Upphandling av drift gällande gruppbostaden Basunvägen i Sollentuna kommun

Tjänsteutlåtande Monica Prabhakar Utredare 08-579 214 98 2012-11-02 Sidan 1 av 2 Dnr 2012/0205 VON-1 Vård- och omsorgsnämnden Upphandling av drift gällande gruppbostaden Basunvägen i Sollentuna kommun Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden ger avdelningschef för funktionshinder i uppdrag att återkomma med förslag på förfrågningsunderlag för upphandling av drift gällande gruppbostaden Basunvägen Sammanfattning Vid vård- och omsorgsnämndens möte 2010-12-14 hemställde nämnden till kommunstyrelsen om att skapa ett nytt gruppboende enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade på Basunvägen. Enligt lokalförsörjningsplanen som vård och omsorgsnämnden tog beslut om 2011-05-03 finns det ett behov av 8-12 tillkommande bostäder med särskild service per år fram till 2016. Lokalerna beräknas efter nybyggnation vara klara för inflyttning hösten 2014. Kontoret behöver därför i början av 2013 starta en upphandlingsprocess för att klara tidsplanen för start av det nya boendet. Vård- och omsorgskontoret föreslår att vård- och omsorgsnämnden ger kontoret i uppdrag att ta fram ett förslag på förfrågningsunderlag för upphandling av drift gällande gruppbostaden Basunvägen. Förfrågningsunderlaget tas fram i samarbete med kommunens upphandlingsenhet. Mona Zakeri Tf. avdelningschef för funktionshinder Monica Prabhakar Utredare Besök Postadress Turebergshuset 191 86 Turebergs torg Sollentuna Telefon växel 08-579 210 00 Fax reception 08-35 02 90 Internet www.sollentuna.se

Tjänsteutlåtande Monica Prabhakar Utredare 08-579 214 98 2012-11-09 Sidan 1 av 3 Dnr 2012/0268 VON-4 Vård- och omsorgsnämnden Avtalsuppföljning gruppbostad Rotebergsvägen 1 Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden ger avdelningschefen för funktionshinder i uppdrag att i samråd med upphandlingschefen förlänga avtalet med Olivia Vård & Omsorg för driften av gruppbostaden Rotebergsvägen 1 med 3 år. Avtalsförlängningen skall skrivas i juni 2013 under förutsättning att Olivia Vård & Omsorg fortsätter att följa gällande avtal på ett tillfredställande sätt och hörsammar nämndens uppmaningar enligt punkt 2 nedan. 2. Olivia Vård & Omsorg ska inom sex månader redovisa de åtgärder som vidtagits för att förbättra och utveckla de områden som uppmärksammats i avtalsuppföljningen. Sammanfattning Gruppbostaden Rotebergsvägen 1 drivs idag av Olivia Vård & Omsorg. Avtalstiden löper från 2011-02-01-2014-01-31 med möjlighet till 3 + 3 års förlängning. Vård- och omsorgskontorets uppföljning visar att Rotebergsvägen 1 till övervägande del uppfyller de krav som ställts av vård- och omsorgsnämnden i gällande verksamhetsavtal med Olivia Vård & Omsorg. Vård- och omsorgskontoret