Studieanvisningar till. Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson

1. Studieanvisningar till Om svar anhålles! En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete Teori och analys Bill Petitt & Hardy Olson Förord Syftet med dessa studieanvisningar är att underlätta användandet av boken Om svar anhålles!, En bok om Interaktionistiskt förändringsarbete, Teori och analys i utbildningssammanhang. O.S.A. är givetvis skriven för att läsas och användas som en helhet, som en grundläggande introduktion till Interaktionistiskt förändringsarbete. Eftersom varje kapitel motsvarar ett avgränsat avsnitt av hela modellen kan emellertid de flesta kapitel även användas oberoende av varandra, eller tillsammans med något eller några andra kapitel. Man kan också säga att O.S.A. består en teoretisk del (kapitel 1-3) och en praktisk del (kapitel 4-9). Därav följer att det är möjligt att använda kapitel 1-3 på utbildningar och kursavsnitt där teoretiska avsnitt är av intresse och kapitel 4-9 på utbildningar och kursavsnitt där betoningen ligger på praktiska modeller etc. De följande studieanvisningarna består av två delar: Dels förslag till hur bokens olika kapitel kan användas tillsammans eller separat. Dels kommentarer och frågor till respektive kapitel. (Tillsammans med det som står under rubriken Värt att betona markerar dessa kommentarer och frågeställningar det viktigaste i respektive kapitel.) Observera att vissa frågor kan vara lika eller överlappa varandra, att vissa frågor gällande ett kapitel även kan passa andra kapitel och att vissa frågor i ett kapitel kan likna eller vara överensstämmande med frågor för de andra kapitlen. De sidhänvisningar som finns i dessa gäller såväl den första som den andra upplagan av Om svar anhålles! Eventuella skillnader i pagineringen skrivs på följande sätt: [120/121]; den första siffran hänvisar till första upplagan, den andra siffran till andra upplagan. Göteborg 1993 Hardy Olson

2. Tillägg till studieanvisningar. Det har gått mer än 15 år sedan Om svar anhålles! skrevs. Detsamma gäller studieanvisningarna till boken. Glädjande nog är innehållet i Om svar anhålles! fortfarande uppskattat och aktuellt. I flera avseenden var boken långt före sin tid. Men för att passa dagens språkbruk och strömningar är det lämpligt med några förtrydliganden och påpekanden. De idéer som presenteras i Om svar anhålles! i kapitel 1 och 2 (framförallt den ontologiska epistemologin) utgör grunden för det som idag kallas Systemiskt tänkande. Narrativ familjeterapi, lösningsfokuserad terapi och systemisk familjeterapi är andra modeller som också har denna grund. De metoder som presenteras i kapitel 5, 6, 7 och 8 har i allt väsentligt sin grund i Neuro Lingvistisk Programmering (NLP), men är integrerade med systemiska idéer och anpassade till klinisk praxis och de sammanhang som bl.a. socialtjänst och psykiatri utgör. De idéer som presenteras i kapitel 7 om matchning kan med fördel jämföras med dagens diskussion om bekräftelse, spegelneuroner och socialt stöd. Att använda De fem riktmärkena (kapitel 8) är ett utmärkt sätt hjälpa människor att dekonstruera sina berättelser om sig själva; i enlighet med narrativ eller språksystemiska idéer. Ett mer tidsenligt namn på Interaktionistiskt förändringsarbete skulle vara Systemiskt förändringsarbete. Göteborg 2008 Hardy Olson

