PERSONALRAPPORT 2015

Transkript

1 PERSONALRAPPORT 2015

2 INNEHÅLL 1. Översikt av rapporten för år Sibbo kommuns personalstrategiska fokusområden Personalresurser... 6 Årsverken... 6 Personalstyrkans utveckling... 6 Personalens språkfördelning... 8 Personalens könsfördelning... 8 Personalens hemkommun... 9 Personalens medelålder och åldersstruktur... 9 De allmännaste uppgiftsbenämningarna Antal anställda per avtalsområde Personalens tjänstgöringstid Personalkostnader Pensionskostnader Personalutbildning och personalutveckling Kostnader för välbefinnande i arbetet Kostnader för företagshälsovården Självproducerad och köpt service Personalens tillstånd Sjukfrånvaro Orsaker till sjukfrånvaro Övrig frånvaro Arbetsolycksfall Pensioneringar Investeringar i personalen Personalutbildning och personalutveckling Arbetarskydd, företagshälsovård och arbete som främjar välbefinnande i arbetet Enkäten Fiilis Belöning av personalen Direkt samarbete Tillstånd att anställa och rekrytering Uppmuntran och belöning... 27

3 1. Översikt av rapporten för år 2015 Personalrapporten ger oss i en kompakt form de väsentligaste uppgifterna om personalrelaterade ärenden samt om personalens sammansättning under rapporteringsåret. Fastän rapporten är en tillbakablick på året som gått, har vi också försökt uppskatta den framtida utvecklingen när det gäller de mest centrala siffrorna. Målet är att personalrapporten ska stödja det strategiska ledarskapet, styra ledningens och chefernas arbete samt ge omfattande information om personalen till beslutsfattarna. Jag hoppas att den här personalrapporten är till nytta såväl för ledningen, cheferna och beslutsfattarna som för själva personalen. De kvalitativa och kvantitativa uppgifterna i rapporten baserar sig på situationen och har sammanställts ur personalförvaltningens system. Personalsekreterare Birgitta Korpela har ansvarat för sammanställandet av uppgifterna, och i utarbetandet av texterna har även arbetsmiljöchef Tiina Salonen deltagit. Arbetet i Sibbo kommun producerades år 2015 med totalt årsverken, vilket är 2,1 % mindre än år 2014 då antalet årsverken uppgick till 1 113,2. Den totala personalstyrkan var 1 201, dvs. två personer färre än föregående år. Antalet visstidsanställda minskade med 11 personer och antalet personer anställda med sysselsättningsstöd var två fler än år De visstidsanställdas andel av hela personalen har stannat på 21 procent, men målet är att arbetet utförs av en ordinarie anställd personal som uppfyller behörighetskraven och att de visstidsanställdas andel sjunker inom loppet av några år till cirka 20 procent av hela personalstyrkan. Sjukfrånvaron minskade från 13,3 dagar/person år 2014 till 11,9 dagar/person år Arbetsmiljöchefens och chefernas insats syns dock tydligt i och med att lång sjukfrånvaro minskade med 32 % jämfört med året innan. Målet är fortfarande att ingripa tidigt genom diskussioner och olika stödformer och att i ett så tidigt skede som möjligt underlätta återgången till arbetet efter sjukledigheten. Att utveckla personalens välmående är ett kontinuerligt utvecklingsobjekt för Personaltjänster, och man strävar efter att aktivt ingripa i olägenheter och ihållande arbetsbelastning. Då trenden är så här positiv är det viktigt att fästa allt större uppmärksamhet vid saker som redan är bra, följa upp dem (t.ex. personalens hälsa) och satsa allt mera på förebyggande arbete. Högklassiga och framgångsrika kommunala tjänster grundar sig alltid på en personal som mår bra och trivs i sitt arbete. Under rapporteringsåret har man satsat på personalens välmående på många olika sätt, bl.a. med hjälp av Må bättre-veckorna under hösten, Smartumsedlar och motionskampanjen Hymis. Välmåendet i arbetet påverkas framför allt av att det dagliga arbetet löper smidigt och att personalen känner sig rättvist behandlad samt av ett målinriktat chefsarbete som engagerar och tar hänsyn till personalen. För att garantera detta ordnades chefsutbildningar och temaeftermiddagar för cheferna. Ett tecken på trivseln är också att medelåldern hos personalen som avgår med ålderspension i Sibbo är 63,5 år (2014: 64,9) och medelåldern hos samtliga anställda som avgår med pension är 63 år (2014: 63,5), då den genomsnittliga pensionsåldern inom kommunsektorn är 60,8 år. År 2015 avgick två personer med invalidpension. Dessa tillsammans tyder på att personalen i Sibbo kommun mår bra och både orkar och trivs i sitt arbete och att det hos är möjligt att arbeta ända fram till pensionsåldern. Å andra 3 (27)

4 sidan arbetar vi också aktivt med att stödja sådana anställda vars arbetsförmåga av någon orsak är försvagad. Välbefinnandet på arbetsplatserna har i enlighet med verksamhetsplanerna för arbetarskyddet och företagshälsovården kartlagts med hjälp av företagshälsovårdens arbetsplatsutredningar och arbetarskyddets riskkartläggningar. År 2015 ordnades också enkäten Fiilis, som genomförs vartannat år, och resultaten har delgivits enhetsvis. Dessa ger oss värdefull information om personalens välbefinnande i arbetet. Det verkliga välbefinnandet i arbetet har dock sitt ursprung i de dagliga uppgifterna, en god arbetsfördelning, en rättvis behandling och ett jämlikt bemötande av arbetstagarna samt deras möjligheter att påverka det egna arbetet. I centrum för denna verksamhet står ett gott chefsarbete och god arbetsplatskompetens. I enlighet med personalstrategin satsade vi på detta år 2015 och kommer att göra det även i fortsättningen. I genomförandet av alla våra utvecklingsprojekt står värdena i kommunstrategin - tjänstvillighet, öppenhet och uppfinningsrikedom - i fokus. Förhandlingarna inom ramen för Operation Grytlock slutfördes under våren. Sibbo kommun har genom lokala avtal lyckats vidta åtgärder med hjälp av vilka vi - i motsats till många andra kommuner och städer - kan glädja oss över att vi inte behöver permittera eller säga upp vår personal. Inom ramen för Operation Grytlock har vi kommit överens om flera stora och små åtgärder för att minimera och minska kostnadsökningen. Genomförandet av dessa åtgärder fortsätter åren I genomförandet har vi alla en viktig roll och uppgift. Under hösten började vi också genomföra projekten inom ramen för Operation Induktionsspis som efterföljde Operation Grytlock. Med hjälp av dessa nya utvecklingsobjekt försöker vi ytterligare effektivera och förnya vårt sätt att producera tjänster för kommuninvånarna framför allt genom att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen och de elektroniska tjänsterna erbjuder. Tack vare dessa har vi kunnat ta i bruk flera nya bra verksamhetssätt. Det har varit speciellt glädjande att se hur inspirerande våra anställda har varit då de arbetat med dessa projekt. Övergången till en självlärande expertorganisation inleddes med bl.a. Forum Sibbe. Målet är att avstå från det traditionella förvaltningssättet och ta i bruk en arbetskultur som är mera kundinriktad. I centrum står förutom kunden även arbetstagaren, som har en rättighet och skyldighet att bli expert på sitt eget arbete och hur det kunde utvecklas i samarbete med de andra arbetstagarna och kommuninvånarna. Vi kommer att satsa på detta även år För att kunna inse en sådan förändring i det egna arbetet krävs reflektion av arbetstagarna, men också en helt annan inställning av cheferna än vad vi traditionellt är vana vid. Det händer med andra ord mycket, och utöver det vanliga arbetet har vi satsat kraftigt på utveckling och nya arbets- och verksamhetssätt. Mitt i all utvecklingsiver bör vi dock komma ihåg att våra personalresurser är begränsade eftersom vi också har förbundit oss att spara på kostnaderna, och då vi utöver våra basuppgifter även ska syssla med utveckling är detta en stor satsning av personalen. Ett stort tack till hela personalen för år 2015, det är en glädje att arbeta tillsammans med er. Sibbo Merja Soosalu, personalchef 4 (27)

