaktperson bland personalen om du vill? *) Definierat av brukaren 15. Andra synpunkter på lägenhet och personal? *) Möjlighet gavs att svara att aspekten/insatsen inte var aktuell. 10 Pictogram är ett visuellt språk utvecklat för personer som saknar eller har begränsad förmåga att tala, läsa och skriva. Ansvarig för utvecklingen av Pictogram är Specialpedagogiska skolmyndigheten, vilken sedan den 1 juli 2008 ansvarar för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Myndighet har övertagit all verksamhet inom tidigare Sisus, Specialpedagogiska institutet och Specialskolemyndigheten. 14

Över tid har vissa formuleringar reviderats, de har också utökats, främst vad det gäller de två mest centrala målområdena (självbestämmande respektive inflytande). I den mycket differentierade målgruppen berör vissa frågor i boendet aspekter som några brukare klarar på egen hand. I sådana fall finns möjlighet att svara att behov av stöd inte är aktuellt (frågor med asterix). Särskild enkät inom boendet i vissa fall För vissa brukare med (relativt sett) god funktionsförmåga och självständig livsföring samt utan behov av bildstöd, finns en särskilt anpassad enkät. Enkäten kan t.ex. vara aktuell för vissa personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Enkäten är även möjlig att använda som postenkät i undantagsfall. Enkäten utvecklades mot bakgrund av erfarenheter i Nacka och Tyresö (2011) där enkäter, efter förvaltningens önskemål, i några enstaka fall distribuerades per post till nämnda brukare. Postenkäter på detta sätt utgör ett avsteg i metod och används mycket sparsamt, men utgör ibland enda möjligheten att få brukaren att medverka. Frågor avseende upplevd kvalitet i daglig verksamhet: Kvalitetsområde Frågor 2011 (med Pictogram) Helhetssyn 1. Tycker du om den dagliga verksamheten? 2. Tycker du om arbetskamraterna i den dagliga verksamheten? Kontinuitet 3. Är det samma personal som hjälper dig? 4. Vet du vad du ska göra under dagen? Inflytande och delaktighet 5. Får du bestämma vilken mat du ska äta i den dagliga verksamheten?*) 6. Får du vara med och bestämma vad du ska göra i den dagliga verksamheten? Meningsfull sysselsättning 7. Hur känner du dig när du jobbar? 8. Behöver du skynda dig för att hinna göra ditt arbete? Tillgänglighet 9. Får du hjälp av personalen med det du behöver? 10. Får du hjälp när du vill ha det? Självbestämmande och integritet 11. Vågar du säga till om något är fel? 12. Lyssnar personalen på det du säger? 13. Är det någon arbetskamrat som inte är snäll mot dig? 14. Är det någon personal du är rädd för i den dagliga verksamheten? Definierat av brukaren 15. Andra synpunkter på den dagliga verksamheten? *) Möjlighet gavs att svara att aspekten/insatsen inte var aktuell. Inom daglig verksamhet, exempelvis vid företagsplaceringar, förekommer att det inte är aktuellt med servering/tillagning av mat inom ramen för den dagliga verksamheten. Då finns också möjlighet att svara att så inte är aktuellt. Särskild enkät inom daglig verksamhet i vissa fall (yttre praktik) För vissa brukare med (relativt sett) god funktionsförmåga och självständig livsföring samt utan behov av bildstöd, finns en särskilt anpassad enkät. Enkäten är främst tänkt för brukare i s.k. yttre praktik i olika företag/organisationer. Enkäten är även möjlig att använda som postenkät. Enkäten utvecklades mot bakgrund av erfarenheter i Nacka och Tyresö (2011) där enkäter, efter förvaltningens önskemål, distribuerades per post till nämnda brukare i vissa fall. Postenkäter på detta sätt utgör ett avsteg i metod och används mycket sparsamt. 15