3. Hur boken O.S.A. kan användas O.S.A. kan användas på olika sätt i utbildningssammanhang, beroende på vilka kapitel man vill betona eller använda sig av. Jag har valt att nämna några av dessa användningssätt under följande rubriker: Introduktion till Interaktionistiskt förändringsarbete. I detta syfte är alla kapitel i boken viktiga; kapitel 2 och kapitel 4 har emellertid en speciell plats i Interaktionistiskt förändringsarbete, eftersom den ontologiska epistemologin är den teoretiska grunden för hela modellen och sammanhangsmarkering går som en röd tråd i allt praktiskt klientarbete utifrån denna. Genom kopplingen till begreppet samordning har även matchningsmodellen en central plats i Interaktionistiskt förändringsarbete. Centrala idéer inom den familjeterapeutiska traditionen: kapitel 1 och 3. Interaktionistiskt förändringsarbete är utvecklad inom den familjeterapeutiska traditionen; det är av den anledningen som de viktigaste idéerna i denna presenteras i kapitel 1 och ett flertal familjeterapeutiska modeller i kapitel 3. Familjeterapi och familjearbete: kapitel 1, 3 och 2. O.S.A. kan användas som introduktion till familjeterapi och familjearbete; i detta syfte kan kapitel 1, 3 och - om så önskas - kapitel 2 användas. Den nya epistemologin: kapitel 2 och 1. I Interaktionistiskt förändringsarbete ingår idéer som brukar kallas för den nya epistemologin - under benämningen den ontologiska epistemologin. Denna innefattar bland annat 2:a ordningens cybernetik och radikal konstruktivism. I kapitel 2 presenteras dessa tankegångar för första gången på svenska på ett heltäckande och överskådligt sätt. Om så önskas kan kapitel 1 fungera som en introduktion för studier och undervisning i detta ämnesområde.

4. Olika synsätt på problem: kapitel 3. En grundläggande idé i Interaktionistiskt förändringsarbete är att problem kan förklaras på ett obegränsat antal sätt (lika många som det finns människor). I kapitel 3 presenteras några av dessa under rubrikerna allmänna antaganden och antaganden i familjeterapi. Etik, människosyn och klientbemötande: kapitel 1, 3 och 9, liksom kapitel 7 och 2. Uppläggningen och stilen i O.S.A. gör att boken kan användas som utgångspunkt för diskussioner i etik, människosyn, klientbemötande etc. De kapitel som är speciellt lämpade för detta är 1, 3 och 9. Kapitel 7 är också relevant i detta sammanhang, liksom delar av kapitel 2. Tillämpningen av den ontologiska epistemologin: kapitel 2, 4, 5, 6, 7 och 8. De modeller som ingår i Interaktionistiskt förändringsarbete, och hur de presenteras i boken, är ett exempel på hur den ontologiska epistemologin kan tillämpas i praktiskt klientarbete. Flertalet av bokens kapitel kan därför användas för diskussioner i tillämpad epistemologi och filosofi. Modeller i problemanalys: kapitel 4, 5 och 6. Att göra sammanhangsmarkering och Problemlösningsmodellen är två modeller för att analysera problem som kan användas tillsammans med många andra teorier och modeller. Kapitel 4, 5 och 6 kan uppfattas som ett självständigt avsnitt om problemanalys. Modeller i intervjumetodik: kapitel 7 och 8. Den intervjumetodik som används i Interaktionistiskt förändringsarbete bygger på matchning och De fem riktmärkena. Liksom modellerna för problemanalys kan dessa modeller användas tillsammans med andra teorier och modeller. Kapitel 7 och 8 kan också uppfattas som ett avsnitt.