föreslår vård- och omsorgsnämnden att förlänga avtalet med Olivia Vård & Omsorg för driften av gruppbostaden Rotebergsvägen 1 med 3 år. Bakgrund Gruppbostaden Rotebergsvägen 1 drivs idag av Olivia Vård & Omsorg. Avtalstiden löper från 2011-02-01-2014-01-31 med möjlighet till 3 + 3 års förlängning. Avtalsuppföljning sker ett år innan en eventuell avtalsförlängning ska träda i kraft då det tar ca ett år att upphandla driften. En ny upphandling kan bli aktuell om det vid avtalsuppföljningen skulle framkomma stora brister i verksamheten. Vård- och omsorgskontoret har inför vård- och omsorgsnämndens beslut om fullföljande av avtal följt upp Olivia Vård & Omsorg drift av gruppbostaden Rotebergsvägen 1 genom intervju med verksamhetschef, granskning av Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Tjänsteutlåtande 2012-11-09 Dnr 2012/0268 VON-4 Sidan 2 av 3 social dokumentation, av verksamhetens resultat i Kvalitetsbarometern LSS samt av synpunkter och klagomål, samt lex Sarah. Kontorets bedömning Vård- och omsorgskontoret bedömer att det sammanlagda resultatet av avtalskontrollen påvisar följande utvecklingsområden för Olivia Vård & Omsorgs drift av gruppbostaden Rotebergsvägen 1; Olivia Vård & Omsorg har för Rotebergsvägen 1 väl genomarbetade rutiner och struktur för hur arbetet ska bedrivas. Boendet har dock inte lika tydlig systematisk uppföljning och dokumentation gällande vilka resultat man uppnått för de boende. - Olivia Vård & Omsorg ska för gruppbostaden Rotebergsvägen 1 se till att det för samtliga boende alltid framgår vilka som deltar vid upprättandet av en genomförandeplan samt hur den boende haft inflytande över planeringen. Det ska också framgå när och hur genomförandeplanen ska följas upp. I journal ska framgå när genomförandeplaneringen och uppföljningen av planen ägt rum tillsammans med den boende (*hur den boende fått möjlighet till inflytande över planeringen t.ex. genom god man). Det ska också framgå hur arbetet fortlöper i förhållande till genomförandeplanen och mål. Vård- och omsorgskontoret bedömer att gruppbostaden Rotebergsvägen 1 till övervägande del uppfyller de krav som ställts av vård- och omsorgsnämnden i gällande verksamhetsavtal med Olivia Vård & Omsorg. Vård- och omsorgskontoret föreslår vård- och omsorgsnämnden att förlänga avtalet med Olivia Vård & Omsorg för driften av gruppbostaden Rotebergsvägen 1 med 3 år. Avtalsförlängningen skall skrivas i juni 2013 under förutsättning att Olivia Vård & Omsorg fortsätter att följa gällande avtal på ett tillfredställande sätt och hörsammar nämndens uppmaningar gällande förbättrings- och utvecklingsåtgärder. Åtgärderna ska redovisas till vård- och omsorgskontoret inom sex månader. Mona Zakeri Tf. avdelningschef för funktionshinder

