esibbo-gruppen planerar utvecklingen av kommunens elektroniska kundtjänst

3(5621$/5$33257 esibbo-gruppen planerar utvecklingen av kommunens elektroniska kundtjänst

2,11(+c// 3(5621$/5$33257)g5c5 3(5621$/675$7(*, Sibbo kommuns personalstrategi 2025... 4 3(5621$/6$761,1*$5 Personalstyrkans utveckling... 5 Personalens språkfördelning... 7 Personalens könsfördelning... 7 Personalens medelålder och åldersstruktur... 8 De allmännaste uppgiftsbenämningarna... 9 Antalet anställda per avtalsområde... 9 Personalens tjänstgöringstid... 10 Personalkostnader... 10 Självproducerad och köpt service... 12 3(5621$/(167,//67c1' Sjukfrånvaro... 13 Övrig frånvaro... 15 Arbetsolycksfall... 15 Pensioneringar... 16 Pensionskostnader... 17,19(67(5,1*$5,3(5621$/(1 Personalutbildning och personalutveckling... 17 Välbefinnande i arbetet... 19 Företagshälsovård... 19 Arbetarskyddsverksamhet... 20 Enkäten Fiilis... 22 Belöning av personalen... 23 Samarbetskommittén och samarbetsavtalet... 23 Direkt samarbete... 23 Förtroendemannaverksamhet... 24 Intern information... 24 352-(.7,$16/871,1*7,//3(5621$/)g59$/71,1*(1 Projektet Alltid bra ålder... 24 Utvecklingsprojektet inom äldreomsorgen: Värdig ålderdom i Sibbo genom smidiga serviceprocesser... 26 Sibbo Finlands mest eftertraktade" projekt för strategiska belöningar... 27 Servicedisk i Sockengården... 28 Elektronisk kundtjänst... 28

3 3(5621$/5$33257)g5c5 Rapporter som innehåller olika centrala nyckeltal har sammanställts i Sibbo kommun från början av 1990-talet men det här är den fjärde rapporten i formen av en personalrapport. Rapportens nyckeltal beskriver Sibbo kommuns personalantal, tillstånd och struktur. Därtill innehåller rapporten korta beskrivningar om de för tillfället viktigaste personaladministrativa projekten. Nytt i rapporten är information om producering av tjänsterna. I jämförelse med tidigare år har inga märkbara förändringar skett i nyckeltalen. Personalantalet i slutet av december år 2007 var 1 163 personer, vilket är ca 1 % mindre än år 2006. Också under år 2007 har det arrangerats många evenemang, kampanjer och utvecklingsprojekt som har gett de anställda möjligheterna att utveckla sitt eget arbete och sig själv samt att ansvara för sitt eget välmående. Denna målmedvetet starka satsning, under de föregående åren, på personalens välmående har resulterat i att sjukfrånvaron sjönk så mycket som 1,1 dag per anställd. Målsättningen är att också den här personalrapporten fungerar som både chefernas och beslutfattarnas ledarskapsverktyg. I ett växande Sibbo är det speciellt viktigt att utnyttja personalrapportens information, som hjälper oss främja resultatrik verksamhet, förbereda oss på kommande år samt öka personalens kunnande och arbetsvälmående. För tillfället lever vi i Sibbo i ett mycket hektiskt utvecklings- och förnyelseskede. Omorganisering av verksamhet och verksamhetssätt pågår, mindre och större förändringar planeras, ska genomföras eller har genomförts. Alla dessa förändringar kan kännas förvirrande och betryckande då man på arbetsplatserna måste avstå från det bekanta och trygga verksamhetssättet. Förändringen är i alla fall en möjlighet för oss, en så här utmanande arbetssituation kan knappast någon kommun i Finland erbjuda sina anställda. Nu om någonsin har vi möjligheten att anta nya, intressanta utmaningar, delta i utvecklandet av det egna arbetet och vår växande kommun, lära oss nytt samt få ännu mångsidigare arbetsuppgifter. En så här omfattande utveckling och förnyelse lyckas inte utan vår sakkunniga personal, endast tillsammans kan vi utveckla vår kommun till att bli ännu bättre! Sibbo 6.3.2008 Anne Iijalainen personalchef

4 3(5621$/675$7(*, 6LEERNRPPXQVSHUVRQDOVWUDWHJL En arbetsgrupp utsedd av kommunens samarbetskommitté har hösten 2007 utarbetat en personalstrategi utifrån kommunens nya tillväxtstrategi. Arbetet är nu på slutrakan, men den nya personalstrategin har ännu inte behandlats i kommunens beslutsorgan. Målet var att göra personalstrategin i samma form som strategin Sibbo 2025. Visionen i personalstrategin är att Sibbo ska vara den mest eftertraktade arbetsplatsen i Finland och strategin innehåller fem fokusområden: )g51<(/6( 83308175$1 $5%(763/$76.203(7(16 5(6856(5 9b/%(),11$1'( Varje fokusområde har tagits upp som personalstrategins kritiska framgångsfaktorer, som innehåller allmänna principer för personalpolitiken. Principerna fungerar som utgångspunkt då man skapar personalstrategiska verksamhetsmål på kortare sikt i kommunen. Varje fokusområde har sina egna målsättningar, som i bilden i det följande har skrivits in under rubriken för det huvudsakliga fokusområdet.

5.5,7,6.$)5$0*c1*6)$.725(5)g53(5621$/675$7(*,1 )g51<(/6( 83308175$1 Mening i arbetet genom förnyelse Uppmuntran till en god arbetsprestation Säkerställa kunnandet Vilja och mod att förnya arbetet och arbetsrutinerna Möjlighet att utveckla och utbilda sig Förtydligande av den primära uppgiften; koncentration på det väsentliga Möjlighet till avancemang och rotation i arbetet Professionellt och kundinriktat bemötande av interna och externa kunder 3(5621$/6$761,1*$5 Konkurrenskraftig lönesättning Utveckling och användning av mångsidiga avlönings- och belöningssystem Utveckling av personalförmånerna Utnyttjande av arbetstidssystemen 3HUVRQDOVW\UNDQVXWYHFNOLQJ 5(6856(5 Rätta personer på rätt plats, i rätt tid Tillräcklig personaldimensionering i relation till prestationerna Individuell hänsyn till arbetsförmågan i kraven och dimensioneringen Flexibel användning och inriktning av resurserna Motivering och stöd för personalen Nuvarande personalens varaktighet, tillgång till ny personal och vikarier $5%(763/$76.203(7(16 Tillsammans skapar vi en bra arbetsplats öppen, ärlig, professionell växelverkan gemensam utveckling av ledarskaps- och medarbetarkompetensen 9b/%(),11$1'( En välmående arbetsplats genom gemensamt agerande Ett gott arbetsklimat skapar förutsättningar för personalen att orka Tidigt ingripande i missförhållanden Jämlikt bemötande Utveckling av arbetskulturen; uppskattning av det egna och andras arbete Kontinuerlig, systematisk inskolning Ändamålsenliga arbetsrum och ändamålsenlig utrustning Mångprofessionella och fungerande företagshälsovårdstjänster I slutet av år 2007 var antalet anställda hos Sibbo kommun sammanlagt 1 163 personer, som är 11 personer mindre än föregående år. Detta beror delvis på att andelen visstidsanställda är mindre än tidigare år, att en del av tjänsterna har ordnats som köpta tjänster och att det dessutom finns obesatta tjänster och befattningar. Under år 2007 övergick kommunen till att köpa röntgentjänster, miljöhälsovård och farmaceuttjänster.