Särskilda svårigheter i kvalitetsundersökningar mot målgruppen I en kvalitetsundersökning riktad mot personer med betydande funktionsnedsättningar är oundvikligt att svaren på vissa frågor och från vissa svaranden, till viss del kan avspegla deras funktionsförmåga snarare än den önskvärda kvaliteten i verksamheten. Detta gäller till exempel personer med autism och deras möjligheter att kommunicera sina önskemål. Exempelvis kan valet av vilka kläder personen ska bära eller vilken mat hon/han ska äta, i praktiken ha avgjorts av personalens tolkning snarare än personens uttryckliga önskemål, samtidigt som det sistnämnda inte är möjligt (utan tolkning) som en följd av personens funktionsnedsättning. Vid värderingen av svarsbilden, i synnerhet vad det gäller enskilda enheter, bör alltså beaktas att resultatet i vissa aspekter kan påverkas av sammansättningen av brukare. Med en betydande mängd brukare med omfattande kommunikationssvårigheter kan verksamheten (åtminstone teoretiskt) få ett sämre resultat vad det gäller eftersträvansvärda kvaliteter, i synnerhet vad det gäller självbestämmande, inflytande och delaktighet. Samtidigt är det enskildas funktionsnedsättningar som satt gränser för möjligheten till ideala svar, snarare än brister i förhållningssätt och förmågor hos personalen. Denna svårighet gör det dock inte mindre intressant att försöka fånga hur personer med betydande kommunikationssvårigheter kan uppleva möjligheterna till självbestämmande, inflytande och delaktighet. Bedömt utifrån ambitioner att utveckla kvaliteten i verksamheten kommer också svarsbilden, vid ett negativt utfall och egentligen oavsett huvudorsak, alltid att ha den egenskapen att den erinrar om vikten av att arbeta med dessa kvaliteter även i förhållande till dessa personer. Frågeställningarna i kvalitetsundersökningen anger ju indirekt en önskvärd inriktning på kvalitetsarbetet. Vidare kan noteras att svarsbilden från vissa personer i målgruppen kan vara präglat av den aktuella situationen vid själva besvarandet här-och-nusituationen. Detta gör inte resultatet mindre intressant, men kan eventuellt sätta vissa frågetecken kring dess generaliserbarhet över tid. Med undersökningsdesignen, där det eftersträvats att ifyllandet organiserats till ett samlat tillfälle en s.k. valdag finns dock en tanke om att bättre förutsättningar ska finnas att eventuellt finna förklaringar som har att göra med specifika omständigheter den aktuella dagen eller tillfälligheternas spel. Genomförande En schematisk bild över genomförandet av undersökningen i Solna och Sollentuna redovisas på nästa sida, se bild 1. Undersökningen krävde en hel del förberedelser. Dessa avsåg i huvudsak informationsinsatser, inventering av de brukare som var aktuella i kommunerna, planering av besök i verksamheterna m.m. Förberedelserna följdes av omfattande besök i samtliga verksamheter där bedömningen gjorts att brukarna kunde medverka. Totalt var ca 40 olika 16

verksamheter aktuella i undersökningen inom de båda kommunerna. I stora drag kunde undersökningen genomföras enligt plan. 11 Bild 1: Schematisk översikt över genomförande av Kvalitetsbarometern LSS i Solna och Sollentuna 2013. Förberedelsefas Offert och kontrakt Inledande planering Framtagande av kodstruktur Preliminär inventering Anpassning av formulär Inledande intern information till enhetschefer Solna 23/5 EM 13.15-14.00 Inledande intern information till enhetschefer Sollentuna 27/8 EM 13.00-13.45 Inventering Logistikplanering av besök i verksamheter Tryckning av enkäter Mars V12-13 April V 17 Maj 18-20 Augusti V 35 September V38 Datainsamlingsfas Steg 1 Distribution poster Brukare och stödpersoner Enkätaktivitet ( valdag ) Bestämma omfattning Steg 2 Tryckning och distribution anhörigenkät Steg 2 Anhöriga och gode män September v 39-41 Oktober v 42 Oktober v 43-November V 45 Databearbetning och analys Dataregistrering (Back Up AB) Sista svarsdag 11 november Bearbetning och analys, Rapportskrivning (löpande) November v 46-47 November V 48- November V 50 Resultatredovisning Ledningsseminarium 19/12 Solna FM kl 10-12 Sollentuna EM 14-16 Prel. rapport levereras 16/12 Justering Tryckning rapport Leverans slutrapport Seminarium enhetschefer, personal, politiker 14/1 Solna FM kl 10-12 Sollentuna EM 14-16 November V 51 December v 52 V 3 11 Tyvärr förekom ett par allvarliga planeringsmissar vid genomförande av besöken i Sollentuna, dock ej i Solna. I båda kommunerna förekom samtidigt att det i vissa verksamheter brustit med informationen kring undersökningen och planerade besök (aktuella besökstider, vilka brukare som berördes m.m.). Erfarenheten erinrar om att information och organisation kring undersökningen är en ständigt återkommande utmaning i stora organisationer. 17