Tjänsteutlåtande 2012-11-09 Dnr 2012/0268 VON-4 Sidan 3 av 3 Bilagor 1. Rapport avtalskontroll Rotebergsvägen 1 Expediering: Olivia Vård & Omsorg Vendevägen 85A 182 91 DANDERYD Förvaltningschef Magnus Widén Tf. avdelningschef för funktionshinder Mona Zakeri Avdelningschef för stöd och utveckling Katarina Salomonsson Verksamhetscontroller Patrik Rosin Utredare Monica Prabhakar Akt

Sidan 1 av 26 Dnr 2012/0268 VON-5 Diariekod: Diariekod: 711 Vård- och omsorgsnämnden Rapport avtalskontroll Rotebergsvägen 1 1. Sammanfattning Vård- och omsorgskontoret har inför vård- och omsorgsnämndens beslut om fullföljande av avtal följt upp Olivia Vård & Omsorg AB drift av Rotebergsvägen 1 genom en intervju med verksamhetschef samt granskat dokumentation. Vård- och omsorgskontoret bedömer att Olivia Vård & Omsorg för Rotebergsvägen 1 till övervägande del uppfyller de krav som ställs i avtalet. Det sammanlagda resultatet av avtalskontrollen påvisar följande ut veckl i ngsområden; Olivia Vård & Omsorg har för Rotebergsvägen 1 väl genomarbetade rutiner och struktur för hur arbetet ska bedrivas. Boendet har dock inte lika tydlig systematisk uppföljning och dokumentation gällande vilka resultat man uppnått för de boende. Olivia Vård & Omsorg ska för gruppbostaden Rotebergsvägen 1 se till att det för samtliga boende alltid framgår vilka som deltar vid upprättandet av en genomförandeplan samt hur den boende haft inflytande över planeringen. Det ska också framgå när och hur genomförandeplanen ska följas upp. I journal ska framgå när genomförandeplaneringen och uppföljningen av planen ägt rum tillsammans med den boende (*hur den boende fått möjlighet till inflytande över planeringen t.ex. genom god man). Det ska också framgå hur arbetet fortlöper i förhållande till genomförandeplanen och mål. 2. Bakgrund Vård- och omsorgskontoret har följt upp Olivia Vård & Omsorg AB drift av Rotebergsvägen 1. 3. Syfte Syftet med avtalskontrollen gällande Rotebergsvägen 1 är att ge underlag för vård- och omsorgsnämndens beslut om fullföljande av avtal. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Sidan 2 av 26 4. Metod 4.1 Urval Uppföljningen omfattar Rotebergsvägen 1 som drivs av Olivia Vård & Omsorg AB på uppdrag av vård- och omsorgsnämnden i Sollentuna kommun. Enhet Verksamhetschef Utförare Avtalsperiod Rotebergsvägen 1 Monique Nilsfors Olivia Vård & Omsorg AB 2011-02-01 till och med 2012-01-31 med möjlighet till 3 + 3 års förlängning 4.2 Tillvägagångssätt Avtalskontrollen av gruppbostaden Rotebergsvägen 1 utgår från följande uppföljningar: a. Intervju med verksamhetschef och granskning av dokumentation utifrån frågemall b. Granskning av social dokumentation gällande samtliga boende utifrån bifogad granskningsmall c. Granskning av verksamhetens resultat i Kvalitetsbarometern LSS d. Granskning av synpunkter och klagomål, samt lex Sarah gällande verksamheten. Frågemallen är graderad i en svarsskala med alternativen: Ja, helt (2 poäng). För bedömningen krävs att planen eller rutinen finns upprättad, att den används av personalen i det dagliga arbetet och att den i regel är känd av brukarna, legal företrädare och/eller anhöriga. För bedömning gällande bemanning, utbildning och kompetens krävs skriftligt underlag som är relevant och gällande. Ja, delvis (1 poäng). För bedömningen krävs att planen eller rutinen finns men att övriga kriterier inte behöver vara uppfyllda. Nej, saknas (0 poäng). Bedömningen gäller för planer och rutiner som boendet inte har upprättat och inte arbetar utifrån. 5. Resultat frågemall 5.1 Övergripande resultat i siffror Tabellen nedan är en övergripande bild över utfallet av efterfrågade planer och rutiner.

Sidan 3 av 26 Lodrätt i tabellen framgår fråga 1 till 55 i den granskningsmall som ligger till grund för kontrollen. Vågrätt i tabellen framgår resultatet för Rotebergsvägen 1 i graderingen. GRADERING POÄNG: TOTAL POÄNG: Ja, helt (= 2 poäng) Ja, helt = 118 poäng Ja, delvis (= 1 poäng) Ja, delvis = 59 poäng Nej, saknas (= 0 poäng) Nej, saknas = 0 poäng Lodrätt = Fråga 1 till 55 Vågrätt = Rotebergsvägens resultat Enhet Enhet Enhet Fråga T Fråga T Fråga 1 2 19 2 39 2 2 1 20 2 40 2 3 2 21 2 41 2 4 2 22 2 42 2 5 2 23 2 43 2 6 1 24 2 44 2 7 2 25 2 45 2 8 2 26 2 46 2 8:1 2 27 2 47 2 8:2 2 28 2 48 2 9 2 29 2 49 2 10 2 30 2 50 2 11 2 31 2 51 2 12 2 32 2 52 2 13 2 33 2 53 2 14 2 34 2 54 1 15 2 35 2 55 2 16 2 36 2 56 2 17 2 37 2 57 2 18 2 38 2 Sa: 115