5 2. Sibbo kommuns personalstrategiska fokusområden Fullmäktige godkände uppdateringen av kommunens huvudstrategi vid sitt möte I samband med strategins uppdatering fogades till strategin även uppdaterade personalstrategiska fokusområden. Uppdateringen har kommit till som ett samarbete mellan kommunens ledningsgrupp, samarbetskommittén och fackföreningarnas representanter. Enligt dessa uppställda mål arbetade vi också år Personalstrategins vision är fortfarande att Sibbo är Finlands mest eftertraktade arbetsgivare. Strategins fem uppdaterade fokusområden är: Alla fokusområden påverkar varandra. I centrum ligger ledarskap och arbetsplatskompetens som skapar grunden för ett bra arbete. När personalresurserna är i ordning skapas välbefinnande på arbetsplatsen, och i en arbetsgemenskap som mår bra finns både vilja och motivation att utveckla verksamheten och arbetsgivaren uppmuntrar till goda arbetsprestationer och belönar framgång. Som ett resultat av samarbetsförhandlingarna som inleddes år 2014 och avslutades våren 2015 utarbetades en personalplan vars tyngdpunkt ligger på sparåtgärder, men som även innehåller element ur personalstrategin. För genomförandet av personalstrategin i arbetsenheternas dagliga arbete ansvarar varje enhets chef. Detta sker bl.a. genom att säkerställa att det finns en arbetsbeskrivning för varje arbetstagare, att dennes primära uppgift är tydlig och rätt dimensionerad och att alla vet sin egen roll i organisationen. Dessutom säkerställer cheferna att fokusområdena förvekligas i praktiken genom att engagera personalen i 5 (27)

6 utvecklingsarbetet, säkerställa behövligt kunnande, resurser och en eventuell karriärutveckling samt genom att tillsammans med personalen skapa ett gott arbetsklimat. En självlärande expertorganisation förutsätter såväl av cheferna som av arbetstagarna en ny slags inställning till arbetet och chefsarbetet. 3. Personalresurser Årsverken Ett årsverke beskriver personalens arbetsinsats omvandlad till heltid. Vid beräknandet av årsverken beaktas endast de avlönade tjänstgöringsdagarna, den deltidsarbetande personalens arbetsinsats beaktas enligt deltidsprocenten. Arbetet i Sibbo kommun producerades år 2015 med totalt årsverken, vilket är 2,1 % mindre än år 2014 då antalet årsverken uppgick till 1 113,2. Årsverken Förv Förv Förv BU 2016 Årsverken 1 122, , , ,3 Personalstyrkans utveckling I slutet av år 2015 var antalet anställda i Sibbo kommun sammanlagt personer, vilket är två personer färre än föregående år. Antalet visstidsanställda minskade med 11 personer och antalet personer anställda med sysselsättningsstöd var två fler än år Utvecklingen av antalet anställda Övriga visstidsanställda Med sysselsättningsstöd Ordinarie Sammanlagt (27)

7 Den s.k. grytlocksprincipen, som lanserades år 2013 (Operation Grytlock), iakttogs även år 2015 och kommer att iakttas år För personalen har detta inneburit att personalstyrkan inte får växa, utan endast de mest oundvikliga nya tjänsterna och befattningarna inrättas och för att besätta lediga tjänster och befattningar krävs ett tillstånd. Denna princip kommer att följas även i fortsättningen. I stället för att inrätta nya tjänster och befattningar strävar man efter att beakta nya servicebehov genom att helt eller delvis ändra de nuvarande tjänsterna och befattningarna. I budgeten för år 2016 har man uppskattat att arbetet kan produceras med samma personalstyrka som år 2015, vilket betyder att personalstyrkan år 2016 skulle hållas vid drygt personer, beroende på antalet visstidsanställd personal. I samband med Operation Grytlock kom man överens om att antalet årsverken som beskriver personalens avlönade arbetsinsats ska hållas på samma nivå som i bokslutet 2013 och det kan utökas endast på motiverade grunder. Man försöker bevara denna nivå med hjälp av överenskomna åtgärder och projekt också år Inom kommunsektorn uppgick antalet anställda i oktober 2014 till sammanlagt personer, vilket är cirka personer färre än föregående år. Inom kommunsektorn är personalstyrkan i medeltal 966 anställda/kommun och cirka 64 % av kommunerna är arbetsgivare med färre än 500 anställda. Enligt KT Kommunarbetsgivarnas egna bedömningar kommer antalet anställda fortsättningsvis att minska under de närmaste åren och personalstyrkan beräknas minska inom kommunsektorn fram till år 2018 till personer. Kommunerna stramar åt rekryteringen bl.a. genom att minska användningen av vikarier och andra visstidsanställda samt genom att lämna tjänster och befattningar obesatta. Orsaken till detta är den svaga kommunalekonomin. Struktur 2015 Avdelning Ordinarie Anst. med Övriga Slgt Fördelnin Förändring sysselsättn.stöd visstidsanställda per avdelning från år 2014 Ordinarie Visstidsanställda Utv.- och planl.centralen & kd % % 9 % Ekonomi- och förvaltn.centr % % 9 % Social- och hälsovårdsavd % % 23 % Bildningsavdelningen % % 24 % Avd. för teknik och miljö % % 8 % Hela kommunenn % % 21 % Obs. Medborgarinsitutets timlärare ingår inte i Bildningsavdelningens personalstyrka. Den ordinarie personalens andel av hela personalstyrkan är 949 personer, dvs. 79 %. De visstidsanställdas andel av hela personalen är 21 %. Inom hela kommunsektorn var i medeltal 20,5 % av personalen visstidsanställd år I förhållande till hela avdelningens personal hade Bildningsavdelningen (24 %) och Social- och hälsovårdsavdelningen (23 %) flest visstidsanställda. Detta beror på att Bildningsavdelningens och Social- och hälsovårdsavdelningens verksamhet inte klarar av en flera dagars frånvaro utan att en vikarie anställs samt på den lagstadgade personaldimensioneringen inom dagvården. Faktorer som inverkar på antalet visstidsanställda är också bl.a. långa familje-, tjänst- och arbetsledigheter som kräver en vikarie och vars antal är stort på ovannämnda avdelningar. I slutet av år 2015 var Bildningsavdelningen personalmässigt den största avdelningen med 54 % av kommunens personalstyrka. 7 (27)