5. Metamodell i förändringsarbete: kapitel 3, 9 och 2. Att fungera som en metamodell i förändringsarbete är syftet med Interaktionistiskt förändringsarbete. Som underlag för diskussioner om olika teorier och skolor kan kapitel 3 och 9 vara speciellt lämpliga. Den teoretiska grunden för detta finns i kapitel 2. Utredningsarbete: kapitel 4, 5, 6 och 9, samt Bilaga 1. De analysmodeller som ingår i Interaktionistiskt förändringsarbete är utformade för att vara verktyg och hjälpmedel i utredningsarbete, när man analyserar, undersöker och kartlägger problem, och gör bedömningar. Hur dessa modeller används framgår av den intervjustruktur som presenteras i kapitel 9 och den modell för ärendehandläggning som presenteras i Bilaga 1. Dessa modeller kan anpassas till de flesta förekommande utredningssituationer och kan därför användas på utbildningar och kurser på socialhögskolor, vårdskolor, folkhögskolor etc. när utredningsarbete är i fokus. Det är Problemlösningsmodellen som utgör stommen i utredningsarbete i Interaktionistiskt förändringsarbete: Aktuellt tillstånd är de omständigheter eller problem som skall utredas och önskat tillstånd hur uppdragsgivaren vill att det skall vara i stället. Det önskade tillståndet grundas på en bedömning av det aktuella tillståndet; hinder är det som hindrar uppdragsgivaren att nå sitt önskade tillstånd. Resurser är det som behövs för att nå det önskade tillståndet; det är vanligtvis olika former av insatser eller behandling. För att klargöra rollen för den som gör en utredning görs sammanhangsmarkering innan utredningen startar och under utredningens gång. Det är speciellt viktigt att klargöra om klient (föremålet för utredningen) och uppdragsgivare är samma person eller olika personer, och om utredningen utförs på frivillig basis eller som en tvångsåtgärd. Underlag för diskussioner och grupparbeten. Utöver dessa olika användningsområden är O.S.A. lämplig att användas som utgångspunkt för diskussioner om många andra aspekter av förändringsarbete. För att få igång dessa diskussioner kan läraren använda sig av de fetisar som finns i boken (indragen kursiverad fet text som är markerad med ny rad). De frågeställningar och de rekommendationer till betoning som finns i dessa studieanvisningar kan också användas i detta syfte.

6. Organisationsarbete och organisationsutveckling: kapitel 4, 5 och 6, samt kapitel 3 och 1. De idéer och modeller som ingår i Interaktionistiskt förändringsarbete är utvecklade och väl anpassade för olika former av organisationsarbete/-utveckling. I utbildningar där detta är i fokus kan exempelvis kapitlen om Problemlösningsmodellen och Sammanhangsmarkering vara lämpliga att använda. De idéer som presenteras i kapitel 3 och 1 är också relevanta i detta sammanhang. Kapitel 1 Systemteori, cybernetik och förändringsarbete I detta kapitel presenteras de teorier som brukar ingå i den familjeterapeutiska traditionen (utan att för den skull ha sitt ursprung i denna eller enbart användas i denna), såsom systemteori, cybernetik, 1:a ordningens cybernetik och 2:a ordningens cybernetik. Här diskuteras även vissa delar av familjeterapins utveckling. Värt att betona - Skillnaden mellan systemteori och systemfilosofi. - Skillnaden mellan systemteori och cybernetik. - Olika uppfattningar om kausalitet. - Skillnaden mellan 1:a ordningens cybernetik och 2:a ordningens cybernetik. 1. Varför utvecklades systemtänkandet och av vem? 2. Vilka grundidéer ingår i systemtänkandet? 3. Vad är frambrytande egenskaper? 4. Varför är påståendet att helheten är mer av summan av delarna tillsammans felaktigt, enligt Petitt/Olson? 5. Vad är den generella systemteorin? 6. Vad är skillnaden mellan systemtänkande, den generella systemteorin och systemfilosofi? 7. Beskriv och exemplifiera de fem olika formerna av kausalitet som nämns i O.S.A. 8. Vad är cybernetik och vilka begrepp ingår i denna?

