The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 EN REGION O R B E R ÖR TEGI FÖ A R T S S KLING UTVEC IDÉSTUDIER SÅ NÅR VI MÅLEN 2015 september 2010
Förord I din hand har du förslag på hur vi i regionen ska nå de mål som är satta i Örebroregionens utvecklingsstrategi. Förslagen är nedskrivna i tolv idéstudier som behandlar våra målområden i strategin. Idéstudierna arbetades fram under senvåren och sommaren 2010 under ledning av processledare. Vid ett ledningsinternat för kommuner och landsting den 2-3 september fick ett åttiotal personer lämna synpunkter på förslagen som slutligen färdigställdes under september månad. Idéstudierna är inte beslutade och har inte någon formell status i den meningen. Processledarnas förslag ska istället ses som ett arbetsmaterial i regionen och tjäna som inspiration och vägledning för hur vi ska fortsätta att arbeta för att nå våra mål i utvecklingsstrategin. Har du tankar och idéer på detta arbetsmaterial och hur det skulle kunna utvecklas vidare är du välkommen att skicka ett mejl till regionorebro@regionorebro. Under hösten 2010 kommer ett antal personer utses att ansvara för att driva processen vidare inom respektive delområde. Till denna samling av idéstudier finns en separat bilagedel att hämta på regionförbundets webbplats. Ett stort tack till processledarna för arbetet med idéstudierna. Magnus Persson Regiondirektör
Innehåll Utvecklingsområde Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga 4 Kunskapslyft i arbetslivet 12 Utvecklingsområde Innovationer och entreprenörskap Entreprenörskap och företagande 26 Förvaltningsstaden Örebro 40 Innovativa miljöer 50 Utvecklingsområde Lustfyllda möten och upplevelser Sprudlande kulturliv 65 Stora evenemang 74 Rika naturupplevelser 77 Utvecklingsområde Den öppna regionen Bästa grannen 92 Fler boende i Örebroregionen 111 Aktiv regionförstoring 122 Goda kommunikationer med omvärlden 137 Bilaga Mall för idéstudier
Delområdet Datum Version Kunskapslyft för barn och unga 2010-09-24 4 Idéstudie Kunskapslyft för barn och unga Utvecklingsområde: Delområde: Processledare: Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga Peter Morfeldt 1. Utgångsläge idag Regionens kommuner har under flera år konstaterat att de genomsnittliga meritvärdena, för elever som lämnar grundskolan, är anmärkningsvärt låga. Länets kommuner satsar dock, i jämförelse med andra regioner, inte färre resurser på utbildningsverksamhet 1. Av länets 12 kommuner hamnar 11 bland de 90 kommuner som är rankade med lägsta genomsnittliga meritvärde. Det är dock glädjande att fyra kommuner har höjt det genomsnittliga resultatet sedan tidigare år. 2 Kommunerna har uppmärksammat behovet av resultatförbättringar och interna processer pågår på många håll. Det innebär att de enskilda skolornas resultat och kvalitetsarbete granskas och analyseras. I flera fall har externa konsulter knutits till kommunernas arbete. Från Örebro läns skolchefer har behovet av regional samordning efterfrågats. Uppvaktningar har skett till regionförbundet och Örebro läns kommunchefer i försök att skapa regionalt stöd till kommunerna inom utbildningsområdet. Lärarförbundet tog under våren 2010 initiativ till bildande av ett nätverk för att stödja kommunernas skolförbättringsarbete genom erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. En arbetsgrupp i samarbete med Regionalt utvecklingscentrum vid Örebro universitet bildades. Gruppen har genomfört en kommungemensam seminariedag och planerat för aktiviteter inom skolförbättringsområdet under kommande läsår. Vi har kunnat konstatera att i en del skolor, företrädesvis i mindre kommuner, har intresset för fortbildningssatsningar inte varit så stort som förväntat. 3 Det kan finnas flera bakomliggande skäl. Mindre kommuner hänvisar till ett begränsat ekonomiskt utrymme. I vissa fall upptar skolornas vardagsfrågor allt engagemang och kraft. I andra fall har kanske inte skolornas interna dialog lett till att behovet och prioriteringarna av nödvändiga insatser diskuterats och tydliggjorts. Det finns anledning att fundera över en tydligt verksamhetsorienterad kompetensanalys och utvecklingsprocesser kopplade till skolinterna förutsättningarna. 1 Sveriges kommuner och landsting: Öppna jämförelser Grundskolan 2010 2 Sveriges kommuner och landsting: Öppna jämförelser Grundskolan 2010 3 Skolverket: Lärarfortbildning i siffror 2008