8 Vid årsskiftet var antalet anställda per invånare 61,9 (år 2014: 63,2). Motsvarande procenttal inom hela kommunsektorn har varit cirka 62 under de senaste åren. Motsvarande tal i jämförelsekommunerna framgår av nedanstående tabell. Personal/1 000 invånare Kommun Sibbo 64,3 63,2 61,9 Vanda 51,1 50,7 49,9** Tusby 50,9 50,7 50,4 Mäntsälä 65,3 61,7 60,8 Kyrkslätt 60,2 57,4 58,3 Borgå 70,7 69,3* 67,62* *) affärsverk och räddningsverk ingår **) ej kortvariga vikarier Personalens språkfördelning År 2015 hade 47,5 % av hela personalen svenska som modersmål och 52,5 % finska som modersmål. Vad gäller den ordinarie personalen hade 50,3 % svenska som modersmål och 49,7 % finska som modersmål. Jämfört med år 2014 har den svenskspråkiga personalens andel minskat med 0,3 %, för den ordinarie personalens del var ökningen 0,1 %. Personalens könsfördelning År 2015 var 83,1 % av hela Sibbo kommuns personal kvinnor och 16,9 % män. Procenttalen var ungefär de samma som i fjol: kvinnornas andel har minskat med 0,1 %. För den ordinarie personalens del var procenttalen 83,1 % kvinnor och 16,9 % män. Kvinnornas andel har minskat med 0,6 procentenheter i jämförelse med året innan. Eftersom Sibbo kommuns service även i framtiden kommer att fokusera på fostran och vård kommer kvinnornas stora andel av personalstyrkan att fortbestå. Inom hela kommunsektorn är kvinnornas andel av personalen cirka 80 %. Bland cheferna är könsfördelningen följande: kommunens ledningsgrupp: män 62,5 % och kvinnor 37,5 % övriga chefer: män 31 % och kvinnor 69 %. Könsfördelningen inom de tio vanligaste yrkesbenämningarna är starkt kvinnodominerad. Av totalt 408 personer är endast 7,1 % män. Könsfördelningen inom de tio vanligaste yrkesbenämningarna är följande: 8 (27)

9 Benämning Kvinnor Män Slgt Barnskötare Klasslärare Närvårdare Barnträdgårdslärare Lektor (grundskola) Städare Sjukskötare Primärvårdare Speciallärare Familjedagvårdare Sammanlagt Personalens hemkommun I slutet av år 2015 hade 58 % av personalstyrkan Sibbo som hemkommun, för de ordinarie anställdas del uppgick siffran till 59 %. De följande mest representerade hemkommunerna: Borgå 17 % Helsingfors 7 % Vanda 5 % Kervo 3 %. Sammanlagt 10 % av de anställda bodde i en annan kommun än de ovannämnda. Personalens medelålder och åldersstruktur 9 (27)

10 I slutet av år 2015 var den ordinarie personalens medelålder 45,7 år. I Sibbo, såsom inom kommunsektorn överlag, är medelåldern högre än inom de andra arbetsmarknadssektorerna. Jämfört med år 2014 har medelåldern bland Sibbo kommuns anställda stigit med 0,3 år. Avdelning Medelålder år 2015 under 30 år år år år 60 år - Slgt Utv. och planl.centr. o. kd 48, Ekonomi- och förvaltn.centr. 50, Social- och hälsovårdsavd. 45, Bildningsavdelningen 45, Avd. för teknik och miljö 48, Ordinarie personalen 45, Cirka 45 % av de anställda inom kommunsektorn är år, cirka 45 % minst 50 år och cirka 10 % under 30 år. I Sibbo kommun är 52 % av de ordinarie anställda år, 40 % minst 50 år och 8 % under 30 år. I Sibbo är den största enskilda tioårsgruppen åringar. De olika åldersgruppernas procentuella andel i Sibbo och på hela kommunala sektorn över 50 vuotta u 30 år Kommunsektorn Sibbo Kvinnornas medelålder var 45,5 år och männens 46,7. Inom hela kommunsektorn var kvinnornas medelålder 45,8 år och männens 45,6 (oktober 2014). Jämfört med föregående år har medelåldern sjunkit på Bildningsavdelningen, på de övriga avdelningarna och centralerna har medelåldern stigit. En jämförelse mellan avdelningarna visar att medelåldern är högst på Ekonomi- och förvaltningscentralen samt på Utvecklings- och planläggningscentralen. 10 (27)

11 De allmännaste uppgiftsbenämningarna I Sibbo kommun används cirka 200 olika uppgiftsbenämningar. De vanligaste uppgiftsbenämningarna i Sibbo är barnskötare och klasslärare. Vid en jämförelse av de tio allmännaste uppgiftsbenämningarna i Sibbo med de allmännaste uppgiftsbenämningarna inom hela kommunsektorn märks det att Sibbo är en tillväxtkommun, där fokus ligger på barndagvård, fostran och utbildning. De allmännaste uppgiftsbenämningarna i Sibbo De allmännaste upgiftsbenämningarna inom kommunsektorn (10/14) 1 Barnskötare Sjukskötare 2 Klasslärare Närvårdare 3 Närvårdare Barnskötare 4 Barnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare 5 Lektor (grundskola) Lokalvårdare 6 Städare Klasslärare i grundskola 7 Sjukskötare Primärvårdare 8 Primärvårdare Lektor 9 Speciallärare Familjedagvårdare 10 Familjedagvårdare Vårdare Antal anställda per avtalsområde Sibbo kommuns personal hör till fem olika arbets- och tjänstekollektivavtals avtalsområden: det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS), det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA), det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare (LÄKTA) och det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade (TIM-AKA). I Sibbo har personalens fördelning mellan de olika avtalsområdena jämfört med år 2014 ändrats enligt följande: Andelen anställda som hör till avtalsområdet för undervisningspersonal har minskat med 1,1 %. Andelen anställda som omfattas av det allmänna avtalet har ökat med 0,7 % och andelen anställda som hör till läkaravtalet har ökat med 0,4 %. Andelen personal som hör till avtalet för timavlönade och avtalet för teknisk personal är oförändrad. 11 (27)