7. 9. Nämn tre sätt att kategorisera system och förklara varför denna indelning kan vara viktig att göra. 10. Diskutera tillämpningen av cybernetiska begrepp (ex. homeostas) i familjeterapi/familjearbete. 11. Var är en paradox? 12. Vad är dubbelbindning? 13. Vad innebar Batesongruppens syn på psykiska sjukdomar och problem i familjer? 14. Såväl systemfilosofin som Batesongruppens idéer innebar nya sätt att förhålla sig till människor och mänskliga problem. Diskutera dessa. 15. Diskutera uppdelningen mellan verbal och icke-verbal kommunikation, process och innehåll. (Se även kapitel 3 [sid 287].) 16. Diskutera skillnaden mellan 1:a ordningens cybernetik och 2:a ordningens cybernetik i förändringsarbete. På vilket sätt har skillnaden mellan dessa perspektiv med etik att göra? 17. Vad är grundidéerna i det ecosystemiska synsättet? Kapitel 2 Epistemologi, ontologi och förändringsarbete Kapitel 2 kan sägas vara bokens tunga teoretiska kapitel, inte för att det är svårläst, utan för att de idéer som presenteras i kapitlet kan upplevas som annorlunda jämfört med vad många är vana vid. Vissa tankegångar kräver också eftertanke och noggrannhet i ordvalet. I undervisningssammanhang kan man därför behöva lägga in förtydligande föreläsningar kring detta kapitel. De fetisar som ingår i kapitlet kan med fördel användas till diskussioner i grupper eller på seminarier. De kan även användas när andra böcker diskuteras. Värt att betona - Förhållandet mellan kunskapsteori och etik. - Vad är kunskap och hur uppstår kunskap? - Observatörens roll i skapandet av kunskap. - Människan som en strukturellt determinerad individ. - Begreppet samordning. - Att beskriva människan som en icke-trivial maskin.

8. 1. Vad är epistemologi? 2. Vad är innebörden av den ontologiska epistemologin? 3. Vad är skillnaden mellan instruktiva och icke-instruktiva system? 4. Vad är innebörden av att människan är strukturellt determinerad? 5. Varför kan man inte informera människor om något? 6. Varför kan man inte instruera människor till att göra något? 7. Diskutera observatörens roll i skapandet av det han eller hon upplever. 8. Diskutera begreppen identitet och distinktion. 9. Hur lär sig barn att använda ett språk? 10. Varför kan vi aldrig veta vad en annan människa upplever eller behöver? 11. Tre olika sätt att definiera kommunikation? 12. Vad är förutsättningen för att kunna använda ett språk? 13. Vad är skillnaden mellan kommunikation och samspel? 14. Vad är innebörden av von Foersters begrepp icke-trivial maskin? Och vari består skillnaden att betrakta människan som en trivial maskin och en icke-trivial maskin? 15. Vad innebär Heisenbergs osäkerhetsprincip? 16. Diskutera Petitt/Olsons idéer om människan som oförutsägbar. 17. Diskutera begreppen sanning och vetenskap. 18. Varför anser Petitt/Olson att det är konsekvenserna av teorier och modeller som gör dem existensberättigande? 19. Vad innebär självreferens? 20. Vilka konsekvenser anser Petitt/Olson att det blir om man tillämpar den ontologiska epistemologin i förändringsarbete? 21. Vad är innebörden av begreppet multiversum? 22. Vad innebär principen för odifferentierad förvandling? Kapitel 3 Antaganden - eller hur vi förklarar problem Första hälften av detta kapitel är avsett att fungera som utgångspunkt för diskussioner i etik, människosyn och klientbemötande. De modeller och teorier som kan diskuteras utifrån detta kapitel är antingen de som finns i boken eller sådana som finns i andra böcker. Kapitlets senare hälft kan också användas i detta syfte, men ger även en presentation av ett flertal teorier i familjeterapi. Kapitlet innehåller en övningsuppgift [sid. 109/110] som syftar till träning i att tänka utifrån olika antaganden.