Delområdet Datum Version Kunskapslyft för barn och unga 2010-09-24 5 2. Så når vi målen 2015 För att nå den regionala utvecklingsstrategins etappmål, krävs tydliga satsningar av de enskilda huvudmännen. En avgörande fråga är hur ett samordnat stöd kan ge kraft till skolhuvudmännen och verka stödjande i skolförbättringsarbetet. Det är därför angeläget att en regional samordning och ett organiserat stöd sker med utgångspunkt att ge hjälp till självhjälp för utbildningsaktörerna i regionen. Grunden för ett skolförbättringsarbete är ett systematiskt och målinriktat utvecklingsarbete som bygger på varje huvudmans medvetna val och lokala förutsättningar. Det är särskilt angeläget att mindre kommuner kan få spegling i utvecklingsarbetet. Likaså bör det regionala stödet verka som förmedlare av erfarenheter och samordna de pågående processerna i respektive kommuner. För att ett gemensamt arbete kring skolutveckling skall bli framgångsrikt krävs tydligt fokus och tydliga avsiktsförklaringar från regionens skolhuvudmän. Det innebär att den regionala samordningen kräver aktivt deltagande och ett tydligt ansvar från skolhuvudmännen. Oavsett hur en enskild skola eller huvudman hanterar skolutveckling, så sker det ur ett perspektiv eller ett synsätt. Ofta sker val av perspektiv omedvetet, men det innebär att vissa infallsvinklar av skolutveckling betonas och prioriteras på bekostnad av andra. Det existerar inte något perspektiv på skolutveckling som kan göra anspråk på monopol d.v.s. att de har en sådan vidd och ett sådant djup att de förmår hantera alla aspekter på skolutveckling. 4 De insatser som samordnas regionalt bör sträva efter att knyta an till skolorna egna vardagsproblem och snarare tydliggöra än att föreskriva synsätt på skolutveckling. Som resultat av processerna inom delområdena kunskapslyft för barn och unga och kunskapslyft i arbetslivet finner vi för verksamhetsområdena gemensamma utgångspunkter och förutsättningar. Därför återkommer den inledande texten under båda delområdena. Detta är en sammanfattning av hur vi ser på fortsättningen av idéskisserna och varför vi ser just delområde kunskapslyft för barn och unga samt kunskapslyft i arbetslivet som ett område för genomförande när vi nu går in i nästa fas. Följande text har utarbetats av processledarna för kunskapslyft för barn och unga samt kunskapslyft i arbetslivet: Vi är övertygade om att ett omfattande kunskapslyft är den viktigaste framgångsfaktorn för att ge förutsättningar för regional utveckling. Vi tror också att nyckelorden för ett omfattande kunskapslyft är samverkan, kunskapsöverföring och tydliga målbilder. En utgångspunkt är att kompetensprocesser växer ur de lokala aktörernas motiv och behov. Därför bör det regionala stödet initiera, utmana och stödja 4 Myndigheten för skolutveckling: Skolutvecklingens många ansikten
Delområdet Datum Version Kunskapslyft för barn och unga 2010-09-24 6 kommunala strategier. I det fortsatta arbetet är en huvuduppgift att stödja kommunerna i att formulera levande och förpliktande handlingsplaner för systematiska insatser. Vi vill lyfta fram följande rekommendationer för kunskap och kompetensområdet för den fortsatta utvecklingen med att genomföra strategin. Vi tror på ett gemensamt koncept/idé för båda delområdena kunskapslyft för barn och unga samt kunskapslyft i arbetslivet när det gäller förankringen på lokal nivå. Vi tror att framgångsfaktorn i detta arbete bygger på en gemensam samsyn och engagemang. Konceptet bygger på dialog på lokal nivå utifrån ett helhetsperspektiv. Det är många faktorer som påverkar kompetensförsörjning. Kunskap behövs kring dessa faktorer på lokal nivå för att bidra till lokal och regional tillväxt. Varför tror vi på detta? Vi är allt i större utsträckning beroende av händelser i omvärlden. Vi ska tillsammans i regionen hantera de utmaningar som möjliggör hållbar tillväxt. För att lyckas bör genomsyrandeperspektiven, som specifikt lyfts inom ramen för kunskap och kompetens, ständigt prägla insatserna. Den allt överskuggande uppgiften är att skapa långsiktig, hållbar regional tillväxt. Därför är insatserna för att förhindra utanförskap inte bara motiverad för att skapa goda livsvillkor för den enskilde utan också en viktig förutsättning för innovation och tillväxt. Punkterna nedan bör i det fortsatta arbetet utvecklas under respektive delområde och under förslag till åtgärder för att göra någon skillnad. Den framtida arbetsmarknaden kräver att allt flera har eftergymnasial utbildning. Därför bör insatser ske så att flera unga väljer högskoleutbildning Det kan till exempel handla om att uppmuntra och främja otraditionella utbildningsval och intressen bland flickor och pojkar, så att utbildningsval tydligare bygger på intresse och talang snarare än könsroller. Det handlar även om att på olika sätt främja utrikes föddas möjligheter till högre studier. Integrera invandrare och unga i arbetskraften för att möta behovet av kompetensförsörjning. Att verka för att få fler i arbete, bryta utanförskap och förhindra långvarig arbetslöshet är central. Att ta vara på de funktionshindrades specifika resurser och möjligheter genom att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig för dessa grupper. Minska ojämlikheten i hälsa hos befolkningen i länet, både det individuella och det samhälleliga perspektivet måste uppmärksammas.
