DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL, MÖLNLYCKE FABRIKER

MAJ 2014 HÄRRYDA KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL, MÖLNLYCKE FABRIKER

ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se MAJ 2014 HÄRRYDA KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL, MÖLNLYCKE FABRIKER PROJEKTNR. A051897 DOKUMENTNR. PME-001 VERSION 1.0 UTGIVNINGSDATUM 2014-05-27 UTARBETAD Chistina Edström, Thomas Månsson, Per Samuelsson och Andreas Stöllman GRANSKAD Kristin Sandberg GODKÄND Christina Edström

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 5 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 7 1.1 Geoteknisk utredning 7 1.2 Bergteknisk utredning 8 1.3 Miljöinventering 9 2 Uppdrag 10 3 Utförda undersökningar 12 4 Planförslag 13 5 Topografiska förhållanden 15 5.1 Delområde A1 17 5.2 Delområde A2 20 5.3 Delområde A3 23 5.4 Delområde B1 24 5.5 Delområde B2 24 6 Geotekniska förhållanden 26 6.1 Delområde A1 och B1 27 6.2 Delområde A2 28 6.3 Delområde A3 29 6.4 Delområde B2 29 7 Stabilitetsutredning 31 7.1 Beräkningssektioner 31 7.2 Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar 32 7.3 Erforderliga krav för stabilitetsberäkningar 34 7.4 Sammanställning av beräkningsparametrar 35 7.5 Resultat stabilitetsanalys 38

6 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 7.6 Slutsats stabilitetsanalys 40 7.7 Rekommendationer stabilitetsutredning 41 8 Sättningsutredning 43 8.1 Grundläggningsrekommendationer 44 9 Bergteknisk utredning 45 9.1 Geologi 46 9.2 Bergtekniska observationer 46 9.3 Radonriskundersökning 50 10 Miljöinventering 51 10.1 Historik 51 10.2 Tidigare undersökningar 53 10.3 Föroreningssituation 54 10.4 Sammanställning av föroreningssituation 56 10.5 Riskbedömning 57 11 Rekommendationer detaljplan 58 11.1 Geoteknik 58 11.2 Bergteknik 59 11.3 Miljöteknik 59 BILAGOR Bilaga 7.4 Bilaga 7.5 Bilaga 8 Sammanställning skjuvhållfasthetsdiagram Stabilitetsberäkningar Spänningsdiagram

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 7 1 Sammanfattning I samband med detaljplaneläggande av Mölnlycke 1:1 m fl har en geoteknisk utredning utförts. Utredningen består av tre delområden en geoteknisk utredning, en bergteknisk utredning samt en miljöinventering. Nedan följer en kortare sammanfattning för de tre olika delarna. 1.1 Geoteknisk utredning Ur geoteknisk synvinkel har området delats upp i fem delområden, två lösmarksområden bestående av gyttja och lera i väster närmast Massetjärnen (delområde A1 och B1), två lösmarksområden bestående av olika sammansättningar av friktionsjord i nordväst och öster (delområde A2 och B2) samt ett fastmarksparti bestående av berg i dagen och mindre mäktigheter av friktionsjord i norr (delområde A3). Se bild, figur 5-1 och 5-2. Då enbart skisser på markanvändningen av planområdet finns, har fiktiva kontroller utförts i stabilitetsberäkningarna. Detta för att kunna ge riktlinjer till det framtida planarbetet och vad som kan vara möjligt att genomföra. För områdena i väster närmast Massetjärnen, delområde A1 och B1, är stabilitetsförhållandena för befintliga förhållanden godkänd enligt gällande krav och normer. För en framtida utbyggnad kan området närmast Massetjärnen belastas med en utbredd last på 10 kpa för att ca 10-30 m bakom strandkanten öka till en utbredd last på 20 kpa. Framtida byggnader inom delområdet rekommenderas att de antingen pålas eller kompensationsgrundläggs. För området i nordväst, delområde B2, övergår lösmarken till ett fastmarksparti med återkommande berg i dagen. I detta område bedöms stabilitetsförhållandena vara goda. Framtida byggnader inom delområdet bör kunna grundläggas på platta på mark, dock kan problem med differenssättningar finnas på grund av olika jordmäktigheter. För området i öster, delområde A2, varierar stabilitetsförhållandena och området har delats in i tre mindre delområden. Framtida byggnader inom området bör kunna

8 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL grundläggas på platta på mark, dock kan problem med differenssättningar finnas på grund av olika jordmäktigheter. För området längst i öster (del av område A2) i anslutning till Mölndalsån är stabilitetsförhållandena närmast åkanten inte godkänd enligt gällande krav och normer utan en förstärkningsåtgärd krävs. I utredningen rekommenderas att befintligt erosionsskydd som lokalt är bristfälligt kompletteras och slänten flackas ut till en lutning på 1:2. Efter det att erosionsskyddet kompletterats kan området närmast åkanten belastas med en utbredd last på 10 kpa för att ca 5 m bakom åkanten öka till en utbredd last på 80 kpa. För området längst i nordost (del av område A2) finns en befintlig moränslänt vars stabilitetsförhållanden inte är godkänd enligt gällande krav och normer utan en förstärkningsåtgärd krävs. I utredningen rekommenderas att slänten förstärks genom jordspikning. Huruvida området ovanför släntkrön ska belastas eller inte behandlas inte i utredningen utan kan bestämmas i anslutning till projektering av en framtida förstärkningsåtgärd. För det centrala området (del av område A2) består området av till ett fastmarksparti med återkommande berg i dagen. I detta område bedöms stabilitetsförhållandena vara goda. Framtida byggnader inom delområdet bör kunna grundläggas på platta på mark, dock kan problem med differenssättningar finnas på grund av olika jordmäktigheter. Delområde A3 längst i norr består av ett fastmarksparti med berg i dagen och stabilitetsförhållandena bedöms som goda. 1.2 Bergteknisk utredning Bergtekniskt bedöms idag befintliga skärningar och naturliga slänter i huvudsak vara stabila. Potentiellt instabila block har noterats i områdets östra del ovan parkering, i slänt vid volleybollplan samt i områdets nordvästra begränsning. Dessa block, samt i förekommande fall vegetation, bör rensas där risk för rotsprängning som kan orsaka blockutfall förekommer. Längs idrottshallen finns en schaktad slänt som idag är instabil och bör skrotas på löst bergmaterial. Innan eventuella bergschaktarbeten påbörjas inom undersökningsområde ska bergoch vegetationsrensning utföras. Efter avslutad bergschakt utförs bergrensning på schaktväggar. Därefter skall bergsakkunnig tillkallas för att bedöma behov av eventuella förstärkningsåtgärder såsom bultning. Radonmätning visar att området klassas som normalradonmark vilket innebär att byggnader skall utföras radonskyddade.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 9 1.3 Miljöinventering Miljöinventeringen har omfattat en genomgång av befintligt material avseende förorenad mark inom detaljplaneområdet. Provtagning och analys har inte utförts inom ramen för denna inventering. Arkivinventeringen har baserats på material som erhållits vid kontakter med Härryda kommun och Länsstyrelsen Västra Götalands län. Materialet består av underlag från c:a 1970 och framåt och innefattar koncessionsansökningar, miljörapporter, konsultutredningar, inventeringar samt viss korrespondens med kommunen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med privatpersoner. I detaljplaneområdet finns två objekt som finns listade i Länsstyrelsens databas över förorenade områden, Mölnlycke fabriker och Tjärnettippen. De har båda riskklassats enligt MIFO till riskklass 2, Stor risk. Mölnlycke fabriker har en lång verksamhetshistorik, från 1849 och fram till idag då verksamheten bedrivs av SCA. Verksamheten har omfattat många mindre delar som t ex ångcentral och verkstad. Kemikalier har använts i produktionen och fabriken har drabbats av flera bränder under de tidiga åren. Tjärnettippen var aktiv mellan 1935 och 1951 och i denna har det deponerats både hushållsavfall och industriavfall (i huvudsak kolstybb från Mölnlycke fabrikers ångcentral). Det kan förväntas att man påträffar föroreningar i jordmassorna och grundvattnet vid fabriken, framförallt petroleumprodukter (eldningsolja), kemikalierester från produktionen (t ex färgrester och lösningsmedel) och brandrester (polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller). I Tjärnettippen kan också kemikalierester (färgrester och lösningsmedel) samt kolstybb förväntas påträffas. Kolstybb kan innehålla arsenik. Undersökningar bör utföras inom planområdet vid tjärnens strand och vid delar av fabriksområdet där misstankar om föroreningar kan föreligga, i syfte att utreda risker med för hälsa och miljö vid nuvarande användning samt inför ett eventuellt anläggningsskede.