12 Jämfört med kommunsektorns statistik för 2014 har Sibbo betydligt mer, dvs. 5,4 %, undervisningspersonal än kommunsektorn i genomsnitt. Sibbo har även 0,2 % mer timavlönad personal. Inom de övriga sektorerna är antalet personal lägre än inom kommunsektorn i genomsnitt; AKTA 3,3 %, LÄKTA 1,4 % och TS 0,8 % lägre än genomsnittet. Personalens tjänstgöringstid Den ordinarie personalens tjänstgöringstid beskriver indirekt personalomsättningen. För hela kommunens del är den ordinarie personalens tjänstgöringstid 11,6 år. År 2014 var siffran 11,3. Personalkostnader Kommunens totala personalutgifter, när även periodiserade semesterlöner, pensionsutgiftsbaserade pensions- och förtidsavgifter samt sjukförsäkrings- och skadeersättningar inkluderas, var euro, medan personalutgifterna år 2014 var euro. De totala personalutgifterna minskade alltså med 0,5 %. Personalutgifterna per invånare var euro, då de uppgick till euro. Minskningen var 2,6 %. Minskningen av enbart lönekostnader jämfört med år 2014 var 0,07 %. De totala lönekostnaderna inklusive bikostnader uppgick år 2015 till totalt t ( t år 2014). Enligt en utredning av KT Kommunarbetsgivarna uppgick nedskärningarna inom kommunsektorn i medeltal till 1,4 procent år I ovanstående lönekostnader ingår löner och sammanträdesarvoden samt tillhörande lönebaserade pensionsavgifter som betalats under året. 12 (27)

13 Den kalkylmässiga medellönen i Sibbo kommun år 2015 var euro/årsverke. Den genomsnittliga totalinkomsten i Sibbo kommun var euro. Enligt det kommunala arbetsmarknadsverket var medellönen inom kommunsektorn euro år I budgeten för år 2015 hade budgeterats löner och arvoden till ett belopp av totalt t. De budgeterade löne- och arvodeskostnaderna underskreds med 2,0 %. KONTO Förv. jan-dec 2015 BU 2015 Förv.-% Förv. jan-dec 2014 Arbetsgivaren betalar en förtidspensionsutgiftsbaserad avgift eller en s.k. förtidsavgift då arbetstagarna för första gången blir beviljade invalidpension, individuell förtidspension, arbetslöshetspension eller re- Ändring- % 2015/ Löner, fastanställda , , Löner, vikarier , , Löner, lärare , , Löner, lärarvikarier , ,0 Övriga löner , ,8 Löner och arvoden slgt , ,4 årsverk 1 090, , ,2-2,2 Årsverken, på årsnivå 1 090, Kalkylerad medellön/ /mån/åv Årslön i medeltal /år/åv År 2015 bedömde KT Kommunarbetsgivarna att kostnadsverkningarna enligt avtalet och lönekorrigeringarna i medeltal är totalt 0,6 % av lönesumman. År 2015 användes avtalsförhöjningen för AKTAs del på ett centralt sätt och dess kostnadseffekt var i medeltal 0,3 procent av AKTA-lönesumman. För UKTA-avtalets del höjdes lönerna med en allmän förhöjning på 0,4 procent Inom TS-avtalet användes en del av förhöjningen centralt och resten till en lokal justeringspott på 0,29 procent, kostnadseffekten är i medeltal 0,3 procent av TS-lönesumman. Inom läkaravtalet betalades från och med en allmän förhöjning på 0,3 procent till hälsocentralläkarna och en allmän förhöjning på 0,81 procent till hälsocentraltandläkarna. För TIM-AKA-avtalets del höjdes lönerna eller från början av den närmast påföljande lönebetalningsmånaden med en allmän förhöjning på 0,3 procent. Andra kostnader som räknas till personalkostnaderna är investeringar i personalen. Åtgärderna i anknytning till personalinvesteringarna beskrivs i stycket Arbetarskydd, företagshälsovård och arbete som främjar välbefinnande i arbetet. Pensionskostnader År 2015 uppgick arbetsgivarens lönebaserade pensionsavgifter till sammanlagt euro, vilket är euro mera än år Kostnaderna för de pensionsutgiftsbaserade arbetsgivaravgifterna var euro (år 2014: euro). 13 (27)

14 habilitering, dvs. börjar få tidsbunden invaliditetspension. Pensioner som börjar år 2009 och senare inverkar på arbetsgivarens förtidsavgift exakt 36 kalendermånader från att pensionen inleds. Således kan betalningar fördelas över fyra år, dock så att avgiften är störst under det andra och tredje betalningsåret. Av pensionsavgifterna är förtidsavgiften den enda som arbetsgivaren direkt kan påverka med sin nuvarande verksamhet, gott ledarskap och chefsarbete. Kommunenens välutförda arbete på detta område syns i dessa avgifter. Arbetsgivaren kan dock inte påverka tidigare beslut angående en persons arbetsförmåga, dvs. sådana personer för vilka kommunen varit den sista arbetsgivaren och som inte blivit sysselsatta på nytt och erhåller rehabiliteringsstöd eller invalidpension. Därför varierar de årliga kostnaderna och personer vars fortsatta förvärvsarbete man inte kunnat påverka kan dyka upp. År 2015 uppgick förtidsavgiften till euro, då den år 2014 var euro. Personalutbildning och personalutveckling De direkta kostnaderna för personalutbildningen år 2015 var sammanlagt cirka euro, vilket utgör cirka 159 euro per ordinarie anställd och cirka 0,38 % av lönesumman. De använda utbildningspengarna per ordinarie anställd och procenttalet av lönesumman är mindre än år UTBILDNINGSKOSTNADER Utbildningskostnader (1 000 ) /ordinarie anställd % av lönesumman 0,52 0,43 0,52 0,37 0,38 Utbildningsdagar Kostnader för välbefinnande i arbetet Anställdas regelbundna motions- och kulturaktiviteter understöddes med euro år Den anställde betalar själv hälften av förmånen och kommunen den andra hälften. Motionsförmånen kan användas för deltagaravgifter till medborgarinstitutets, enheten Idrottstjänsters och fysioterapins motionskurser eller för motions- och kultursedlar TYKY-bidrag ( ) * 10296* 10811* - Kostnader för Må Bättre-dagarna Motions- och kulturförmån ( ) Antal anställda som utnyttjade förmånen *En del av kostnaderna ingår i företagshälsovårdens kostnader. Kostnader för företagshälsovården Kommunen köper företagshälsovårdstjänster av Kungsvägens arbetshälsa som ägs av Borgå stad. Avtalet trädde i kraft i början av år År 2015 uppgick kostnaderna för företagshälsovårdstjänsterna till euro. För dessa kostnader ansöker kommunen om 50 % ersättning hos Folkpensionsanstalten, 14 (27)