Delområdet Datum Version Kunskapslyft för barn och unga 2010-09-24 7 Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. För att säkerställa att alla barn och unga i vår region får en rimlig chans att lyckas bra med sin utbildning, måste vi förändra arbetssätt för att förhindra någon att hamna i sociala problem under uppväxten. Det pågår ett arbete med att ta fram ett regionalt program för social välfärd på Regionförbundet. Social välfärd kommer att vara en samarbetspart för att utveckla den sista punkten ovan. Den stora utmaningen ligger i att etablera en samsyn när det gäller åtgärder och de genomsyrande perspektiven (integration, jämställdhet, barn & unga, folkhälsa och ekologisk hållbarhet) kring de insatser som krävs för att förverkliga strategin och då tror vi på följande insatser: Bra dialog och samverkan med kommunerna under genomförandet av strategin är en förutsättning. Utveckla arenor för dialog Samsyn: Delar vi samma bild och berättelse? Hur kan vi angripa det? Vad är specifika förutsättningar som vi måste ta hänsyn till? Skapa gemensam förståelse, motivation och kunskapsöverföring 2.1 Förslag till åtgärder Utbildning som en del av den kommunala utvecklingsstrategin (En pusselbit i den regionala pusseltavlan) Förutom fokuseringen på mål- och resultatförbättringar inom grundskola och gymnasieskola pekar utvecklingsstrategin på vikten av att bryta könstraditionella studieval och öka andelen elever som vill söka eftergymnasial utbildning. Delområdet Kunskapslyft för barn och unga bör samordnas med övergripande kommunala utvecklingsstrategier som är nödvändiga för att förverkliga den regionala utvecklingsstrategin. Skall regionen göra skäl för begreppet kunskapsdriven finns det anledning att varje kommun tar ett helhetsgrepp kring sitt visionsarbete som riktningsvisare och fastställer utvecklingsplaner som formulerar tillväxtområden, rekryteringsbehov, beredskaper och framtida kompetensbehov. Det är med utgångspunkt i den kontexten dialogen med medborgare om attityd till utbildning kan starta. För att förändra inställningen till utbildning och könsrollsmönster, krävs medveten och samordnad kommunikation om vad ett framtida samhälle kräver. Därför är det väsentligt att regionförbundet ger de enskilda kommunerna stöd i att utveckla medborgardialogen om lokalsamhällets framtida möjligheter och förutsättningar.
Delområdet Datum Version Kunskapslyft för barn och unga 2010-09-24 8 Regionalt stöd Kunskapslyft för barn och unga (Som elmotorn på cykeln i motlut) En kommungemensam organisation bör bildas till stöd för kommunerna i arbetet att skapa ett kunskapslyft i regionen. Ett samordnande stöd kan, på huvudmännens uppdrag, ge omvärldsanalyser, jämförande statistik, verka som mötesplats, utgöra spindel i nätverksbyggande och brobyggare till forskning och utvecklingsarbete i andra regioner. Likaså kan en kommungemensam organisation anordna utbildningar och bidra med stödinsatser på kort och lång sikt. En primär uppgift är kartlägga och evaluera de pågående skolutvecklingsprojekt som finns i regionen för att följa upp projekten och sprida erfarenheter. Vi ser att en kommungemensam organisation till stöd för skolutveckling skall arbeta med skolhuvudmännens representanter som styrgrupp. 2.2 Konkreta uppgifter Föreslagna åtgärder vill särskilt lyfta fram och stödja aktörer som under de senaste åren, i flera undersökningar 5, beskrivs viktiga för att skapa positiv skolutveckling: Styrning och ledning Styrelse/nämnd En viktig framgångsfaktor är att ledningen kan sätta tydliga mål för verksamheten och ansvara för att skolorna blir mål- och resultatorienterade. Styrelsen/nämnden bör ha en övergripande kunskap om kvalitetsarbete, insikt om förutsättningar i den egna organisationen och vad som krävs i en politisk handlingsplan. Ledarskap Rektor, som ledare för pedagogisk verksamhet Som pedagogisk ledare och chef över lärarna och övrig personal har rektor det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. En framgångsrik rektor får skolans personal att dra åt samma håll, kan föra dialog med föräldrar och ansvara för att skolan som arbetsplats präglas av ömsesidig respekt. En god pedagogisk ledare arbetar alltid med elevernas bästa och deras måluppfyllelse som ledstjärna. Didaktisk-pedagogisk verksamhet 5 Sveriges kommuner och landsting: Bra måste bli bättre, John Hattie: Visible learning, A synthensis of over 800 Meta analyses relating to achievements.