10 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 2 Uppdrag COWI AB har på uppdrag av Härryda kommun utfört en geoteknisk utredning i samband med att Härryda kommun planerar att detaljplanelägga området vid Mölnlycke Fabriker. Detaljplanen ska möjliggöra för exploatering med avseende på bostäder och verksamheter. Vid tidpunkten för denna utredning finns inget färdigt planförslag utan utredningen bygger på förslagsskisser. Utredningen omfattar en detaljerad geoteknisk utredning, enligt IEG:s Rapport 4:2010, en bergteknisk utredning inklusive radonmätning samt en inventering med avseende på risk för eventuell förekomst av föroreningar i mark, grundvatten och sediment. Efter att uppdraget inleddes har ett mindre område med villabebyggelse strax nordväst om fabriksområdet tillkommit till detaljplanen. Det tillkommande området omfattats ej av den bergtekniska undersökningen. Befintliga kulvertar under fabriksbyggnaden samt stenmurar i anslutning till kanalen norr om fabriksbyggnaden har inte besiktigats i denna utredning. I denna PM benämns området kring Mölnlycke fabriker för Delområde A och det tillkommande området för Delområde B, se figur 2-1. Denna PM Geoteknik syftar till att användas som utredningsunderlag och ska inte ingå som del av ett förfrågningsunderlag eller annan bygghandling.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 11 Delområde B Delområde A Figur 2-1. Flygfoto över detaljplaneområdet indelat i delområde A respektive delområde B.

12 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 3 Utförda undersökningar COWI AB har under mars och april månad 2014 utfört geotekniska undersökningar inom rubricerat område. Undersökningsresultaten har sammanställts i en separat handling benämnd "Markteknisk Undersökningsrapport (MUR), Geoteknik Detaljplan för fastigheten Mölnlycke 1:1 m fl, Mölnlycke fabriker", daterad 2014-05-27 och med dokumentnamn A051897-RAP-001. Undersökningen redovisas i koordinatsystem SWEREF 99 1200 respektive höjdsystem RH 2000. Inom delområde A har COWI AB även utfört en bergteknisk utredning och radonmätning på blottad berggrund. Den bergtekniska karteringen utfördes den 9 mars och innefattar observerande av omfattningen av berg i dagen, bergarter, foliation, sprickriktningar och dess egenskaper samt stabiliteten i bergslänter och för löst liggande block.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 13 4 Planförslag Härryda kommun planerar att göra en ny detaljplan för området vid Mölnlycke Fabriker för att möjliggöra för exploatering för bostäder och verksamheter. Vid tidpunkten för denna utredning finns inget färdigt planförslag utan utredningen bygger på förslagsskiss daterad 2014-03-24, se figur 4-1 nedan. Figur 4-1. Förslagsskiss kommande detaljplan Enligt förslagsskissen är det framförallt den norra delen av delområde A som planeras att bebyggas med bostadshus. Vissa av bostadhusen är även tänkta att inrymma lokaler i bottenplan. Enligt liggande föreslag planeras ca 30 nya byggnader uppföras inom området. Byggnadshöjden ska variera mellan ca 2-9 våningar exklusive vindsvåningar och flertalet av byggnaderna planeras att förses med parkeringsgarage som helt eller delvis kommer att ligga under befintlig markyta. Befintlig fabriksbyggnad avses att till stora delar bevaras i nuvarande utformning men ska till vissa delar byggas om och kompletteras med t.ex. sporthall och P-hus. Befintliga byggnader inom delområdets nordöstra del kommer att rivas för att bereda plats åt de nya bostadshusen.

14 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Inom delområde B planeras inga nya byggander att uppföras men då området i dagsläget ej är detaljplanelagt har detta område lagts till det blivande detaljplaneområdet.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 15 5 Topografiska förhållanden Aktuellt detaljplaneområde ligger i Härryda kommun ca 1,5 km söder om riksväg 40. Området är beläget mellan Massetjärnen i väster och Arketjärnen i öster, ca 700 m öster om Mölnlycke centrum. I söder avgränsas området av Götalandsbanan följt av ett brant bergsparti och i norr finns Wendelsbergsparkens friluftsområde. Strax nordost om detaljplaneområdet finns ett befintligt bostadsområde med villabebyggelse. Genom områdets södra del rinner Mölndalsån från Arketjärn i öster och mot Massetjärn i väster. Ungefär 100 m nedströms efter utloppet från Arketjärn passerar ån en fördämningsanläggning och delas därefter upp i två åfåror som leds i kulvertar under fabriksbyggnaden. För orientering över området med vägar, anläggningar mm se figur 5-1 nedan.