2013 2011 2009 Resultat på verksamhetsnivå 1. Personer i gruppbostäder Svarsfrekvens Av grundläggande betydelse för att värdera undersökningen är hur många som besvarat frågeformulären. I tabell 1 nedan redovisas svarsfrekvensen bland personer i gruppbostäder. Tabell 1: Svarsfrekvens i gruppbostäder (Referens: Resultatet 2011, 2009). Urval Svarande N % N % Solna 37 100 26 70 Sollentuna 55 100 38 69 Totalt 92 100 64 70 Solna 35 100 25 71 Sollentuna 55 100 37 67 Totalt 90 100 62 69 Solna 36 100 29 81 Sollentuna 50 100 35 70 Totalt 86 100 64 74 I genomsnitt medverkade drygt två tredjedelar av urvalet i undersökningen (70 %). Utfallet var ungefär detsamma som i den närmast föregående undersökningen. Sett över tid har skillnaderna i svarsfrekvens utjämnats mellan kommunerna. Representativitet Av betydelse för bedömning av underlagets kvalitet är också hur representativa de svarande är i förhållande till den totala mängden personer som uttagits för undersökningen. Här är det möjligt att studera med avseende på vem som svarat, ålder och kön. I tabellerna nedan redovisas fördelningen mellan olika variabler/kategorier i procent. Då undersökningsvolymerna är små bör samtidigt överses med mindre skillnader i procenttalen, särskilt vid jämförelser. 12 Tabell 2: Vem som svarat i gruppbostäder (Referens: Resultatet 2011, 2009). Solna 2013 2011 2009 Sollentuna 2013 2011 2009 Svarandekategori Antal Andel % Andel Andel Antal Andel % Andel Andel Brukaren själv 8 31 36 14 5 13 5 11 Hjälp från stödperson 10 38 24 42 3 8 46 26 Hjälp från anhörig 5*) 19 20 17 11*) 29 32 23 Hjälp från god man 3 12 20 17 17 45 14 40 Ingen uppgift/annan 0 0 0 10 2 5 3 0 Totalt 26 100 100 100 38 100 100 100 *) Av dessa var anhöriga också gode män; 5 i Solna och 9 i Sollentuna. 12 Om man vill vara ortodox är procentberäkningar inte tillämpbara på grupper som är mindre än 100 personer. Procentberäkningar är dock samtidigt ett vedertaget och populärt sätt att visa på proportioner. I små populationer bör det dock göras tydligt att grundmängden är liten och att det beaktas vid bedömning av skillnader uttryckt i procent. 18

Av tabell 2 framgår att det fanns en viss variation mellan kommunerna när det gäller hur olika svarandekategorier blivit representerade i undersökningen. Framförallt gäller det i vad mån svar erhållits i direktkontakt med brukarna, i undersökningens första steg. I Solna inhämtades merparten av samtliga svar i direktkontakt med brukarna (69 %) och totalt sett kunde närmare en tredjedel av brukarna svara själva. I Sollentuna inhämtades istället bara en femtedel av samtliga svar (21 %) i direktkontakt med brukarna. Det kan noteras att en relativt låg brukarmedverkan förekom även i gruppboendet i Sollentuna i en tidigare undersökning, år 2009, om än omfattande en dryg tredjedel (37 %). I Sollentuna har istället svar erhållits från gode män i större utsträckning i årets undersökning. En liknande och hög medverkan från gode män förekom även i undersökningen 2009. I analysen har representativiteten även studerats med avseende på ålders- och könsfördelning bland de svarande i förhållande till de uttagna för undersökningen (urvalet), se appendix 2. Av analysen framkom relativt begränsade förskjutningar. Liksom i den tidigare undersökningen var kvinnor något lite överrepresenterade bland de svarande