Delområdet Datum Version Kunskapslyft för barn och unga 2010-09-24 9 En avgörande faktor för skolans utveckling är att den företräds av skickliga pedagoger. Fokus bör riktas mot en bredare syn på kompetens, så att frågan inte stannar vid formell pedagogisk examen. En skicklig lärare motiverar och skapar positiva relationer till eleverna, uppmuntrar och tror på elevernas förmåga att lära, visar respekt, tolerans och empati. En framgångsrik lärare sätter upp tydliga mål, låter eleverna involveras och fokuserar på undervisningen och läroplanens viktigaste principer samt ger snabb återkoppling. En bra lärare är skicklig på att undervisa, har hög kunskapsnivå och utmanar eleverna kunskapsmässigt. Nivå Långsiktiga, generella insatser Riktade insatser inom avgränsade områden Nämnd/Styrelse Utbildning Stöd vid Erfarenhetsutbyte/nätverk upprättande av Statistiskt handlingsplaner underlag/jämförande analyser Direkta insatser inom specifika områden Konsultativt stöd vid konkret förändringsarbete Skolchefer Rektor Didaktiskpedagogisk verksamhet Föräldrar Elever Utbildning Omvärldsbevakning Samordning Verksamhetsorienterad utbildning Information à jour för funktionen Kartläggning regionalt kompetensutvecklingsbehov Samverkan med lärarutbildning Nätverk utvecklingsledare, utvecklingspedagoger, specialpedagoger mm Samverkan med pågående föräldrastödsprojekt Nätverk/mötesplats Kartläggning av pågående projekt elevinflytande Utbildning Stöd i kontakter med andra aktörer Handledning/ Coachning Riktade kompetens- Utvecklingsinsatser Erfarenhets- Överföring metodutveckling Riktade insatser för arbetssätt som ökar elevernas möjlighet till inflytande Konsultativt stöd vid konkret förändringsarbete Stöd vid rekrytering, omplacering Förmedla specifikt stöd till lärarlag, elevvårdteam mm
Delområdet Datum Version Kunskapslyft för barn och unga 2010-09-24 10 3. Hur hanterar vi de genomsyrande perspektiven? Det är angeläget att de regionala processerna inte uppfattas som parallella spår där aktörer uppfattar skolan som arena för disparata projekt. Genomsyrande perspektiv som barns rättigheter, folkhälsa, integration och entreprenörskap skall sätta avtryck i skolans arbetssätt och urval av stoff. Därför krävs ökade gemensamma insatser tillsammans med bl.a. landstinget 6 och andra aktörer, vilka kan mynna ut modeller för förändrat arbetssätt. Som tidigare angivits är det angeläget att etablera samverkan mellan skolförbättringsarbetet och de utvecklingsprocesser som sker inom regionförbundets arbete med social välfärd. Här kan en regional samverkan mynna ut i tydligare roller och ansvar samt kompetenshöjande insatser för pedagoger och rektorer. Vi bör också sammanföra pågående ambitioner och projekt och hitta ett gemensamt anslag hur skolan i sitt uppdrag kan bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Utgångspunkten är att rektor tillsammans med medarbetare och elever sätter förtecknen för arbetet. 4. Tidplan 2010 Etablera samordningsstöd Kartlägga pågående projekt, samordna insatser med andra aktörer, Genomföra inventering avseende kompetensutvecklingsbehov Skapa en handlingsplan i samverkan med huvudmännen Samarbete inleds med fackpedagoger vid Örebro universitet för granskning och uppföljning 2011-2013 Generella, riktade och specifika insatser Skolhuvudmännen följer upp insatserna och granskar resultatutvecklingen i samverkan med fackpedagoger. 2014 Slutbedömning av insatsernas effekter och fastställande av ny handlingsplan 6 Örebro läns landsting: En god och jämlik hälsa i Örebro län