15 varvid nettokostnaderna var cirka euro. Kostnaderna per anställd hade ökat en aning i jämförelse med år 2014 och var nu cirka 144 euro/anställd. Av kostnaderna användes cirka 78,3 % för förebyggande verksamhet (FPA:s ersättningsklass 1), vilket var 8,1 % mindre än föregående år, och cirka 21,7 % för sjukvårdsåtgärder (FPA:s ersättningsklass 2). I ersättningsklass 1 ersätter FPA 60 % av kostnaderna och i ersättningsklass 2 ersätts 50 % av kostnaderna. Uppföljningen av kostnaderna fortsätter år Fokus i avtalet om företagshälsovård ligger fortfarande på förebyggande vård. Avtalet om sjukvård fortsatte som en företagshälsovårdsbetonad sjukvård enligt sjukförsäkringslagen. Till avtalet hör inte akutmottagning av till exempel influensapatienter eller personer som lider av grundsjukdomar såsom blodtryckssjukdomar. Anställda med diabetes styrs efter undersökningarna och första vården till primärhälsovården. Kostnader för företagshälsovården Totala kostnader ( ) Kostnader/person 144,00 136,00 144,00 Förebyggande vård (%) 71,4 70,2 78,3 Sjukvård (%) 28,6 29,8 21,7 Självproducerad och köpt service I tabellen nedan jämförs personalkostnaderna för självproducerad service med de externa verksamhetskostnaderna och på basis av förhållandet mellan dessa siffror har personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna räknats ut. Enligt budgeten för år 2016 ökar personalkostnaderna till 53,0 miljoner euro och personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna är 44,9 %, dvs. 0,2 % större än år 2015.År 2014 var personalkostnadernas andel 45,1 %. Andel euro och % Uppsk Personalkostnader Verksamhetskostn., slgt Personalkostn. andel 45,2 44,8 44,9 44,9 45,5 44,9 Enligt bokslutet för år 2014 var personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna i Träskända 44,0 %, i Tusby 44,5 %, i Kyrkslätt 43,0 %, i Nurmijärvi 46,5 % och i Mäntsälä 41,8 %. De köpta tjänsterna har i tabellen nedan grovt delats in i två grupper: i den första gruppen finns sådana partner som producerar tjänster endast för Sibbobor och vars hela personal betjänar Sibbobor. I den andra gruppen, dvs. övriga samarbetspartner, finns sådana partner vars tjänster delvis produceras för Sibbobor och delvis för andra kunder. Utöver dessa används vid behov sporadiska konsulttjänster, som inte tagits med i denna granskning. 15 (27)

16 Sammanlagt 72,05 personer som är anställda hos olika samarbetspartner producerar tjänster endast för Sibbobor. Köpt service som producerats endast för kunder i Sibbo Personalstyrka Dagvård -6 verksamhetsställen 31,5 Städning -3 verksamhetsställen 4,5 Laboratorietjänster 5 Röntgentjänster 1 Läkartjänster 2 Miljöhälsovård 4,75 Företagshälsovård 3,3 Äldreomsorg -2 verksamhetsställen 20 Samanlagt 72,05 4. Personalens tillstånd Sjukfrånvaro Av hela personalstyrkan år 2015 var 500 personer, dvs. 35,6 %, inte alls frånvarande från arbetet på grund av sjukdom. Av de ordinarie anställda hade 334 personer, dvs. 33,2 %, ingen sjukfrånvaro. År 2014 var 31,8 % av hela personalen inte alls frånvarande från arbetet på grund av sjukdom och 32,4 % av den ordinarie personalen hade inga sjukfrånvarodagar alls. Det totala antalet sjukfrånvarodagar minskade till i medeltal 11,9 dagar/person, vilket är 1,4 dagar färre än år Sjukledigheterna uppgick till sammanlagt dagar, dvs dagar färre än föregående år. Räknat i euro innebar lönekostnaderna för sjukfrånvarodagarna euro, vilket är cirka euro mindre än år De verkliga kostnaderna för sjukfrånvarodagarna var dock betydligt högre än detta, då man räknar med kostnaderna för en eventuell sjukledighetsvikarie. FPA betalade år 2015 till kommunen totalt euro för sjukfrånvaron som varade över 9 vardagar. Inom kommunsektorn har sjukfrånvaron ökat på 2000-talet. År 2000 var frånvarodagarna 16,8 dagar/person. Ökningen fortsatte fram till år 2008, då den genomsnittliga sjukfrånvaron var 19,4 dagar/person. År 2014 var det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar inom kommunsektorn 16,9 dagar/person. 16 (27)

17 SJUKFRÅNVARODAGAR I MEDELTAL/PERSON Sibbo , , , ,7 Kommunsektorn 16,9 16,7 17,2 Sjukfrånvarodagarna ovan baserar sig på kalenderdagar, men om man granskar sjukfrånvaron enligt arbetsdagar är frånvarodagarna sammanlagt , i medeltal 9,1 dagar/person. År 2014 var antalet sjukfrånvarodagar , dvs. 10,1 arbetsdagar/person och 13,3 kalenderdagar/person. I KUUMA-kommunerna var sjukfrånvarodagarna år 2015 följande: Kommun Hyvinge Träskända Kervo Kyrkslätt Mäntsälä Nurmijärvi Borgnäs Sibbo Tusby Vichtis Frånvaro i medeltal år 2015/anställd 15,2 12,4 17,3 13,8 13,2 15,5 14,8 11,9 14,1 (Siffran för Sibbo inkluderar inte arbetsolycksfall och rehabiliteringsstöd på viss tid. Siffran för Kervo inkluderar arbetsolycksfall och siffran för Nurmijärvi inkluderar både arbetsolycksfall och rehabiliteringsstöd på viss tid.) HELA PERSONALENS SJUKFRÅNVARO (kalenderdagar) dagar dagar över 7 dagar över 180 dagar År 2015 minskade sjukfrånvaron med 1,4 dagar jämfört med år Relativt sett minskade sjukfrånvaron över 180 dagar mest. Den minskade nästan med en tredjedel. Målet för år 2015, som var att förhindra att sjukfrånvaron på dagar förlängs, uppnåddes också delvis. 17 (27)