i båda kommunerna. I den aktuella undersökningen har det, liksom tidigare, inte bedömts möjligt att ta fram uppgifter om de svarandes representativitet med avseende på olika typer av funktionsnedsättningar. De svarande har inte heller tillfrågats om sina funktionsnedsättningar. Det innebär att det inte finns direkta uppgifter för att bedöma hur väl personer med olika typer av funktionsnedsättningar är representerade 13. En mycket grov vägledning kring representativiteten ges dock utifrån i vilken omfattning personer i olika former av boenden (gruppbostäder respektive servicebostäder) medverkat i undersökningen. Redan här kan nämnas att i båda kommunerna erhöll i stort sett samtliga boenden en hög svarsfrekvens, överstigande en lägsta nivå om 50 %. Det betyder också att så gott som samtliga verksamhetsinriktningar (och olika målgrupper) var väl representerade i undersökningen. 13 Ett skäl till det har varit metodologiska svårigheter; (1) att erhålla likvärdiga uppgifter om urvalet (från förvaltningen/personal) respektive de svarande själva och anhöriga/gode män, samt (2) tveksamhet kring vilka parametrar som skulle användas. Ett annat skäl har varit överväganden kring det lämpliga i att identifiera de svarande med avseende på olika typer av funktionsnedsättningar (anonymitet, normalisering). 19

Upplevd kvalitet inom gruppbostäder kvalitetsindex och positiv/negativ-kvot Solna Tabell 5:1: Upplevd kvalitet i Solna positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält. Kvalitetsområde Aspekt/fråga Andel positiva/negativa svar KVALITETS- POS MITT NEG INDEX Helhetssyn 1. Trivs i bostad? 96 4 0 1,92 2. Trivs med grannar? 65 4 8 1,50 Kontinuitet 3. Samma personal? 64 20 12 1,08 Inflytande och delaktighet 4. Bestämma mat? 64 9 14 1,00 5. Bestämma kläder? 73 18 0 1,45 6. Bestämma sovtid? 91 0 5 1,80 Tillgänglighet 7. Hjälp efter behov? 84 12 0 1,75 8. Tillgänglig personal? 62 23 4 1,30 9. Hjälp med fritidsaktiviteter? **) 58 19 8 1,27 10. Får samhällsinformation? **) 31 23 12 0,59 Självbestämmande och integritet 11. Känner sig lyssnad på? 69 15 4 1,48 12. Vågar visa missnöje? 54 8 12 1,16 13. Rädd för personal? ***) 65 8 15 1,13 14. Kan byta kontaktperson? **) 23 4 12 0,60 *) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från indexberäkningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej. Sammanvägt kvalitetsindex 1,29 Om vi inledningsvis uppmärksammar det sammanvägda kvalitetsindexet, utifrån brukarnas och de anhörigas omdömen, fick gruppbostäder i Solna ett värde med god marginal över undersökningens referensvärde för god kvalitet (ett indexvärde lika med eller över 1,00) 14. I Solna erhöll sammantaget tolv av fjorton aspekter ett kvalitetsindex över referensvärdet. Om enskilda aspekter studeras var tydligt att omdömena var mycket positiva när det gällde att brukarna: (1) trivdes i sina bostäder, (2) upplevde sig få hjälp med det de behövde i bostaden, (3) trivdes med sina grannar, (4) upplevde att personalen lyssnade till deras synpunkter, (5) upplevde att de kunde bestämma över sovtider och kläder. Positiva var omdömena också, men i något mindre grad, vad det gällde upplevelsen av personalens tillgänglighet, att våga visa missnöje för personalen, inte känna rädsla för någon i personalen och kring upplevelsen att kunna få hjälp med fritidsaktiviteter. Med fritidsaktiviteter avses här alla former av personliga intresseinriktningar med utgångspunkt från livet i boendet (spela spel, träffa kompisar, lyssna på musik, dansa m.m.). Övriga aspekter som placerade sig ovan 14 Något förenklat innebär det att minst hälften måste vara positiva bland de som tagit ställning i de undersökta aspekterna samtidigt som övriga svarande är tveksamma. I praktiken innebär det ofta att minst 2/3 är positiva i den undersökta aspekten. För fördjupad information kring databearbetningar hänvisas till appendix. 20