16 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Figur 5-1. Översikt över detaljplaneområdet I utredningen har området delats in i fem mindre delområden, namngivna A1, A2, A3, B1 och B2, se figur 5.2 nedan. Figur 5-2. Översikt med indelning av delområden.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 17 5.1 Delområde A1 Delområde A1 består till stor del av parkeringsytor men även av strandområdet till Massetjärn i väster samt i öster del av fabriksbyggnaden som i dagsläget inrymmer en träningsanläggning, butik, kontor samt diverse mindre industriverksamheter. Området genomskärs av Fabriksvägen vilken går strax väster om fabriksbyggnaden. Längst fabriksbyggnadens södra fasad går Långenäsvägen. Området mellan fabriksbyggnadens västra fasad och Fabriksvägen består till stora delar av plana hårdgjorda ytor, belagda med asfalt, vilka används som parkeringsplats respektive kör- och uppställningsytor. Väster om Fabriksvägen respektive norr om Långenäsvägen och ner mot Massetjärnen utgörs marken av relativt plana gräsytor med enstaka träd. Markytans nivåer varierar mellan ca +50 och ca +51. Figur 5-3. Massetjärnens östra strandområde. Bilden är tagen mot nordväst, daterad 2014-03-19.

18 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Söder om Massetjärnen, mellan Långenäsvägen och Götalandsbanan, finns en parkeringsplats som är belagd med asfalt. Markytan inom denna del är relativt plan med nivåskillnader på ca +51 till +53. Figur 5-4. Massetjärnens södra strand med Långenäsvägen och befintlig parkeringsplats i bakgrunden. Bilden är tagen mot sydväst, daterad 2014-03-19. Väster om fabriksbygganden lämnar Mölndalsån kulverterna och rinner åter i öppna vattendrag och passerar under Fabriksvägen. Vid utloppet till Massetjärn är Mölndalsån fortfarande uppdelad i två åfåror som separeras av en ca 20 m bred landtunga. Åkanterna utgörs, närmast fabriksbyggnaden, av stenmurar och längre väster ut har stenkross lagts ut längs åkanterna.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 19 Figur 5-5. Södra åfåran väster om fabriksbygganden. Bilden är tagen mot sydost, daterad 2014-03-19. Figur 5-6. Södra åfåran väster om fabriksbygganden. Bilden är tagen mot nordost, daterad 2014-03-19.

20 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 5.2 Delområde A2 Delområde A2 västra delar utgörs till stor del av Mölnlycke Fabrikers industribyggnad som i dagsläget inrymmer en träningsanläggning, butik, kontor samt diverse mindre industriverksamheter. Norr om industribyggnaden går en mindre lokalväg, i området finns även enstaka parkeringsplatser och uppställningsytor. Söder om industribyggnaden går Långenäsvägen. Markytans nivåer norr respektive söder om fabriksbyggnaden varierar mellan ca +51 och +52 och är till stora delar asfalterade. I delområde A2 östra del finns Mölndalsåns utlopp från Arketjärn. Efter utloppet flyter Mölndalsån under Strandvägen och på åns sydöstra sida finns en avgrusad plan som fungerar som parkeringsplats och på den nordvästra sidan går en mindre väg som ansluter till strandvägen i nordost. Åkanterna längs den nordvästra sidan utgörs dels av gräsytor bevuxna med träd, dels av partier med berg i dagen. Längs den sydöstra sidan av ån, inom området mellan ån och parkeringsplatsen, utgörs marken av naturmark/ängsmark bevuxen med träd. Figur 5-7. Mölndalsåns norra strandkant, daterad 2014-04-24.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 21 Ungefär 100 m nedströms från utloppet från Arketjärn passerar Mölndalsån genom en fördämningsanläggning och delas strax därefter upp i två åfåror. Åkanterna längs denna sträcka utgörs av betong och stenmurar på den sydöstra sidan respektive sprängsten på den nordvästra sidan. Figur 5-8. Mölndalsåns fördämningsanläggning, daterad 2014-04-24. Den södra åfåran leds in i en kulvert under fabriksbyggnaden medan den norra åfåran först leds i en kanal innan även denna åfåra leds in i en kulvert under fabriksbyggnaden. Den befintlig kanalens södra sida består av fabriksbyggnaden och den norra sida består av en stenmur. Figur 5-9. Befintlig kanal, norr om fabriksbyggnaden, daterad 2014-04-24.

22 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Inom den norra delen av delområde A2 finns ett antal mindre byggnader, norr om fabriksbyggnaden, som bland annat inrymmer kontorslokaler, restaurang, skola och lokaler för diverse fritidsändamål samt en beachvolleybollplan. Markytan stiger från nivåer varierande mellan ca +55 och +60, närmast fabriksbyggnadens norra fasad, till nivåer mellan ca +80 och +85 vid delområdets norra gräns. Beachvolleybollplanen, nordost om fabriksbygganden, omges av branta slänter med lutningar på upp till ca 1,1:1 längs den norra sidan. Slänten är bevuxen med sly och låga buskar. Bakom släntkrönet på den östra sidan av volleybollplanen växer träd. I slänten har det under åren tippats ut ris samt avverkade träd och grenar men även rivningsavfall av tegel- och betongrester. Öster, men även väster om planen finns partier med berg i dagen. Figur 5-10. Slänten bakom beachvolleybollplanen. Bilden är tagen mot norr, daterad 2014-04-24.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 23 5.3 Delområde A3 Delområde A3 består av ett skogsbeklätt höjdparti där berget ställvis går i dagen. Markytan stiger från nivåer varierande mellan ca +55 och +60, närmast fabriksbyggnadens norra fasad, till nivåer mellan ca +85 och +90 vid delområdets norra gräns. Figur 5-12. Skogsbeklätt fastmarksparti i områdets norra del. Bilden är tagen bakom befintliga byggnader mot norr, daterad 2014-03-19.

24 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 5.4 Delområde B1 Delområde B1 består av strandområde invid Massetjärn och avgränsas i norr av Wendelsvägen. Området utgörs av svagt sluttande gräsytor med enstaka träd. Markytans nivåer varierar från +53 till + 50. Figur 5-13. Massetjärnens norra strandområde. Bilden är tagen mot sydost, daterad 2014-04-24. 5.5 Delområde B2 Delområde B är beläget nordväst om fabriksområdet, mellan Parkvägen och Granviksliden. Väster om delområdet ligger Wendelsbergs folkhögskola. Genom den södra delen av området löper Wendelsvägen som ansluter till Fabriksvägen i öster. Delområdets centrala och norra del utgörs av ett bostadsområde bebyggt med villor med tillhörande trädgårdar. Markytan inom den norra delen av området sluttar mot söder från nivå ca +85 längst norr till nivå ca +53 vid Wendelsvägen. Lokalt förekommer slänter med lutningar på upp till ca 1:1. Framförallt inom den norra delen, norr om Granviksliden, återfinns partier med berg i dagen men även i söder har mindre partier observerats.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 25 Figur 5-14. Bostadsområdet norr om Granviksliden. Bilden är mot nordost, daterad 2014-04-24.

