Överviktskirurgi Patienters erfarenheter av livskvalitet efter överviktsoperation.

Uppsats omvårdnad 15hp Överviktskirurgi Patienters erfarenheter av livskvalitet efter överviktsoperation. Författare: Ulrika Ekberg och Anna Saxholm Blom Termin: VT 2012 Kurskod: 20M340

Examensarbete omvårdnad 15hp ÖVERVIKTSKIRURGI Patienters erfarenheter av livskvalitet efter överviktsoperation Av Ulrika Ekberg och Anna Saxholm Blom Sammanfattning Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som ökat markant de senaste årtiondena. Kirurgisk behandling mot svår fetma har visat sig ha en positiv effekt på vikt och livskvalitet. Många valde viktreducerande kirurgi för att klara av att gå ner i vikt och få en ökad livskvalitet. Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av livskvalitet efter en överviktsoperation. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Medline, samt referenssökningar. Dessa sökningar resulterade i totalt elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna granskades utifrån granskningsmallar. Analysen resulterade i tre huvudteman, fysiska erfarenheter, sociala erfarenheter och emotionella erfarenheter. Resultat: Många patienter som tidigare lidit av fetmarelaterad ohälsa berättade att deras livskvalitet ökade markant efter viktreducerande operation. Detta ledde till att deras erfarenhet av livskvalitet ökade både fysiskt, socialt och emotionellt. Dock upplevde vissa av patienterna någon typ av komplikation som de inte hade räknat med innan de genomgick operationen, vilket fick dem att omvärdera sin syn på sig själva och på omgivningen. Diskussion: Detta arbete visade att hela människan påverkades då patienterna genomgått en viktreducerande operation. Resultatet gav sjuksköterskor verktyg för att öka förståelsen för innebörden av de fysiska, sociala och emotionella förändringarna som patienter upplevt. Nyckelord: Erfarenheter, livskvalitet, överviktskirurgi

Innehåll 1. Bakgrund 1 1.1 Introduktion 1 1.2 Orsaker till övervikt och fetma 1 1.3 Överviktsoperationer 2 1.4 Teoretisk referensram 4 2. Problemformulering 5 3. Syfte 5 4. Metod 5 4.1 Design 5 4.2 Urval 5 4.3 Datainsamling 6 4.4 Kvalitetsgranskning 6 4.5 Analys 6 4.6 Etiska aspekter 7 5. Resultat 7 5.1 Fysiska erfarenheter 7 5.2 Sociala erfarenheter 9 5.3 Emotionella erfarenheter 10 6. Diskussion 11 6.1 Metoddiskussion 11 6.2 Resultatdiskussion 13 6.3 Fortsatt forskning 14 7 Slutsats 15 Referenser 16 Bilagor Bilaga 1: Artikelmatris Bilaga 2: Granskningsmall för kvantitativa artiklar Bilaga 3: Granskningsmall för kvalitativ artikel Bilaga 4: Analysprocess

Bilaga 5: Artikelsökningar

1. Bakgrund 1.1 Introduktion Varje år dör cirka 2,5 miljoner människor på grund av fetma. Detta problem har tidigare associerats med välfärdsländer, men tyvärr kan man nu se att det även spridit sig till låg och medelinkomstländer. Statistiken visar att cirka en biljon människor i världen är överviktiga och mer än 300 miljoner lider av fetma. När det gäller den svenska befolkningen har andelen individer som lider av fetma ökat från 5% till 10%, från 1980 till 2005. Andelen överviktiga är ännu fler (Persson, 2007; WHO, 2011). Följdsjukdomar till fetma och övervikt kan vara typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt, gallsten, sömnapné, ledbesvär, vissa cancersjukdomar och barnlöshet. Det biologiska arvet spelar en stor roll för om vi kommer utveckla övervikt, men man kan inte säga att det är enskilda faktorer som orsakar övervikten. Även sociala, beteendemässiga - och kulturella faktorer påverkar huruvida man riskerar att utveckla en övervikt (SBU, 2002). Vi har valt att skriva om detta ämne då vi själva har genomgått överviktskirurgi och i vårt arbete som sjuksköterskor träffar vi både överviktiga och patienter som genomgått överviktskirurgi. Med dessa erfarenheter har intresset väckts för att försöka beskriva vilken forskning som finns kring överviktsopererades erfarenheter. 1.2 Orsaker till övervikt och fetma Flera faktorer, som till exempel val av mat, fysisk aktivitet, fettceller och funktion av muskelfibrer bidrar till hur vi som människor samlar på oss kroppsvikt och fetma. Dessa faktorer inräknade gör att så mycket som 80% kan härledas till ärftlighet när det gäller förekomst av fetma, beroende på vilken folkgrupp som studeras (Guldstrand, 2009). Uppkomsten av fetma sker då en individ får i sig mer kalorier än denne gör av med. Globalt har en ökning skett gällande intaget av energirik mat där det finns höga halter av fett, salt och socker men där det i stället är ett underskott av vitaminer och mineraler. Minskningen av fysisk aktivitet på grund av stillasittande arbeten, ändrade möjligheter till transport och att fler människor bor i storstäder, bidrar också till ökad vikt. Numera räknas fetma som en sjukdom, då följdsjukdomar eller förvärrade sjukdomstillstånd ökar vid ett Body Mass Index (BMI) över 30. Flera sjukdomstillstånd kan relateras till övervikt, så som hjärtsjukdomar och stroke, diabetes, muskelsjukdomar och även vissa sorters cancer (WHO, 2011). Det som 1

kan konstateras är att konsekvensen av ökad fetma har blivit mer synliga under de senaste 20 åren. Om situationen inte förändras riskerar vi att våra barn och tonåringar får ett kortare liv än oss (Guldstrand, 2009). Låg- och medelinkomstländer som tidigare kämpat mot infektionssjukdomar och undernäring, möter nu också en snabbt växande överviktsproblematik. Det är inte längre ovanligt att se undernärings- och överviktsproblematik sida vid sida inom samma land, samma samhälle och till och med inom samma familj. Men det går dock att förhindra övervikt, en stöttande omgivning är av största vikt för att hjälpa till att påverka människors val av hälsosammare mat och regelbunden aktivitet (WHO, 2011). BMI är det vanligaste sättet att klassificera övervikt hos vuxna. För att räkna ut BMI delas vikten (kilo) med individens längd (meter) i kvadrat. WHO definierar övervikt då BMI är lika med eller över 25 och fetma då BMI är lika med 30 eller över (WHO, 2010). Tabell 1.1 Överviktsklassifikation, BMI räknas ut enligt följande formel kg/m 2 Undervikt 18.5 Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 Preobesity 25,0 29,9 Fetma 30,0 Fetma class I 30.0 34,9 Fetma class II 35,0 39,9 Fetma class III 40.0 1.3 Överviktsoperationer Tack vare den massiva och bestående viktminskningen, och att många följdsjukdomar dramatiskt förbättras, har den kirurgiska behandlingen av fetma utvecklats och ökat de senaste åren. Det finns flera olika metoder för överviktskirurgi. I Sverige är det Gastric bypass som har det bäst dokumenterade resultatet på viktnedgång (SBU, 2002). Antalet personer som genomgår överviktsoperation har ökat kraftigt under de senaste 5-10 åren, i hela världen. De kriterier som en person måste uppfylla för att genomgå en överviktoperation är BMI över 40, eller att BMI är över 35 i kombination med 2