18 Att sjukfrånvaron minskat under två år i följd beror på att vi aktivt samarbetat med företagshälsovården och genom olika stödåtgärder satsat på återgången till arbetet efter lång sjukledighet. Den utökade resursen för arbetsmiljöchefen har delvis gjort det möjligt att systematiskt och aktivt stödja arbetstagaren i de olika skedena av återgången till arbetet. År 2015 gick arbetsmiljöchefen och personalchefen regelbundet igenom all sjukfrånvaro som varat i över 20 dagar och såg till att chefen eller chefen och företagshälsovården tillsammans vidtog riktade åtgärder angående dessa. Med åtgärden såg man till att alla personer med lång sjukskrivning (över 30 dagar) också omfattades av företagshälsovården och att individuella åtgärder för att främja dessa personers återgång till arbetet vidtogs. Arbetstagare som varit sjukskrivna på grund av arbetsolycksfall har till största delen inte omfattats av detta förfarande. Till följd av en systematisk uppföljning samt genomförda åtgärder hade 50 personer i slutet av året över 60 sjukfrånvarodagar. För 42 personers del vidtogs individuella åtgärder under året. Av dessa hade 36 personer innan årets slut återgått till arbetet med hjälp av olika slags stödåtgärder (bl.a. deltidsarbete, deltidssjukledighet, arbetsprövning, delinvaliditetspension, ersättande arbete). Åtgärder saknades eller återgången till arbetet kunde inte genomföras för 14 personer av 50. Orsaker till detta var bl.a. moderskapsledighet, uppsägning av arbetsförhållande, ålders- eller invalidpension, allvarlig eller fortsatt sjukdom. Största delen av sjukfrånvaron över 60 dagar gällde anställda under 55 år. De två vanligaste orsakerna till frånvaron var problem i stöd- och rörelseorganen, väntan på operation eller återhämtning efter operation samt mentala problem. För elva personer användes partiell sjukdagpenning som stödåtgärd vid återgången till arbetet, för sex personer rehabiliteringsformen arbetsprövning, för en person yrkesinriktad rehabilitering och omskolning och för några personer ersättande arbete. Åtta arbetstagare kunde fortsätta sitt arbete med hjälp av partiell sjukpension och fem arbetstagare fortsatte sitt arbete med partiellt rehabiliteringsstöd. Två personer som varit länge sjuklediga beviljades invaliditetspension år 2015 och två arbetstagare erhöll i slutet av året rehabiliteringsstöd på viss tid. Det enda sättet att hålla sjukfrånvaron så låg som möjligt är att man planmässigt och långsiktigt satsar på personalens välmående samt på ledarskapet. Sådana satsningar krävs även i fortsättningen. Chefen har en viktig roll då man planerar och skapar möjligheter för återgången till arbetet efter sjukfrånvaron. Våra chefer har lyckats mycket väl med att hitta lättare arbetsuppgifter, anpassa arbetsbeskrivningen till arbetstagaren, förverkliga deltidsarbete samt stödja arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Flera arbetsenheter har också lyckats öka de förebyggande åtgärderna och diskussionerna, som har en stor betydelse för att upprätthålla arbetstagarens arbetsförmåga och förebygga sjukfrånvaro. I Sibbo tillämpas en modell för tidigt stöd, där varningsgränsen är 20 sjukfrånvarodagar. Detta förpliktar chefen att i enlighet med modellen för tidigt stöd diskutera med den anställda om att orka och fortsätta i arbetet, då arbetstagarens sjukfrånvaro under året eller läsåret uppgår till 20 dagar eller problem upptäcks i arbetstagarens arbetsförmåga. 18 (27)

19 Uppföljningen av sjukfrånvarodagarna ( ) har lyckats väl i och med att Personaltjänster antecknar uppgifterna om sjukfrånvaron i företagshälsovårdens system. Personaltjänster meddelar företagshälsovården om sjukledigheter och diagnoser som skrivits ut av andra läkare samt sjukfrånvaro som den anställde själv meddelat. Företagshälsovården har på ett genomgripande sätt kunnat ta ställning till arbetstagarens arbetsförmåga i sjukdomens olika skeden. Målet är att ibruktagandet av ersättande arbete ska utvecklas och utökas i framtiden. Ersättande arbete erbjuds som åtgärd bl.a. vid sjukfrånvaro under 60 dagar eller i situationer där arbetsförmågan överskrider 60 %, men inte ännu är 100 %. Med hjälp av arbetspensionsförsäkringsbolagets yrkesinriktade rehabilitering kan arbetstagaren stegvis återgå till sitt eget arbete eller till ett nytt arbete. Arbetsprövningen räcker oftast tre månader och arbetstiden ökar stegvis mot en full arbetstid. En person i arbetsprövning får full lön under arbetsprövningstiden och arbetspensionsanstaltens rehabiliteringspenning betalas i sin helhet till arbetsgivaren. I framtiden är det viktigt att fästa uppmärksamhet även vid korta sjukfrånvaron så att vi i ett så tidigt skede som möjligt kan utnyttja tillbudsstående arbetsredskap för att ta vara på de anställdas arbetsförmåga. Målet är att vi i egenskap av arbetsgivare i framtiden allt bättre skulle kunna förebygga uppkomsten av i synnerhet arbetsrelaterade sjukdomar. Orsaker till sjukfrånvaro Den största förändringen hade skett i andelen mentala sjukdomar, där sjukfrånvaron hade minskar med 32 % i jämförelse med året innan. Enligt företagshälsovårdens statistik hade sjukfrånvaron på grund av sjukdomar i rörelseorganen minskat med 5,5 % i jämförelse med år Sjukdomarna i luftvägarna och skadorna hade också minskat. Sjukfrånvaron som den anställde själv meddelat hade ökat något. I gruppen övriga diagnoser ingår bl.a. tumörer, nervsjukdomar och sjukdomar i matsmältningsorganen. Företagshälsovården skriver 35 % av alla sjukfrånvarointyg och största delen av dessa gäller mentala sjukdomar samt sjukdomar i rörelseorganen. Siffran tyder på att företagshälsovårdens verksamhet är riktad till de rätta sjukdomsgrupperna och att företagshälsovården har omfattande uppgifter om arbetstagarnas hälsa och orken i arbetet. 19 (27)