26 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 6 Geotekniska förhållanden Jordlagerförhållanden varierar inom området. I följande kapitel beskrivs de geotekniska förhållandena uppdelat på fyra delområden, A1, A2, A3 samt B1 och B2, se figur 6-1 nedan. Indelningen baseras på geotekniska undersökningar utförda i samband med denna utredning, tidigare genomförda geotekniska undersökningar samt SGU:s jordartskarta. Figur 6-1. Flygfoto med indelning av delområden med avseende på geotekniska förhållanden. Gränserna mellan de olika områdena är ungefärliga

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 27 6.1 Delområde A1 och B1 6.1.1 Jordlagerförhållanden Resultaten av tidigare och nu genomförda undersökningar visar att jordlagren inom delområdet överst utgörs av mulljord och/eller fyllning ovan organisk jord bestående av torv, gyttja och dy. De organiska jordlagren underlagras av silt följt av siltig lera som avsatts på friktionsjord. Utförda sonderingar har stoppat i fast lagrad friktionsjord, block eller berg på ca 4-22 m djup under markytan. Djup till fast botten minskar generellt mot nordost. Fyllningen utgörs av en blandad sammansättning av sand, silt, grus, sågspån, asfalt- respektive tegelrester och organisk jord. Fyllningens tjocklek har uppmätts till ca 0,5-3 m. Organisk jord av torv, dy och/eller gyttja förekommer framförallt inom delområdets västra del i mäktigheter varierande mellan ca 2-5 m. Mäktigheten minskar generellt mot öster. Utvärderad skjuvhållfasthet varierar mellan ca 15-30 kpa. Densiteten har bestämts till 1,1-1,3 t/m 3 och den naturliga vattenkvoten uppgår till 250-350 %. I undersökningspunkt CW102, har gyttjans konflytgräns bestämts till 30-50 % högre än vattenkvoten och sensitiviteten varierar mellan 3-8 vilket innebär att gyttjan är lågsensitiv. Silten har påträffats med inlagrade skikt av lera och sand. Mäktigheten har bedömts utifrån tolkningar av genomförda sonderingar till ca 2-5 m. Utifrån tidigare utförd undersökning har de största siltmäktigheterna påträffats inom den östra delen av området. Den siltiga leran har påträffats från ca 3-10 m djup under markytan. Leran förekommer med inlagrade skikt av silt och sand. Ställvis har leran påträffats med inslag av gyttja. Mäktigheten har utifrån utförda sonderingar tolkats till mellan ca 1-10 m. Lerans skjuvhållfasthet har bestämts utifrån konförsök, vingförsök samt CPT-sonderingar. Lerans korrigerade, odränerade skjuvhållfasthet har uppmätts till mellan 10-50 kpa. Lerans skjuvhållfasthet klassificeras som mycket låg till medium. Densiteten varierar mellan 1,65-2 t/m 3 och den naturliga vattenkvoten har bestämts till 25-80 %. Lerans konflytgräns är i allmänhet 0-20 procentenheter lägre än vattenkvoten. Sensitiviteten varierar mellan 4-50 vilket innebär att leran är lågsensitiv till högsensitiv. Lerlagrets sättningsegenskaper har utvärderats utifrån CRS-försök på kolvprov upptaget från 12 m djup i undersökningspunkt CW102. CRS-försöket visar att lerans överkonsolideringsgrad, OCR, uppgår till ca 1,4. Detta innebär att leran är svagt överkonsoliderad. Vidare visar CRS-försöket på aktuell nivå att kompressionsmodulen, M L, för effektivspänningar över förkonsolideringstrycket har utvärderats till 1020 kpa.

28 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Friktionsjordens mäktighet har utifrån tidigare utförda undersökningar tolkats till att i allmänhet variera mellan ca 5-10 m. Mindre mäktigheter har registrerats i den norra respektive den sydvästra delen av området. 6.1.2 Grundvatten- och portrycksförhållanden I samband med undersökningen installerades två portrycksmätare och ett grundvattenrör i punkt CW102. Punkt CW102 ligger på en flack gräsyta i anslutning till Massetjärns strandområde, ca 40 m från vattenkanten. Portrycksmätarna installerades i gyttjan och leran på 5 respektive 12 m djup under markytan och grundvattenröret installerades i friktionsjordslagret på 17,2 m djup under markytan. Portrycksmätarna är avlästa vid två tillfällen, 2014-04-03 och 2014-04-25. Avläsningar av lerans portvattentryck visar på trycknivåer motsvarande en fri grundvattenyta ca 1,5-2,5 meter under markytan. Lerans portryck ökar mot djupet med ca 9,5-10,5 kpa per meter. Grundvattenröret har avlästs två gånger, 2014-04-25 och 2014-05-09. Avläsningarna av vattentrycket i bottenfriktionen visar på trycknivåer motsvarande en fri grundvattenyta ca 0-0,1 m över markytan. Grundvattenrörets funktion ifrågasätts då trycknivåerna ej överensstämmer med portryckmätarna och Massetjärns nivå. Grundvattenröret fylldes upp med vatten till rörets överkant och sjunkningstiden var mycket långsamt, vilket bedöms tyda på att grundvattenröret ej till fullo sitter i bottenfriktionen. I samband med utredningen har ingen information angående lägsta lågvatten för Massetjärn hittats. Enligt uppmätta vattennivåer i samband med denna utredning är vattennivåerna ca +49,1 och enligt utredningen från 1974 är vattennivåerna ca +49,2. 6.2 Delområde A2 6.2.1 Jordlagerförhållanden Resultaten från utförda fältundersökningar visar att jordlagerföljden består av mulljord ovan ett friktionsmaterial. I områdets norra del har en siltmorän påträffats, i övrigt består friktionsmaterialet av en sand med varierande inslag av silt och grus. Utförda tryck- och hejarsonderingar har stoppat i fast lagrad friktionsjord eller block på ca 1,7-7,2 m djup under markytan. Utförda jord- bergsonderingar visar på djup till berg mellan ca 2,5-9 m. Partier med berg i dagen har observerats inom delområdets nordöstra del i anslutning till beachvolleybollplanen respektive Mölndalsåns nordvästra strandkant. För mer information angående bergkvalitet etc., se kapitel 9.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 29 Mulljordens mäktighet har uppmätts till 0,2-0,5 m. Sanden i området har varierande inslag av silt och grus. Sanden har en mäktighet mellan ca 4,5-7 m. Utvärdering av trycksondering visar att sanden har en hög relativ fasthet. Siltmoränen har inslag av grus och sand, och mot djupet lokalt även inslag av lera och inlagrade skikt av sandig siltig lera. Utvärdering av utförda hejarsonderingar visar att siltmoränen har en mycket lös till lös lagringstäthet. Siltmoränens lagringstäthet ökar kraftigt ca 0,5 m före sonderingens stopp, då till fast lagringstäthet. 6.2.2 Grundvatten- och portrycksförhållanden I samband med utförda undersökningar kunde en fri vattenyta observeras ca 2,8 m under markytan i det öppna skruvprovtagningshålet i undersökningspunkt CW105. I anslutning till moränslänten i områdets nordöstra del påträffades ingen fri grundvattenyta i öppna undersökningshål. I samband med utredningen har ingen information angående lägsta lågvatten för Mölndalsån hittats. Enligt uppmätta vattennivåer i samband med denna utredning är vattennivåerna ca +55,2. 6.3 Delområde A3 Delområdet består av ett fastmarksparti med berg i dagen samt områden med ett tunt jordtäcke ovan berg. För mer information angående bergkvalitet etc. se kapitel 9. 6.4 Delområde B2 6.4.1 Jordlagerförhållanden Utförda undersökningar inom delområde B2 visar att jordlagren utgörs av mulljord ovan silt. Lokalt har sand påträffats under mulljorden. Vid utförd skruvprovtagning i punkt CW107 kunde siltig torrskorpelera konstateras under siltlagret. Inom delområdets nordvästra del har morän påträffats under mulljorden. Tidigare genomförda provgropsgrävningar och nu utförda sonderingar har utförts till ett djup av 0,3-1,6 m under markytan. Partier med berg i dagen förekommer inom området, framför allt inom de norra delarna men även lokalt i söder går berget i dagen. Mulljordens mäktighet har uppmätts till 0,1-0,5 m. Silten övergår inom de västra delarna av området till lerig silt. Lokalt har silten påträffats med organiskt innehåll. Vid utförda undersökningar har siltlagret konstaterats förekomma ner till ca 0,4-0,9 m under markytan.