fetmarelaterade sjukdomar, upprepade försökt till viktminskning och viktkontroll. Patienten måste ha fyllt 18 år och vara införstådd med att det kommer ske en preoperativ utredning på medicinsk överviktsenhet och att uppföljningen efter operationen kommer att vara livslång (Sundbom, 2009). Gastric bypass genomförs under narkos, antingen med buksnitt eller med titthålsoperation. I Sverige är den vanligaste operationsmetoden titthål. Som förberedelse inför operationen ska patienten byta ut ordinarie kost mot pulverdiet under tre till fyra veckor. Detta för att minska leverns storlek, som i sin tur ger en säkrare operation. Ingreppet tar cirka en och en halv till två timmar och de flesta återkommer till vårdavdelningen inom ett dygn efter operationen. Ingreppet innebär att en större del av magsäcken och tolvfingertarmen kopplas bort så att all mat från matstrupen kommer ner i en mycket liten magsäcksficka och därefter passerar direkt ner i tunntarmen, istället för att lagras och bearbetas i magsäcken. Detta leder till att patienten inte längre kan äta stora portioner samt att näringsupptaget förändras, då detta fortsättningsvis endast sker i nedre delen av tunntarmen. Även hormonella förändringar och nervförändringar uppstår, vilket gör att de flesta tappar en stor del av sitt sug efter mat. I genomsnitt minskar 75-80% av övervikten, det vill säga av vikt över BMI 25. Trots operationen kan de flesta personerna leva ett relativt normalt liv och äta all sorts mat, så länge de äter långsamt. De besväras sällan av kräkningar och diarréer vilket har gjort ingreppet populärt. Problem som dock kan uppstå är om personen äter för söt eller för fet mat, då kroppen kan reagera med så kallade Dumping-symtom. Dessa symtom kan vara hjärtklappning och kallsvettning, och man kan känna ett starkt behov av att gå och lägga sig (Aleris Obesitas Skåne, 2011; Guldstrand, 2009). Ytterligare två metoder som i dagsläget inte används lika mycket som Gastric bypass är Vertical banded gastroplasty (VBG) och Gastric banding (LAGB) vilka är rent restriktiva procedurer som lämnar den övriga gastrointestinala kanalen intakt för näringsabsorption. Orsaken till att dessa metoder inte används i samma utsträckning är att de inte ger samma goda viktnedgång som Gastric bypass. Många drabbas också av sura uppstötningar och kan få svårt att äta fast föda (Sundbom, 2009). 3

1.4 Teoretisk referensram Enligt SBU, (2002) påverkar fetma i olika grader oftast livskvaliteten negativt, den påverkar även hur individen mår och fungerar i vardagen. Det som kan vara orsaken till den låga livskvaliteten i jämfört med befolkningen i övrigt är att individer med övervikt/fetma i regel har sämre fysisk funktion och sämre allmäntillstånd. De kan bli utsatta för nedvärderande attityder från omgivningen, vilket i sin tur kan leda till emotionellt lidande. Studier har visat att de med svår fetma ibland har sämre livskvalitet än de med kroniska, allvarliga sjukdomar. Livskvalitet är enligt WHO (1996) en subjektiv upplevelse, där både positiva och negativa faktorer påverkar patienten. Dessa faktorer finns inom den fysiska och psykiska hälsan, samt sociala relationer och miljö. Vi har valt forskaren Siri Naess teori om livskvalitet som teoretisk referensram. Hennes beskrivning av livskvalitet kan hjälpa oss som sjuksköterskor, att i omvårdnadsarbetet efter operationen, få en förståelse för hur viktig både den kognitiva och den affektiva aspekten är för patientens erfarenhet av livskvalitet. Naess beskriver att utifrån den kognitiva aspekten ser man att individens förväntningar och mål påverkar upplevelsen av livssituationen. Den affektiva aspekten ser till de positiva och negativa känslor personen har. Naess menar att individen har det bra och har hög livskvalitet om denne är aktiv, känner samhörighet, har god självkänsla och har en grundstämning av glädje. En aktiv människa är enligt Naess, en människa som har energi, livslust och livsaptit så att personen orkar och kan njuta av livet och genomföra sina intressen. Detta leder till att människan får en mening i livet. Livskvaliteten påverkas också av hur en person fungerar med andra människor, livskvaliteten höjs genom god samhörighet, att kunna känna gemenskap i en grupp eller att ha ett bra förhållande till en annan människa. Självkänslan inverkar på livskvaliteten, då personens kan tackla svårigheter och växa som människa om denne har förmågan att kunna acceptera sig själv och tro på sin egen duglighet. Den sista delen som påverkar livskvaliteten är starkt beroende av de tre första delarna. Det är att ha en grundstämning av glädje som utgår ifrån individens förmåga att känna harmoni och trygghet. Om personen har förmågan att öppna sitt sinne kan denne på så sätt ta in omvärlden och möta den med glädje, lust och välmående (Naess, Mastekaasa, Moum & Sörensen, 2001). Nordenfelt, (1991) menar att livskvalitet har med välfärdens och välbefinnandets värden att göra. Välfärden är de företeelser som finns omkring oss och påverkar oss. Välbefinnandet är våra reaktioner på världen kring oss och upplevelser i 4