6 8WYHFNOLQJHQDYDQWDOHWDQVWlOOGD 1200 1000 800 600 400 200 0 2001 2003 2004 2005 2006 2007 Övriga visstidsanställda 226 279 283 285 301 295 Med sysselsättningsstöd 3 1 1 6 1 3 Ordinarie 802 884 856 860 872 865 I statistiken ovan har 13 ordinarie anställda som genomgår läroavtalsutbildning statistikförts som visstidsanställda. I budgeten för 2008 har inte ställning tagits till enskilda tjänster och befattningar men i budgeten finns anslag för 50 nya resurser. Detta innebär inte automatiskt att nya befattningar eller tjänster ska inrättas, varje verksamhetsområde och enhet funderar hur servicen bäst ska skötas. Inom hela kommunsektorn väntas personalstyrkan minska långsamt så att kommunsektorn vid ingången av år 2015 kommer att ha 3 % mindre anställda än i nuläget. I Sibbo kommer personalstyrkan dock att öka till följd av den kraftiga tillväxtstrategin. I förvaltningsavdelningens personalstyrka har även räknats in personalen vid utvecklings- och näringsenheten, vilket är orsaken till personalökningen. På alla andra avdelningar har antalet anställda minskat. ' ) " (! "! " $# %& ' * # $# * +,,- ' 0 120 +,,3./ ' $# Förvaltningsavd.& kd o. KEY 33 2 35 3 % +5 94 % 6 % Social- och hälsovårdsavd. 251 1 76 328 28 % -10 77 % 23 % Bildningsavdelningen 474 1 195 670 58 % -1 71 % 29 % Avd. för teknik & miljö 107 1 22 130 11 % -5 82 % 18 % Hela kommunenn 865 3 295 1163 100 % -11 74 % 26 % ObsMedborgarinsitutets timlärare i bisyssla ingår inte i bildningsavdelningens personalstyrka.

7 Den ordinarie personalens andel av hela personalstyrkan är 865 personer, dvs. 74 %. De visstidsanställdas andel av hela personalen är ca 26 %. Inom hela kommunsektorn är i medeltal 23,7 % av personalen visstidsanställd. I förhållande till hela avdelningens personal hade bildningsavdelningen det största antalet visstidsanställda (29 %). Detta torde delvis bero på verksamhetens art, eleverna kan inte lämnas utan undervisning när en lärare insjuknar, men delvis även på antalet familje- och föräldraledigheter. Faktorer som inverkar på den visstidsanställda personalens storlek är bl.a. antalet långa familje-, tjänst- och arbetsledigheter som kräver en vikarie. I slutet av år 2007 var bildningsavdelningen personalmässigt den största avdelningen med 58 % av kommunens anställda. Vid årsskiftet var antalet anställda per 1 000 invånare 59,8 (61,6 år 2006). Motsvarande tal inom hela kommunsektorn har under de senaste åren varit cirka 62. Motsvarande tal i jämförelsekommunerna framgår av nedanstående tabell. Personal/1 000 invånare.rppxq Sibbo 59,8 61,6 61,4 Vanda 60,0 61,2 61,6 Tusby 49,8 54,1 50,0 Mäntsälä 55,0 55,6 58,87 Kyrkslätt 58,7 60,8 60,3 Borgå 75,1 72,9 74,6 3HUVRQDOHQVVSUnNI UGHOQLQJ År 2007 var 57,5 % av hela personalen svenskspråkig och 42,5 % finskspråkig. Motsvarande tal för den ordinarie personalens del var 57,8 % svenskspråkiga och 42,2 % finskspråkiga. Jämfört med år 2006 har den svenskspråkiga personalens andel av hela personalen ökat med 0,6 %. För den ordinarie personalens del var minskningen 1,6 %. 3HUVRQDOHQVN QVI UGHOQLQJ År 2007 var 85 % av Sibbo kommuns personal kvinnor och 15 % män. Procenttalen har inte ändrats från föregående år. Eftersom Sibbo kommuns service även i framtiden kommer att fokusera på fostran och vård kommer kvinnornas stora andel av personalstyrkan att fortbestå. Inom hela kommunsektorn är kvinnornas andel av personalen 78 %. Könsfördelningen mellan de tio vanligaste yrkesbenämningarna är följande:

8 %HQlPQLQJ.YLQQRU 0lQ 6OJW Barnskötare 78 1 79 Klasslärare 63 13 76 Barnträdgårdslärare 60 0 60 Närvårdare 46 0 46 Lektor 24 10 34 Familjedagvårdare 31 0 31 Städare 24 1 25 Primärvårdare 22 0 22 Sjukskötare 20 0 20 Lokalvårdare 19 0 19 6DPPDQODJW Bland cheferna är könsfördelningen följande: kommunens ledningsgrupp: män 63 % och kvinnor 37 % övriga chefer: män 34 % och kvinnor 66 %. 3HUVRQDOHQVPHGHOnOGHURFKnOGHUVVWUXNWXU 2UGLQDULHSHUVRQDOHQVPHGHOnOGHUDYGHOQLQJVYLV 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Förvaltningsavd. &kd&key Social- o. hälsovårdsavd. Bildningsavdelningen Avd. för teknik & miljö Hela personalen Medelålder år 2005 50,3 43,6 44,8 48,0 44,7 Medelålder år 2006 51,3 45,5 43,0 47,4 44,6 Medelålder år 2007 51,8 45,6 43,4 48,8 45,0 I slutet av år 2007 var den ordinarie personalens medelålder 45 år. I Sibbo, såsom inom kommunsektorn överlag, är medelåldern högre än inom de andra arbetsmarknadssektorerna. Jämfört med år 2006 har medelåldern på Sibbo kommuns anställda stigit med 0,4 år. År 2006 var medelåldern bland den ordinarie personalen inom kommunsektorn 47,1 år.