30 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Torrskorpeleran har påträffats med en mäktighet av ca 0,8 m i aktuell punkt. I torrskorpeleran förekommer skikt av silt. 6.4.2 Grundvatten- och portrycksförhållanden Inom aktuellt delområde har inga observationer av grundvattenytan gjorts i samband med utförda undersökningar.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 31 7 Stabilitetsutredning Stabilitetsanalysen är utförd med programmet Slope/W Geostudio 2007. Krav för säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott är framtagna i enlighet med IEG Rapport 4:2010, Tillståndsbedömning/klassificering av naturliga slänter, vägledning för tillämpning av Skredkommissionens rapporter 3:95 och 2:96 (delar av). 7.1 Beräkningssektioner För det aktuella utredningsområdet har stabilitetsförhållandena analyserats i fem sektioner, se figur 7-1 nedan. Sektion 5 Sektion 3 Sektion 4 Sektion 2 Sektion 1 Figur 7-1 Aktuella beräkningssektioner

32 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL I beräkningsmodellerna är markytans nivå tagen från av Härryda kommun tillhandahållen grundkarta med nivåkurvor om 1,0 meters ekvidistans, nu utförd inmätning av sektion 4 och sektion 5 samt tidigare lodning av Massetjärn utförd 1974. Bottennivåerna lodade i samband med utredningen utförd 1974 bedöms som tillämpbara, då erosionen inte bedöms som stor och ingen information angående utförd muddring finns hos kommunen. Nivåerna på Massetjärns botten kan troligtvis vara något högre idag då viss materialtransport finns från Mölndalsån ut i Massetjärn. Vid stabilitetsanalysen har dock nivån för Massetjärnens botten sänkts med ca 0,5-1 m i förhållande till utförd lodning för att minska risken att en för hög bottennivå används. 7.2 Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar En bedömning av områdets gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar har gjorts och resultatet redovisas i tabell 7-1 till tabell 7-3 nedan. Tabell 7-1 Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar för sektion 1-3 Förutsättning Gynnsamma Ogynnsamma Fältundersökningens innehåll och omfattning Kvalificerade (CPTsondering, vingförsök, ostörd provtagning). Kompressionsförsök är utförda. Laboratorieundersökningens innehåll och omfattning Enbart en kvalificerad punkt är utförd i denna utredning, resterande punkter är från äldre utredningar. Områdets beständighet Ingen synbar erosion. Områdets geometri Lodade bottennivåer i Massetjärn är till beräkningsmodellen sänkt med ca 0,5-1 m. Markytans nivåer är tagna från grundkarta. Bottennivåer i Massetjärn är antagna mot bakgrund av lodning utförd vid ett tillfälle 1974. Grundvatten- och portrycksförhållanden Konservativ bedömning från mätningar i en punkt. Kort mätserie. Ingen information angående lägst lågvatten av vattendrag.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 33 Förutsättning Gynnsamma Ogynnsamma Jordens egenskaper Relativt liten spridning av uppmätt hållfasthet. Förekomst av högsensitiv lera på ett djup av 12 m under markytan Analys- och beräkningsarbetets innehåll och omfattning. Tvådimensionell analys (resultat på säkra sidan). Tabell 7-2 Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar för sektion 4. Förutsättning Gynnsamma Ogynnsamma Fältundersökningens innehåll och omfattning Enbart en trycksondering utförd Laboratorieundersökningens innehåll och omfattning Enbart jordartsbestämning genomförd Områdets beständighet Inget erosionsskydd finns utlagt längs åkanten. Områdets geometri Markytans nivåer är avvägda med GPS Bottennivå i Mölndalsån är bedömd utifrån lodning i en punkt utförd från bro ca 30 m uppströms beräkningssektionen Grundvatten- och portrycksförhållanden Konservativ bedömning. Inget grundvattenrör är installerat, enbart observationer i öppna undersökningshål. Jordens egenskaper Hållfasthetsparametrar har antagits utifrån tabellvärden. Analys- och beräkningsarbetets innehåll och omfattning. Tvådimensionell analys (resultat på säkra sidan).