Delområdet Datum Version Kunskapslyft för barn och unga 2010-09-24 11 5. Finansiering Primärt bör resurser för en kommungemensam funktion avsättas motsvarande en tjänst med kontorsstöd. Kommunerna bör gemensamt diskutera finansieringen av de insatser som sker som en del i kunskapslyftet för barn och unga. Det är viktigt att samtliga kommuner knyter sitt engagemang och sin ambition till den gemensamma satsningen och att alla kommuner med likvärdiga möjligheter kan ta del av de kommungemensamma satsningarna. Vi bör därför överväga ett paketpris för de kompetenshöjande insatserna. Skall vi åstadkomma ett kunskapslyft bör, förutom reguljära kompetensutvecklingsmedel, särskilda medel tillföras för att möjliggöra de regionala insatserna. Regionala samverkansprojekt (Undervisning för ett hållbart samhälle) tillsammans med andra aktörer bör finansieras med bidrag från externa fonder. 6. Framgångsfaktorer och riskfaktorer Framgångsfaktorer: Handlingskraft för att snabbt skapa en kommungemensam organisation Resurser som möjliggöra effektiva insatser Nära samarbete med skolhuvudmännen Dialog med avnämare Nära samarbete med universitet och högskolor Kommunal uppslutning kring den gemensamma handlingsplanen Att regionala aktörer ser att satsningar på grundutbildning är viktiga för regional utveckling och framgång Riskfaktorer Otydligt mandat och uppdrag för den kommungemensamma organisationen Ingen enig kommunal uppslutning kring kunskapslyft för barn och unga Bristande resurser för att skapa verkningsfulla insatser Etablering av verksamhet tar för mycket tid Förankring Idéskissen har diskuterats med skolchefsgruppen i Örebro län, Regionala företrädare för fackliga organisationer samt företrädare för lärarutbildningen vid Örebro universitet.
Delområdet Datum Version Kunskapslyft i arbetslivet 2010-09-24 Version2 12 Idéstudie Kunskapslyft i arbetslivet Utvecklingsområde: Delområde: Processledare: Kunskap 7 och kompetens Kunskapslyft i arbetslivet Anette Granberg 1. Utgångsläget idag Omvärldsförändringar och andra krav på omställning gör att arbetslivet ständigt förnyas. En väl avvägd matchning mellan behov och utbud av kompetent arbetskraft stärker konkurrenskraften. Detta kräver en systematisk kompetensutveckling för alla individer genom hela livet. För att regionen ska stärka sin konkurrenskraft krävs ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete för arbetslivet. Kompetensförsörjning 8 är en allt mer framträdande ingrediens i regionalpolitiken. Det är inte minst tydligt om man ser till den nationella strategin för regional konkurrens, entreprenörskap och sysselsättning 9. I dess strategiska inriktning lyfts just kompetensförsörjning fram som ett av viktigaste områdena för att stärka den regionala tillväxten. För Örebroregionens del kan det noteras att kompetensförsörjning är ett av fyra insatsområden i det regionala tillväxtprogrammet 10, samt ett av fyra utvecklingsområden i utvecklingsstrategi för Örebroregionen 11. För att vi i regionen ska klara en allt hårdare internationell konkurrens krävs tillgång till adekvat kompetens. 12 Det handlar om att erbjuda utbildning efter arbetslivets uttalade behov, att utveckla de anställdas kompetens men också om att på ett bättre sett ta tillvara den kompetens som idag står utanför arbetsmarknaden. För Örebroregionen handlar detta till stor del om människor med utrikes bakgrund samt ungdomar. Arbetslivets tillgång till adekvat kompetens är en av de viktigaste faktorerna för regionens utveckling och tillväxt. I Örebroregionen pågår en rad olika projekt, verksamheter och etablerade samverkansformer för att säkerställa kompetensförsörjningen inom regionen och inom olika branscher. På nästa sida följer en övergripande kartläggning som inte är heltäckande på något sätt. Detta kartläggningsarbete har skett inom 7 Begreppet kunskap syftar på inlärda teoretiska förmågor, alla fakta inom ett ämnesområde eller vad någon känner till om ett sakförhållande eller en situation. 8 I denna idéskiss definieras kompetensförsörjning på följande sätt: Kompetensförsörjning betyder process i en organisation för att fortlöpande säkerställa rätt kompetens för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov. 9 Näringsdepartementet: En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (2007 2013) 10 Tillväxtprogram för Örebroregionens näringslivsutveckling (2009 201) 11 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen, regionförbundet Örebro (2010) 12 Kompetens = Begreppet kompetens innefattar hela området från formell utbildningsnivå och vetenskaplig kunskap, praxisbaserade kunskaper och färdigheter.