Sidan 4 av 26 5.2 Resultat frågeområden och frågor Helhetssyn Vision och mål 1. Finns vård- och omsorgsnämndens vision och mål för bostad med särskild service lätt tillgängliga för personal och de boende (legala företrädare) på boendet? I samband med uppstart hade boendet en utbildningsdag för samtlig personal där man gick igenom gällande driftsavtal, inklusive nämndens vision och mål. Boendet har gällande avtal tillgänglig i en pärm för personalen och går igenom vision och mål i samband med introduktion av ny personal. Kvalitetsbärande begrepp i driftsavtalet såsom självbestämmande, integritet, kontinuitet m.m. har brutits ner i de boendes individuella planer och enhetens styrdokument. Boendet har dock inte fått del av vård- och omsorgsnämndens nya vision och mål. 2. Har boendets ledning och personal kännedom om vård- och omsorgsnämndens vision och mål? Bedömning: Ja, delvis Boendet har implementerat vård- och omsorgsnämndens mål som gällde i samband med uppstarten. Boendet har inte fått del av vårdoch omsorgsnämndens nya vision och mål. 3. Har boendets ledning och personal kännedom om vård- och omsorgsnämndens kval Hetsområden? Vård- och omsorgsnämndens gällande kvalitetsområden finns reglerade i driftsavtalet för boendet och som man implementerat så som beskrivs ovan. Dokumentation 4. Har boendet introduktion, utbildning och fortbildning för sina medarbetare i social dokumentation?

Sidan 5 av 26 Boendets verksamhetschef har lokal introduktion för personalen i Olivia Omsorgs ledningssystem inom vilket social dokumentation ingår. På boendet dokumenterar man både i ett papperssystem för social dokumentation och i ett digitalt system, men man skriver ut och sparar digitala handlingar också i pappersakter. Förutom verksamhetschefen finns det också en dokumentationsansvarig inom personalen som har till uppgift att handleda i vad och hur man ska dokumentera. 5. Har boendet rutiner för upprättande och löpande utveckling av genomförandeplaner och social journal? Boendet har parallella system för genomförandeplaner och social journal, men arbetar för att gå över helt till det digitala systemet för genomförandeplan, daganteckningar och social journal. 6. Har boendet rutiner för hur dokumentation ska förvaras samt för gallring av dokumentation? Bedömning: Ja, delvis Boendet behåller pappersjournal i två år, men scannar också journalen och arkiverar handlingar digitalt. Daganteckningar destrueras när man överför dem till social journal. Boendet har inte rutiner för att hantera personer födda 5, 15 och 25. Boendet har inte fått ta del av vård- och omsorgskontorets dokumenthanteringsplan. 7. Har boendet rutiner for information om att man dokumenterar och den boendes rätt till insyn i samtlig dokumentation i personakten? Samtliga boende har god man varav fem av de boende har samma god man. Boendet har rutin att gå igenom med god man/anhöriga om vilken information man vill ha och hur man vill vara delaktiga. Varje månad har boendet som rutin att skicka kopia på den sociala journalen till god man. Boendet bjuder in till gem ensamhetsträffar två gånger per år, samt i samband med högtider och födelsedagar.

Sidan 6 av 26 Kontinuitet Omvårdnad 8. Har boendet rutiner för att säkerställa att omvårdnaden utformas utifrån den boendes personliga behov och önskemål? Boendet har en genomförandeprocess som utgår från genomförandeplanerna. Det finns individuella rutiner för de boende under hela dygnet alla dagar om året. Den boendes stödperson (2:e stödperson) ansvarar för att hålla rutiner aktuella, föra fram den boendes önskemål på planeringsmöten och att planera den boendes praktiska aktiviteter samt kultur- och fritidsaktiviteter. 8.1 Har boendet individuell planering och mål för samtliga boende gällande primär ADL (ex. att äta, sköta personlig hygien, att kommunicera)? Grunden för den individuella planeringen av ADL är genomförandeplanerna och de därutifrån formade individuella rutinerna. 8.2 Har boendet individuell planering och mål för samtliga boende gällande sekundär ADL (ex. boende, fritid)? Se ovan. 9. Har boendet rutiner att säkerställa att omvårdnaden kontinuerligt anpassas efter rådande omständigheter och den boendes aktuella situation? Boendet är bemannat i enlighet med avtalet under hela dygnet alla dagar om året. Verksamhetschefen finns på plats vardagar. Rutin finns med s.k. boendeprotokoll för att hantera gällande situation för de boende och vad som ska ske och göras under dagen. Stödpersonerna har tillsammans med verksamhetschefen ansvar för information till boendeprotokollct. Boendet anpassar endera med