största allmänhet. Människans livskvalitet påverkas av miljön vi lever i och människorna vi har omkring oss. 2. Problemformulering Då överviktsproblematiken ökar drastiskt runt om i världen har valet för allt fler som är överviktiga fallit på överviktsoperation. Vi som sjuksköterskor kommer träffa allt fler personer som genomgått operationen och bör därför ha kunskap om vad de går igenom och hur det kan påverka deras livskvalitet. Siri Naess definition på begreppet livskvalitet innefattar att en person är aktiv, känner samhörighet, har en självkänsla och en grundstämning av glädje (Naess et al., 2001). Med denna litteraturstudie vill vi beskriva patienters erfarenhet av livskvalitet efter en överviktsoperation. Detta för att vi som sjuksköterskor ska få en ökad förståelse och kunskap för denna patientgrupp i vårt omvårdnadsarbete. 3. Syfte Syftet är att beskriva patienters erfarenhet av livskvalitet efter en överviktsoperatio n. 4. Metod 4.1 Design Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Enligt Forsberg och Wengström (2003) innebär en systematisk litteraturstudie att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa litteratur inom ett valt problemområde. Syftet med en systematisk litteraturstudie är att göra en sammanställning och analys av data från tidigare genomförda empiriska studier. Studien bör sträva efter att finna aktuell forskning inom det valda problemområdet som sedan kan användas i en klinisk verksamhet. 4.2 Urval Urvalet av artiklarna har gjorts utifrån följande kriterier: Vi fokuserade våra sökningar på tiden efter operationen i förhållande till patienternas erfarenheter av sin livskvalitet. Artiklarna skulle vara av både kvalitativ och kvantitativ ansats och vara skrivna på engelska. Undersökningsgruppens ålder avgränsades till vuxna män och kvinnor. Vi inkluderade alla typer av överviktskirurgi. 5

4.3 Datainsamling Datainsamlingen genomfördes vid flera tillfällen under januari och februari 2012. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed, PsycINFO och Medline. Följande sökord användes i olika kombinationer: Gastric bypass, Bariatric surgery, Qualitat*, Health status, Health quality, Quality of life, Lived experience, Nurse, Body image och Health related quality of life, se bilaga 5. I den inledande delen av datainsamlingen valdes artiklar utifrån deras titel eller abstrakt. Artiklarnas relevans bedömdes med utgångspunkt från abstrakten och söktes i fulltext eller beställdes. Av trettien artiklar i fulltext förkastades tjugo, då dessa ej var relevanta utifrån syftet för denna systematiska litteraturstudie. Inkluderade artiklar i denna systematiska litteraturstudie redovisas i bilaga 1. 4.4 Kvalitetsgranskning De artiklar som valdes ut granskades med hjälp av egna modifierade mallar, en kvantitativ och en kvalitativ (se bilaga 2 och 3), med utgångspunkt från mallar som presenterats av Forsberg och Wengström (2003). Syftet med granskningen var att avgöra studiernas kvalitet. Båda mallarna bestod av 13 frågor vardera där frågorna kunde besvaras med ja eller nej. Varje svar som gav ett ja poängsattes med ett poäng. Utifrån antalet poäng varje studie fick bedömdes dess kvalitet och kategoriserades enligt följande: Låg kvalitet 0-4 poäng, medelkvalitet 5-9 poäng, hög kvalitet 10-13 poäng. Resultatet av kvalitetsgranskningen blev nio artiklar med hög kvalitet och två med medelkvalitet (se bilaga I). 4.5 Analys Författarna läste igenom alla artiklarna ett flertal gånger var för sig och översatte artiklarnas resultat till svenska. Var och en gjorde sedan en egen sammanfattning av artiklarnas resultat och dessa analyserades sedan tillsammans. Därefter utarbetade författarna meningsenheter, vidare kondenserades meningsenheterna och tilldelades koder. Koderna sammanställdes utifrån likheter och bildade underkategorier, därefter kunde författarna få fram tre huvudteman, se bilaga 4 (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). 6

4.6 Etiska aspekter Vid genomförandet av en systematisk litteraturstudie skall man tänka på hur urval och resultatpresentation har utförts i de artiklar som inkluderats i studien. Studier som inkluderades bör ha godkänts av en etisk kommitté alternativt innehålla ett etiskt resonemang. De artiklar som ingår i litteraturstudien skall redovisas och arkiveras under tio års tid. All data i den systematiska litteraturstudiens resultat skall presenteras, oavsett om det stödjer eller avviker från studiens syfte (Forsberg & Wengström, 2003). Under arbetet med den systematiska litteraturstudien tog författarna hänsyn till ovanstående etiska aspekter. I de artiklar som har valts ut till litteraturstudien framkom det att vissa var granskade av en etisk kommitté, andra var publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Författarna har redovisat allt resultat från artiklarna. 5 Resultat Vår analys visade att livskvaliteten påverkades både av fysiska, sociala och emotionella erfarenheter efter att patienterna genomgått en överviktsoperation. Dessa erfarenheter presenteras under respektive rubrik. 5.1 Fysiska erfarenheter Kroppsuppfattning I takt med viktnedgången förändrades patienternas livskvalitet till det positiva då deras kroppsbild förbättrades. De beskrev en känsla av ökad attraktionsförmåga gentemot andra människor, då de var mer bekväma med sin egen kropp (Hrabosky, Masheb, White, Burk- Martindale & Gril., 2006; Magdaleno, Chaim, Pareja & Turato, 2011; Sarwer, Wadden, Moore, Eisenberg, Raper & Williams, 2010). Flera patienter beskrev också att de tog bättre hand om sig själva och ansträngde sig mer för att se bra ut. I förhållande till omgivningens behov förändrades dock deras fokus i och med viktnedgången. Patienterna beskrev hur deras självförtroende växte och de kände sig mer positiva till sig själva. Det förbättrade självförtroende var starkt förbundet till den förändrade kroppsuppfattningen. Detta ledde också till att patienten kunde njuta mer av hur de såg ut och istället för att se till andras behov i första hand, började de fokusera mer på sig själva och sina egna behov. För flera patienter blev detta ett vågspel, då de kände att risken fanns för ett överdrivet egoistiskt beteende (Bocchieri, Meana & Fischer, 2002; Ogden, Clementi & Aylwin, 2005). 7

Aktivitetsnivå Den fysiska förmågan hos patienter, som genomgått viktreducerande operation, ökade och bidrog till ett mindre stillasittande liv med ökad energi och en ökad förmåga att utöva fysiska aktiviteter, som följd. Patientens livskvalitet förbättrades markant i och med den ökade fysiska förmågan. Flera patienter uttryckte också att den positiva förändringen i livskvalitet var starkt förbunden med den procentuella viktnedgången (Batsis, Lopez- Jimenez, Collazo-Clavell, Clark, Sommers & Sarr, 2009; Bocchieri, et al, 2002; Canetti, Berry & Elizur, 2009; Karlsson, Sjöström & Sullivan, 1997; Magdaleno, et al, 2011; Odgen, Clementi & Aylwin, 2005; Ogden, Clementi, Aylwin & Patel, 2005). I och med viktnedgången såg man en minskad samsjuklighet hos de flesta patienterna, detta gällde övervikten i relation till bland annat diabetes, högt blodtryck och förhöjda blodfetter (Batsis, Clark, Groethe, Lopez-Jimenez, Collazo-Clavell, Somers & Sarr, 2009). Mathus-Vliegen, De Weerde och De Wit (2004) såg att antalet sjukskrivningsdagar minskade i samband med viktnedgången, jämfört med antalet sjukskrivningsdagar patienterna hade innan operationen. Bocchieri et al, (2002) uppmärksammade att den förbättrade fysiska hälsan medförde att patienterna kunde se ett hälsosammare, längre och bättre liv framför sig, vilket påverkade livskvaliteten i positiv riktning. Biverkningar Efter operationen rapporterade flera av patienterna negativa fysiska biverkningar. Dessa biverkningar var för vissa kopplade till den första tiden efter operationen. Några kände sig sjuka och upplevde biverkningar som smärta, kräkningar och illamående. I de fall där måltidsrelaterat illamående, obehag eller känsla av att inte kunna äta rapporterades under längre tid efter operationen, beskrev patienterna att de fick lära sig att leva med detta. Dock kunde oförmågan att äta stora portioner i vissa fall hjälpa patienterna att äta mer hälsosamt, de var nu tvungna att göra de rätta valen för att tillgodose sitt näringsbehov. Dessa nya hälsosamma kostval påverkade även i vissa fall resten av familjen att äta bättre, vilket sågs som en ökad livskvalitet för hela familjen (Ogden, Clementi & Aylwin, 2005; Ogden, Clementi, Aylwin & Patel, 2005). 8

5.2 Sociala erfarenheter Relationer I takt med att patienterna gick ner i vikt ökade deras självständighet. De som tidigare varit beroende av sina nära för att utföra olika aktiviteter, hade nu större möjlighet att klara av dessa på egen hand. Många patienter kände sig gladare, i och med viktnedgången, detta uppgav de som en orsak till att deras relation till make/maka förändrades i positiv riktning. Den positivt förändrade relationen bidrog till att flera patienter såg en möjlighet till en längre framtid tillsammans med sin make/maka, vilket gav patienterna en känsla av ökad livskvalitet (Bocchieri et al., 2002; Ogden, Clementi & Aylwin, 2005). Flera uppgav att de spenderade mer tid med sina barn och att kvaliteten i gemenskapen med barnen förbättrades då de orkade mer (Bocchieri et al., 2002). Man kunde se att det inte bara var relationen till make/maka som förändrades, utan även relationen till övriga i patientens omgivning. De kände att de blev mer synliga för omvärlden och fick ett mer socialt liv, vilket många av patienterna inte var vana vid. De kände sig mer respekterade, accepterade och uppskattade, vilket de uppgav ökade deras livskvalitet. Den förändrade relationen till omgivningen påverkade också deras arbetssituation. Positiva förändringar i och med viktnedgången och den ökade självständigheten ledde till att många klarade av att komma tillbaka till sitt arbete. Vissa patienter berättade att de befordrades och kunde arbeta mer kundnära och några patienter valde att återuppta studier (Bocchieri et al., 2002; Karlsson et al., 1997; Magdaleno et al., 2011; Ogden, Clementi, Aylwin & Patel, 2005). Då patienterna hade börjat gå ner i vikt bemöttes de inte endast med positiva reaktioner från omgivningen. Vissa vänner visade tecken på avundssjuka, osäkerhet och rädsla för hur de skulle bemöta patientens nya jag (Bocchieri et al., 2002; Magdaleno et al., 2011). Omgivningens förändrade bemötande skapade i vissa fall misstänksamhet och ilska hos patienterna. Detta på grund av att de sågs och bemöttes med en större respekt än då de var överviktiga. När patienterna nu var normalviktiga så hörde de omgivningens elaka kommentarer om andra överviktiga. Detta gjorde dem ambivalenta, de kunde i vissa fall känna sig lättade över att inte vara utsatta för de elaka kommentarerna, men blev arga över den diskriminering de såg mot överviktiga personer. Vissa vänskapsband upplevdes inte längre som konstruktiva då den roll som den feta vännen, inte längre stämde in med den person de förändrats till efter viktminskningen. Patienterna upptäckte också att aktiviteter som tidigare förknippats med vissa vänner inte längre passade in i det nya livet. Aktiviteterna hade tidigare anpassats efter den fysiska nivå 9

som de klarat av när de var överviktiga (Bocchieri et al., 2002). I förhållande till sina partner så uppstod för vissa patienter problem efter viktminskningen. Den opererades partner kunde visa svartsjuka över att maken/makan uppfattades som mer åtråvärd av andra. Dessa reaktioner ledde till osäkerhet hos patienterna och man kunde se att det påverkade deras viktnedgång och livsstilsförändring (Magdaleno et el., 2011 ). 5.3 Emotionella erfarenheter Känslor till mat Vissa patienter beskrev att maten tagit upp en stor del av deras liv innan operationen och att de nu kunde känna en lättnad, då de fick en större kontroll över vad och hur de valde att äta. De kände sig befriade och detta påverkade deras livskvalitet positivt. Det som dock kunde påverka patienternas ätbeteende negativt var nedvärderande tankar om sig själv. Även tillgång till mat i situationer där patienten tidigare haft problem med att motstå frestelsen påverkade dem negativt. De som tidigare ätit för att hantera sina känslor beskrev nu att de tvingats att hitta andra sätt att hantera dessa känslor (Batsis, Clark et al., 2009; Bocciheri et al., 2002; Karlsson et al., 1997; Ogden, Clementi & Aylwin, 2005; Ogden, Clementi, Aylwin & Patel, 2005). Självkännedom Efter operationen kunde vissa patienter ge uttryck för att de blev chockade och var oförberedda på vad som hände med dem emotionellt (Ogden, Clementi & Aylwin, 2005). Flera överraskades av att problem som funnits innan operationen, och skyllts på övervikten, fortfarande fanns kvar efter viktnedgången (Bocchieri et al., 2002). De kände att övervikten tidigare hade fungerat som ett skydd och när de gått ner i vikt blev flera av dem tvungna att hantera de känslor som uppkom. Vissa patienter som innan operationen känt sig ratade av omgivningen på grund av sin övervikt, kunde beskriva att den känslan fortfarande fanns kvar trots viktnedgång. Detta blev en mental påfrestning då de var tvungna att rannsaka sig själva och se sin egen roll i situationen. De var tvungna att se inre faktorer, i stället för yttre, som orsak till sina begränsningar. När övervikten försvann fanns inte längre anledning att inte ta tag i utmaningar, rädslor eller att inte genomföra vissa mål. Förändringarna ledde till att många började fundera över vem de egentligen var (Bocchieri et al., 2002; Magdaleno et al., 2011). Efter operationen kunde man se en stor förändring i flera patienters 10