20 Huvuddiagnos 2014 sjukdagar, antal 2015 sjukdagar, antal Förändring, % Rörelseorganen ,5 % 56 % Egen anmälan, sjukskötarens intyg Av företagshälsovården utfärdade intyg ,5 % Egen anmälan, primärvårdens intyg Mentala sjukdomar % 70 % Skador % 16 % Sjukdomar i luftvägarna % 26 % Övrig frånvaro Andra frånvaroorsaker än semestrar, utbildning och sjukfrånvaro är olika slags tjänste- och arbetsledighet. Jämfört med år 2014 var antalet tjänste- och arbetsledighetsdagar år 2015 totalt lägre, men antalet personer som höll sådan ledighet var 61 färre. 20 (27)

21 Frånvaroorsak Dagar Antal personer Moderskapsledighet Vårdledighet Föräldraledighet Faderskapsledighet Vård av sjukt barn Alterneringsledighet Studieledighet Privat orsak - utan lön Grytlocks talkoledighet Skötsel av annan tjänst utanför kommunen Sammanlagt Arbetsolycksfall År 2015 uppgick antalet arbetsolycksfall sammanlagt till 63, av vilka 10 inträffade under arbetsresor och 53 i arbetet. Av dessa arbetsolycksfall ledde 39 inte till någon frånvaro. Detta visar att arbetsplatserna noga har följt anvisningarna om att alltid göra en skriftlig anmälan då något händer, även om olyckan inte skulle kräva läkarbesök eller frånvaro. Arbetsolycksfallen medförde sammanlagt 831 frånvarodagar, vilket är 507 dagar fler jämfört med år Dessa frånvarodagar ingår inte i de ovan nämnda sjukfrånvarodagarna. Arbetsolycksfall I arbetet På arbetsresa Sjukfrånvarodagar Olycksfall sammanlagt De vanligaste kroppsdelarna som skadades vid olyckor var - övre extremiteter, fingrar 12 - nedre extremiteter 10 - nacke och huvud 6 - flera kroppsdelar 4 Det finns inga särskilda statistiska uppgifter om stick- och skärskador och arbetsplatsernas rapporteringar om dessa varierar. Om olycksfallet innebär en risk för blodexponering, har man i regel gjort en försäkringsanmälan. Tre av arbetsolycksfallen ledde till sjukfrånvaro över 90 dagar ( dagar), av dessa skedde en olycka under arbetsresan och två i arbetet. Båda olyckorna som skedde i arbetet skulle ha kunnat förhindras med riktiga arbetssätt, arbetsmetoder och genom att följa anvisningarna. (Kostnaderna för dessa uppgick till cirka euro, och de höjer försäkringsavgifterna för år 2016.) 21 (27)

22 I fortsättningen inkluderas också sjukfrånvaron till följd av arbetsolyckor med i företagshälsovårdens uppföljning av sjukfrånvarodagar ( dagar) samt i åtgärderna för att stödja återgången till arbetet. Ersättningar som betalats från arbetsolycksfallsförsäkringen inklusive vårdkostnader och dagpenningar: e 2012 innehåller olycksfallskostnader ca e för e 2013 innehåller olycksfallskostnader ca e för e 2014 innehåller olycksfallskostnader ca e för e 2015 innehåller olycksfallskostnader ca för e År 2015 var antalet anmälda tillbudssituationer sammanlagt 49 stycken. En betydande del av anmälningarna beskriver konkreta händelser, som också kunde klassificeras som arbetsolycksfall. I flera av anmälningarna beskrivs slag med knytnäve eller redskap, bitande eller skrapande. Orsakerna till tillbudssituationerna var - fysisk kontakt från en klient 18 anmälningar - verbalt eller annat hot 8 anmälningar - halkning 10 anmälningar - maskiner, apparater, arbetsredskap eller fastighet 8 anmälningar - annan orsak 5 anmälningar. Under det gångna året har man aktivt informerat arbetsplatserna och arbetarskyddsombuden om hur viktigt det är att anmäla tillbudssituationer, men detta har ändå inte lett till ett ökat antal anmälningar. De arbetarskyddsfullmäktiga bedömer att endast en bråkdel av situationerna anmäls. Målet för detta år var att utveckla ett lätt och smidigt system för anmälning av tillbudssituationer, men detta mål uppnåddes inte. Inom social- och hälsovårdsväsendet används programmet HaiPro, där man kan anmäla tillbudssituationer, men antalet anmälningar har varit litet. I samband med konkurrensutsättningen av försäkringar har man beaktat behovet av ett system för anmälning av tillbudssituationer. Pensioneringar År 2015 avgick 17 personer i Sibbo kommuns tjänst med ålderspension, vilket är 7 personer mera än år Av alla beviljade pensioner i Sibbo kommun var 89,5 % ålderspensioner, då motsvarande siffra år 2014 var 76,9 %. 22 (27)

23 Pensionsform Beviljade ålderspensioner Beviljade invalidpensioner Sammanlagt Anställda som var deltidspensionerade Anställda som var på delinvalidpension under året Anställda som fick rehabiliteringsstöd under året År 2015 var medelåldern bland dem som avgick med ålderspension 63,5 år, år 2014 var motsvarande siffra 64,9 år. Medelåldern bland alla som avgick med pension var 63 år (2014: 63,5 år). Uppskattningsvis 28,1 % av kommunens ordinarie personal år 2015 avgår med pension åren I förhållande till avdelningens personal går mest personal i pension på Ekonomi- och förvaltningscentralen och Avdelningen för teknik och miljö. Utveckling och planläggn. Ekonomi och förvaltn. Social- och hälsovård Bildning Teknik och miljö Slgt % av avdelningens personal ,0 % 44,2 % 23,7 % 25,9 % 40,9 % 28,1 % Kalkylen är räknad med pensionering vid 63 års ålder eller vid en pensionsålder som meddelats av Keva. Slgt I slutet av år 2015 var sammanlagt 27 ordinarie anställda antingen 63 år eller äldre. De äldsta ordinarie anställda i slutet av år 2015 var åringar. Den nya pensionslagen gör det svårare att förutsäga antalet pensioneringar. Varje anställd kan själv välja om han eller hon går i pension som åring eller fortsätter att arbeta och intjäna pension ända fram till 68 års ålder. 23 (27)