referensvärdet, men med betydligt mindre marginal, gällde upplevelsen av personkontinuitet bland personalen och möjligheterna att bestämma vilken mat som skulle tillagas/ätas i boendet. När det istället gäller aspekter där omdömena var mer negativa och låg under referensvärdet var det två aspekter som fick låga omdömen. Den ena aspekten handlade om personalen gav brukaren information om sådant som händer ute i samhället (från det stora till lilla sammanhanget). Här uppgav drygt var tionde att de inte fick sådan information från personalen, var fjärde uppgav att det fick det ibland. Det bör uppmärksammas att ansträngningar gjorts för att exkludera brukare för vilka den hör typen av stöd inte var relevant, då de aldrig upplevt sig behöva hjälp med samhällsinformation. Att frågan/behovet inte var aktuell kunde anges med ett särskilt svarsalternativ. Indexvärdet baseras därför endast på svar från svarande som uppfattade frågan (eller bedömts uppfatta frågan) som relevant. I Solna var det en person som uppgav att hon/han inte hade behov av hjälp med samhällsinformation. En stor andel, närmare var tredje, svarade samtidigt att de inte visste om de fick hjälp med samhällsinformation. I vilken grad personalen sammantaget kan bedömas vara aktiv kring samhällsinformation är därför något oklart. Den andra aspekten som hamnade under referensvärdet gällde upplevelsen av möjligheten att kunna byta kontaktperson i boendet (om brukaren inte trivdes med kontaktpersonen). Här svarade endast omkring var fjärde entydigt ja, medan drygt var tionde svarade nej eller ibland. Mer än hälften svarade dock att de inte visste om det var möjligt att byta kontaktperson och två uppgav att det inte varit aktuellt. Svarsbilden talar för att de flesta brukare är oklara över om det är möjligt att ha synpunkter på (och byta) kontaktperson, eller kontaktman/kvinna, om så skulle vara aktuellt. Här ska tilläggas att frågan om möjligheten att byta kontaktperson utgör en förändring av en tidigare frågeställning kring möjligheten att byta personal i boendet, i det fall kontakten inte upplevdes fungera så väl. Med den nya formuleringen, som infördes på begäran av beställare i andra kommuner, har frågan fått en mer avgränsad och precis innebörd jämfört med tidigare. Samtidigt ska tilläggas att stödpersonen i undersökningen rapporterade att hon ibland behövde förtydliga innebörden i (facktermen) kontaktperson i förhållande till vissa brukare. Från andra sammanhang är också väl känt att olika facktermer som förekommer inom socialförvaltningarna ibland kan vara svårbegripliga för brukarna (Engström 2008 m.fl.). 21

Jämfört med tidigare resultat i Solna Eftersom den aktuella undersökningen tidigare genomförts på ett närmast identiskt sätt finns goda jämförelsemöjligheter över tid. I tabell 5:1:2 redovisas utfallet i kvalitetsindex i årets undersökning tillsammans med resultatet från undersökningarna 2011 och 2009. Tabell 5:1:2 Upplevd kvalitet i Solna 2013, 2011 resp. 2009 positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält. Kvalitetsområde Aspekt/fråga INDEX 2013 INDEX 2011 INDEX 2009 Helhetssyn 1. Trivs i bostad? 1,92 1,84 1,50 2. Trivs med grannar? 1,50 1,33 1,48 Kontinuitet 3. Samma personal? 1,08 0,50 1,23 Inflytande och delaktighet 4. Bestämma mat? 1,00 1,00 0.95 5. Bestämma kläder? 1,45 1,14 1,13 6. Bestämma sovtid? 1,80 0,95 1,57 Tillgänglighet 7. Hjälp efter behov? 1,75 1,68 1,72 8. Tillgänglig personal? 1,30 1,67 1,70 9. Hjälp med fritidsaktiviteter? **) 1,27 1,33 0,86 10. Får samhällsinformation? **) 0,59 0,63 0,73 Självbestämmande och integritet 11. Känner sig lyssnad på? 1,48 1,64 1,52 12. Vågar visa missnöje? 