Sidan 7 av 26 ordinarie personal endera tar man in vikarier vid boendes sjukdom, semester eller medföljande personal. 10. Har boendet rutiner för att säkerställa att den boendes omvårdnad utförs av så få personer som möjligt? Det är i första hand 1 :a och 2:e stödperson som ansvarar för stödet till den boende. Boendet arbetar också med en modell där den boende får välja vem han vill få stöd från i ett visst moment eller för en längre period. De boende som inte har förmågan att välja väljer personalen åt så att stödpersonen utför det mesta av insatserna. Stödperson 11. Har samtliga boende en stödperson i personalgruppen? Samtliga har stödperson och vice stödperson. 12. Har boendet ett specificerat uppdrag för vad det innebär att vara stödperson? Boendet har uppdrag för stödperson och som utgör en viktig del av arbetsmodellen. 13. Har boendet utbildning för personalen gällande uppdraget som stödperson? Verksamhetschefen går igenom uppdraget med stödpersonen. Boendet har också haft utbildning för stödpersonerna i uppdraget från huvudmannen, Olivia Omsorg. 14. Har boendet rutiner för hur den boende ska gå tillväga för att byta stödperson (vid behov)?

Sidan 8 av 26 Boendet har gjort en kartläggning över hur och vem den boende väljer som stödperson. Utifrån den boendes val och/eller behov (för den som inte kan skilja personalen åt) har man matchat personalens kompetens med den boendes önskemål och behov. På personalmöten går man igenom hur det fungerar mellan den boenden och stödpersonen. En gång per år har man en större uppföljning av stödpersonsuppdragen. I praktiken har både boende och personal tagit initiativ till stödpersonsval och byten. Inflytande och delaktighet Stöd i boendet 15. Har boendet rutiner för att stödja den boende i att utforma sin lägenhet efter egna önskemål och behov? Boendet hade begränsad skriftlig information att utgå ifrån men har tillfrågat personal, god man, anhöriga och andra som haft kontakt med den boende för att få information om tycke och smak. Boendet har vid utformandet av lägenheterna vid möblering utgått från den boendes rörelseförmåga, vad den boende tycker om, samt vilken ordning den boende vill ha (t ex vill man lätt ha uppsikt över sina tillhörigheter). Habiliteringen har också varit behjälplig med anpassningar och hjälpmedel. 16. Har boendet rutiner för att stödja den boende i planeringen av mat och måltider, samt stöd vid inköp, förberedelser och tillagning? Boendet storhandlar idag sin mat på internet. Man har tidigare storhandlat med de boende på stormarknad, men aktiviteten fungerade inte så bra. De boende småhandlar istället med personal på helgerna. De boende är dock med och packar upp varor in i skåp, kyl och frys. Boendet har ett system med sex veckors meny som bygger på vad de boende gillar. I början testade man många olika rätter, kryddning m.m. för att ta reda på vad de boende gillar för mat. Maten tillagas av ekologiska råvaror så långt det är möjligt och på plats av personalen. Maten tillagas i det gemensamma köket och ibland även hos de boende som vill äta själva. Det är mest husmanskost som serveras. De boende kan välja att äta med stöd av personal i sin lägenhet eller gemensamt i boendets matsal. De boende är endast i begränsad utsträckning delaktiga själva i

Sidan 9 av 26 matlagningen. Samtliga boende är uppväxta på institution. Boende kan ibland välja att äta middag tillsammans i varandras lägenheter. 17. Har boendet rutiner för att stödja den boende när han/hon vill stiga upp respektive gå att lägga sig? De boende har schema som utgår från när man brukar vakna, hur lång tid man behöver ha för att hinna förberedelserna inför färd mot daglig verksamhet, samt när man brukar vilja och behöver gå att lägga sig för att orka med nästakommande dag. De boende har svårigheter med tidsuppfattning och behöver hjälp med rutiner och hjälpmedel för när det är dags att sova respektive gå upp. 18. Har boendet rutiner för att stödja den boende för att kunna sköta hushållsarbete som t.ex. tvätt och städning? De boende går in med sin tvätt till tvättstugan. Personalen har pedagogisk städning tillsammans med de boende. Personalen har en gång i veckan storstädning i lägenheterna utan de boende. Detta eftersom de boende har svårt med momenten och riskerar halka osv. Storstädning genomförs någon gång till några gånger per år. 19. Har boendet rutiner för att stödja den boende för att kunna sköta inköp av olika slag, samt bank- och postärenden? De boende har egna plånböcker. God man sköter helt bank- och postärenden. Boende har handkassa. Arbete och fritid 20. Har boendet rutiner för att bistå den boende i förberedelser inför arbete/daglig verksamhet samt vid hemgång från arbete/daglig verksamhet?