9 465 789 :; : < =>8 789?9 78@?@BA C C D EGF CH?@ F C I F J?@ KC I K J?@ L C I L J?@ M CH?@NI O69 < P Förvaltningsavd.&kd&KEY 51,8 0 4 7 16 6 33 Social- och hälsovårdsavd. 45,6 25 43 75 84 24 251 Bildningsavdelningen 43,4 51 135 136 118 34 474 Avd. för teknik och miljö 48,8 7 13 26 50 11 107 Q89 RTS 8@$Ü VB: R9 8: K L W C X F YJ L AK K A M X D L X M L Av personalen inom kommunsektorn är över 50 % 30 49 år, drygt 30 % minst 50 år och ca 10 % under 30 år. Åldersstrukturen hos Sibbo kommuns anställda motsvarar den allmänna situationen inom kommunsektorn: 50,8 % är 30 49-åringar och 39,7 % personer över 50 år. Till skillnad från föregående år utgör 50 59-åringarna den största enskilda tioårsgruppen i Sibbo. En jämförelse mellan avdelningarna visar att medelåldern såsom under de tidigare åren är högst på förvaltningsavdelningen. 'HDOOPlQQDVWHXSSJLIWVEHQlPQLQJDUQD I Sibbo kommun används sammanlagt cirka 180 olika uppgiftsbenämningar. Den vanligaste uppgiftsbenämningen i Sibbo är barnskötare och den vanligaste benämningen i statistiken för år 2006, klasslärare, är nu på andra plats. Vid en jämförelse av de tio allmännaste uppgiftsbenämningarna i Sibbo med de allmännaste uppgiftsbenämningarna inom hela kommunsektorn märks det att Sibbo är en tillväxtkommun där fokus ligger på barndagvård, fostran och utbildning. Behovet av hälsovårdspersonal är mindre i Sibbo av den anledningen att sjukvården delvis sköts via samkommunerna. 'HDOOPlQQDVWHXSSJLIWVEHQlPQLQJDUQD L6LEER 'HDOOPlQQDVWHXSSJLIWVEHQlPQLQJDUQD LQRPNRPPXQVHNWRUQ 1 Barnskötare Sjukskötare 2 Klasslärare Klasslärare vid grundskola 3 Barnträdgårdslärare Primärvårdare 4 Närvårdare Barnskötare 5 Lektor Familjedagvårdare 6 Familjedagvårdare Närvårdare 7 Städare Timlärare 8 Primärvårdare Lektor 9 Sjukskötare Barnträdgårdslärare 10 Lokalvårdare Skolgångsbiträde $QWDOHWDQVWlOOGDSHUDYWDOVRPUnGH Sibbo kommuns personal hör till fem olika arbets- och tjänstekollektivavtals avtalsområden: det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS), det kommunala tjänste- och arbetskollektivavta-

10 let för undervisningspersonal (UKTA), det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare (LÄKTA) och det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade (TIM-AKA). I Sibbo har personalens fördelning mellan de olika avtalsområdena jämfört med år 2006 ändrats så att andelen anställda som hör till avtalsområdet för undervisningspersonal har sjunkit med 0,6 %. Likaså har andelen anställda som hör till avtalsområdet för timavlönade sjunkit något. Andelen anställda som omfattas av det allmänna avtalet har stigit med 1,1 % medan andelen anställda som hör till avtalet för teknisk personal har sjunkit med 0,5 %. Andelen personal som hör till läkaravtalet har jämfört med år 2006 stigit med 0,1 %. I Sibbo hör flera anställda till avtalet för undervisningspersonal och mindre personal till läkaravtalet och avtalet för teknisk personal än inom kommunsektorn i genomsnitt. $QVWlOOGDSHUDYWDOVRPUnGH LÄKTA 2,1 % UKTA 20,4 % TIM-AKA 2,5 % AKTA 71 % TS-95 4 % 3HUVRQDOHQVWMlQVWJ ULQJVWLG Den ordinarie personalens tjänstgöringstid beskriver indirekt personalomsättningen. För hela kommunens del är personalens tjänstgöringstid 11,5 år, som är 0,1 år längre år 2006. 3HUVRQDONRVWQDGHU Löneförhöjningarna enligt de inkomstpolitiska avtalen höjde lönenivån år 2007 i genomsnitt 4,8 %. Förhöjningarna år 2008 kommer att i genomsnitt vara 4,4 %. Enligt det inkomstpolitiska avtalet innehöll tjänste- och arbetskollektivavtalen inom kommunsektorn i september en lokal justeringspott, som för läkarna var 0,25 % och andra avtalsbranscher 0,5 %. Dessa justeringspotter användes till förhöjningar av uppgiftsbaserade löner.

11 Som avslutning på avtalsförhandlingsrundan höjdes lönerna för anställda som omfattas av det allmänna avtalet, avtalet för lärarna, tekniska sektorn och läkarna från ingången av oktober med en allmän förhöjning på 3,4 %. Timanställdas löner höjdes med en allmän förhöjning på 3,5 %. Eftersom Tehy rf inte godtog förhandlingsresultatet gällde de allmänna förhöjningarna inte deras medlemmar. I december betalades dessutom ut en engångsersättning på 270 euro till alla anställda. Det prövningsbaserade individuella tilläggets andel är ca 1,2 % av den totala lönesumman inom alla avtalsområden. Hösten 2007 gjordes en värdering av svårighetsgraden i lärarnas arbete. På basis av utvärderingen fick 60 lärare löneförhöjning på grund av arbetets svårighetsgrad. Kriterierna för arbetets svårighetsgrad var bl.a. stora undervisningsgrupper, antalet elever som kräver särskilt stöd i klassen, språkbadsundervisning, planeringsansvar, samarbete med många olika aktörer, ledning av olika projekt- eller andra arbetsgrupper samt skötsel av uppgifter som kräver specialkompetens. Den uppgiftsbaserade medellönen för en person med ordinarie heltidsanställning hos Sibbo kommun är 1 999 euro. Den genomsnittliga totallönen är 2 259 euro. Enligt det kommunala arbetsmarknadsverket är den genomsnittliga totalinkomsten inom kommunsektorn 2 464 euro. I början av år 2006 trädde lagen om temporärt låglönestöd till arbetsgivare i kraft. Enligt denna lag får en arbetsgivare låglönestöd om han i sin tjänst har en anställd som fyllt 54 år och till vilken han för heltidsarbete betalar en lön som är över 900 och under 2 000 euro per månad. Sibbo kommun erhöll låglönestöd om sammanlagt 116 924 euro. Antalet anställda som är berättigade till stödet var i medeltal 87,5 per månad. År 2006 var motsvarande siffror 142 558 euro och 94,5 per månad. / QHXWJLIWHUnUHQHXUR 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2003 2004 2005 2006 2007 Lönebikostnader 7 338 7 594 8 119 8 598 8 107 Löner sammanlagt 25 263 25 936 26 987 27 978 29 657

12 För hela kommunens del steg nettolöneutgifterna år 2007 med sammanlagt 6 %. Nettolöneutgifterna i relation till invånarantalet 31.12.2007 var 1 940 euro, då motsvarande tal år 2006 var 1 900 euro, en ökning med sammanlagt 2,1 %. 6MlOYSURGXFHUDGRFKN SWVHUYLFH I tabellen nedan har personalkostnaderna för självproducerad service jämförts med de externa verksamhetskostnaderna och på basis av förhållandet mellan dessa siffror har personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna räknats ut. Enligt 2008 års budget stiger personalkostnaderna till nästan 41,4 miljoner euro och personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna är 45,6 %, vilket är på samma nivå som under tidigare år. $QGHOHXUR 8SSVN RFK 3HUVRQDONRVWQDGHU 32 845 32 889 34 520 36 187 38 750 41 391 9HUNVDPKHWVNRVWQVOJW 68 892 71 881 76 220 79 386 84 406 90 867 3HUVRQDONRVWQDGHUQDV DQGHO 47,7 45,8 45,3 45,6 45,9 45,6 Enligt bokslutet 2006 är personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna i Kervo 40,4 %, i Tusby 58,4 % och i Borgå 50,2 %. De köpta tjänsterna har i tabellen nedan grovt delats in i två grupper: i den första gruppen finns sådana partners som producerar tjänster endast för sibboborna och vars hela personal betjänar sibboborna. I den andra, dvs. i gruppen för övriga samarbetspartners, finns sådana partners vars tjänster delvis produceras för sibboborna och delvis för andra kunder. Utöver dessa används vid behov sporadiska konsulttjänster, som inte tagits med i denna granskning. Sammanlagt 126 personer producerar tjänster endast för sibbokunder i anställning hos olika samarbetspartners.