Delområdet Datum Version Kunskapslyft i arbetslivet 2010-09-24 Version 2 13 ramen för projektet att etablera kompetensplattformar 13 som kommer att fortsätta under hösten 2010. Se bilaga nr 3. Projektet ska öka samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och på lång sikt. Projektet ska stimulera till ökad samverkan med regionala aktörer och med redan etablerade samverkansformer. Projektet ska också ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser och ha en dialog med angränsande län samt med statliga myndigheter. Projektet ska bygga på redan etablerade samverkansformer inom kompetensförsörjningsområdet. Men fler åtgärder/aktiviteter måste till för att uppnå målen i strategin. Ett exempel för att nå målen i strategin är arbetet med kompetensplattformarna. Men detta är endast ett sätt av flera för att nå målen i strategin. Arbetet för kompetensförsörjning kräver ytterligare samverkan med många aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Se bilaga 1 för pågående etablerade samverkansformer samt projekt inom kompetensförsörjning. 2. Utveckla och förädla Så uppnår vi målen beskrivningen Utvecklingsstrategin för Örebroregionen inom området kunskapslyft i arbetslivet. För nuläge och stöd för uppföljning använder vi en lista på mått och indikatorer som kompletterar de mål som presenteras nedan. Se bilaga 2 indikatorer. Inriktningsmål: Vår region har en väl fungerande kompetensförsörjning, som balanserar utbud och efterfrågan. Alla regionens företag och organisationer genomför systematisk kompetensutveckling av medarbetare. Mer än 25 procent av alla som arbetar har genomgått en minst treårig eftergymnasial utbildning. Etappmål: År 2015 ska andelen studerande från Örebro universitet som fått anställning inom tre år efter examen vara bland de fem främsta i Sverige. Utgångsläge: 18:e plats av 35 lärosäten i riket (77 % etablerade 2007 för examinerade läsåret 2005/06). 13 Projektplan för att etablera kompetensplattformar, regionförbundet Örebro (Dnr: 10 42 2010). Projektet ska öka samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och på lång sikt. Projektet ska stimulera till ökad samverkan med regionala aktörer och med redan etablerade samverkansformer. Projektet ska också ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser och ha en dialog med angränsande län samt med statliga myndigheter.
Delområdet Datum Version Kunskapslyft i arbetslivet 2010-09-24 Version 2 14 År 2015 genomförs systematisk kompetensutveckling för 30 procent av medarbetarna i regionens företag och organisationer. Utgångsläge: 26 % (minst 3 dagar personalutbildning). År 2015 har mer än 21 procent av medarbetarna i regionens företag, organisationer och offentliga verksamhet minst treårig eftergymnasial utbildning. Utgångsläge: 21,9 % kvinnor, 14,3 % män, 18 % totalt. Så uppnår vi målen: Utbildningarna i vår region ska vara anpassade efter arbetslivets behov. Detta ställer krav på en aktiv samverkan mellan det lokala näringslivet, offentlig verksamhet och utbildningsaktörerna. Genom kompetensråd och andra samverkansformer ökar förutsättningarna för bättre matchning mellan utbildning och arbetslivets långsiktiga kompetensbehov. Förslag på åtgärder: Etablera en regional kompetensarena Etablera en lokal/regional struktur/modell för analys och samverkan. Kartlägga och identifiera aktörer/etablerade samverkansformer/branscher/utbildningsanordnare. Ta fram kunskapsöversikter/behovsanalyser i syfte att synliggöra behov och öka kunskapen om kompetensförsörjningsområdet. Driva fram nya utbildningar om behov uppstår. Skapa mötesplatser och dialoger i syfte att utbildningssystemet och arbetsmarknaden får större kunskap om varandra. En årlig regional kompetensförsörjningsdag för samtliga målgrupper. En mötesplats för samtliga utbildningsanordnare och arbetsliv. Fortsätt stärk och utveckla collegemodellen. Stöd Teknikcollege Stöd Vård o omsorgscollege Utred förutsättningarna att starta Servicecollege, Logistikcollege etc. Uppmuntra och främja otraditionella utbildningsval. Stimulera och utveckla modeller för utbildning arbetsliv samverkan, på gymnasienivå och eftergymnasialnivå. Studie- och yrkesorienteringsarbetet utvecklas och följer de allmänna råden 14. 14 Skolverkets allmänna råd för studie och yrkesorientering.