34 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Tabell 7-3 Gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar för sektion 5. Förutsättning Gynnsamma Ogynnsamma Fältundersökningens innehåll och omfattning Hejarsondering utförd för att bestämma djup till berg. Hejarsondering utförd för att bestämning av hållfasthetsegenskaper Laboratorieundersökningens innehåll och omfattning Enbart jordartsbestämning genomförd Områdets beständighet Inga synliga spår av ras eller skred. Områdets geometri Markytans nivåer är avvägda med GPS Grundvatten- och portrycksförhållanden Inget fritt vatten kunde noteras i öppna undersökningshål Inget grundvattenrör är installerat, enbart observationer i öppna undersökningshål. Jordens egenskaper Hållfasthetsparametrar har utvärderats från hejarsonderingar Skruvprovtagning indikerar förekomst av skiktad jord Analys- och beräkningsarbetets innehåll och omfattning. Tvådimensionell analys (resultat på säkra sidan). 7.3 Erforderliga krav för stabilitetsberäkningar Beräkningarna har utförts med totalsäkerhetsanalys. I enlighet med IEG Rapport 4:2010 för nyexploatering/planläggning detaljerad utredning, ligger intervallet på erforderlig säkerhetsfaktor på F c 1,7-1,5 (odränerad analys), F komb 1,5-1,4 (kombinerad analys) samt F ø 1,3 (dränerad analys). Säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott har valts med hänsyn till gynnsamma och ogynnsamma förhållanden i Tabell 7-1 till Tabell 7-3. För sektion 1, 2 och 3 har erforderlig säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott för odränerad analys valts till F c 1,55 och för kombinerad analys till F komb 1,4. För sektion 4 och 5 har erforderlig säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott för dränerad analys valts till F ø 1,3.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 35 7.4 Sammanställning av beräkningsparametrar 7.4.1 Jordmaterialparametrar Valda beräkningsparametrar är framtagna för respektive sektion, se figur 7-1 ovan för beräkningssektionernas läge i plan. Sektion 1, 2 och 3 Valda beräkningsparametrar för sektion 1, 2 och 3 redovisas i tabell 7-4 nedan. I bilaga 7.4 redovisas skjuvhållfasthetsdiagram för kohesionsmaterialen i sektion 1, 2 och 3 Vid kombinerad analys har lerans friktionsvinkel ansatts till 30 och lerans kohesionsintercept till 10 % av den odränerade skjuvhållfastheten. Tabell 7-4 Sammanställning av härledda värden för sektion 1, 2 och 3 Jordmaterial Jordparameter Härlett värde Fyllning Tunghet, ( ) 18 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 11 kn/m 3 Inre friktionsvinkel ( ') 32 Gyttja/torv Tunghet, ( ) 11,5 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 1,5 kn/m 3 Odränerad skjuvhållfasthet, (c u ) 14 kpa Lera Tunghet, ( ) 18 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 8 kn/m 3 Odränerad skjuvhållfasthet, (c u ) 20 kpa Friktionsjord Tunghet, ( ) 18 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 11 kn/m 3 Inre friktionsvinkel ( ') 35

36 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Sektion 4 Valda beräkningsparametrar för sektion 4 redovisas i Tabell 7-5 nedan. Tabell 7-5 Sammanställning av härledda värden för sektion 4 Jordmaterial Jordparameter Härlett värde Sand 1 Tunghet, ( ) 18 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 11 kn/m 3 Inre friktionsvinkel ( ') 34 Sand 2 Tunghet, ( ) 18 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 11 kn/m 3 Inre friktionsvinkel ( ') 36 Sektion 5 Valda beräkningsparametrar för sektion 5 redovisas i Tabell 7-6 nedan. Tabell 7-6 Sammanställning av härledda värden för sektion 5 Jordmaterial Jordparameter Härlett värde Siltmorän 1 Tunghet, ( ) 20 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 11 kn/m 3 Inre friktionsvinkel ( ') 35 Odränerad skjuvhållfasthet, (c u ) 5 kpa Siltmorän 2 Tunghet, ( ) 20 kn/m 3 Effektiv tunghet, ( ') 11 kn/m 3 Inre friktionsvinkel ( ') 33 Odränerad skjuvhållfasthet, (c u ) 3 kpa

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 37 7.4.2 Portryck- och grundvatten I stabilitetsberäkningarna för sektion 1, 2 och 3 har en grundvattennivå ca 1,0 m under markytan och med en hydrostatisk portrycksfördelning mot djupet antagits. För vattennivåer i Massetjärn har vattennivåerna sänkts med ca 0,5 m från uppmätta värden till en vattennivå på +48,7 vilket bedöms motsvara en nivå för lägsta lågvatten. I stabilitetsberäkningarna för sektion 4 har vattennivåerna för Mölndalsån sänkts med ca 0,5 m från uppmätta värden till en vattennivå på +54,7 vilket bedöms motsvara en nivå för lägsta lågvatten. Grundvattenytan har antagits ligga i nivå med bedömt lägsta lågvatten Mölndalsån. I stabilitetsberäkningarna för sektion 5 har grundvattenytan antagits i huvudsak ligga ca 1,0 m under markytan. I slänten har en något lägre grundvattenyta antagits, ca 1,5 m under markytan. I samband med utförda fältundersökningar påträffades ingen fri grundvattenyta i öppna undersökningshål. 7.4.3 Laster Generellt har trafiklast på vägar modellerats som en utbredd last på 20 kpa, inom parkeringsytor en utbredd last på 10 kpa och inom GC-vägar har trafiklasten antagits till 5 kpa för befintliga förhållanden. För sektion 5 antas släntkrön vara obelastat för befintliga förhållanden. Markytan kan förändras inom det aktuella området med ±0,5 meter utan marklov. En ökning av markytan med 0,5 meter innebär en utbredd last på ca 10 kpa. I stabilitetsanalysen har en last för en eventuell höjning av markytan utförts för samtliga sektioner. För framtida förhållanden är lasterna framtagna genom en optimering mot säkerhetsfaktorn för stabilitetsbrott. Lasterna nedan innefattar all last, både permanenta och temporära laster så som trafiklaster. För framtida förhållanden i sektion 1, 2 och 3 har en last på 10 kpa antagits närmast Massetjärnens strandlinje. Därefter har en last på 20 kpa lagts på resterande yta inom beräkningssektionen. För framtida förhållanden i sektion 4 har en last på 10 kpa antagits närmast Mölndalsåns åkant. Därefter har en last på 80 kpa lagts på resterande yta inom beräkningssektionen. För framtida förhållanden i sektion 5 har ingen yttre belastning lagts på släntkrönet.