13. SWVHUYLFHVRPSURGXFHUDVHQGDVWI UNXQ GHUL6LEER 3HUVRQDOVW\UND Dagvård - 10 daghem 73 Städning - 7 verksamhetsställen 10,5 Sjuktransport 11 Laboratorium 5 Farmaci 1 Läkare 5 Miljöhälsovård 4 Äldreomsorg - 1 åldringshem 15,5 Kostservice 1 6DPPDQODJW Andra köpta tjänster för Sibbo kommun produceras av 114 samarbetspartners. Av dessa samarbetspartners producerar 74 % tjänster för social- och hälsovårdsavdelningen, 13 % för bildningsavdelningen, 9 % för förvaltningsavdelningen och 4 % för avdelningen för teknik och miljö. Det finns inget gemensamt register över köpta tjänster på hela kommunens nivå och därför är tabellerna ovan endast riktgivande. 3(5621$/(167,//67c1' 6MXNIUnQYDUR År 2007 var 456 personer, dvs. 34,4 %, av hela personalen inte alls frånvarande från arbetet på grund av sjukdom och 303 personer, dvs. 34 %, av den ordinarie personalen hade inga sjukfrånvarodagar alls. Jämfört med året innan har de ovan nämnda talen sjunkit en aning. År 2006 var 36,6 % av hela personalen inte alls frånvarande från arbetet på grund av sjukdom och 39 % av den ordinarie personalen hade inga sjukfrånvarodagar alls. Det totala antalet sjukfrånvarodagar minskade till i medeltal 13,6 dagar/person, som är 1,1 dagar mindre än år 2006. Sjukledigheterna uppgick till sammanlagt 15 850 dagar, dvs. 1 415 dagar mindre än föregående år.

14 Inom hela kommunsektorn är det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar 15 dagar/person. cu 6MXNIUnQYDURGDJDU LPHGHOWDOSHUVRQ 2007 13,6 2006 14,7 2005 14,3 2004 14,9 Enligt företagshälsovårdens statistik berodde 78 % av frånvaron på sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, mentala störningar eller symptom i luftvägarna. Övriga sjukdomar 17 % Mentala störningar 20 % Skador 5 % Sjukdomar i lluftvägarna 18 % Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen 40 % Även om kortvariga sjukledigheter (1 2 och 1 5 dagar) har ökat något jämfört med år 2006 har de långa sjukledigheterna klart minskat. Statistiken över sjukfrånvaro följs fortfarande upp på avdelnings- och enhetsnivå. +(/$3(5621$/(166-8.)5c19$52 GDJDU HJHQDQPlODQ GDJDU PHGLQW\J YHU GDJDU YHU GDJDU År 2006 2007 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Kalenderdagar slgt 1 592 1735 2 382 2752 11 710 10 182 1 581 1 181 Under år 2007 utnyttjade fyra anställda möjligheten till arbetsprövning. Arbetsprövning är en rehabiliteringsform som finansieras av arbetspensionsanstalten och där rehabiliteringsklienten antingen kan pröva på ett helt nytt arbete eller ges möjlighet till en mjuk återgång till det egna arbetet efter en lång sjukledighet.

15 Enligt kommunstyrelsens beslut får en person i arbetsprövning från och med år 2007 full lön under arbetsprövningstiden och arbetspensionsanstaltens rehabiliteringspenning betalas i sin helhet till arbetsgivaren. gyuljiunqydur Andra frånvaroorsaker än semestrar, utbildningar och sjukfrånvaro är olika slags arbets- och tjänstledigheter. )UnQYDURRUVDN'DJDU$QWDOSHUVRQHU Moderskapsledighet 4744 48 Vårdledighet 8227 51 Föräldraledighet 6783 54 Faderskapsledighet 86 9 Skötsel av sjukt barn 800 199 Alterneringsledighet 1703 12 Studieledighet 663 13 Personligt skäl utan lön Skötsel av annan tjänst utanför kommunen 8642 399 3501 6DPPDQODJW 29 $UEHWVRO\FNVIDOO År 2007 var antalet arbetsolycksfall sammanlagt 62, av vilka 6 inträffade på arbetsresor och 56 i arbetet. Av dessa arbetsolycksfall ledde 41 inte till någon frånvaro. De övriga arbetsolycksfallen medförde sammanlagt 105 frånvarodagar, som är 66 % (205 dagar) mindre frånvarodagar än år 2006. Detta visar att arbetsplatserna noga har följt anvisningarna om att alltid göra en skriftlig anmälan då något händer, även om olyckan inte skulle kräva läkarbesök eller frånvaro. I arbetet 59 56 56 På arbetsresa 7 11 6 Sjukfrånvarodagar 497 310 105 2O\FNVIDOOVDPPDQODJW De två vanligaste arterna av olycksfallsskador var - sår och ytliga skador - urledvrickningar, försträckningar och vrickningar.

16 År 2007 var antalet anmälda tillbudssituationer sammanlagt 14 stycken. Orsakerna till tillbudssituationerna var: - fysisk kontakt från en klient 6 anmälningar - halkning 1 anmälning - annan orsak 7 anmälningar. Arbetsplatserna effektiverar utredningen av olycksfall i arbetet tillsammans med företagshälsovården och arbetarskyddet. Dessutom genomför arbetsplatserna aktivt de åtgärder för förbättrande av arbetssäkerheten som har överenskommits i samband med riskutvärderingen. 3HQVLRQHULQJDU År 2007 avgick 10 personer i Sibbo kommuns tjänst med ålderspension, vilket är tre personer mindre än år 2006. Av alla beviljade pensioner var 56 % ålderspensioner. 3HQVLRQVIRUP Beviljade ålderspensioner 8 16 12 13 10 Beviljade invalidpensioner 2 6 6 4 7 Beviljade individuella förtidspensioner 0 0 1 0 1 Beviljade arbetslöshetspensioner 0 1 0 0 0 6DPPDQODJW Anställda som var deltidspensionerade 31.12. 37 33 33 28 39 Anställda som var på delinvalidpension under året 7 5 4 6 4 Anställda som fick rehabliliteringsstöd under året 1 6 3 2 4 År 2007 var medelåldern bland dem som avgick med ålderspension 61,9 år, år 2006 var motsvarande tal 62,6. Medelåldern bland alla som avgick med pension var 60,7 år (61,5 år år 2006). Den nya pensionslagen gör det svårare att förutsäga antalet pensioneringar. Varje anställd kan själv välja om han eller hon går i pension som 62 63-åring eller fortsätter att arbeta och intjäna pension ända fram till 68 års ålder. Uppskattningsvis 21 % av den ordinarie personalen år 2007 avgår med pension åren 2008 2017. I förhållande till avdelningens personal går mest personal i pension på förvaltningsavdelningen och avdelningen för teknik och miljö.