Sidan 10 av 26 De boende har kontaktböcker för information mellan daglig verksamhet och boendet. Boendets personal har varit på besök på daglig verksamhet. Daglig verksamhet delger sin veckoplanering så att boendet kan anpassa utifrån deras schema. 21. Har boendet rutiner för att uppmuntra den boende till ett aktivt samhällsliv samt kultur- och fritidsaktiviteter? Boendet har en aktivitetsplanering (se ovan). Boende deltar med stöd av personal på dans i Järfälla, Fryshuset m.fl. anordnare. Man har gått på bio och åkt på konserter. Flera av de boende har dock svårt att sitta ner och lyssna på musik och därför har man ordnat med musik på gruppbostaden. På helgerna och semester går man på promenad eller åker på utflykt. De boende är äldre och man har fått anpassa aktiviteterna därutifrån. 22. Har boendet rutiner för att säkerställa att den boende får möjlighet till medföljande personal för att tillgodose behov och önskemål gällande kultur- och fritidsaktiviteter? Boendet anpassar bemanningen så att personal medföljer. 23. Har boendet rutiner för att säkerställa att den boende får möjlighet till högtids-, helg- och sommarsemester med aktiviteter och upplevelser utifrån behov och önskemål? Boendet firar alltid de boendes födelsedagar, högtider och storhelger. Man bjuder in god man, kontaktpersoner och om det finns anhöriga. Boendet anordnar semesterresor individuellt och för de som vill och kan åka tillsammans. Sommaren var man t.ex. en vecka i Stockholms skärgård. Samverkan 24. Har boendet rutiner för samverkan med den boendes anhöriga och legala företrädare?

Sidan 11 av 26 Boendet har haft som rutin att skicka ut social dokumentation till god man varje månad, samt ekonomisk och övrig information enligt överenskommelse. De boende har huvudsakligen vuxit upp på institution och har ett begränsat socialt nätverk och kontakt med anhöriga. God man har en mycket viktig funktion tillsammans med de boendes kontaktpersoner. 25. Har boendet rutiner för samverkan med den boendes arbete/dagliga verksamhet? Se ovan. 26. Har boendet rutiner för samverkan med kommunens LSShandläggare? Boendet har rutiner och har kallat LSS-handläggarna till nätverksmöte. Två LSS-handläggare har besökt enheten sedan uppstart. Boendet konstaterar att det har varit mycket omorganisation på vård- och omsorgskontoret och lite information. Det har därför varit svårt att få till en samverkan. Ingen av de boende har t.ex. ett individuellt uppdrag utifrån biståndsbeslutet om särskilt boende. Däremot har boendet deltagit vid upprättande av individuell plan. Tillgänglighet Inflyttning 27. Har boendet rutiner för inflyttning till respektive avflyttning från boendet? Boendet hade inför uppstart en checklista och rutin för hur man arbetar med inflyttning respektive avflyttning från boendet. 28. Har boendet informationsmaterial och rutiner för hur man beskriver verksamheten för den boende (legal företrädare)? Bedömning: Ja, helt