38 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 7.4.4 Känslighetsanalys Som känslighetsanalys har stabilitetsberäkningar utförts med: En höjning av portrycket med 1 mvp (meter vattenpelare) genom hela profilen. En sänkning av jordlagrens valda hållfasthetsparametrar med 10 %. På grund av att erhållen säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott i sektion 5 beräkningsmässigt är för låg med hänsyn till erforderliga krav har ingen känslighetsanalys utförts för aktuell sektion då detta bedöms vara utan relevans. 7.5 Resultat stabilitetsanalys Stabilitetsberäkningar ger värdet på säkerhetsfaktorn F c (odränerad analys), F cø (dränerad analys) och F komb (kombinerad analys). Beräkningsresultaten framgår av Tabell 7-7 nedan samt i Bilaga 7.5. Tabell 7-7 Beräknade säkerhetsfaktorer med avseende på stabilitetsbrott. Sektion, beskrivning F c F komb F cø Bilaga Sektion 1, befintlig sektion 1,73 1,88-7.5-1, 2 Sektion 1, befintlig sektion, känslighetsanalys, höjt portryck med 1 mvp genom hela lerprofilen - 1,61-7.5-3 Sektion 1, befintlig sektion, känslighetsanalys, minskning av jordmaterialparametrar med 10 % 1,56 1,71-7.5-4, 5 Sektion 1, utbyggd sektion, ökad utbredd last med 10 kpa och 20 kpa 1,57 1,41-7.5-6, 7 Sektion 2, befintlig sektion 1,75 1,98-7.5-8, 9 Sektion 2, befintlig sektion, känslighetsanalys, höjt portryck med 1 mvp genom hela lerprofilen - 1,89-7.5-10 Sektion 2, befintlig sektion, känslighetsanalys, minskning av jordmaterialparametrar med 10 % 1,57 1,78-7.5-11, 12 Sektion 2, utbyggd sektion, ökad utbredd last med 10 kpa och 20 kpa 1,57 1,56-7.5-13, 14 Sektion 3, befintlig sektion 2,30 2,14-7.5-15, 16 Sektion 3, befintlig sektion, känslighetsanalys, höjt portryck med 1 mvp genom hela lerprofilen - 1,95-7.5-17

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 39 Sektion, beskrivning F c F komb F cø Bilaga Sektion 3, befintlig sektion, känslighetsanalys, minskning av jordmaterialparametrar med 10 % 2,09 2,14-7.5-18, 19 Sektion 3, utbyggd sektion, ökad utbredd last med 10 kpa och 20 kpa 1,68 1,57-7.5-20, 21 Sektion 4, befintlig sektion - - 1,08 7.5-22 Sektion 4, förstärkt sektion med erosionsskydd och släntlutning 1:2 - - 1,45 7.5-23 Sektion 4, förstärkt sektion med erosionsskydd och släntlutning 1:2, känslighetsanalys, höjd grundvattenyta med 1 m - - 1,45 7.5-24 Sektion 4, förstärkt sektion med erosionsskydd och släntlutning 1:2, känslighetsanalys, minskning av jordmaterialparametrar med 10 % - - 1,30 7.5-25 Sektion 4, förstärkt sektion med erosionsskydd och släntlutning 1:2, ökad utbredd last med 10 kpa och 80 kpa - - 1,45 7.5-26 Sektion 5, befintlig sektion - - 1,01 7.5-27 Sektion 5, förstärkt sektion med tryckbank - - 1,46 7.5-28 Sektion 5, förstärkt sektion med jordspikning - - 1,44 7.5-29

40 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 7.6 Slutsats stabilitetsanalys Resultaten av stabilitetsanalysen skiljer sig mellan de olika beräkningssektionerna och därigenom mellan de olika delområdena. 7.6.1 Sektion 1, 2 och 3 Stabilitetsanalysen visar för sektion 1, 2 och 3 att beräknade säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott för befintliga förhållanden i området är tillfredställande enligt gällande krav och normer. Känslighetsanalys för befintliga förhållanden med en sänkning av valda hållfasthetsparametrar med 10 % i odränerad analys visar att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott inte ät tillfredställande i sektion 1 och 2. Känslighetsanalysen i kombinerad analys visar däremot att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott är tillfredställande i sektion 1 och 2. Trots att känslighetsanalysen för en sänkning av hållfasthetsparametrarna med 10 % inte är tillfredställande bedömer vi att stabilitetsförhållandena vara goda för befintliga förhållanden på grund av att valda hållfasthetsparametrar redan är försiktigt valda, att hållfasthetsparametrarna är undersökta i flertalet punkter samt att den tvådimensionella cirkulärcylindriska glidytan med lägst säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott är ca 35-40 m lång (ett område som täcks in av flertalet punkter). Känslighetsanalysen för befintliga förhållanden med en sänkning av valda hållfasthetsparametrar med 10 % vid sektion 3 i både odränerad- och kombinerad analys klarar beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott är tillfredställande. Känslighetsanalys för befintliga förhållanden för ett ökat portryck från uppmätta värden med 1 mvp genom hela lerprofilen i kombinerad analys visar att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott är tillfredställande. Stabilitetsanalysen visar för sektion 1 att med utökade lastförhållanden med en utbredd last på 10 kpa, vilken börjar ca 2 m från strandkanten som efter 15 m ökar till 20 kpa att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott är tillfredställande. Stabilitetsanalysen visar för sektion 2 att med utökade lastförhållanden med en utbredd last på 10 kpa närmast strandkanten som efter 26 m ökar till 20 kpa att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott är tillfredställande. Stabilitetsanalysen visar för sektion 3 att med utökade lastförhållanden med en utbredd last på 10 kpa närmast strandkanten som efter 15 m ökar till 20 kpa att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott är tillfredställande.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 41 7.6.2 Sektion 4 Stabilitetsanalysen visar för sektion 4 att beräknade säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott för befintliga förhållanden inte är tillfredställande för mindre glidytor, inom ett avstånd på ca 2 m från släntkrön, enligt gällande krav och normer. För större glidytor är beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott för planlagda förhållanden i området tillfredställande. Stabilitetsanalysen visar att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott för utbyggd sektion med ett erosionsskydd och en släntlutning på 1:2 är tillfredställande. Känslighetsanalys för utbyggd sektion med ett erosionsskydd och en släntlutning på 1:2 med en sänkning av sandens valda friktionsvinkel med 10 % i dränerad analys visar att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott för befintliga förhållanden är tillfredställande. Känslighetsanalys för utbyggd sektion med ett erosionsskydd och en släntlutning på 1:2 med en höjd grundvattenyta med en 1 m i dränerad analys visar att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott för befintliga förhållanden är tillfredställande. Stabilitetsanalysen visar för utbyggd sektion enligt ovan och med utökade lastförhållanden med en utbredd last på 10 kpa närmast strandkanten som efter ca 5 m ökar till 80 kpa att beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott är tillfredställande. 7.6.3 Sektion 5 Stabilitetsanalysen visar för sektion 5 att beräknade säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott för befintliga förhållanden i området inte är tillfredställande enligt gällande krav och normer, en förstärkningsåtgärd kommer att krävas. Stabilitetsanalys är utförd för två olika alternativa förstärkningsåtgärder, tryckbank samt jordspikning. Beräknad säkerhetsfaktor mot stabilitetsbrott för de både alternativa förstärkningsåtgärderna är tillfredställande. 7.7 Rekommendationer stabilitetsutredning Då enbart skisser på markanvändningen av planområdet finns, har fiktiva kontroller utförts i stabilitetsberäkningarna. Detta för att kunna ge riktlinjer till det framtida planarbetet och vad som kan vara möjligt att genomföra. I stabilitetsutredningen har befintliga förhållanden kontrollerats samt möjliga belastningar i samband med exploatering av området. Då lägen på framtida byggnader inte är fastlagt har istället utbredda laster för hela området använts, dvs. en last som motsvarar en markhöjning av hela området. Om lastrestriktionerna framtagna i denna PM hindrar exploateringen och detaljplanearbetet, kan troligtvis större belastningar användas på mindre områden, t.ex. en byggnad, om områdena där i mellan inte belastas alls. Denna revidering av stabilitetsanalysen ska utföras