Delområdet Datum Version Kunskapslyft i arbetslivet 2010-09-24 Version 2 15 Genomföra kompetensutvecklingsinsatser för länets studie- och yrkesvägledare. Årlig kompetensdag för studie- och yrkesvägledare. Stimulera och utveckla modeller för utökat samarbete mellan regionens arbetsliv och universitetet. Mer arbetsförlagd utbildning och praktikplatser Uppsats- och examensarbeten i samverkan med arbetslivet. Fortsatt arbete med innovationsråden. Stimulera och utveckla modeller för utökat samarbete för att uppnå kompetensutveckling i arbetslivet inom befintliga verksamheter. Mellan privat och offentligt, mellan högre utbildning, offentlig och privat sektor och mellan små och medelstora företag osv. Utifrån hållbar tillväxt är det viktigt att all kompetens tillvaratas och blir en del av arbetsmarknaden. Fler samverkansprojekt inom arbetsmarknad, näringsliv och utbildning utifrån mångfald och integration. Det blir viktigare med eftergymnasiala utbildningar inom yrkeshögskola, yrkesvux, högskola eller universitet som stärker det regionala arbetslivet. En aktiv och välorganiserad regional samordning krävs för att få ett attraktivt utbildningsutbud som matchar arbetslivets och individernas behov. Förslag på åtgärder: Tillgodose regionens arbetsliv med bättre och fler yrkesutbildningar. (vuxenutbildning, yrkeshögskoleutbildningar). Etablera YH Mälardalen för fler yrkeshögskoleutbildningar i Örebro län, Västmanland och Sörmland. Yrkeshögskoleutbildningar Östra Mellansverige 15 Regional samordning av vuxenutbildningar och gemensam yrkesvuxansökan. Utbildningarna ska genomsyras av ett entreprenöriellt förhållningssätt. Starkare fokus bör ligga på att skapa bättre möjligheter för de befintliga företagen och den offentliga verksamheten att arbeta mer med sin strategiska kompetensförsörjning. 15 Se bilaga nr 4
Delområdet Datum Version Kunskapslyft i arbetslivet 2010-09-24 Version 2 16 Förslag på åtgärder: Anordna utbildningar i strategisk kompetensförsörjning för regionens arbetsliv. Många företag har idag svårt att driva kompetensutveckling på egen hand. Vi behöver förstärka och utveckla en regional mäklarfunktion för att samordna arbetslivets behov, samt driva fram nya utbildningar om behov uppstår. Förslag på åtgärder: Uppmuntra och stödja arbetsgivare i att aktivt arbeta med kompetensfrågor. Utveckla en regional mäklarfunktion. Vi föreslår att regionen kraftsamlar i ett projekt för livslångt lärande genom en samverkan mellan universitetet, lärcentra, näringsliv och offentliga verksamheter. Förslag på åtgärder: Marknadsföring och information om kompetensmöjligheter på lokal och regional nivå. Utveckla och stärk infrastrukturen för vuxnas lärande. Stimulera det livslånga lärandet utifrån ett folkhälsoperspektiv. Stärkt samverkan mellan det regionala tillväxtarbete, arbetsmarknadsfrågor och utbildning för att främja kompetens- och arbetskraftsförsörjningen till privat och offentlig sektor. Förslag på åtgärder: Samordna det offentliga resurserna för att bidra med ökad tillväxt i näringslivet, fler startar företag. Fler befintliga företag växer och fler företag etablerar sig i regionen. Ytterst avgörande för att kunna uppnå målen i strategin är att regionens arbetsgivare blir attraktivare och arbetar systematiskt med kompetensförsörjningsfrågor i samverkan med den offentliga servicen. Med arbetsgivare menar vi såväl offentliga som privata. Avgränsning Idéskissen utgår ifrån ett tillväxtperspektiv inom området kunskapslyft i arbetslivet. På regional nivå måste utgångspunkten vara arbetsgivarnivån och inte på en individuell nivå.