17 ) UYDOWQLQJ 6RFLDO RKlOVRYnUG %LOGQLQJ 7HNQLNR PLOM 6DPPDQODJW 1 8 7 2 3 7 6 7 1 7 11 2 3 11 13 8 1 8 9 6 2 5 11 6 3 11 14 3 4 5 12 4 1 7 9 4 1 7 10 5 6DPPDQODJW % av avdelningens personal 2007 51 % 23 % 15 % 35 % Kalkylen räknar med pensionering vid 63 års ålder. 3HQVLRQVNRVWQDGHU År 2007 uppgick arbetsgivarens pensionsavgifter till sammanlagt 5 246 921 euro, som är 204 516 euro (4,1 %) mera än år 2006. Från början av år 2006 betalas självriskandelarna för arbetslöshets-, invalid- och förtidspensioner som en s.k. förtidspensionsutgiftsbaserad avgift (förtidsavgift). Avgiften betalas månatligen som en förhandsavgift som baserar sig på de pensionsutgifter som börjat föregående år. År 2007 var denna förhandsavgift 126 139 euro. Den slutliga avgiften bestäms på basis av de pensionsutgifter som började år 2007 och faktureras hösten 2008. Kostnaderna för de pensionsutgiftsbaserade arbetsgivaravgifterna var 1 629 189 euro (år 2006: 1 433 979 euro).,19(67(5,1*$5,3(5621$/(1 3HUVRQDOXWELOGQLQJRFKSHUVRQDOXWYHFNOLQJ De direkta kostnaderna för personalutbildningen år 2007 var sammanlagt 143 700 euro, som utgör 166 euro per ordinarie anställd och cirka 0,56 % av lönesumman. Både de använda utbildningspengarna/ordinarie anställd och procenttalet av lönesumman är större än år 2006. Detta torde åtminstone delvis bero på att man vid konteringen av utbildningskostnaderna mera har

18 gått in för att använda en specifikationskod som möjliggör en uppföljning av utbildningskostnaderna. 8WELOGQLQJVNRVWQDGHU Utbildningskostnader (1 000 ¼ 115 102 112 98 143 ¼RUGLQDULHDQVWlOOG 130 119 130 112 166 % av lönesumman 0,46 0,39 0,42 0,35 0,56 De åtta chefer som hösten 2005 inledde studier för specialyrkesexamen i ledarskap (JET) fick examensintyg över specialyrkesexamen i ledarskap i april 2007. En ny grupp för yrkesexamen i ledarskap, i vilken 10 chefer från Sibbo deltar, inledde de 1½ år långa studierna i september 2007. I slutet av år 2007 var sammanlagt 19 personer med läroavtal anställda hos kommunen. Dessa studerade bl.a. till närvårdare, barnskötare eller tandskötare. Chefsträffarna fortsatte år 2007. Träffarna var fyra till antalet och i medeltal deltog 68 % av alla chefer i dem. I maj ordnades en heldagsträff med temat Strategin Sibbo 2025, som leddes av medlemmarna i ledningsgruppen och av ledningens konsult Jouko Leino. Chefsträffarna fortsätter år 2008. Introduktion för nyanställda ordnades i mars och september 2007. Antalet deltagare var sammanlagt 50. Datumen för motsvarande kurser år 2008 har redan slagits fast och meddelats personalen. I oktober ordnades en introduktionseftermiddag för 9 nya chefer, där deltagarna som arbetsverktyg fick en guide där alla direktiv och handlingsmodeller som gäller personalen fanns samlade. Guiden ansågs vara ett bra hjälpmedel och avsikten är att vidareutveckla den och hålla den ajour i fortsättningen. Under två eftermiddagar i slutet av augusti ordnades för andra gången en gemensam rekreationseftermiddag för hela personalen under temat personalens välbefinnande. Var och en hade själv bland 16 olika aktiviteter fått välja två aktivitetsformer som han eller hon ville bekanta sig med. Aktiviteterna varierade från den ena ytterligheten till den andra. Största delen av dem hade anknytning till motion, men några var annan fritidsverksamhet. Aktivitetsutbudet var delvis samma som föregående år: introduktionsbesök i allaktivitetshallens motionssal, stavgång, bågskytte, Pilates, boccia, mölkky, stretching, naturstig/orienteringens grunder, bassänggymnastik, tovning med nålar och paddling. Nya aktiviteter var Flexi-Bar, boboll, kubanska rytmer, guidad rundtur i Östanåparken samt föreläsningen Sunda livsvanor. En del av ledarna hörde till kommunens egen personal, vilket visar hur mångsidigt kunnande personalen i vår kommun har. Sammanlagt 298 personer deltog i rekreationseftermiddagen, som fick mycket bra respons. Rekreationseftermiddagen år 2008 ordnas också med samma koncept.

19 9lOEHILQQDQGHLDUEHWHW Sammanlagt 16 arbetsenheter beviljades TYKY-bidrag för verksamhet som bevarar arbetsförmågan (TYKY). De totala utgifterna för verksamheten var 12 627 euro. Antalet arbetsenheter som fick bidrag och den totala beviljade bidragssumman var en aning mindre än föregående år. Cirka 250 personer deltog i den bidragsstödda TYKY-verksamheten, vilket är en aning mindre än föregående år. Dessutom har enheterna haft möjlighet att med egen finansiering ordna en avlönad rekreationseftermiddag per år och största delen av arbetsenheterna har ordnat en sådan. År 2007 understöddes de anställda med 15 081 euro för regelbunden motionsutövning och upprätthållande av konditionen. Den anställda betalar själv hälften av motionsförmånen och kommunen den andra hälften. Motionsförmånen kan användas för deltagaravgifter till medborgarinstitutets, fritidssektorns och fysioterapins motionskurser eller för motionssedlar. Förmånen utnyttjades av sammanlagt 335 personer, som är 27 personer mera än år 2006. TYKY- bidrag (¼ 13 648 15 897 15 926 15 141 12 627 Motionsförmån (¼ 8 134 8 500 10 864 12 887 15 081 Antal anställda som utnyttjade motionsförmånen 221 262 300 308 335 Arbetsgivaren betalade också personalens deltagande i Ärevarvet och Varghoneloppet. Sammanlagt 57 personer deltog i Ärevarvet, där Sibbo kommun vann tävlingen mellan företagen, dvs. de som representerade kommunen hade det största antalet varv i proportion till deltagarantalet. Sibbo har nu vunnit företagstävlingen två gånger och om vi vinner år 2008 blir vandringspriset vårt. I Varghoneloppet deltog 157 kommunanställda kvinnor. På våren deltog sammanlagt 180 personer fördelade på 36 lag i Suomen Kuntoliikuntaliittos sex veckor långa motionsspel GO 30 för finska företag. Spelets idé var att samla motionspoäng för laget och en 30 minuter lång motionsprestation i vilken idrottsform som helst gav en poäng. Sammanlagt 238 lag deltog i tävlingen. ) UHWDJVKlOVRYnUG År 2007 var kostnaderna för företagshälsovårdstjänsterna 192 551 euro. För dessa kostnader ansöker kommunen om 50 % ersättning hos Folkpensionsanstalten, varvid nettokostnaderna är 96 275 euro. Kostnaderna per arbetstagare är samma som år 2006, dvs. 83 euro/arbetstagare. Av kostnaderna användes 30,5 % för förebyggande verksamhet och cirka 69,5 % för sjukvårdsåtgärder.

20 Uppföljningen av kostnaderna fortsätter år 2008. Fokus i avtalet om företagshälsovård ligger fortfarande på förebyggande vård..rvwqdghui UI UHWDJVKlOVRYnUGHQ Totala kostnader (¼ 180 900 194 222 192551 Kostnader/ person 78,59 82,65 82,78 Förebyggande vård (%) 27 33 30,5 Sjukvård (%) 73 67 69,5 Ur personalen vid avdelningen för teknik och miljö deltar 10 personer i en ASLAK-kurs åren 2007 2008. Frivilliga åldersgruppundersökningar ordnades för alla kommunens yrkesgrupper. Under våren och hösten ordnades två Viktväktar-grupper för personalen. Den grupp som samlades på våren hade 25 deltagare och den som samlades på hösten 28 deltagare. $UEHWDUVN\GGVYHUNVDPKHW År 2007 var fokusområde inom arbetarskyddet och företagshälsovården avdelningen för teknik och miljö. Vid lokalitetsförvaltning färdigställdes en utvärdering av riskerna med de maskiner och den utrustning som används i underhållsarbete, träbearbetning och metallarbete. Under årets lopp utreddes trivseln i arbetet i olika team. Cheferna höll fem förhandlings- och uppföljningsträffar, där samarbetspersoner från arbetarskyddet deltog. En endagskurs om bedömningen av riskerna med maskiner och utrustning ordnades för underhållsteamet, områdesteamet, planskötarna samt gårdskarlarna/vaktmästarna. I kursen deltog också cheferna. En ASLAK-kurs startade för avdelningen för teknik och miljö (10 personer) och arbetarskyddet deltog tillsammans med avdelningens chefer i en ASLAK-besöksdag för arbetsgivarrepresentanter. Arbetarskyddsdistriktets inspektion inriktades på hur beställaransvarslagen genomförts på avdelningen för teknik och miljö. Tillsammans med företagshälsovården gjordes arbetsplatsbesök till kommunens depå. Målet var att utreda möjligheterna att minska utsläppen i maskinhallen med tekniska medel. För kanslilokalernas del gjordes besöken i kanslilokalerna i Sockengården. Verksamhetsplanen för kommunens företagshälsovård uppdaterades i början av året så att de överensstämmer med den överenskomna verksamheten. Arbetarskyddsfullmäktiga deltog i företagshälsovårdens arbetsplatsbesök, som fokuserades till arbetsplatserna på avdelningen för teknik och miljö. Arbetsplatsbesök gjordes också till skolor och daghem. Besöken blev sammanlagt 9.

21 Under årets lopp deltog arbetarskyddet och företagshälsovården tillsammans i planeringen av två nybyggen och ett saneringsobjekt. Saneringen av hälsocentralens avdelningar slutfördes, men uppföljningen av inomhusluften fortsätter. Arbetarskyddsfullmäktiga gjorde 38 egna uppföljningsbesök till arbetsplatserna. Ett besök varade i genomsnitt ca 1,5 h. Arbetarskyddet var med och utredde och genomförde arbetshälsofrågor inom hemvården samt gav råd i säkerhetsfrågor. Hemvårdspersonalens säkerhetsutbildning fortsatte med en eftermiddag kring säkerhetsutbildning, som leddes av Nordic Protection. Jämställdhetsplanen blev färdig. Av utredningarna framgick att det inte förekom några ogrundade löneskillnader mellan män och kvinnor. På lång sikt kan löneskillnaderna mellan män och kvinnor enligt planen minskas förutom genom rekryteringar även genom utveckling av värderingen av arbetets svårighetsgrad. Målet är lika lön för lika arbete oberoende av avtalsområde. Det långsiktiga målet är att principen om lika lön ska gälla alla lönedelar oberoende av anställningsförhållandets art. I planen konstaterades att det skulle ligga i både arbetsgivarens och kundernas intresse att det finns både män och kvinnor i olika uppgifter. I samband med en enkät om trivseln på arbetsplatsen utreddes dessutom om ledarskapet och arbetsuppgifterna är rättvisa, arbetsförhållandena samt utbildningsmöjligheterna. Dessa uppgifter kommer att användas i samband med uppdateringen av jämställdhetsplanen år 2008. TYKY-gruppen samlades en gång för att behandla tyky-ansökningar som gruppen gav förslag om till avdelningarnas samarbetsgrupper. Kommunens inomhusluftsarbetsgrupp samlades fem gånger under miljöhälsovårdens ledning. Inomhusluftsgruppen tog under årets lopp emot även nya objekt, men några objekt har ständigt varit aktuella. Ett mötestema under hösten har varit radonmätningar på arbetsplatserna. Radonmätningarna på arbetsplatserna görs i samarbete med avdelningen för teknik och miljö. Arbetarskyddet deltog tillsammans med företagshälsovården i Tykyhelmi, ett symposium om arbetshälsa som hölls i Kuopio. Arbetarskyddsfullmäktiga deltog dessutom i egna utbildningar: en tredagarskurs och en tvådagarskurs. För arbetarskyddsombuden ordnades en halvdagskurs i oktober med temat Ristiriitatilanteiden kohtaaminen, föreläsare var Iina Virkki. I samband med planeringsdagen för dagvården hölls en föreläsning om medarbetarkompetens.

22 Arbetarskyddet deltog under årets lopp i utbildningsdagarna i projektet Alltid bra ålder tillsammans med företagshälsovården. (QNlWHQ)LLOLV Kartläggningen av atmosfären på kommunens arbetsplatser förnyades helt år 2007 och den nya kartläggningen fick namnet FIILIS -. Målet är fortfarande att enkäten ska ge information om tillståndet på arbetsplatserna och fungera som ett hjälpmedel för utvecklingen. Den nya enkäten gjordes första gången i september oktober 2007. Det är möjligt att besvara enkäten både elektroniskt och på papper. Enkäten sändes ut till 1 014 ordinarie anställda och arbetstagare i längre visstidsanställningar. Det kom 754 svar, dvs. svarsprocenten var 74,4 %. I kartläggningen år 2005 var svarsprocenten 72 %. Av svaren på enkäten kom 88 % i elektronisk form. Fiilis-enkäten innehåller sammanlagt 32 frågor, som är indelade i följande fyra delområden: +XUDUEHWVSODW VHQIXQJHUDU $UEHWVI U KnOODQGHQD &KHIVDUEHWHW (JQDUHVXUVHU RFKDUEHWV I UPnJD Enkätens värderingsskala är 1 4 4 (utmärkt) = överträffar förväntningarna 3 (bra) = enligt förväntningarna 2 (måttlig) = helt OK, kunde förbättras men kunde också vara sämre 1 (dålig) = under förväntningarna Varningsgränsen ställdes till 2,5. I enkätsammandraget för hela kommunen fanns två punkter som underskred varningsränsen, dessa var utredning av konflikter på arbetsplatsen och tillräckligt stöd från företagshälsovården. I sammandraget fanns flera punkter som översked genomsnittet tre, bl.a. trivseln i arbetet, kommer den anställda att arbeta i samma yrke om två år och motsvarar den fysiska konditionen kraven i arbetet.

23 Särskild uppmärksamhet fästes denna gång vid behandlingen av enkätens resultat och de åtgärder som kan härledas ur dem. Då enkätens resultat hade skickats till enheternas chefer, tränade personalkansliet cheferna på varje avdelning i hur man bör gå igenom resultaten på enheterna och hur utvecklingsobjekt kan härledas ur dem. En regelbunden rapport om utvecklingsobjekt ges till avdelningarnas ledningsgrupper och samarbetsgrupper. Följande enkät görs hösten 2009. %HO QLQJDYSHUVRQDOHQ År 2005 infördes nya regler för uppvaktning av personalen och enligt dem belönas personalen både för kommunal tjänstgöring och tjänstgöring hos Sibbo kommun. År 2007 utdelades Finlands Kommunförbunds förtjänsttecken (36 st.) enligt följande: för 40 år i kommunal tjänst: 1 för 30 år i kommunal tjänst: 13 för 20 år i kommunal tjänst: 22. Gåvor för tjänstgöring hos Sibbo kommun (52 st.) utdelade enligt följande: för 40 års tjänstgöring i Sibbo kommun: 1 för 30 års tjänstgöring hos Sibbo kommun: 14 för 20 års tjänstgöring hos Sibbo kommun: 16 för 10 års tjänstgöring hos Sibbo kommun: 21 År 2008 kommer 47 kommunala förtjänsttecken och 48 gåvor för tjänstgöring hos Sibbo kommun att delas ut. Dessutom har 4 personer beviljats medalj av I klass av Finlands Vita ros orden. 6DPDUEHWVNRPPLWWpQRFKVDPDUEHWVDYWDOHW Samarbetskommittén är ett kommunalt organ som behandlar alla ärenden som berör personalen. I Sibbo fungerar samarbetskommittén även som arbetarskyddskommitté. Både arbetstagarna och arbetsgivaren är representerade i kommittén. År 2007 hade kommittén fyra sammankomster. Dessutom har varje avdelning en egen samarbetsgrupp som samlas regelbundet för att behandla frågor som berör den egna avdelningens personal. 'LUHNWVDPDUEHWH Direkt samarbete är bl.a. utvecklingssamtal, kansli- eller teammöten och avdelningsmöten. Varje arbetsenhet har sina egna etablerade, välbeprövade mötesrutiner och mötestider.

24 Att föra utvecklingssamtal har blivit en del av chefernas verksamhet. År 2007 förde sammanlagt 78,8 % av den ordinarie personalen ett utvecklingssamtal med sin chef. De ordinarie anställda med vilka utvecklingssamtal inte fördes var närmast nyanställda eller anställda som hade en längre familje-, tjänst- eller arbetsledighet. ) UWURHQGHPDQQDYHUNVDPKHW Huvudförtroendemännen, fackorganisationernas ordförande, personalsekreteraren och personalchefen höll under år 2007 fyra möten där gemensamma ärenden som gällde personalen behandlades, bl.a. användning av justeringspotterna, bedömning av den individuella arbetsprestationen, förändringar inom organisationerna och förtroendemännens tidsanvändning. Dessutom har förtroendemännen eller representanter för fackorganisationerna deltagit i beredningen av olika ärenden som gäller personalen. En arbetsgrupp bestående av representanter för fackorganisationerna och arbetsgivarna beredde en ny personalstrategi under sommarens och höstens lopp.,qwhuqlqirupdwlrq Kommunens interna Info-blad utkommer ungefär en gång i månaden. Tidningen distribueras till varje arbetsplats och innehåller aktuella saker och meddelanden som gäller personalen samt alla de meddelanden som under månaden har skickats till personalen via e-posten. Info-bladet kan även läsas på intranätet. Kommunens nya intranät Sinetti togs i bruk våren 2007. Förvaltningsavdelningen testar för närvarande Sinettis nya funktioner och under år 2008 tas hela Sinetti i bruk inom hela kommunen. 352-(.7,$16/871,1*7,//3(5621$/)g59$/71,1*(1 3URMHNWHW $OOWLGEUDnOGHU Projektet Aina hyvä ikä Alltid bra ålder som finansierats av programmet för utveckling av arbetslivet (TYKES) fortsatte under år 2007. I programmet deltog sammanlagt ca 140 personer från städ- och kostservicen, kansliarbetet och ekonomikansliet. Under år 2007 innehöll projektet sex träningssamlingar per yrkesgrupp. Vid träningarna användes verkstadsmetoden. I stället för föreläsningar var deltagarna själva aktivt med och utvecklade gemensamma verksamhetsmodeller för hela kommunen. Det största arbetet utfördes dock på arbetsplatserna, där den information man fått under träningen införlivades med det dagliga arbetet, och på arbetsplatsen bearbetade man och tillsammans utvecklade lärdomarna så att de passade den egna verksamheten.

25 För projektträningen svarade Adulta Oy och under projektets gång bedrevs nära samarbete med företagshälsovården och arbetarskyddet. Under år 2007 genomfördes följande träningar: Arbetshälsa och arbetsmotivation att identifiera och utnyttja de egna resurserna kompetens och hälsa det egna ansvaret för att främja arbetshälsan attityden till förändring att utnyttja sin arbetserfarenhet vid förändringar vad kan vi tillsammans göra för att påverka arbetshälsan på den egna arbetsplatsen så att vi i sinom tid får gå i pension med bevarad funktionsförmåga. Träning yrkesgruppsvis: Kostservicen: Den egna och andras ork utvärdering och identifiering av arbetsbelastningen vad göra när krafterna inte räcker till? utveckling av medel/modeller för att främja arbetsmotivationen bevarande av funktionsförmågan Utvecklingsarbete: en handbok om arbetshälsa Städservicen: En fungerande arbetsgemenskap utvärdering och identifiering av arbetsbelastningen synliggörande av det egna arbetet och val av utvecklingsobjekt med anknytning till arbetet handlingsplan för utveckling av det egna arbetet utbyte av bra rutiner och överenskommelse om gemensamma rutiner Utvecklingsarbete: En handlingsplan för utveckling av det egna arbetet och kundsamarbetet Kansliarbetet och ekonomikansliet: Utveckling av det egna och det gemensamma arbetet varför utveckling förändringsbehov det egna arbetet som en del av helheten identifiering och överföring av den tysta kunskapen identifiering och överföring av kunnandet Utvecklingsarbete: Beskrivning av arbetsprocesser och ökat samarbete över avdelningsgränserna.

26 Som avslutning på projektet ordnades i januari 2008 Mässan om välmående i Gamla kommunalhuset. På mässan presenterades förutom pilotgruppernas verksamhet olika resultat av projektet, bl.a. en handbok om arbetshälsa, en kompetenskartläggningsmatris, en strategi, processbeskrivningar, introduktionsanvisningar och spelregler för arbetsplatsen. Företagshälsovården, arbetarskyddet och personalkansliet hade egna stånd på mässan. Till mässan inbjöds hela kommunens personal och besökarna var ca 130 till antalet. 8WYHFNOLQJVSURMHNWHWLQRPlOGUHRPVRUJHQ 9lUGLJnOGHUGRPL6LEERJH QRPVPLGLJDVHUYLFHSURFHVVHU Arbetsministeriets program för utveckling av arbetslivet (TYKES) beviljade sommaren 2007 resultatenheten för äldreomsorgen vid Sibbo kommuns social- och hälsovårdsavdelning finansiering för det treåriga projektet Arvokas vanhuus Sipoossa sujuvilla palveluprosesseilla Värdig ålderdom i Sibbo genom smidiga serviceprocesser. Projektet genomförs under perioden 13.3.2007 31.12.2009. I projektet deltar alla enheter inom äldreomsorgen och andra enheter vid social- och hälsovårdsavdelningen. Social- och hälsovårdsavdelningen har sammanlagt 282 anställda och alla deltar på något sätt i detta projekt. De centrala målen för projektet är - en djupgående förståelse av kundrelationer och kundernas behov - att bygga upp en attraktiv arbetsgemenskap - att gestalta avdelningen som helhet och förbättra förutsättningarna för ledarskap - att göra alla anställdas arbetsbeskrivning klarare och öka trivseln i arbetet - att producera en meningsfull och kostnadseffektiv service samt fördjupa det tväradministrativa nätverkssamarbetet. De utvecklings- och analysmetoder som används i projektet är enkäter och gruppintervjuer, arbetsgruppsarbete, gruppträningar för ledningen samt utvalda arbetsgemenskaper, individuella uppgifter, seminarier och ändringskommunikation samt utvärdering. Projektet genomförs i samarbete med NetEffect Oy. Som projektets första alster färdigställdes år 2007 ett nytt äldrepolitiskt program för Sibbo enligt följande: 1. En APESTE-analys för ledningsgruppen och en mindre grupp inom social- och hälsovården i februari 2. En arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett nytt äldrepolitiskt program för Sibbo tillsattes i maj juni 3. En presskonferens om hela projektet 4. En kommuninvånarenkät på Internet och som pappersversion på hälsostationerna, i biblioteket och Sockengården, en kommuninvånarkväll i Topeliussalen 5. En enkät om värderingar till kommunens personal i oktober

27 6. Ett seminarium kring resultaten av kommuninvånarenkäten och enkäten om värderingar för kommunens personal 7. Arbete i ledningsgruppen för social- och hälsovårdsväsendet tre gånger hösten 2007 8. Det äldrepolitiska programmet på en omfattande remiss i december 2007 januari 2008 9. Arbetsgruppsmöten, beaktande av utlåtandena 10. Det nya äldrepolitiska programmet ges social- och hälsovårdsnämnden för kännedom i juni 2008 och förs till kommunfullmäktige för godkännande hösten 2008. 11. TYKES-projektet fortsätter som ledningsgruppsarbete inom social- och hälsovårdsväsendet under temat: grunderna för processtänkande. 6LEER)LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH±SURMHNWI UVWUDWHJLVNDEHO QLQJDU Även detta projekt är finansierat av centralen för utveckling av arbetslivet och uppstod på basis av kommunens strategiska utmaningar, som vi inte klarar av med traditionella kommunala metoder. Klart var att Sibbos serviceproduktion måste utvecklas och att kommunen måste hitta både ett nytt sätt att tänka och ett nytt sätt att producera tjänster för kommuninvånarna. För att klara av utmaningarna i tillväxtstrategin behövde cheferna verktyg för att bearbeta och verkställa strategin samt verktyg för ledarskap och belöning av personalen. Projektets mål är att skapa en enhetlig modell för genomförandet av tillväxtstrategin samt ett system för ledarskap, respons, sporrande och belöning. Med hjälp av dessa säkerställer vi Sibbos image som en eftertraktad arbetsgivare och en likvärdig behandling av personalen samt ger vi verktyg åt cheferna att bemöta utmaningarna i tillväxtstrategin. Under projektet är målet att personalen ska lära sig delta i utvecklingen, producera kommunservice på ett nytt funktionellt och ekonomiskt effektivt sätt samt lära sig goda rutiner från de övriga arbetsenheterna. Projektet inleddes i september 2007 och pågår fram till utgången av år 2009. Pilotgrupper för projektet är en grupp per avdelning: hemvårdsteamet för norra Sibbo, Sipoon lukio, byggnadstillsynen och personalkansliet. Projektet genomförs så att en sakkunniggrupp som består av cheferna för pilotgrupperna och en arbetstagarrepresentant tillsammans utvecklar en "verksamhetsmodell för Sibbo". Modellen består av en gemensam verkställighetsmodell för strategin, kommunens egen ledarskapsmodell och en strategisk belöningsmodell. Verksamhetsmodellen beskrivs i en praktiskt inriktad arbetsbok. Stommen i arbetsboken utgörs av olika ledarskapshelheter och konkreta uppgifter i anslutning till chefens och gruppens arbete som chefen och gruppen tillsammans kan göra för att säkerställa att kompetens och nya seder överförs som ny ledarskapsmodell för organisationen. "Verksamhetsmodellen för Sibbo testas och vidareutvecklas i pilotgrupperna så att den kan göras till verksamhetsmodell för hela kommunen år 2009. Projektet genomförs i samarbetet med Joanto Consulting och leds av en styrgrupp som består av kommundirektören, avdelningscheferna, en personalrepresentant och två coacher.

28 6HUYLFHGLVNL6RFNHQJnUGHQ En servicedisk i Sockengården har planerats under år 2007, arbetena började med planering av disken och ombyggnadsarbeten i Sockengården. Samtidigt kartlades och konkurrensutsattes ett nytt kundinformationssystem och bereddes en överföring av personal från olika avdelningar till den gemensamma servicedisken. Servicedisken inleder sin verksamhet i mars 2008 och som en del av förbättringen av kundtjänsten flyttar de enheter som sköter den externa kundtjänsten till entrévåningen i juli augusti 2008. (OHNWURQLVNNXQGWMlQVW En effektivisering av servicen och mätning av resultaten, de utmaningar som tillväxtstrategin för med sig, pensionsavgången bland personalen samt konkurrensen om yrkeskunnig personal på arbetsmarknaden är utmaningar som den elektroniska kundtjänsten kan underlätta. Den elektroniska kundtjänsten är en del av kundtjänsten vid servicedisken i Sockengården. Kommunens elektroniska kundtjänst började utvecklas i oktober 2007 i samarbete med TietoEnator. Målet under år 2008 är: att ta i bruk en allmän blankett för servicebegäran att ta i bruk ett kundkonto, som gör det möjligt att följa egna anhängiga ärenden på nätet att ta i bruk en elektronisk blankett för ansökning om dagvårdsplats som följer med genom hela dagvårdsprocessen att utreda hur byggnadstillsynen kan övergå till elektroniska blanketter att skapa möjligheter för elektronisk tidsreservering och anmälan.