1,16 1,45 0,15 13. Rädd för personal? ***) 1,13 1,65 1,74 14. Kan byta kontaktperson? **) 0,60 1,33 0,00 *) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från indexberäkningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej. 1,29 1,30 1,19 Av sammanställningen ovan framgår att omdömena totalt sett, utifrån sammanvägda kvalitetsindex, ligger på i det närmaste samma nivå som i den närmast föregående undersökningen. Resultatet 2011 var samtidigt avsevärt bättre än det som erhölls år 2009. När det gäller aspekter under referensvärdet kan konstateras att ett par aspekter som erhöll lägre värden i den närmast föregående inte längre kvarstår. Det gäller personkontinuiteten och möjligheten att bestämma sovtider, där omdömena nu är mer positiva. Däremot kvarstår låga värden avseende aktiviteten kring samhällsinformation, faktiskt lägre än tidigare. Härutöver har upplevelsen av möjligheten att påverka vilken personal som hjälper brukaren i boendet, nu avgränsat till valet av kontaktperson, återkommit som en aspekt med lägre värden. Med den ursprungliga och vidare syftningen var värdena även låga kring detta år 2009. 22

Sollentuna Tabell 5:2: Upplevd kvalitet i Sollentuna positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält. Kvalitetsområde Aspekt/fråga Andel positiva/negativa svar KVALITETS- POS MITT NEG INDEX Helhetssyn 1. Trivs i bostad? 79 11 0 1,76 2. Trivs med grannar? 58 16 3 1,45 Kontinuitet 3. Samma personal? 71 26 3 1,37 Inflytande och delaktighet 4. Bestämma mat? 56 33 11 0,88 5. Bestämma kläder? 70 26 0 1,46 6. Bestämma sovtid? 70 26 0 1,46 Tillgänglighet 7. Hjälp efter behov? 92 5 0 1,89 8. Tillgänglig personal? 79 5 3 1,76 9. Hjälp med fritidsaktiviteter? **) 87 8 5 1,74 10. Får samhällsinformation? **) 29 13 13 0,84 Självbestämmande och integritet 11. Känner sig lyssnad på? 70 8 0 1,79 12. Vågar visa missnöje? 68 13 3 1,56 13. Rädd för personal? ***) 71 11 0 1,74 14. Kan byta kontaktperson? **) 49 5 14 1,04 *) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från indexberäkningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej. Sammanvägt kvalitetsindex 1,48 Om vi inledningsvis uppmärksammar det sammanvägda kvalitetsindexet, utifrån de gode männens, de anhörigas och brukarnas omdömen, fick gruppbostäder i Sollentuna ett värde som låg högt över undersökningens referensvärde för god kvalitet (ett indexvärde lika med eller över 1,00) 15. I Sollentuna erhöll sammantaget tolv av fjorton aspekter ett kvalitetsindex över referensvärdet. Flertalet också högt över referensvärdet. Om enskilda aspekter studeras framgick att omdömena var mycket positiva, i hela tio av fjorton aspekter, när det gällde: (1) att brukarna upplevde att de fick hjälp med det de behövde i bostaden, (2) att de trivdes i sina bostäder, (3) att de upplevde personalen som lättillgänglig, (4) att personalen lyssnade till deras synpunkter, (5) att de inte var rädda för någon i personalen, (6) när det gäller stöd med fritidsaktiviteter, (7) möjligheterna att ge uttryck för missnöje, (8) att bestämma kring sovtider, (9) att bestämma ring kläder och (10) att trivas med grannarna. I årets undersökning var omdömena också positiva kring personkontinuiteten och även kring möjligheten att byta kontaktperson (kontaktman/-kvinna) 15 Något förenklat innebär det att minst hälften måste vara positiva bland de som tagit ställning i de undersökta aspekterna samtidigt som övriga svarande är tveksamma. I praktiken innebär det ofta att minst 2/3 är positiva i den undersökta aspekten. För fördjupad information kring databearbetningar hänvisas till appendix. 23