sinnesstämning. De som tidigare varit deprimerade visade stor förbättring emotionellt efter viktnedgången. Vissa kunde efter viktminskningen beskriva en övergång från nedstämdhet och dödslängtan till en känsla av återfödelse. Patienterna kände sig lyckligare och som att de fick en andra chans i livet (Bocchieri et al., 2002; Karlsson et el., 1997; Magdaleno et el., 2011; Mathus-Vliegen et al., 2004; Ogden, Clementi & Aylwin, 2005). Ett år efter operationen kunde patienterna fortfarande känna en markant förbättring av emotionell hälsa, livskvalitet och självkänsla, jämfört med innan operationen. Ju längre tiden gick efter operationen kunde man se en koppling mellan viktnedgångens storlek och hur mycket patientens livskvalitet hade förbättrats (Canetti et al., 2009; Karlsson et al., 1997). 6. Diskussion Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenhet av livskvalitet efter en överviktsoperation. Resultatet visar att patienterna förändrades både fysikiskt, socialt och emotionellt efter operationen och detta påverkade deras livskvalitet. 6.1 Metoddiskussion För att artiklarna skulle passa vårt syfte inkluderade vi de artiklar som fokuserade på patienternas erfarenheter av livskvalitet tiden efter operationen. Forskning är enligt Forsberg och Wengström (2008) en färskvara och man bör därför inte inkludera studier som är äldre än fem år. I vår systematiska litteraturstudie har vi använt oss av studier som genomförts mellan åren 1997 och 2011. Av de elva studierna som vi valt att använda faller endast tre inom ramen för ovanstående rekommendationer, därför har vi inkluderat även äldre studier. Vårt mål var att söka kvalitativa studier men utifrån de sökord som inriktade sig på omvårdnadsperspektivet har vi fått mest träffar på kvantitativa studier. Enligt Forsberg och Wengström (2003) ger en kombination av både kvalitativa och kvantitativa studier en bredare bild av det ämnet som valts. Vi tycker dock att fler kvalitativa studier i den här systematiska litteraturstudien hade kunnat ge djupare förståelse för patienternas erfarenhet av livskvalitet. Vi har valt att söka i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och Medline därför att vi ansåg dem som aktuella då de inriktar sig på medicin, omvårdnad och psykologi (Backman, 1998; Forsberg & Wengström, 2008; Polit & Beck, 2004). Vi började sökningarna med att 11

koncentrera oss på sökordet Gastric bypass, men utfallet blev färre än önskat. Genom Thesaurussökning framkom att Gastric bypass även kunde benämnas som Bariatric surgery. Vi valde att komplettera sökningarna med Gastric bypass OR Bariatric surgery, vilket i kombination med Qualitat*, Health status, Health quality, Quality of life, Lived experience, Nurse, Body image och Health related quality of life gav ett bättre resultat. När vi under sökningsprocessen fick fram 400 träffar, eller färre, gick vi först igenom alla titlar och utifrån dessa sållade vi ut de abstrakt som passade in på vårt syfte. Sammanlagt lästes hundra abstrakt och utifrån dem sållades trettien artiklar fram som lästes igenom. Vi valde sedan nio av dess artiklar, som vi ansåg passade vårt syfte. En av de nio artiklarna fann vi i fulltext i en elektronisk tidskrift. I tidskriften fann vi en länk till ytterligare en artikel som passade vårt syfte. I denna artikel refererades det till ännu en intressant studie som vi fann i full text genom google-sökning. Sammanlagt har vi använt oss av elva artiklar som vi först läste var och en för sig. Enligt Forsberg och Wengström (2008) skall alla artiklar som ingår i en systematisk litteraturstudie granskas och värderas på ett systematiskt sätt, detta för att underlätta tolkningen av de inkluderade artiklarna. Tillsammans genomförde vi en granskning av artiklarna med hjälp av egna modifierade mallar, utifrån Forsberg och Wengströms (2008) granskningsmallar. Syftet med att modifiera mallarna var att vi ville få fram det vi tyckte var viktigt för kvalitetsgranskningen, vilket inkluderade syfte, urval, metod, analys och utvärdering. Vi genomförde sedan en analysprocess där vi tog ut meningsenheter, kondenserade meningsenheter, koder, underkategorier och teman, enligt den analysprocess som beskrivs av Granskär & Höglund-Nielsen (2008). De teman som framkom användes som rubriker i resultatet. Slutligen sammanställde vi gemensamt litteraturstudiens resultat. Orsaken till att vi i början av analysen valde att läsa artiklarna var för sig och sedan analysera dem tillsammans var att öka studiens trovärdighet genom triangulering, som beskrivs av Forsberg & Wengström, (2008) och Polit & Beck (2004). Under studiens gång har vi kontinuerligt fått utvärdera om vår egen erfarenhet påverkat tolkningen av de olika artiklarnas resultat och hur vi har presenterat dem. Vi fler kvantitativa studier än kvalitativa, vilket inte ger det djup som varit önskvärt. För att stärka studiens trovärdighet bör resultatet vara överförbart till andra grupper och individer (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Artiklarna som använts i resultatet har en global spridning och bör därför kunna generaliseras. Ytterligare en faktor som stärker detta är att det finns flera 12