9. Värt att betona - Att antaganden inte är något annat än just antaganden. - Idén att det finns en orsak till problem. - Dormitivprincipen. - Skillnaden mellan de teorier i familjeterapi som betonar struktur och kommunikation, och de som betonar värderingar och språkliga fenomen när orsaken till problem diskuteras. - Att valet av teorier och orsaksförklaringar får konsekvenser. 1. Vad är skillnaderna respektive likheterna mellan de olika (allmänna och/eller familjeterapeutiska) antaganden som presenteras i kapitlet? 2. Beskriv dormitivprincipen. 3. Vilken huvudidé har Satir (Haley, Minuchin, Watzlawick etc.) om orsaken till problem i en familj? 4. Välj ut tre antaganden i familjeterapi som Du tycker passar Dig. Motivera Ditt val. Om kapitlet läses efter kapitel 2 kan följande frågor ställas: 5. Vilka antaganden är förenliga eller överensstämmande med den ontologiska epistemologin (helt eller delvis)? 6. Hur kan även de antaganden som inte utgår ifrån den ontologiska epistemologin användas tillsammans med denna? (Svar: Genom att uppfatta dem som antaganden och hypoteser som enbart är verkliga för en viss observatör.) Kapitel 4 Att göra sammanhangsmarkering Modellen Att göra sammanhangsmarkering har en framträdande plats i Interaktionistiskt förändringsarbete. Tillämpningen av modellen förutsätter emellertid inte att man har lärt sig den ontologiska epistemologin. Om man i en utbildningssituation enbart tänker uppehålla sig vid Att göra sammanhangsmarkering kan det emellertid vara lämpligt att inkludera avsnittet Konsekvenser i förändringsarbete från kapitel 2 [sid. 88-95/88-96].

10. Att göra sammanhangsmarkering kan användas tillsammans med andra modeller i utredningsarbete. Den ingår som en integrerad del i den modell för ärendehandläggning inom Socialtjänsten som presenteras i O.S.A. (Bilaga 1). I kapitlet finns en övningsuppgift [193/194] i att göra sammanhangsmarkering på arbetsplatser. Denna kan efter modifiering även användas i andra sammanhang. Värt att betona - Definitionen av begreppet sammanhang. - Att man gör sammanhangsmarkering i samspel med andra människor, men för sig själv. - Könsroller i förändringsarbete. - Begreppet uppdragsgivare. - Skillnaden mellan behandling och tvångsåtgärd. - Skillnaden mellan uppdragsgivare och påtryckare. 1. Varför definierar Petitt/Olson begreppet sammanhang som de gör? 2. Varför är sammanhang ett inre fenomen och inte ett yttre? 3. På vilket sätt ger våra sammanhang betydelse åt det vi upplever? 4. Vem gör sammanhangsmarkering och i vilket syfte? 5. Vad är skillnaden mellan primär och sekundär sammanhangsmarkering? 6. Vilka frågor ingår när man definierar sin professionella position? 7. Diskutera på vilket sätt våra olika kön har betydelse i förändringsarbete? 8. Varför anser Petitt/Olson att kännedom om och hänsyn till gällande lagar är ett viktigt inslag när man gör sammanhangsmarkering? 9. Diskutera varför Petitt/Olson definierar problem och förändring som de gör. 10. Diskutera begreppet uppdragsgivare 11. Diskutera begreppen yrkesansvar och uppdragsansvar. 12. Diskutera relationen mellan uppdragsgivare, uppdragsagent och klient. 13. Vari ligger skillnaden mellan behandling och tvångsåtgärd? Varför anser Petitt/Olson att denna skillnad är så viktig? 14. Hur motiverar Petitt/Olson att en 50-utredning ( 11) enligt SOL är en tvångsåtgärd? 15. Vad innebär det att familjesera enligt Petitt/Olson? 16. Diskutera en arbetsledares roll utifrån begreppet sammanhang och modellen att göra sammanhangsmarkering.

11. Kapitel 5 Problemlösningsmodellen Liksom kapitel 4 kan detta kapitel användas separat i undervisningssituationer. Om det används tillsammans med kapitel 6 eller inte är en fråga om vad man vill betona i modellen. Problemlösningsmodellen kan användas tillsammans med andra modeller i utredningsarbete. Den ingår som en integrerad del i den modell för ärendehandläggning inom Socialtjänsten som presenteras i O.S.A. (Bilaga 1). I kapitlet ingår en övningsuppgift [239] som kan användas när man skall träna på Problemlösningsmodellen. Värt att betona - Skillnaden mellan analys och intervention. - Skillnaden mellan operationella beskrivningar och teorier. - Begreppen verklighet och fantasi. - Skillnaden mellan Önskat tillstånd och Resurs. 1. Vad är skillnaden mellan analys/bedömning och intervention/ förändringsarbete? Varför är den felaktig, men viktig att göra? 2. Diskutera Problemlösningsmodellens olika delar. Varför anser Petitt/Olson att den skall användas i en viss ordning, och i vilken ordning? 3. Vad är sammanhangskontroll? När gör man en sådan och i vilket syfte? 4. Vad är skillnaden mellan en teori och en operationell beskrivning? 5. Diskutera begreppen verklighet, fantasi och hallucination? 6. Vad är en orsaksförklaring, enligt Petitt/Olson? 7. Hur definierar Petitt/Olson ett hinder? 8. Vad är innebörden av begreppet icke anklagande detektiv? 9. Diskutera begreppen kontroll och subjektiv hierarki i förhållande till begreppen hinder och orsaksförklaringar. 10. När skall man följa klientens subjektiva hierarki? 11. När är det fel att arbeta efter klientens subjektiva hierarki? 12. Diskutera begreppet resurs. Petitt/Olson anser att det finns en fara i att blanda ihop önskat tillstånd och resurs - hur resonerar de då? 13. På vilket sätt kompletterar Problemlösningsmodellen och Sammanhangsmarkering varandra?

12. 14. Vilka moment och kategorier i Problemlösningsmodellen motsvaras av andra benämningar när man gör sammanhangsmarkering? 15. Vad är Steve DeShazers uppfattning om relationen klient - terapeut? Kapitel 6 Sekvensbeskrivning och mönsteranalys Detta kapitel skall uppfattas som en fortsättning på kapitel 5; att göra sekvensbeskrivning och mönsteranalys ingår när man använder Problemlösningsmodellen. Kapitlet är framförallt viktigt när man använder O.S.A. som utgångspunkt för utredningsarbete. Innehållet i kapitel 6 har även beröringspunkter med kapitel 3 och kan användas tillsammans med detta i diskussioner om antaganden och teorier. Kapitlet innehåller en övningsuppgift [267] i att uppfatta sekvenser och benämna mönster. 1. Hur definierar Petitt/Olson begreppen sekvens och mönster? 2. Vad är skillnaden mellan sekvensbeskrivning och mönsteranalys? 3. När är det som sägs om en klient relevant för klienten? 4. Vilka teorier och mönster är lämpligast att använda i förändringsarbete? Varför? 5. Hur vet man vilka mönsterbenämningar som man skall använda? 6. Vad innebär interpunktering? Kapitel 7 Matchning En fara med kapitel 7 är att det läses för snabbt och att matchning tas för självklart. För att kompensera detta och undanröja denna fara anser vi att begreppet matchning bör ha stort utrymme på alla utbildningar. Lika viktigt är det att eleverna får tillfälle att träna sig att matcha. Man lär inte ut matchning genom att tala om det! Man lär sig inte att matcha genom att läsa om det!

13. Tillsammans med kapitel 8 innehåller kapitel 7 den intervjumetodik som finns i Interaktionistiskt förändringsarbete. Även dessa kan användas separat och läsas utan förkunskap. (Men, man får naturligtvis mer ut av dessa kapitel, liksom de övriga, när man läser dem tillsammans.) Att betona - Begreppet kärlek. - Diskussionen om verbal och icke-verbal kommunikation. - Att matchning är en möjlighet, inte ett tvång. - Etik. Speciellt begreppen påverka, manipulera och influera. 1. Hur definierar Maturana kärlek och på vilket sätt är kärlek viktig i människors utveckling? 2. Vad är skillnaden mellan matchning förändringsarbete och annars? 3. Varför är uppdelningen mellan verbal och icke-verbal kommunikation vilseledande, enligt Petitt/Olson? (Se även kapitel 1.) 4. Hur definierar Petitt/Olson begreppet kommunikationskanal? 5. Vad är innebörden av beteendematchning? 6. Vilka beteenden bör man inte matcha? 7. Vad kan man göra om man inte vill matcha i en viss kommunikationskanal? 8. Diskutera begreppet motstånd i förhållande till matchningsbegreppet. 9. Diskutera begreppet upplevelsematchning och vad denna matchning innebär? 10. Vad är förutsättningen för att använda matchning som teknik? 11. Varför kan man inte matcha när man är en åtgärdsagent? 12. Vilka gränser för matchning nämns i O.S.A.? Kapitel 8 De fem riktmärkena - en intervjumodell I Interaktionistiskt förändringsarbete används De fem riktmärkena tillsammans med matchning när man gör sammanhangsmarkering och tillämpar Problemlösningsmodellen. Liksom matchningsmodellen är det en modell som man behöver träna för att kunna behärska.

14. I utredningsarbete är De fem riktmärkena ett effektivt redskap för att få operationella beskrivningar och kan därför användas i utbildningssyfte i detta och närliggande områden. Eftersom språk och ordval är i fokus i kapitel 8 kan kapitlet även användas när begreppet sammanhang diskuteras utifrån kapitel 4. Att betona - Språkets betydelse för våra upplevelser och känslor. - Att alla människor använder sina ord på ett unikt sätt. 1. Vilka fyra kategorier ingår i transformationsgrammatiken? 2. Vilka tre kategorier av substantiv ingår i De fem riktmärkena? 3. Hur resonerar Petitt/Olson när de säger att en familj inte finns? 4. Vad är innebörden av begreppet begränsningar? 5. Om kapitlet läses tillsammans med kapitel 4 och 5: Diskutera begreppet begränsningar i förhållande till begreppen subjektiv hierarki och orsaksförklaringar i Problemlösningsmodellen och begreppet problem när man gör sammanhangsmarkering. 6. På vilket sätt kan generaliseringar vara vilseledande i förändringsarbete? 7. På vilket sätt hur begreppet jämförelser ihop med begreppet antaganden? 8. Diskutera användandet av De fem riktmärkena utifrån matchningsbegreppet och sammanhangsmarkering. 9. Väl ut ett stycke från boken XXX och analysera de centrala idéerna i detta stycke med hjälp av De fem riktmärkena. Avgör sedan om resten av boken tillhandahåller en tillräcklig djupstruktur för att Du skall förstå stycket. Motivera vilket sätt Du tycker eller inte tycker att så är fallet. Kapitel 9 Sammanfattande konversation Det är i kapitel 9 som innehållet från tidigare kapitel knyts samman till en hel modell; det sker dels genom den intervjustruktur som presenteras, dels genom kapitlets diskussion vad man gör efter analysen och om olika interventioner. Det är framförallt de sistnämnda avsnitten som kan användas som en metamodell för olika former av förändringsarbete.

15. Kapitlets inledande diskussion kan tjäna som utgångspunkt för diskussioner om vad förändringsarbete skall ha för ideologisk, politisk och etisk grund. Att betona - Allt förändringsarbete vilar på att någon har gjort ställningstaganden. - Det som är sant är enbart sant så länge det är sant! - Behovet av flexibilitet i förändringsarbete. 1. Diskutera Dina egna idéer om förändringsarbete utifrån författarnas egna ställningstaganden. 2. Föreställ Dig en intervjusituation och beskriv på vilket sätt du följer bokens intervjustruktur? 3. Vad är innebörden av det citat från Milton H. Erickson som Petitt/Olson hänvisar till? 4. Vad anser Du om författarnas uppfattning omvalet av tekniker och metoder? Motivera Dig. 5. Vad är ett samarbetssystem? 6. Beskriv de fyra typer av interventioner som Petitt/Olson redogör för i sin bok? 7. Varför är det viktigt att veta när det är kunskapsinhämtning som en klient behöver och inte något annat? 8. Varför har Petitt/Olson kallat boken för Om svar anhålles? 9. Diskutera boken XXX eller böckerna XXX utifrån de grundidéer som finns i O.S.A. I Din diskussion skall följande begrepp ingå: epistemologi, orsaksförklaringar, patologi, mönster, sammanhangsmarkering, etik och matchning etc. 9. Ge Din personliga åsikt om Interaktionistiskt förändringsarbete. Vad tycker Du om och vad tycker Du inte om? Tack för ditt intresse för boken!