i boendet, om behov fanns av det 16. När det istället gäller aspekter där omdömena var mer negativa och låg under referensvärdet fanns två aspekter med värden strax under referensvärdet. Den första aspekten handlade om personalen gav brukaren information om sådant som händer ute i samhället (från det stora till lilla sammanhanget). Här uppgav en dryg fjärdedel att de inte eller bara ibland fick sådan information från personalen. En dryg fjärdedel uppgav att de fick sådan information. Närmare hälften uppgav istället att de inte visste om personalen var aktiv med samhällsinformation, alternativt att så inte var aktuellt för brukaren (som en följd av kommunikations-svårigheter i min tolkning 17 ). Sammantaget är därför oklart i vilken grad personalen kan bedömas vara aktiv kring samhällsinformation. Den andra aspekten som fick ett värde under referensvärdet handlade om brukarens möjligheter att påverka mat och måltider i boendet. För en tredjedel uppgavs så vara fallet ibland och för en tiondel inte alls. Personer som inte bedömts ha förmåga att kommunicera aktiva val var samtidigt exkluderade från andelsberäkningen. 16 Som tidigare noterats (i redovisninen av Solnas resultat) var frågan om möjligheten att byta kontaktperson en förändring av en tidigare frågeställning som handlade om möjligheten att byta personal i boendet, i det fall kontakten inte upplevdes fungera så väl. Med den nya formuleringen, som infördes på begäran av beställare i andra kommuner, fick frågan en mer avgränsad och precis innebörd jämfört med tidigare. Samtidigt ska tilläggas att stödpersonen i undersökningen rapporterade att hon ibland behövde förtydliga innebörden i (facktermen) kontaktperson i förhållande till vissa brukare. Från andra sammanhang är också väl känt att olika facktermer som förekommer inom socialförvaltningarna ibland kan vara svårbegripliga för brukarna (Engström 2008 m.fl.). 17 Kommentarer från gode män om nedsatt kommunikationsförmåga hos brukaren. 24

Jämfört med tidigare resultat i Sollentuna Eftersom den aktuella undersökningen tidigare genomförts på ett närmast identiskt sätt finns goda jämförelsemöjligheter över tid. I tabell 5:2:2 redovisas utfallet i kvalitetsindex i årets undersökning tillsammans med resultatet från undersökningarna 2011 och 2009. Tabell 5:2:1 Upplevd kvalitet i Sollentuna 2013, 2011 resp. 2009 positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält. Kvalitetsområde Aspekt/fråga INDEX 2013 INDEX 2011 INDEX 2009 Helhetssyn 1. Trivs i bostad? 1,76 1,38 1,82 2. Trivs med grannar? 1,45 0,80 1,31 Kontinuitet 3. Samma personal? 1,37 0,57 1,08 Inflytande och delaktighet 4. Bestämma mat? 0,88 0,53 1,10 5. Bestämma kläder? 1,46 0,97 1,50 6. Bestämma sovtid? 1,46 0,50 1,66 Tillgänglighet 7. Hjälp efter behov? 1,89 1,71 1,94 8. Tillgänglig personal? 1,76 1,17 1,74 9. Hjälp med fritidsaktiviteter? **) 1,74 0,97 1,59 10. Får samhällsinformation? **) 0,84 0,24 0,69 Självbestämmande och integritet 11. Känner sig lyssnad på? 1,79 1,20 1,87 12. Vågar visa missnöje? 1,56 0,36 0,39 13. Rädd för personal? ***) 1,74 1,33 2,00 14. Kan byta kontaktperson? **) 1,04-0,16 0,00 *) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från indexberäkningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej. 1,48 0,83 1,33 Av sammanställningen ovan framgår att omdömena totalt sett, utifrån det sammanvägda indexvärdet, var betydligt mer positiva i årets undersökning jämfört med den närmast föregående. Nivåmässigt liknade det dock utfallet i undersökningen år 2009. Av hela nio aspekter under referensvärdet i undersökningen 2011 så kvarstår bara två aspekter i årets undersökning. Det gällde aktiviteten kring samhällsinformation och möjligheten att påverka mat och måltider i boendet. Samtidigt kunde lite högre värden avläsas i båda dessa aspekter. Värt att notera kan vara att ett värde bara strax över referensvärdet gällde upplevelsen av möjligheten att kunna byta kontaktperson i boendet. Aspekten som rör upplevelsen av att kunna påverka vilka som hjälper brukaren i boendet har dock legat under referensvärdet i tidigare undersökningar. Jämförbarheten försvåras samtidigt av at frågan fått en mer avgränsad innebörd i den här aktuella undersökningen 18. 18 Endast avseende kontaktpersonen/kontaktmannen/kvinnan bland personalen i boendet, mot tidigare mer generellt beträffande möjligheten att påverka vilken personal som stödjer brukaren i boendet. 25