gemensamma nämnare i de olika resultaten. Deltagarna i studierna är av både kvinnligt och manligt kön, vilket ökar bredden på resultatet. 6.2 Resultatdiskussion Efter en överviktsoperation, med efterföljande viktnedgång, upplever de flesta patienter en förändring i sin livskvalitet. Viktnedgången påverkar inte bara den fysiska livskvaliteten, utan även den sociala och emotionella. Till de positiva erfarenheterna hörde bland annat ökad energi, förbättrad social förmåga och ökat självförtroende. Några av patienternas negativa erfarenheter var obehagliga biverkningar i samband med måltid, negativa reaktioner från omgivningen samt funderingar kring den egna identiteten. Vi kan se att denna kunskap är viktig för att sjuksköterskan ska kunna stödja och hjälpa patienter att hitta strategier för att uppnå en god livskvalitet. Genom att aktivt lyssna på patienten och på så sätt kunna utvärdera och analysera de faktorer som utlöser problemen och hur de påverkar patienterna, kan vi vara till hjälp för dem att klara av sin situation. Sjuksköterskan ger hjälp till självhjälp vilket innebär att hon stöttar patienten att använda sina egna krafter och finna sina egna mönster för att uppnå hälsa. Detta kan då leda till att de känner en bättre livskvalitet trots de negativa konsekvenserna (Arnold & Underman Boggs, 1999; Hummelvoll, 1997 ). Socialstyrelsen säger i sin kompetensbeskrivning att det är sjuksköterskans uppgift att utbilda och stödja patienten vid livsstilsförändringar för att främja hälsan (Socialstyrelsen, 2011). Siri Naess, et al. (2001) förklarar att livskvalitet är starkt förbunden till om patienten känner en samhörighet till andra, är aktiv, har god självkänsla och en grundstämning av glädje. Denna teori om livskvalitetens positiva påverkan på patienten bekräftas av tidigare studier som visar att patienterna blev mer självständiga, fick ett ökat självförtroende och ett förbättrat socialt liv efter viktreducerande operation (Bocchieri, et al, 2002; Magdaleno, et al., 2011). Rent fysiskt blev flera patienter av med faktorer som kunde förkorta deras liv, så som risk för diabetes, högt blodtryck och andra sjukdomar. Både patienternas och familjens matvanor påverkades till det positiva efter operationen, vilket visar hur föräldrarnas matvanor ligger till grund även för barnens kosthållning. Detta kan ses som en stor vinst, eftersom vi står inför det faktum att våra barns liv kommer förkortas drastiskt inom en 20 års period på grund av dåliga matvanor, vilket kan leda till övervikt och fetma (Batsis, Clark, et al, 2009; Guldstrand, 2009). I omvårdnadsarbetet måste vi som sjuksköterskor se hela patienten, vilket innefattar dennes 13

existentiella, sociala, fysiska och emotionella behov. Utifrån denna helhetssyn bör omvårdnad utföras genom en mellanmänsklig process och styras utifrån patientens resurser och behov, där målet är att hjälpa patienten att växa som människa. Vår förmåga, som sjuksköterskor, att utföra omvårdnadshandlingar kan påverka patientens hälsa och livskvalitet (Hummelvoll, 1997). Även emotionella faktorer som depressioner, självmordstankar hade påverkat patienterna negativt innan viktminskningen och många kunde nu känna känslan av glädje och återfödelse. Dock finns det inte tillräckligt med studier som stödjer att personer som lider av fetma skulle drabbas av depressioner i större utsträckning än normalviktiga. Vissa faktorer, som negativ kroppsuppfattning och begränsning i utförande av aktiviteter på grund av kroppsstorlek, kan bidra som förklaring till varför många övervikiga är deprimerade (Lunner, 2009). De studier som vi funnit visar dock att det emotionella måendet förbättras drastiskt för många patienter efter att de genomgått en viktreducerande operation (Bocchieri, et al., 2002; Karlsson, et al., 1997; Ogden, Clementi & Aylwin, 2005). I en omvårdnadssituation är det viktigt att vi som sjuksköterskor utöver vår professionalitet även är medmänniska i mötet med patienten, detta för att bjuda in till ett tryggt samtal där patienten kan diskutera dessa känsliga ämnen (Hummelvoll, 1997). Sjuksköterskan skall i samtalet med patienten se att denne är expert på sig själv, sitt lidande och välbefinnande och utgå från ett etiskt patientperspektiv, där integritet och värdighet är grundpelarna. Detta kan hjälpa patienten att känna trygghet med vården (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). För att bibehålla den nya känslan av glädje och återfödelse som Naess har som grund i sin definition av livskvalitet, tror vi att det är sjuksköterskans omvårdnadsroll att förmedla en känsla av hopp för att få till en långsiktig förändring (Hummelvoll, 1997). 6.3 Fortsatt forskning Under litteraturstudiens gång har vi sett att fokus ligger mycket på patientens fysiska mående och biverkningar. Det framkommer dock i studierna att patienten upplever stora svårigheter även inom övriga områden och då i stor grad emotionella svårigheter. Vi tror därför att det är viktigt att patienterna får information och stöd innan de tar ställning till om överviktskirurgi är det rätta alternativet. Möjligheten att träffa andra som redan gått igenom operationen och viktminskningen kan också ge bra information för att ta ett välgrundat 14

beslut. Även möjligheten att träffa andra i samma situation efter operationen borde finnas, då man kan utbyta erfarenheter och fungera som ett socialt stöd för varandra. Fler studier bör då enligt vår mening fokusera på hur vi inom vården kan stödja patienten i dennes nya livssituation för att förbättra livskvaliteten. 7. Slutsats Överviktskirurgi är en effektiv metod när det gäller viktnedgång, samsjuklighet och ökad livskvalitet. Däremot uppstår andra negativa faktorer som patienterna inte varit förberedda på, som emotionella och sociala problem. Fokus har för patienten gått ifrån att gå ner i vikt till att hitta sig själv och sin roll i det sociala samspelet med andra människor. Studierna har inte visat någon handlingsplan för att hantera dessa nya postoperativa problem och där kommer vår roll som sjuksköterskor in. Vi måste uppmärksamma och synliggöra även de emotionella och sociala problemen som uppkommer, så att forskningen kan gå vidare inom dessa områden. 15

Referenser Aleris Obesitas Skåne. (maj 2011). Patientinformation Gastric bypass. Tillgänglig: <http://www.aleris.se/sjukvard/aleris-vardenheter/aleris-specialistvard/aleris-obesitas- Skane/Vardutbud-ny/>. [2012-01-28] Arnold, E. C., & Underman Boggs, K., (1999). Interpersonal Relationships professional communication skills for nurses. USA, Philadelphia. Backman, J., (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Batsis, J. A., Lopez-Jimenez, F., Collazo-Clavell, M. L., Clark, M. M., Somers, V., & Sarr, M. G. (2009). Quality of life after bariatric surgery: a population-based cohort study. The American journal of medicine, 122:11. Batsis, J. A., Clark, M. M., Groethe, K., Lopez-Jimenez, F., Collazo-Clavell, M. L., Somers, V. K., & Sarr, M. G. (2009). Self-efficiancy after bariatric surgery for obesity. A populationbased cohort study. Appetite, 52, 637-645. Bocchieri, L. E., Meana, M., & Fischer, B. L. (2002). Perceived psychosocial outcomes of gastric bypass surgery: a quality study. Obesity surgery, 12, 781-788. Canetti, L., Berry, E. M., & Elizur, Y. (2009). Psychosocial predictors of weight loss and psychological adjustment following bariatric surgery and a weight-loss program: the mediating roll of emotional eating. International journal of eating disorders, 42:2, 109-117. Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Sverige: Studentlitteratur AB. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra en systematisk litteraturstudie. Stockholm: Natur & Kultur. 16

Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB. Guldstrand, M. (2009). Fetma medicinsk behandling och kognitiv beteendeterapi. I: K. Edlund & B. Zethelius (red:er), Orsak till fetma: genetik, patofysiologi och miljö (s. 33-49). Lund: Studentlitteratur AB. Hrabosky, I. J., Masheb, R. M., White, M. A., Burk-Martindale, C. H., & Grilo, C. M. (2006). A prospective study of body dissatisfaction and concerns in extremely obese gastric bypass patients: 6- and 12-month postoperative outcomes. Obesity surgery, 16, 1615-1621. Hummelvoll, J. K. (1997). Nordiska perspektiv på psykiatrisk omvårdnad. I: J.K. Hummelvoll & U. Å. Lindström (red:er), Psykiatrisk sykepleie en holistisk eksistensiell tilnaerming (s. 34-57). Lund: Studentlitteratur AB. Karlsson, J., Sjöström, L., & Sullivan, M., (1998). Swedish obese subjects (SOS)- an intervention study of obesity. Two-year follow-up of health-related quality of life (HRQL) and eating behaviour after gastric surgery for severe obesity. International journal of obesity, 22, 113-126. Lunner, K. (2009). Fetma medicinsk behandling och kognitiv beteendeterapi. I: K. Edlund & B. Zethelius (red:er), Fetma och depression (s. 111-123). Lund: Studentlitteratur AB. Magdaleno, Jr, R., Chaim, E. A., Pareja, J. C., & Turato, E. R. (2011). The psychology of bariatric patients: What replaces obesity? A qualitative research with Brazilian women. Obesity surgery, 21, 336-339. Mathus-Vliegen, E. M., De Weerde, S., & De Wit, L. T. (2004). Health-related quality-oflife in patients with morbid obesity after gastric banding for surgically induced weight loss. Surgery, 135, 5. 17

Naess, S., Mastekaasa, A., Moum, T., & Sörensen, T. (2001). Livskvalitet som psykisk velvaere. [Elektronisk]. Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring, 3/2001. Tillgänglig: <http://www.nova.no/id/549.0>. [2012-03-25]. Nordenfelt, L. (1991). Livskvalitet och hälsa. Falköping: Gummesons tryckeri. Ogden, J., Clementi, C., & Aylwin, S. (2005). The impact of obesity surgery and the paradox of control: A qualitative study. Psychology and health, 21, (2), 273-293. Ogden, J., Clementi, C., Aylwin, S., & Patel, A. (2005). Exploring the impact of obesity surgery on patient s health status: a quantitative and qualitative study. Obesity Surgery, 15, 266-272. Persson, L. (2007). Var tionde svensk är fet. [Elektronisk]. Välfärd, 1, 8-9. Kräver Adobe Reader. Tillgänglig: <http://www.scb.se/pages/gsasearch 287280.aspx?QueryTerm=fetma&PageIndex=1& hl=sv>. [2012-01-27]. Polit, D. F., & Hungler, B. P., (1999). Nursing research. Principles and methods (7 th ed.). Philadelphia: Lippincott. Sarwer, D. B., Wadden, T. A., Moore, R. H., Eisenberg, M. H., Raper, S. E., & Willams, N. N. (2010). Changes in quality of life and body image following gastric bypass surgery. Surgery obese related disorders, 6, (6), 608-614. SBU s sammanfattning och slutsatser. (2002). Fetma problem och åtgärder. [Elektronisk]. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. Kräver Adobe Reader. Tillgänglig: <http://www.sbu.se/sv/publicerat/?search=fetma&year=0&category=0>. [2012-01-28]. Socialstyrelsen (2011). Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor. [Elektronisk] Tillgänglig: http://socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf [2012-04-01]. 18

Sundbom, M. (2009). Fetma medicinsk behandling och kognitiv beteendeterapi. I: K. Edlund & B. Zethelius (red:er), Fetmakirurgi (s. 225-235). Lund: Studentlitteratur AB. WHO. (1996). WHOQOL Bref introduction, administration, scoring and generic version of the assessment. [Elektronisk]. WHO World Health Organisation. Tillgänglig: <www.who.int/mental_health/media/en/76.pdf>. [2012-01-28]. WHO. (2010 ). 10 facts on obesity. [Elektronisk]. WHO World Health Organisation. Tillgänglig: <http://www.who.int/features/factfiles/obesity/facts/en/index.html>. [2012-01- 28]. WHO (2011) Obesity and overweight. [Elektronisk]. WHO World Health Organisation. Tillgänglig:< http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/>. [2012-01-28] 19

Bilaga 1. Artikelmatris Författare År Land Batsis, Lopez-Jimenez, Collazo-Clavell, Clark, Somers, & Sarr. (2009). USA. Titel Tidskrift Quality of life after bariatric surgery: A population-based Cohort study. The American Journal of Medicine. Syfte Metod Resultat Kvalitet Syftet var att undersöka om patienter som genomgått överviktsoperation har bättre livskvalitet och funktion än överviktiga som ej genomgått överviktskirurgi. Kvantitativ, populationsbaserad cohortstudie, där patienter som skulle genomgå överviktsoperation, och en grupp som ej skulle opereras, fick svara på olika frågeformulär. Frågorna gällde livskvalitet och aktivitet. 236 deltagare. Ökad livskvalitet och funktionell status uppmättes. En högre procentuell viktminskning gav högre livskvalitet. Hög 10/13 Batsis, Clark, Groethe, Lopez-Jimenez, Collazo-Clavell, Somers, & Sarr. (2009). USA. Self-efficacy after bariatric surgery for obesity. A populationbased cohort study. Appetite. Syftet var att undersöka om viktnedgång kan kopplas ihop med ökad självkontroll, gällande matintag, hos patienter som genomgått överviktskirurgi. Kvantitativ, populationsbaserad cohort-studie. En grupp som genomgått överviktskirurgi och en grupp som ej opererats fick svara på frågeformulär gällande viktens inverkan på livskvaliteten. Studien visade att samsjukligheten minskade drastiskt efter viktnedgång. Självkontrollen gällande matintaget ökade efter operationen, men sågs minska över tid. Hög 12/13 236 deltagare. Bocchieri, Meana, & Fischer. (2002). USA. Perceived psychosocial outcomes of gastric bypass surgery: A qualitative study. Obesity Surgery. Rekonstruera förståelsen för de psykosociala fenomen som direkt associeras med gastric bypass kirurgi direkt utifrån patientens synvinkel. Kvalitativ studie. 31 deltagare genomgick ostrukturerade och semistrukturerad intervjuer Studien visade att när hälsan blev bättre ökade tron på ett längre och hälsorikare liv. Självförtroende, rörlighet och energi ökade och de upplevde en positiv förändring i relationen till sina barn. Kärnan i studien är återfödelse och förändring. Hög 10/13

Canetti, Berry, & Elizur. (2009). Israel. Psychosocial predictors of weight loss and psychological adjustment following bariatric surgery and a weight-loss program: The mediating role of emotional eating. International Journal of Eating Disorders. Syftet var att undersöka om personliga och mellanmänskliga faktorer påverkar effekten av överviktskirurgi och viktminskningsprogram. Kvantitativ studie där två grupper, för planerad viktminskning, fick svara på frågeformulär. Frågeformuläret tog upp socialt stöd, motivation för kontroll, känsla av kontroll, självkänsla, neurotiska drag, rädsla för närhet och känslomässigt ätande. 91 deltagare. De som hade ett lägre socialt stöd innan behandlingen visade en större ökning i livskvalitet, än de som hade mer socialt stöd. Känslomässigt ätande förutspådde lägre viktminskning och rädsla för närhet gav en lägre ökning av välmående. Medel 9/13 Hrabosky, Masheb, White, Burk- Martindale, & Grilo. (2006). USA. Karlsson, Sjöström, & Sullivan. (1997). Sweden. A prospektive study of body dissatisfaction and conserns in extremely obese gastric bypass patients: 6- and 12- month postoperative outcomes Obesity Surgery. Swedish obese subjects (SOS) an intervention study of obesity. Twoyear follow-up of health-related quality of life (HRQL) and eating behaviour after gastric surgery for severe obesity. 1. Undersöka förändringar I kroppsuppfattning. 2. Ämnar se I vilken utsträckning förändring I kroppsuppfattning följer viktnedgång. 3. Utvärdera hur man kan använda negativ kroppsuppfattning, kroppsform och vikt för att förutspå postoperativ viktnedgång. Syftet var att undersöka effekten av viktnedgång på hälsorelaterad livskvalitet, hos dem med svår övervikt. Kvantitativ studie 109 deltagare fick svara på två frågeformulär vid start, 6 och 12 månader efter operationen. Kvantitativ, populationsbaserad studie, där en grupp som skulle genomgå överviktskirurgi jämfördes med en grupp som ej genomgick operation. 974 deltagare. Studien visade på en snabb förändring i kroppsuppfattning redan inom 6 månader. Förändringen planades dock ut efter 6 månader och följde inte viktnedgången. Forskarna kunde inte förutspå postoperativ viktnedgång i sin studie. Ökad hälsorelaterad livskvalitet och minskade psykosociala problem. Hög 11/13 Hög 11/13

Magdaleno, Chaim, Pareja, & Turato. (2011). Brasilien. Mathus-Vliegen, De Weerde, & De Wit. (2004). Holland. Ogden, Clementi, & Aylwin. (2005). Storbritannien. The psychology of bariatric patient: What replaces obesity? A qualitative research with brazilian women. Obesity surgery. Health-related qualityof-life in patients with morbid obesity after gastric banding for surgically induced weight loss. Surgery. The impact of obesity surgery and the paradox of control: A qualitative study. Psychology and Health. Förstå den postoperative betydelsen av överviktskirurgi för kvinnor som lider av fetma och hur dessa faktorer påverkar resultatet: med tonvikt på kroppsuppfattning och de möjliga psykologiska komplikationerna som kan riskera att operationen blir lyckad. Jämföra hälsorelaterad livskvalitet hos överviktig och normalviktiga före och 1 år efter överviktskirurgi. Utforska patientens erfarenhet av att ha genomgått överviktskirurgi. Kvalitativ studie 7 deltagare svarade på semistrukturerad intervju med öppna frågor. Kvantitativ studie Där 49 överviktiga deltager som skulle genomgå en överviktsoperation fick svara på frågeformulär. 98 deltagare normalviktiga användes som kontrollgrupp och svarade på samma frågor En kvalitativ studie Där 15 deltagare intervjuades och där forskarna använde sig av en tolkande fenomenologisk analys teknik. Studien visade på vissa risker med viktminskning. Övervikten hade använts som ett skydd mot världen. Vänner och anhöriga visade avundssjuka, misstro, rädslor och svartsjuka. Deltagarna kände sig mer attraktiva men viste inte hur de skulle hantera de nya känslorna, vilket påverkade deras livskvalitet. 1 år efter genomgången operation såg man att de opererade deltagarna kommit i fatt och gått om kontrollgruppen gällande fysiskaktivitet. Antalet sjukdagar hade minskat och låg på samma nivå som kontrollgruppen. Depression minskade. Självkänsla och sociala aktiviteter ökade. Studien visade på att deltagarna åt mer hälsosamt, minskat matintag vilket förstärktes av biverkningar som uppstod vid för stort matintag. Deltagarna kände förnyat självförtroende, självkänsla. Ökad energinivå och överlag förbättrad livskvalitet. Hög 12/13 Medel 9/13 Hög 10/13

Ogden, Clementi, Aylwin, & Patel. (2005). Storbritannien. Exploring the impact of obesity surgery on patient s health status: a quantitative and qualitative study. Obesity Surgery. Undersöka mekanismerna bakom framgången av operationen samt undersöka hur det kan få fram förändringen i patientens hälsa. Kvantitativ och kvalitativ studie. 61 deltagare svarade på frågeformulär. 15 deltagare intervjuades. Studien visade att deltagarnas livskvalitet, hälsostatus och ADL förbättrade. Kvalitativ del: Medel 8/13 Kvantitativ del: Hög 12/13 Sarwer, Wadden, Moore, Eisenberg, Raper, & Williams. (2010). USA. Changes in quality of life and body image following gastric bypass surgery. Surgery of obesity and related diseases. Syftet var att mäta förändringar av livskvalitet och kroppsuppfattning efter en gastric bypass operation. Kvantitativ studie där 200 deltagare fick fylla i mätningsformulär 4 veckor innan operation och sedan 20, 40 och 92 veckor efter operationen. Studien visade att både livskvalitet och kroppsuppfattningen förbättrades snabbt efter operationen. Dessa förändringar höll i sig in i andra året efter operationen. Hög 12/13