Delområdet Datum Version Kunskapslyft i arbetslivet 2010-09-24 Version 2 17 Genomförandet av utvecklingsstrategi för Örebroregionen för kunskap och kompetens Som resultat av processerna inom delområdena kunskapslyft för barn och unga och kunskapslyft i arbetslivet finner vi för verksamhetsområdena gemensamma utgångspunkter och förutsättningar. Därför återkommer den inledande texten under båda delområdena. Detta är en sammanfattning av hur vi ser på fortsättningen av idéskisserna och varför vi ser just delområde kunskapslyft för barn och unga samt kunskapslyft i arbetslivet som ett område för genomförande när vi nu går in i nästa fas. Följande text har utarbetats av processledarna för kunskapslyft för barn och unga samt kunskapslyft i arbetslivet. Vi är övertygade om att ett omfattande kunskapslyft är den viktigaste framgångsfaktorn för att ge förutsättningar för regional utveckling. Vi tror också att nyckelorden för ett omfattande kunskapslyft är samverkan, kunskapsöverföring och tydliga målbilder. En utgångspunkt är att kompetensprocesser växer ur de lokala aktörernas motiv och behov. Därför bör det regionala stödet initiera, utmana och stödja kommunala strategier. I det fortsatta arbetet är en huvuduppgift att stödja kommunerna i att formulera levande och förpliktande handlingsplaner för systematiska insatser. Vi vill lyfta fram följande rekommendationer för kunskap och kompetensområdet för den fortsatta utvecklingen med att genomföra strategin. Vi tror på ett gemensamt koncept/idé för båda delområdena kunskapslyft för barn och unga samt kunskapslyft i arbetslivet när det gäller förankringen på lokal nivå. Vi tror att framgångsfaktorn i detta arbete bygger på en gemensam samsyn och engagemang. Konceptet bygger på dialog på lokal nivå utifrån ett helhetsperspektiv. Det är många faktorer som påverkar kompetensförsörjning. Kunskap behövs kring dessa faktorer på lokal nivå för att bidra till lokal och regional tillväxt. Varför tror vi på detta? Vi är allt i större utsträckning beroende av händelser i omvärlden. Vi ska tillsammans i regionen hantera de utmaningar som möjliggör för hållbar tillväxt. För att lyckas finns de genomsyrande perspektiven som specifikt lyfts inom ramen för kunskap och kompetens som vi måste bära med oss. Den allt överskuggande uppgiften är att skapa långsiktig hållbar regional tillväxt. Därför är insatserna för att förhindra utanförskap inte bara motiverad för att skapa goda livsvillkor för den enskilde utan också en viktig förutsättning för innovation och tillväxt.
Delområdet Datum Version Kunskapslyft i arbetslivet 2010-09-24 Version 2 18 Punkterna nedan bör i det fortsatta arbetet utvecklas under respektive delområde och under förslag till åtgärder för att göra någon skillnad. Den framtida arbetsmarknaden kräver att allt flera har eftergymnasial utbildning. Därför bör insatser ske så att flera unga väljer högskoleutbildning Det kan till exempel handla om att uppmuntra och främja otraditionella utbildningsval och intressen bland flickor och pojkar, så att utbildningsval tydligare bygger på intresse och talang snarare än könsroller. Det handlar även om att på olika sätt främja utrikes föddas möjligheter till högre studier. Integrera invandrare och unga i arbetskraften för att möta behovet av kompetensförsörjning. Att verka för att få fler i arbete, bryta utanförskap och förhindra långvarig arbetslöshet är central. Att ta vara på de funktionshindrades specifika resurser och möjligheter genom att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig för dessa grupper. Minska ojämlikheten i hälsa hos befolkningen i länet, både det individuella och det samhälleliga perspektivet måste uppmärksammas. Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. För att säkerställa att alla barn och unga i vår region får en rimlig chans att lyckas bra med sin utbildning, måste vi förändra arbetssätt för att förhindra någon att hamna i sociala problem under uppväxten. Det pågår ett arbete med att ta fram ett regionalt program för social välfärd på Regionförbundet. Social välfärd kommer att vara en samarbetspart för att utveckla den sista punkten ovan. Den stora utmaningen ligger i att etablera en samsyn när det gäller åtgärder och de genomsyrande perspektiven (integration, jämställdhet, barn & unga, folkhälsa och ekologisk hållbarhet) kring de insatser som krävs för att förverkliga strategin och då tror vi på följande insatser: Bra dialog och samverkan med kommunerna under genomförandet av strategin är en förutsättning. Utveckla arenor för dialog Samsyn: Delar vi samma bild och berättelse? Hur kan vi angripa det? Vad är specifika förutsättningar som vi måste ta hänsyn till? Att förstå, vilja och kunna. Omvärld Behovet av kompetensförsörjning har ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv 16. 16 Regeringens skrivelse 2009/10:221 strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning.