PERSONALRAPPORT 2010

Transkript

1 PERSONALRAPPORT 2010

2 2 INNEHÅLL 1. PERSONALRAPPORT FÖR ÅR FÖRNYANDE AV KOMMUNENS ORGANISATION PERSONALRESURSER... 4 Personalstyrkans utveckling... 4 Personalens språkfördelning... 6 Personalens könsfördelning... 7 Personalens medelålder och åldersstruktur... 8 De allmännaste uppgiftsbenämningarna... 9 Antalet anställda per avtalsområde... 9 Personalens tjänstgöringstid Personalkostnader Självproducerad och köpt service PERSONALENS TILLSTÅND Sjukfrånvaro Övrig frånvaro Arbetsolycksfall Pensioneringar Pensionskostnader INVESTERINGAR I PERSONALEN Personalutbildning och personalutveckling Välbefinnande i arbetet Företagshälsovård Arbetarskyddsverksamhet Enkäten Fiilis Val av årets arbetsenhet Belöning av personalen Samarbetskommittén och samarbetsavtalet Direkt samarbete Förtroendemannaverksamhet PROJEKT I ANSLUTNING TILL PERSONALFÖRVALTNINGEN Sibbo Finlands mest eftertraktade" projekt för strategiska belöningar... 23

3 3 1. PERSONALRAPPORT FÖR ÅR 2010 Personalrapporten är ett viktigt planerings- och ledningsverktyg för de politiska beslutsfattarna, kommunens ledning, cheferna och personalen. Den ger en översikt av det gångna året, men skapar samtidigt en grund och riktlinjer för framtiden. Många aktuella utmaningar och förnyelser som den eventuella organisationsändringen för med sig gör oss tvungna att förnya personalstrukturen och förbättra kunnandet, och då framhävs också vikten av personalplanering. För varje år som går blir det allt viktigare att sköta om personalens välbefinnande. Under året ordnades gemensamma rekreationseftermiddagar och oliks slags tillställningar, där personalen hade möjlighet att utveckla sitt eget arbete och sköta om sitt eget välbefinnande. Intresset för motions- och kultursedlarna ökade också märkbart. Chefsarbetets betydelse och utvecklingen av den egna kompetensen i chefsarbetet framhävdes. Personaltjänster beslutade köpa utomstående chefshandledning, där cheferna inom de olika sektorerna kan dela med sig av sina chefserfarenheter och där man utgår ifrån att chefen alltid representerar arbetsgivaren. De chefer som deltog i handledningen ansåg att den var mycket lyckad och chefshandledningen fortsätter våren Den positiva trenden beträffande sjukfrånvaron som fortgått i tre år bröts. Antalet sjukfrånvarodagar ökade till i medeltal 12,9 dagar/person, vilket är något mera än år Ökningen syntes speciellt i långa sjukfrånvaron över 5 dagar och över 180 dagar. Enligt företagshälsovårdens statistik berodde 63 % av frånvaron på sjukdomar i rörelseorganen eller mentala störningar. Situationen är oroväckande, och i fortsättningen bör beslutsfattarna, ledningen och cheferna fästa speciell uppmärksamhet vid den psykosociala belastningens betydelse i ledarskapet och vardagen ur arbetarskyddets synvinkel. Ett gott ledarskap och en fungerande arbetsgemenskap är en fördel såväl för arbetsgivaren som för personalen och den kan inte ersättas med något annat. De stora årskullarna har nått pensionsåldern även i Sibbo. År 2010 avgick 23 personer med ålderspension och antalet ökar sannolikt år I Sibbo var medelåldern bland dem som avgick med ålderspension 62,9 år, då den inom hela kommunsektorn var 59,7 år. Detta är något vi kan vara stolta över. Pensioneringen ställer också krav i fortsättningen. För att vi ska kunna svara på tillväxtstrategins utmaningar bör vi fundera över hurdan kompetens vi behöver i framtiden. Detta lyckas genom god planering och samarbete, ändrade arbetssätt, omorganiserade arbetsuppgifter och andra eventuella åtgärder! Sibbo Hanna Kivelä Hanna Kivelä tf. personalchef

4 4 2. FÖRNYANDE AV KOMMUNENS ORGANISATION Sibbo kommun bearbetar ett processartat tänkesätt för att svara på den ambitiösa tillväxtstrategins utmaningar. Kommunstyrelsen godkände processkartan 2.0 som grund för det fortsatta arbetet kring utvecklingen av en processbaserad organisation. Processkartan är en karta på övergripande nivå som beskriver kommunens kärnfunktioner. Av processkartan för Sibbo kommunkoncern framgår att kommunen har två kärnprocesser. Kärnprocess 1 är Tryggande och främjande av invånarnas välfärd och kärnprocess 2 Stärkande av Sibbos och företagens konkurrenskraft och livskraft. Dessa kärnprocesser i kombination med stödprocesserna för administration och produktion kommer att ersätta den nuvarande linjeorganisationen. Målet är en s.k. låg, flexibel och smidig organisation, som kan svara på tillväxtens och utvecklingens utmaningar. En viktig del av den nuvarande organisationsutvecklingen är också att organisera arbetet med hjälp av avtalsstyrning. Målet är att förkorta genomloppstiderna och förbättra kvaliteten samt kund- och personaltillfredsställelsen. Det är fråga om en betydande förändring som kräver alla anställdas och förtroendevaldas insats och vilja att lära sig ett nytt tänkesätt. Allas uppgifter går ut på att uppnå kommunens mål och kundorientering står i centrum för verksamheten. Målet är en utvecklingsvänlig atmosfär som alla nivåer i kommunorganisationen engagerar sig för. En hållbar grund och nya strukturer byggs upp för utvecklingen av Sibbo så att kommunen bättre än förr kan betjäna sina invånare, dvs. alla Sibbobor. Övergången till en processorganisation framskred under år 2010 så att Social- och hälsovårdsavdelningen fortsatte planeringen av en verksamhet i enlighet med livscykelmodellen. Målet är att social- och hälsovårdsväsendet kan övergå till en organisation enligt livscykelmodellen i början av år I anslutning till organisationsreformen fattade kommunstyrelsen i maj 2010 ett principbeslut om en centralisering av kommunens ekonomi- och förvaltningstjänster. Hösten 2010 utfördes undersökningar av alternativen för att utreda graden och omfattningen av centraliseringen. Beredningsarbetet fortsätter år PERSONALRESURSER Personalstyrkans utveckling I slutet av år 2010 var antalet anställda i Sibbo kommun sammanlagt personer, vilket är 31 personer mera än föregående år. Antalet visstidsanställda steg med 18 personer och antalet personer anställda med sysselsättningsstöd var 2 mera än år 2009.

5 5 Inom kommunsektorn är personalstyrkan i medeltal 919 anställda/kommun och cirka 65 % av kommunerna är arbetsgivare med mindre än 500 anställda. I budgeten för år 2010 ingick på hela kommunens nivå 19 nya tjänster och befattningar. Enligt Kommunala arbetsmarknadsverkets sysselsättningsenkät uppskattas kommunsektorns personalstyrka förbli så gott som oförändrad under de kommande åren. De regionala skillnaderna är dock stora. Personalstyrkan i Sibbo kommer att öka till cirka personer år 2011.

6 6 Struktur 2010 Avdelning Ordinarie Anst. med Övriga Slgt Fördelning Förändring sysselsättn.stöd visstidsanställda per avdelning från år 2008 Ordinarie Visstidsanställda Utv.- och planl.centralen & kd % % 5 % Ekonomi- och förvaltn.centr % % 12 % Social- och hälsovårdsavd % % 22 % Bildningsavdelningen % % 31 % Avd. för teknik och miljö % 0 87 % 13 % Hela kommunenn % % 26 % Obs. Medborgarinsitutets timlärare i bisyssla ingår inte i Bildningsavdelningens personalstyrka. Av de ordinarie arbetade 10 % (90 personer) på deltid. Den ordinarie personalens andel av hela personalstyrkan är 899 personer, dvs. 74 %. De visstidsanställdas andel av hela personalen är cirka 26 %. Inom hela kommunsektorn är i medeltal 21 % av personalen visstidsanställd. I förhållande till hela avdelningens personal hade Bildningsavdelningen det största antalet visstidsanställda (31 %). Detta torde delvis bero på verksamhetens art, eleverna kan inte lämnas utan undervisning när en lärare insjuknar, men delvis även på antalet familje- och föräldraledigheter. Faktorer som inverkar på antalet visstidsanställda är bl.a. antalet långa familje-, tjänst- och arbetsledigheter som kräver en vikarie. I slutet av år 2010 var Bildningsavdelningen personalmässigt den största avdelningen med 55 % av kommunens anställda. Vid årsskiftet var antalet anställda per invånare 66,1 (år 2009: 65,2). Motsvarande procenttal inom hela kommunsektorn har varit cirka 62 under de senaste åren. Motsvarande tal i jämförelsekommunerna framgår av nedanstående tabell. Personal/1 000 invånare Kommun Sibbo 62,0 65,2 66,1 Vanda 62,3 60,2 58,5 Tusby 50 54,6 53,1 Mäntsälä 56,2 63,8 62,3 Kyrkslätt 60,8 63,1 61,7 Borgå 75,8 73,1 72,8 Personalens språkfördelning År 2010 hade 53 % av hela personalen svenska som modersmål och 47 % finska. Vad gäller den ordinarie personalen hade 54,4 % svenska och 45,6 % finska som modersmål. Jämfört med år 2009 har den svenskspråkiga personalens andel av hela personalen minskat med 1,9 %. För den ordinarie personalens del var minskningen 1,7 %.

7 7 Personalens könsfördelning År 2010 var 82,3 % av hela Sibbo kommuns personal kvinnor och 17,7 % män. En liten ändring har skett i procenttalen i jämförelse med året innan: kvinnornas andel har minskat med 1,5 %. För den ordinarie personalens del är procenttalen 84,9 % kvinnor och 15,1 % män. Kvinnornas andel har minskat med 0,1 procentenheter i jämförelse med året innan. Eftersom Sibbo kommuns service även i framtiden kommer att fokusera på fostran och vård kommer kvinnornas stora andel av personalstyrkan att fortbestå. Inom hela kommunsektorn är kvinnornas andel av personalen 79 %. Könsfördelningen mellan de tio vanligaste yrkesbenämningarna är följande: Benämning Kvinnor Män Slgt Barnskötare Klasslärare Barnträdgårdslärare Närvårdare Städare Lektor Familjedagvårdare Primärvårdare Lokalvårdare Sjukskötare Sammanlagt Bland cheferna är könsfördelningen följande: kommunens ledningsgrupp: män 50 % och kvinnor 50 % övriga chefer: män 32 % och kvinnor 68 %.

8 8 Personalens medelålder och åldersstruktur I slutet av år 2010 var den ordinarie personalens medelålder 45,3 år. I Sibbo, såsom inom kommunsektorn överlag, är medelåldern högre än inom de andra arbetsmarknadssektorerna. Jämfört med år 2009 har medelåldern bland Sibbo kommuns anställda sjunkit med 0,1 år. År 2009 var medelåldern bland den ordinarie personalen inom kommunsektorn 47,5 år. Avdelning Medelålder år 2010 under 30 år år år år 60 år - Slgt Utv. och planl.centr. o. kd 46, Ekonomi- och förvaltn.centr. 50, Social- och hälsovårdsavd. 45, Bildningsavdelningen 43, Avd. för teknik och miljö 48, Ordinarie personalen 45, Cirka 45 % av de anställda inom kommunsektorn är år, cirka 45 % minst 50 år och cirka 10 % under 30 år. Inom Sibbo kommun är 50 % av de ordinarie anställda år, 40 % minst 50 år och 10 % under 30 år. I Sibbo är den största enskilda tioårsgruppen åringar. En jämförelse mellan avdelningarna visar att medelåldern såsom under de tidigare åren är högst på Ekonomi- och förvaltningscentralen.

9 9 De allmännaste uppgiftsbenämningarna I Sibbo kommun används sammanlagt cirka 200 olika uppgiftsbenämningar. De vanligaste uppgiftsbenämningarna i Sibbo är barnskötare och klasslärare. Vid en jämförelse av de tio allmännaste uppgiftsbenämningarna i Sibbo med de allmännaste uppgiftsbenämningarna inom hela kommunsektorn märks det att Sibbo är en tillväxtkommun där fokus ligger på barndagvård, fostran och utbildning. De allmännaste uppgiftsbenämningarna i Sibbo De allmännaste uppgiftsbenämningarna inom kommunsektorn (10/09) 1 Barnskötare Sjukskötare 2 Klasslärare Närvårdare 3 Barnträdgårdslärare Klasslärare 4 Närvårdare Barnskötare 5 Städare Primärvårdare 6 Lektor Barnträdgårdslärare 7 Familjedagvårdare Familjedagvårdare 8 Primärvårdare Lektor 9 Lokalvårdare Skolgångsassistent 10 Sjukskötare Skötare Antalet anställda per avtalsområde Sibbo kommuns personal hör till fem olika arbets- och tjänstekollektivavtals avtalsområden: det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS), det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA), det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare (LÄKTA) och det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade (TIM-AKA). I Sibbo har personalens fördelning mellan de olika avtalsområdena jämfört med år 2009 ändrats så att andelen anställda som hör till avtalsområdet för undervisningspersonal har minskat med 0,3 %. Andelen anställda som hör till avtalsområdet för timavlönade har ökat med 0,4 %. Andelen anställda som omfattas av det allmänna avtalet har ökat med 0,1 %, medan andelen anställda som hör till avtalet för teknisk personal har sjunkit med 0,1 %. Andelen personal som hör till läkaravtalet har jämfört med år 2009 sjunkit med 0,3 %. I Sibbo hör flera anställda till avtalet för undervisningspersonal och mindre personal till läkaravtalet och avtalet för teknisk personal än inom kommunsektorn i genomsnitt.

10 10 Personalens tjänstgöringstid Den ordinarie personalens tjänstgöringstid beskriver indirekt personalomsättningen. För hela kommunens del är den ordinarie personalens tjänstgöringstid 11,2 år. År 2009 var siffran 11,3. Personalkostnader Löneförhöjningarna enligt de inkomstpolitiska avtalen höjde lönenivån år 2010 med i genomsnitt 1,7 %. Avtalsperiodens överenskomna löneförhöjningar bestod år 2010 av en justeringspott för främjande av likalön samt en lokal resultatfrämjande justeringspott. De prövningsbaserade individuella tilläggens andel av de uppgiftsbaserade lönernas summa i december var för AKTA:s del 0,9 % och därför kommer antalet tillägg att utökas i mars 2011 så att 1,1 % som avtalet förutsätter uppfylls. För TS-avtalets del var det personliga tilläggets andel 1,6 %, för läkaravtalets del 1,4 % och för TIM-AKA 1,2 %. UKTA är det enda avtalsområde där prövningsbaserade individuella tillägg inte används. Hösten 2010 genomfördes på nytt en bedömning av arbetets svårighetsgrad för lärarnas del, vilket ledde till att 117 lärare fick ett tillägg. Bland kriterierna för arbetets svårighetsgrad betonades sådana faktorer som påverkar det dagliga arbetet, bl.a. stora undervisningsgrupper, antalet elever i klassen som kräver särskilt stöd och språkbadsundervisning. Den uppgiftsbaserade medellönen för en heltidsanställd person i Sibbo kommun är euro. Totallönen är euro. Enligt Kommunala arbetsmarknadsverket är den genomsnittliga totalinkomsten inom kommunsektorn euro. I början av år 2006 trädde lagen om temporärt låglönestöd till arbetsgivare i kraft. Enligt denna lag får en arbetsgivare låglönestöd om han i sin tjänst har en anställd som fyllt 54 år och till vil-

11 ken han för heltidsarbete betalar en lön som är över 900 och under euro per månad. Sibbo kommun erhöll låglönestöd om sammanlagt euro. Antalet anställda som är berättigade till stödet var i medeltal 49,6 per månad. År 2009 var motsvarande siffror euro och 56,7 anställda per månad. 11 I siffrorna ingår under året betalda löner och till dem hörande lönebaserade pensionsavgifter. För hela kommunens del steg nettolöneutgifterna år 2010 med sammanlagt 7 %. Nettolöneutgifterna i relation till invånarantalet var euro, då motsvarande siffra år 2009 var euro, en ökning med sammanlagt 5,7 %. Enligt resultatet av löneförhandlingarna för år 2011 höjs lönerna med en allmän förhöjning på 1,2 % samt en lokal justeringspott på 0,8 % fr.o.m I förhandlingsresultatet ingår också en avtalsenlig engångspott. Självproducerad och köpt service I tabellen nedan jämförs personalkostnaderna för självproducerad service med de externa verksamhetskostnaderna och på basis av förhållandet mellan dessa siffror har personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna räknats ut. Enligt budgeten för år 2011 ökar personalkostnaderna till 47,2 miljoner euro och personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna är 47,3 %, vilket är något högre än under tidigare år. Andel euro och % Uppsk Personalkostnader Verksamhetskostn., slgt Personalkostn. andel 45,6 46,2 45,2 46,0 45,8 47,3

12 12 Enligt bokslutet för år 2009 är personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna i Träskända 46,4 %, i Tusby 47,9 %, i Kyrkslätt 46,8 %, i Nurmijärvi 49,7 % och i Mäntsälä 42,9 %. De köpta tjänsterna har i tabellen nedan grovt delats in i två grupper: i den första gruppen finns sådana partner som producerar tjänster endast för Sibbobor och vars hela personal betjänar Sibbobor. I den andra, dvs. i gruppen för övriga samarbetspartner, finns sådana partner vars tjänster delvis produceras för Sibbobor och delvis för andra kunder. Utöver dessa används vid behov sporadiska konsulttjänster, som inte tagits med i denna granskning. Sammanlagt 98,4 personer som är anställda hos olika samarbetspartner producerar tjänster endast för Sibbobor. Köpt service som producerats endast för kunder i Sibbo Personalstyrka Dagvård -8 verksamhetsställen 42,5 Städning -6 verksamhetsställen 8 Sjuktransport 15 Laboratorietjänster 7 Röntgentjänster 1 Läkartjänster 2 Miljöhälsovård 4 Företagshälsovård 3,4 Äldreomsorg -1 verksamhetsställe 15,5 Samanlagt 98,4 Andra köpta tjänster för Sibbo kommun produceras av 246 samarbetspartner. Av dessa samarbetspartner producerar 60,6 % tjänster för Social- och hälsovårdsavdelningen, 8,9 % för Bildningsavdelningen, 22,8 % för Utvecklings- och planläggningscentralen, 3,2 % för Ekonomi- och förvaltningscentralen och 4,5 % för Avdelningen för teknik och miljö. Det finns inget gemensamt register över köpta tjänster för hela kommunens del och därför är siffrorna ovan endast riktgivande.

13 13 4. PERSONALENS TILLSTÅND Sjukfrånvaro År 2010 var 433 personer, dvs. 33,6 %, av hela personalen inte alls frånvarande från arbetet på grund av sjukdom och 331 personer, dvs. 35 %, av den ordinarie personalen hade inga sjukfrånvarodagar alls. År 2009 var 37,9 % av hela personalen inte alls frånvarande från arbetet på grund av sjukdom och 35,3 % av den ordinarie personalen hade inga sjukfrånvarodagar alls. Det totala antalet sjukfrånvarodagar steg till i medeltal 12,9 dagar/person, vilket är 2,2 dagar mera än år Sjukledigheterna uppgick till sammanlagt dagar, dvs dagar mera än föregående år. Inom hela kommunsektorn är det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar 15 dagar/person. SJUKFRÅNVARODAGAR I MEDELTAL/PERSON , , , ,6 Enligt företagshälsovårdens statistik berodde 63 % av frånvaron på sjukdomar i rörelseorganen eller mentala störningar. Statistiken över sjukfrånvaron följs fortfarande upp på avdelnings- och enhetsnivå.

14 14 HELA PERSONALENS SJUKFRÅNVARO (kalenderdagar) dagar dagar över 5 dagar över 180 dagar Under år 2010 utnyttjade 2 anställda möjligheten till arbetsprövning. Arbetsprövning är en rehabiliteringsform som finansieras av arbetspensionsanstalten och där rehabiliteringsklienten antingen kan pröva på ett helt nytt arbete eller ges möjlighet till en mjuk återgång till det egna arbetet efter en lång sjukledighet. Enligt kommunstyrelsens beslut får en person i arbetsprövning från och med år 2007 full lön under arbetsprövningstiden och arbetspensionsanstaltens rehabiliteringspenning betalas i sin helhet till arbetsgivaren. Tre personer var partiellt sjuklediga under år Övrig frånvaro Andra frånvaroorsaker än semestrar, utbildningar och sjukfrånvaro är olika slags arbets- och tjänstledigheter. Frånvaroorsak Dagar Antal personer Moderskapsledighet Vårdledighet Föräldraledighet Faderskapsledighet Vård av sjukt barn Alterneringsledighet Studieledighet Privat orsak - utan lön Skötsel av annan tjänst utanför kommunen Sammanlagt

15 15 Arbetsolycksfall År 2010 uppgick antalet arbetsolycksfall sammanlagt till 58, av vilka 8 inträffade på arbetsresor och 50 i arbetet. Av dessa arbetsolycksfall ledde 39 inte till någon frånvaro. Detta visar att arbetsplatserna noga har följt anvisningarna om att alltid göra en skriftlig anmälan då något händer, även om olyckan inte skulle kräva läkarbesök eller frånvaro. Arbetsolycksfallen medförde sammanlagt 349 frånvarodagar, vilket är 66 dagar mindre jämfört med år Arbetsolycksfall I arbetet På arbetsresa Sjukfrånvarodagar Olycksfall sammanlagt De två vanligaste arterna av olycksfallsskador var - sår och ytliga skador - urledvridningar, stukningar och försträckningar. År 2010 var antalet anmälda tillbudssituationer sammanlagt 44 stycken. Orsakerna till tillbudssituationerna var: - fysisk kontakt från en klient 36 anmälningar - annan orsak 8 anmälningar. Av de anmälda tillbudssituationerna kommer 33 stycken från skolor och daghem och orsaken till 82 % av dessa tillbudssituationer var fysisk kontakt från klient eller hot därom. Arbetsplatserna effektiverar utredningen av olycksfall i arbetet tillsammans med företagshälsovården och arbetarskyddet. Dessutom genomför arbetsplatserna aktivt de åtgärder för förbättrande av arbetssäkerheten som har överenskommits i samband med riskbedömningen. Pensioneringar År 2010 avgick 23 personer i Sibbo kommuns tjänst med ålderspension, vilket är 6 personer mera än år Av alla beviljade pensioner i Sibbo kommun var 92 % ålderspensioner, då motsvarande siffra år 2009 var 89 %.

16 16 Pensionsform Beviljade ålderspensioner Beviljade invalidpensioner Beviljade individuella förtidspensioner Sammanlagt Anställda som var deltidspensionerade Anställda som var på delinvalidpension under året Anställda som fick rehabliliteringsstöd under året År 2010 var medelåldern bland dem som avgick med ålderspension 62,9 år, år 2009 var motsvarande siffra 63,5 år. Medelåldern bland alla som avgick med pension var 62,4 år (år 2009: 63,2 år). Inom hela kommunsektorn var medelåldern bland dem som avgick med pension år 2010 i genomsnitt 59,7 år. Den nya pensionslagen gör det svårare att förutsäga antalet pensioneringar. Varje anställd kan själv välja om han eller hon går i pension som åring eller fortsätter att arbeta och intjäna pension ända fram till 68 års ålder. Uppskattningsvis 30,4 % av kommunens ordinarie personal år 2010 avgår med pension åren I förhållande till avdelningens personal går mest personal i pension på Ekonomioch förvaltningscentralen och Avdelningen för teknik och miljö. Utveckling och planläggn. Ekonomi och förvaltn. Social- och hälsovård Bildning Teknik och miljö Slgt Slgt % av avdelningens personal ,9 % 51,3 % 30,7 % 25,1 % 41,6 % 30,4 % Pensionskostnader Kalkylen är räknad med pensionering vid 63 års ålder eller vid av KEVA meddelad pensionsålder. År 2010 uppgick arbetsgivarens pensionsavgifter till sammanlagt euro, vilket är euro mera än år 2009.

17 Från början av år 2006 betalas självriskandelarna för arbetslöshets-, invalid- och förtidspensioner som en s.k. förtidspensionsutgiftsbaserad avgift (förtidsavgift). Avgiften betalas månatligen som en förhandsavgift som baserar sig på de pensionsutgifter som börjat föregående år. År 2010 var denna förhandsavgift euro. Den slutliga avgiften bestäms på basis av de pensionsutgifter som började år 2010 och faktureras hösten Kostnaderna för de pensionsutgiftsbaserade arbetsgivaravgifterna var euro (år 2009: euro). 5. INVESTERINGAR I PERSONALEN Personalutbildning och personalutveckling De direkta kostnaderna för personalutbildningen år 2010 var sammanlagt euro, vilket utgör 177 euro per ordinarie anställd och cirka 0,49 % av lönesumman. De använda utbildningspengarna per ordinarie anställd och procenttalet av lönesumman är mindre än år UTBILDNINGSKOSTNADER Utbildningskostnader (1 000 ) /ordinarie anställd % av lönesumman 0,35 0,56 0,55 0,65 0,49 Utbildningsdagar Fyra chefer påbörjade i november 2009 och 21 chefer i september 2010 ett och ett halvt år långa studier som leder till specialyrkesexamen i ledarskap (JET). Förutom JET-studerandena var sammanlagt 6 personer med läroavtal anställda hos kommunen i slutet av år Dessa studerade bl.a. till närvårdare, barnskötare och skolgångsassistent. Chefsträffarna fortsatte år Träffarna var fyra till antalet och i medeltal deltog 80 % av alla chefer i dem. Temat för chefsträffarna år 2010 var bl.a. processorganisationen. På våren höll Päivi Perämäki en föreläsning med temat Työhyvinvointi tuloksellisuuden tekijänä. Chefsträffarna fortsätter år Introduktion för nyanställda ordnades i mars och september Antalet deltagare var sammanlagt 58. Datumen för motsvarande kurser år 2011 har redan slagits fast och meddelats personalen. Välbefinnande i arbetet Under två eftermiddagar i slutet av augusti ordnades för femte gången en gemensam rekreationseftermiddag för hela personalen under temat personalens välbefinnande. De anställda fick

18 själva bland 8 olika aktiviteter välja ut två aktivitetsformer som de ville bekanta sig med. Aktivitetsutbudet var zumba, chi ball, stretching + avslappning, föreläsning, motionssal, stavgång, bassänggymnastik och mölkky. Eftermiddagarna ordnades i samarbete med Sjundeå center för välbefinnande. Sammanlagt 202 personer deltog i rekreationseftermiddagarna, som fick mycket bra respons. 18 Sammanlagt 21 arbetsenheter beviljades bidrag för verksamhet som bevarar arbetsförmågan (TYKY). Av dessa genomfördes 13 projekt. De totala utgifterna för verksamheten var 7 061,92 euro. Antalet arbetsenheter som fick bidrag och den totala beviljade bidragssumman var mindre än föregående år. Sammanlagt 139 personer deltog i den bidragsstödda TYKY-verksamheten, vilket är färre än året innan. Dessutom har enheterna haft möjlighet att med egen finansiering ordna en avlönad rekreationseftermiddag per år för personalen och största delen av arbetsenheterna har ordnat en sådan. År 2011 ändras användningen av TYKY-pengarna och bidrag beviljas inte längre på basis av ansökan. År 2010 understöddes de anställda med euro för regelbunden motionsutövning och upprätthållande av konditionen. Den anställda betalar själv hälften av motionsförmånen och kommunen den andra hälften. Motionsförmånen kan användas för deltagaravgifter till medborgarinstitutets, enheten Idrottstjänsters och fysioterapins motionskurser eller för motionssedlar. Förmånen utnyttjades av sammanlagt 354 personer, vilket är 7 fler än år År 2009 togs kultursedlar i bruk enligt samma princip som motionssedlar. År 2010 utnyttjade 151 personer denna förmån och kommunens andel uppgick till euro TYKY-bidrag ( ) Motionsförmån ( ) Antal anställda som utnyttjade motionsförmånen Kulturförmån ( ) Antal anställda som utnyttjade kulturförmånen Arbetsgivaren betalade också personalens deltagande i Vargspåret, Ärevarvet och Varghoneloppet. I Vargspåret deltog 61 personer. I Ärevarvet deltog 26 personer och Sibbo kommun vann tävlingen mellan företagen, dvs. de som representerade kommunen hade det största antalet varv i proportion till deltagarantalet. I Varghoneloppet deltog 130 kommunanställda kvinnor. Också år 2010 utmanades personalen att röra på sig under vissa motionsmånader. Månaderna var mars och september och motionen utövades i lag bestående av 3 10 personer. En 30 minuters motionsprestation gav en poäng och det laget som hade det bästa medeltalet vann. Sammanlagt 135 personer deltog i motionskampanjen i mars och 62 personer i kampanjen i september. Motionskampanjen fortsätter år 2011.

19 Under året deltog två grupper, personalen vid hälsocentralens sjukhus avdelning 2 och Talman päiväkoti, i det ettåriga arbetshälsoprojektet Aino Active. Syftet med projektet är att förbättra personalens hälsa, funktionsförmåga och arbetets produktivitet, bl.a. genom att förebygga sjukpensioneringar och minska sjukfrånvaron. Deltagarnas personliga nytta av projektet var en bättre allmänkondition som i sin tur leder till bättre ork också på fritiden. Projektet startade med ett hälsotest, varefter deltagarna fick en aktivitetsmonitor till sitt förfogande. Projektet hade en egen webbplats, där deltagarna fick information om sina egna motionsprestationer, annan motion, kost osv. Dessutom ordnades gemensamma träffar, vars syfte var att sporra deltagarna och ge dem mera information om hälsosamma levnadsvanor samt motivera dem att aktivt använda aktivitetsmonitorn. Företagshälsovård 19 År 2010 uppgick kostnaderna för företagshälsovårdstjänsterna till euro. För dessa kostnader ansöker kommunen om 50 % ersättning hos Folkpensionsanstalten, varvid nettokostnaderna är cirka euro. Kostnaderna per arbetstagare hade sjunkit en aning i jämförelse med år 2009 och var nu cirka 90 euro/anställd. Av kostnaderna användes cirka 67,4 % för förebyggande verksamhet, vilket är mindre än föregående år, och cirka 32,6 % för sjukvårdsåtgärder. Från början av år 2009 sköts Sibbo kommuns företagshälsovård av affärsverket Kungsvägens arbetshälsa. Uppföljningen av kostnaderna fortsätter år Fokus i avtalet om företagshälsovård ligger fortfarande på förebyggande vård. Kostnader för företagshälsovården Totala kostnader ( ) Kostnader/person 90,53 101,32 90,20 Förebyggande vård (%) 41,4 77,7 67,4 Sjukvård (%) 58,6 22,3 32,6 Arbetarskyddsverksamhet Arbetarskyddsfullmäktiges mandatperiod började Annette Lindfors valdes till ny arbetarskyddsfullmäktig för Social- och hälsovårdsavdelningen, Avdelningen för teknik och miljö, Utvecklings- och planläggningscentralen samt Ekonomi- och förvaltningscentralen. Eva-Stina Törnroos fortsätter som arbetarskyddsfullmäktig för Bildningsavdelningen. Bildningsavdelningens tidsanvändning fördelades så att andra vicefullmäktigen Jan Qvickström fungerar som arbe-

20 tarskyddsfullmäktig för de svenska skolorna och idrotts- och friluftsområdesskötarna. I början av året ordnades en lokal introduktionskurs för personalen inom arbetarskyddssamarbetet. 20 Under det gångna året påträffades flera fall av konfliktsituationer, olämpligt beteende och bristfälligt chefsarbete på arbetsplatserna. En stor del av tiden har gått åt till att utreda fallen och genomföra samarbetet. Detta var väntat eftersom man utgående från svaren av enkäten Fiilis visste att utredandet av konflikter på arbetsplatserna delvis har varit bristfälligt och chefsarbetet har krävt förbättring. På rekommendation av arbetarskyddet har grupp- och individhandledningen ökat på arbetsenheterna. Utmaningarna beträffande företagshälsovårdstjänsternas utbud och kvalitet fortsatte också under det gångna året. Mot slutet av året förbättrades situationen och verksamheten kom bra i gång. I slutet av året uppgick resurserna till två hälsovårdare, företagsfysioterapeuttjänster, företagspsykologtjänster, företagshälsovårdsläkare 2 dagar i veckan och företagshälsovårdens överläkartjänster. Företagshälsovårdens verksamhetsplan uppdaterades och preciserades för arbetsplatsutredningarnas del och hälsoundersökningarnas omfattning på arbetsplatserna kartlades. Arbetarskyddet gjorde 20 arbetsplatsutredningar tillsammans med företagshälsovården och arbetarskyddsfullmäktige gjorde 30 egna besök på arbetsplatserna. Arbetarskyddssamarbetet, dvs. olika slags träffar mellan arbetsgivare och personalen, hänförde sig till ork i arbetet, utredande av konfliktsituationer och förbättrande av arbetsklimatet. På fyra ställen gjordes en omfattande riskbedömning. En bedömning av maskinernas risker i klasser med teknisk slöjd i 7 9-skolorna och två 1 6-skolor beställdes av en utomstående producent. Arbetarskyddsfullmäktige deltog bl.a. i planeringen av saneringen av Leppätien koulu, utvidgningen av köket vid Lukkarin koulu samt i saneringen och utvidgningen av hälsocentralen. Arbetarskyddet hördes också i samband med skolnätsutredningen då fastigheternas hälsa och trygghet som arbetsplatser bedömdes. För anställda inom riskbranscher (fastighetsskötsel, byggnadsarbete, transport) ordnades en grundkurs i första hjälpen (FHJ1). Sammanlagt ordnades tre kurser. Avdelningarna köpte själva arbetssäkerhetskortskurser av Östra Nylands Yrkesskola enligt behov. Kommunens inomhusluftsarbetsgrupp samlades fyra gånger under hälsoskyddets och lokallitetsförvaltningens ledning. Under det gångna året utgjorde bl.a. skol- och daghemsfastigheterna samt Varubodens nybyggnad i Söderkulla arbetarskyddets inomhusluftobjekt. Arbetarskyddet deltog i hälsoskyddets kontrollbesök som gällde rökningen på läroanstalternas områden. Arbetarskyddschefen deltog i samarbetet, där man försökte finna lösningar på de problem som rökningen orsakar vid läroanstalterna.

21 21 TYKY-gruppen samlades en gång för att behandla TYHY-ansökningar, som gruppen gav förslag om till avdelningarnas samarbetsgrupper. Arbetarskyddsfullmäktige Annette och Eva-Stina deltog i en fyra dagars utbildning. Arbetarskyddschefen, personalsekreteraren och personalchefen deltog i Kommunernas pensionsförsäkrings träningsutbildning Työhyvinvointia strategisesti (3 dagar). Arbetarskyddschefen deltog dessutom i Finlands Brandbefälsförbunds säkerhetsforum för social- och hälsovårdsväsendet (2 dagar), i studier i säkerhetsteknik vid öppna högskolan vid Tammerfors tekniska universitet (32 sp), i en kurs för arbetssäkerhetskortsutbildare och i utbildningsdagar för kommunala arbetarskyddschefer (2 dagar). Fem objekt inom småbarnsfostran inspekterades av regionförvaltningsverkets ansvarsområde för arbetarskydd (tidigare Nylands arbetarskyddsdistrikt). I anslutning till inspektionerna ordnades ett möte tillsammans med ledningen för småbarnsfostran, där verksamheten sammanfattades och en säkerhetskartläggning av förvaltningen utfördes. Uppdatering av riskbedömningarna genomfördes. Utgående från Kommunernas pensionsförsäkrings träningsutbildning Työhyvinvointia strategisesti utarbetades anvisningar för tidigt stöd i Sibbo kommun. Anvisningarna behandlades under chefsträffen på hösten, men innehållsmässigt är de fortfarande ofullständiga och tas i aktivt bruk först under år Enkäten Fiilis Enkäten genomförs vartannat år och görs följande gång hösten Val av årets arbetsenhet Årets arbetsenhet utsågs för tredje gången. Intresserade arbetsenheter kunde föreslå sig själva och i fritt formulerade ansökningar motivera varför just deras enhet skulle utses till årets arbetsenhet. Årets arbetsenhet utsågs av kommunens ledningsgrupp förstärkt med arbetarskyddschefen. Kriterierna för valet av årets arbetsenhet är godkända av samarbetskommittén och vid valet fästes uppmärksamhet vid bl.a. hur följande kriterier uppfylldes i arbetsenhetens verksamhet: utveckling av arbetsmetoderna, organisationen och processerna uppmuntran att delta i utbildningar åtgärder för att ordna verksamhet som bevarar och främjar arbetsförmågan fungerande system för arbetsplatsmöten och aktivt samarbete riskkartläggning och enhetens arbetarskyddsarbete åtgärder för att skapa vi-anda och utveckla en bra arbetsplatsatmosfär.

22 22 År 2010 utsågs hälsocentralens läkarmottagningar till årets arbetsenhet. Valet påverkades speciellt av deltagandet i projektet Bra mottagning som bidragit till att man i dag får tid till mottagningen betydligt snabbare än tidigare. Dessutom har läkarmottagningarna i enlighet med Sibbos strategi utvecklat effektiva och kreativa verksamhetsmodeller utgående från klienternas behov. Som pris erhöll årets arbetsenhet pengar för gemensam verksamhet som bevarar arbetsförmågan. Belöning av personalen År 2005 infördes nya regler för uppvaktning av personalen och enligt dem belönas personalen både för kommunal tjänstgöring och tjänstgöring hos Sibbo kommun. År 2010 utdelades Finlands Kommunförbunds förtjänsttecken (37 st.) enligt följande: för 40 år i kommunal tjänst: 1 för 30 år i kommunal tjänst: 12 för 20 år i kommunal tjänst: 24. Gåvor för tjänstgöring hos Sibbo kommun (52 st.) utdelades enligt följande: för 30 års tjänstgöring hos Sibbo kommun: 6 för 20 års tjänstgöring hos Sibbo kommun: 26 för 10 års tjänstgöring hos Sibbo kommun: 20. År 2011 kommer 30 kommunala förtjänsttecken och 72 gåvor för tjänstgöring hos Sibbo kommun att delas ut. Samarbetskommittén och samarbetsavtalet Lokala tillämpningsdirektiv för samarbetslagen godkändes av samarbetskommittén och från och med hösten 2008 fördelades samarbetskommitténs 15 platser enligt följande: Arbetsgivarens representanter (5): kommundirektören arbetarskyddschefen 3 enhetschefer valda av avdelningarnas ledningsgrupper Arbetstagarnas representanter (10): 6 representanter valda av fackföreningarna 2 3 arbetarskyddsfullmäktige beroende på om funktionärerna har valt en egen representant 1 2 representanter från de största fackföreningarna. År 2010 samlades kommittén 4 gånger. Dessutom har varje avdelning en egen samarbetsgrupp, som samlas regelbundet för att behandla frågor som berör den egna avdelningens personal.

23 23 Direkt samarbete Direkt samarbete är bl.a. utvecklingssamtal, kansli- eller teammöten och avdelningsmöten. Varje arbetsenhet har sina egna etablerade, välbeprövade mötesrutiner och mötestider. Att föra utvecklingssamtal har blivit en del av chefernas verksamhet. År 2010 förde sammanlagt 84 % av den ordinarie personalen ett utvecklingssamtal med sin chef. Förtroendemannaverksamhet Huvudförtroendemännen, fackföreningarnas ordförande, personalsekreteraren och personalchefen höll under år 2010 fem möten, där gemensamma ärenden som gällde personalen behandlades, bl.a. användning av justeringspotterna, förändringar inom organisationen, andra aktuella ärenden och förtroendemännens tidsanvändning. 6. PROJEKT I ANSLUTNING TILL PERSONALFÖRVALTNINGEN Sibbo Finlands mest eftertraktade" projekt för strategiska belöningar Projektet för uppmuntran och belöning som startade år 2009 fortsatte under år Inom ramen för projektet inledde nio försöksgrupper en utbildning i januari Under vårens lopp avbröt fyra grupper utbildningen och fem grupper fullbordade den. Under året deltog grupperna i sammanlagt nio gemensamma utbildningar. Utbildningen genomfördes i samarbete med Jouko Leino vid Joanto Consulting Oy. De fem enheter som avslutade försöksprojektet var huvudbiblioteket, Sockengårdens Info, hälsocentralens kök, familjeservicecentralen och enheten för minnessjuka. De enheter som deltog i försöket utarbetade under året sina egna nyckelmålsättningar för år 2011 i enlighet med tabellen nedan. Målsättningarna är härledda ur kommunens strategi. Försöksenheterna var eniga om att den största förändringen under försöket skedde i enheternas och de anställdas sätt att tänka. Alla enheter gick igenom en gemensam inlärningsprocess, som tillförde verksamheten en resultats- och produktivitetsaspekt.

24 24 I synnerhet huvudbiblioteket och Info engagerade sig i kompetenskartläggningen, som ingick som ett element i försöksprojektet. Kompetenskartläggningen genomfördes av samtliga anställda på båda enheterna. En kompetensmatris är ett utmärkt redskap för chefen för att planera verksamheten och utbildningen och de anställda ser för sin del vilka som är deras styrkor och vad som behövs utvecklas beträffande kompetensen. De fem försöksenheternas resultat finns i Sinetti under Gemensamma projekt. De fem enheter som slutförde försöksprojektet presenterade sina egna resultat och erfarenheter för kommunens ledningsgrupp i december 2010 och januari Ledningsgruppen beslutade att dessa enheter belönas för sitt utmärkta arbete och slutresultat så att alla enheter för använda 50 euro/anställd för gemensam rekreationsverksamhet utom arbetstid. Ledningsgruppen beslutade också att styrgruppen för projektet för uppmuntran och belöning sammanträder under våren för att besluta om hur resultaten ska utnyttjas och hur de anställda i fortsättningen belönas när målen uppnås, dvs. det system som ska tas i bruk.