Sidan 12 av 26 Boendet har en välkomstbroschyr "Välkommen till Rotsundagårdsvägen 1" med information om verksamheten och kontaktuppgifter. Det finns också information på företagets hemsida. Boendet bjuder in god man till personalkonferenser. Anpassning 29. Har boendet rutiner för att säkerställa att gemensamma utrymmen är tillgängliga för alla boende och ger möjlighet till sociala kontakter? Samtliga boende har tillgång till de gemensamma utrymmena och gruppbostaden är anpassad utifrån de boendes behov. 30. Har boendet tydliga scheman för de boende om vilken personal som är i tjänst? Bedömning: Ja, helt Kommentar: De boende har möjlighet att välja personal. Det finns bildschema på personal. De boende har i sina lägenheter personliga hjälpmedel för att veta vem som är i tjänst. Har boendet tydliga rutiner för hur personalen under hela dygnet är nåbar för de boende? Bedömning: Ja, helt Kommentar: Personal ronderar på natten. Boendet är alltid bemannat. Det finns individuella nattrutiner för samtliga boende. Det finns ep-larm för boende i behov av det. Har boendet rutiner för att schemalägga personalens arbetstider på ett sådant sätt att de boendes behov och önskemål tillgodoses? Bedömning: Ja, helt Kommentar: Boendet schemalägger utifrån en tvåveckors planering, samt en löpande planering. Boendet har god tillgång till vikarier.

Sidan 13 av 26 33. Har boendet rutiner för att under hela dygnet anpassa antalet personal till de boendes aktuella behov? Se ovan. Självbestämmande och integritet Självbestämmande 34. Har boendet rutiner för att och hur personalen ska respektera och försöka förstå den boendes vilja? Boendet arbetar med genomförandeplanering och kartläggning av de boendes behov och önskemål. Till verksamheten har boendet kopplat en handledare som arbetar med tillämpad beteendeanalys och som man träffar en gång per månad. Man har arbetat med bildstöd, teckenstöd, teckenkommunikation, seriesamtal och sociala berättelser på enkel nivå. Det övergripande målet har varit att arbeta för att de boende ska visa personalen vad de vill. Man har arbetat för att tydliggöra vad som ska ske och att för de boende ska kunna välja och välja bort. 35. Har boendet rutiner för hur den boende i omvårdnaden ska få utrymme att använda sina fysiska, intellektuella, emotionella och sociala förmågor? Bedömning: Frågan går inte att bedöma. Frågan utgår. Integritet 36. Har boendet rutiner för att säkerställa att den boende bemöts på ett sådant sätt att den personliga integriteten upprätthålls? Boendet har rutiner för hur personalens ska förhålla sig inom gruppbostaden och de boendes egna lägenheter gällande bemötande och integritet.

Sidan 14 av 26 37. Har boendet rutiner för att säkerställa att den boendes integritet alltid respekteras i bostaden/lägenheten? Se ovan. Olivia Omsorg har en värdegrund för hur man ska bemöta de boende. 38. Har boendet rutiner för att säkerställa att användandet av gemensamhetsutrymmena utgår från den boendes önskemål och behov av gemenskap? Se ovan. Boendet är inomhus alltid olåst men personal ska finnas tillhands i gemensamhetsutrymmena för säkerheten för samtliga boende. Synpunkter och klagomål 39. Har boendet rutiner för synpunkts- och klagomålshantering? Boendet har efterfrågad rutin. 40. Har boendet rutiner för att använda synpunkter och klagomål för att förebygga fel och brister, utveckla verksamheten och identifiera nya och ej tillgodosedda behov? I första hand är det verksamhetschefen som svarar gällande synpunkter och klagomål. Återkoppling till den klagande inom en vecka. Beroende på vad klagomålet gäller går verksamhetschefen igenom ärendet på personalmöte, förändrar rutin eller informerar företagets ledning för ytterligare åtgärder såsom mer omfattande reformarbete eller lex Sarah. 41. Har boendets medarbetare kunskap om 24a -f LSS (lex Sarah)? Bedömning: Kommentar: Ja, helt