42 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL när framtida markanvändningen är bestämd och ett förslag på framtida byggrätter är specificerat. Beräkningssektionerna 1, 2 och 3 kontrollerar framtida belastningar i lösmarksområdet närmast Massetjärn. I förlängningen av sektion 3 genom delområde B2 övergår lösmarken till ett fastmarksparti med återkommande berg i dagen. I områdena mellan berg i dagen är släntlutningen relativt flack, ca 1:7 till 1:8. I detta område bedöms stabilitetsförhållandena vara goda. I detaljplaneområdets centrala delar, norr om befintlig fabriksbyggnad finns ställvis berg i dagen och fältundersökningen visar på ett friktionsmaterial. I områdena mellan berg i dagen är släntlutningen relativt flack, ca 1:6 till 1:7. I detta område bedöms stabilitetsförhållandena vara goda. I området finns en befintlig kanal med uppbyggda stenmurar, vid byggnation i närheten av kanalen bör lokalstabiliteten kontrolleras. Beräkningssektion 4 kontrollerar framtida belastningar i området sydväst om Mölndalsån. På andra sidan Mölndalsån finns berg i dagen på flertalet platser, dock finns mindre områden med jordtäcke med okänd mäktighet. Markytan har likvärdig lutning på båda sidorna om Mölndalsån och det bedöms att sektion 4 kan representera båda sidorna av Mölndalsån. I anslutning till Mölndalsån behöver befintligt erosionsskydd inspekteras och kompletteras där det idag saknas. I samband med utläggandet av nytt erosionsskydd ska slänten flackas till en lutning på 1:2. På Mölndalsåns sydvästra sida finns inget berg i dagen utan erosionsskyddet bör läggas ut efter hela sträckan. På Mölndalsåns norra sida finns berg i dagen i anslutning till åkanten och erosionsskyddet bör anpassas i områdena där i mellan. Beräkningssektion 5 visar att befintliga förhållanden vid moränslänten i områdets norra del ur stabilitetssynpunkt inte klarar gällande krav och normer utan en förstärkningsåtgärd måste utföras. Alternativen tryckbank och jordspikning har utretts. Båda alternativen fungerar bra ur en geoteknisk synvinkel, där tryckbanken bör bestå av sprängsten eller ett krossmaterial medan jordspikningen bör fästas i berget. Innan förstärkningsåtgärden är utförd är det viktigt att befintlig vegetation i slänten inte tas bort då vegetationens rötter stabiliserar slänten. En kostnadsbedömning är utförd för de båda alternativen, tryckbank och jordspikning. Kostnadsbedömningarna visar att skillnaden mellan de olika förstärkningarna är liten och val av förstärkningsåtgärd istället borde grundas på framtida markanvändning. Ett annat alternativ på förstärkningsåtgärd är att flacka slänten genom avschaktning. Alternativet har inte utretts vidare på grund av att det finns befintliga ledningar bakom släntkrön, vilka vid en avschaktning måste flyttas, samt att det längre bakom släntkrönet, ca 20 m, finns en vändplats och ca 50 m bakom släntkrönet finns befintliga byggnader. En förstärkningsåtgärd med avschaktning kommer att kräva lastrestriktioner bakom släntkrön.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 43 8 Sättningsutredning Området vid Massetjärn har tidigare fyllts ut och idag finns en fyllning med en mäktighet mellan ca 0,5 och 3 m. Det är osäkert när området fylldes ut, men troligtvis påbörjades utfyllnaden i mitten på 1930-talet. Lasten från den tidigare fyllningen har medfört sättningar i området och troligtvis pågår krypsättningar i torv- och gyttjelagren samt i leran inom tidigare utfyllda områden. Vid platsbesök kunde sättningar noteras i anslutning till den pålgrundlagda betongbron som leder Fabriksvägen över Mölndalsån väster om fabriksbygganden, se figur 8-1 nedan. Figur 8-1. Sättningsskador i anslutning till bro över Mölndalsån, daterad 2014-03-19.

44 DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL Enligt uppmätta värden från CPT-sondering och CRS-försök på prov från ostörd provtagning är leran i området normal- till svagt överkonsoliderad. Spänningsdiagrammet, se bilaga 8-1, visar att sättningar troligtvis kommer att uppstå även för små laster. Förekommande organiska jordlager av torv och/eller gyttja inom området i anslutning till Massetjärn är normalt mycket sättningskänsliga. Sättningar kommer att ske även för små laster. Lerans mäktighet varierar i området så problem med differenssättningar inom en byggnad kan uppstå. Innan byggnation bör sättningsproblematiken utredas. Inom övriga delar av området där jordlagren utgörs av friktionsjord på berg bedöms sättningsproblematiken vara liten. 8.1 Grundläggningsrekommendationer Jordlagerföljden för det aktuella utredningsområdets östra delar (område A1 och B1) är sättningsbenägen. Enligt spänningsdiagram, se kap. 8, uppstår sättningar även av små laster. Byggnader rekommenderas grundläggas med pålning eller att kompensationsgrundläggning utförs. För övriga områden (områdena A2, A3 och B2) är jordlagerföljden mindre sättningsbenägen och byggnader bör kunna grundläggas med platta på mark.

DETALJPLAN FÖR DEL AV MÖLNLYCKE 1:1 M FL 45 9 Bergteknisk utredning Den bergtekniska undersökningen är utförd i delområde A, se kapitel 2 för mer information. Inom delområde A förekommer berg i dagen endast norr om fabriksområdet, vilket följande bergteknisk utredning beskriver. Det aktuella delområdet är gulmarkerat nedan i figur 9-1 nedan. Delområde B Delområde A Figur 9-1. Gulmarkerat område för bergtekniska observationer