24 5. Investeringar i personalen Personalutbildning och personalutveckling I slutet av 2015 hade kommunen 25 läroavtalsstuderande. De vanligaste yrkena som man studerar till via läroavtal är fortfarande närvårdare och barnskötare. Sammanlagt tre personer i chefsställning utbildade sig för att få specialyrkesexamen i ledarskap. Chefsträffarna fortsatte år Träffarna var två till antalet och i medeltal deltog 80 % av alla chefer i dem. Teman för chefsträffarna 2015 var enkäten Fiilis, ledarskapslöftet, Blue Ocean Leadership, ekonomiska ärenden samt andra aktuella ärenden. De regelbundna chefsträffarna fortsätter år 2016 med två gemensamma träffar. Serien med temautbildning för cheferna som inleddes i tillägg till chefsträffarna år 2014 fortsatte. Utbildningen omfattande fem kurser och teman var rekrytering och introduktion i arbetet, utarbetande av anställningsbeslut och arbetsavtal, arbetsledningsåtgärder, olika tjänste- och arbetsledigheter samt arbetarskyddet och personalens välmående. Temautbildningen fortsätter år Introduktion för nyanställda ordnades i mars och september Antalet deltagare var sammanlagt 48. Datumen för motsvarande tillställningar år 2016 har redan slagits fast och meddelats personalen. Arbetarskydd, företagshälsovård och arbete som främjar välbefinnande i arbetet Investeringarna i, dvs. kostnaderna för, företagshälsovården och stödjandet av den fysiska arbetsförmågan beskrivs i personalkostnaderna. Arbetarskyddets fokusområden har varit ungefär de samma under de senaste åren. Uppgifterna hänförde sig till arbetsplatsutredningar, stödjande av arbetsgemenskaperna, utredning av konflikter samt ärenden förknippade med inneluftsproblem. Antalet inspektioner som hänför sig till det kommunala projektet som genomförs av regionförvaltningsverkets arbetarskyddsavdelning var flera år 2015 än under tidigare år. År 2015 inleddes utbildningar för arbetarskyddsombud, vars syfte är att öka arbetsplatsernas kännedom om arbetshälsa och arbetssäkerhet. Vid utbildningarna behandlades bl.a. företagshälsovårdens verksamhet, ombudens roll, riskbedömning och aktuella ärenden. Utbildningarna hade deltagare från alla avdelningar och centraler. Cirka 60 % av ombuden deltog i tillställningarna. Dessutom har 35 anställda inom riskbranschen (reparationer och byggande, anstaltskök, transport, vattenverket osv.) erhållit arbetarskyddskortutbildning. Då en arbetarskyddsfullmäktig fungerade som utbildare var det möjligt att ordna en omfattande och smidig utbildning. Under året erhöll nästan alla avdelningars chefer utbildning i att använda systemet för ZEF-riskbedömning. Riskbedömningen inleddes på alla enheter förutom inom utbildningen och småbarnsfostran. Målet är att alla arbetsplatser har gjort en bedömning före utgången av april De största riskområdena på basis av Social- och hälsovårdsavdelningens riskbedömning år 2015 är följande: stress i arbetet, 24 (27)

25 halkning eller snubbling, upprepad sjukfrånvaro samt ökad vaksamhet i arbetet. Följande allmänna anvisningar och handböcker i anknytning till arbetarskyddet uppdaterades: handlingsprogram för arbetarskyddet, missbruksprogram samt Gott beteende tillåtet - mobbning och diskriminering förbjudna! Anvisningar om hur man bemöter en hotfull och våldsam klient färdigställdes för Social- och hälsovårdsavdelningens arbetsplatser. På Bildningsavdelningen började man utreda behovet av att uppdatera vissa handböcker, bl.a. arbetarskyddshandbok för hantering av hotfulla och våldsamma situationer. Tillsynsprojektet inom kommunsektorn som genomförs av regionförvaltningsverkets arbetarskyddsavdelning fortsatte också aktivt på arbetsplatserna inom Sibbo kommun. Som objekt valdes det svenska skolväsendet (5 objekt) samt Avdelningen för teknik och miljö (7 objekt). Båda inspektionerna riktades också till ledningen. Resultatet var en uppmaning och flera anvisningar. Den bristfälliga praxisen i anknytning till arbetstidsbokföringen förekom upprepade gånger i anvisningarna. Man har börjat vidta åtgärder för att rätta till bristerna och arbetet fortsätter år Företagshälsovårdens verksamhet och tjänster har förblivit de samma och det täta samarbetet mellan arbetarskyddet företagshälsovården har fortsatt under innevarande år. Hösten 2016 flyttade företagshälsovården till nya, funktionellare arbetslokaler. Företagshälsovården har utvecklat sina tjänster och arbetarskyddspersonalen har haft möjlighet att påverka samt delta i utvecklingsarbetet inom de olika processerna. Rapporten om sjukfrånvaron behandlades av Personaltjänster och företagshälsovården fyra gånger om året. Arbetsplatsutredningarna genomfördes i stor utsträckning enligt den preliminära tidtabellen och planen. Antalet arbetsplatsbesök uppgick till 70, vilket är nästan dubbelt mera än år I utredningsbesöken deltog förutom företagshälsovårdens representanter även en arbetarskyddsfullmäktig och vid behov arbetsmiljöchefen. Några ändringar gjordes i verksamhetsplanen för företagshälsovården som utarbetas på basis av arbetsplatsutredningarna. Personalchefen och arbetsmiljöchefen deltog tillsammans med Kungsvägens arbetshälsa i ett kvalitetsnätverksmöte, där man behandlade företagshälsovårdens verksamhet samt dess utveckling i samarbete med kunden. Sibbo kommuns modell för tidigt stöd presenterades för personaltjänsternas representanter och chefer i Borgå stad. TYK-rehabiliteringen, som ordnas i samarbete med Borgå stad, fortsatte under året i Sjundeå. Alla fyra deltagare deltog aktivt i rehabiliteringen och är fortfarande arbetsförmögna. Enskilda arbetstagare deltog i riksomfattande ASLAK- och TYK-kurser. Företagshälsovården ordande två grupper för tidig rehabilitering, men det förekommer fortfarande problem i ordnandet av sjukledighetsgruppen. Kommunens verksamhet i anknytning till personalens välbefinnande i arbetet förnyades år 2015 och Må bättre-dagar ordnades för första gången i oktober. Under sex dagar ordnades 26 olika evenemang och cirka 430 enskilda prestationer noterades. På programmet fanns bl.a. föreläsningar, dans, fotografering, vattengymnastik, Fustra, konstverk av torvbetong, Må bra-skog, geocaching och cupcake-garnering. 25 (27)