Sidan 15 av 26 Information om lex Sarah finns tillgängligt och verksamhetschefen har gått igenom med personalen. 42. Har boendet rutiner för att rapportera risk för eller missförhållanden enligt 24a -f LSS (lex Sarah)? Rutin finns för rapportering och anmälan enligt lex Sarah. 43. Har boendets medarbetare kunskap om sekretess och tystnadsplikt? Information finns tillgänglig och verksamhetschefen går igenom med personalen i samband med nyintroduktion eller förändringar. 44. Har boendet rutiner för att säkerställa sekretess och tystnadsplikt? Boendet har rutin och särskild blankett. Övrigt Säkerhet 45. Har boendet säkra rutiner för hantering av de boendes nycklar? De boende har sina nycklar i sina lägenheter. Det finns också nycklar nere i servern. 46. Har boendet säkra rutiner gällande hjälpmedel och medicintekniska produkter? Verksamhetschefen är utbildad sjukgymnast och har ett nära samarbete med Habiliteringen gällande hjälpmedlen såsom rollator, rulstol, toasits med handtag, duschstol, IT-hjälpmedel m.m.

Sidan 16 av 26 47. Har boendet upprättat en gällande kris- och beredskapsplan för verksamheten? Boendet har efterfrågad plan. 48. Bedriver boendet systematiskt brandskyddsarbete enligt riktlinjer från kommunens räddningstjänst? Boendet har använt kommunens nätbaserade utbildning. Boendet har haft tillsyn från Brandkåren Attunda och man har ett systematiskt brandskyddsarbete. 49. Har boendet en plan för att minimera negativ miljöpåverkan avseende miljöaspekter till livsmedelsanvändning och kemiska produkter för renhållning? Olivia Omsorg har en miljöhandbok som boendet tillämpar gällande källsortering, uppladdningsbara batterier, miljövänliga produkter m.m. Man åker till återvinningsstationen. Bemanning och Kompetens 50. Har boendet den bemanning som utlovats i utför arens anbud (mall för bemanning bifogas)? Boendet har den täthet som utlovats i anbudet gällande bemanning. 51. Uppfyller samtliga personal kravet gällande adekvat utbildning och/eller erfarenhet som kan jämställas med vårdbiträdesutbildning, omvårdnadsprogrammet eller motsvarande (mall för utbildningsnivå bifogas)? Bedömning: Kommentar: Ja, helt Se bifogad bilaga.

Sidan 17 av 26 52. Har boendel rutiner för alt säkerställa atl personalen behärskar det svenska språket i I al och sb-ift? Boendet har medarbetare som har svårigheter att uttrycka sig i tal och skrift, men som får stöd och det har inte varit ett problem för verksamheten. Vid nyanställning ska den ansökande skriva ett personligt brev, ett CV och genomgå en muntlig anstäl lni ngsintervj u. 53. Har boendet rutiner för att säkerställa atl personalen behärskar de kommunikationssätt som krävs för att kunna tolka, förtydliga och förmedla del den boende vill kommunicera? Bedömning: Ja, delvis Oliva Omsorgs anbud omfattar hur personalen inom ram för verksamheten ska arbeta och behärska ett stort antal pedagogiska metoder och arbetsmodeller för att kunna tolka, förtydliga och förmedla det den boende vill kommunicera. I stora drag arbetar boendet såsom man beskrivit i anbudet. Anbudets utfästelser om personalens pedagogsiska fortbildning och utbildning sätts i nivå till minst tre utbildningsdagar per år. I förhållande till frågeställningen har boendet arbetat aktivt. Personalen har gått en utbildning i bild och kommunikation, teckenstöd och objektstöd. Habiliteringen har hjälpt till med att utarbeta en kommunikationsmall med tecken och har gått informerat om kognitivt stöd. Boendet har haft en arbetsterapeut som har föreläst om kognitivt stöd. Boendet framhåller att man tog över outbildad personal med stort kunskapsbehov. Boendet har också en handledare som arbetar konsultativt och utbildar personalen en gång per månad. Frågan är svår att bedöma eftersom boendet har arbetat aktivt för att säkerställa möjligheten till kommunikation för de boende men inte har en systematisk dokumentation gällande uppnådda resultat. 54. Uppfyller samtliga personal kravet gällande grundläggande kunskaper om matlagning, livsmedelshygien och matens betydelse för de boende? Olivia Omsorg har en handbok för mat och måltider, livsmedelshygien, vad som är bra mat osv. Boendet har egenkontroll

Sidan 18 av 26 med att mäta temperatur i kyl och frys, livsmedelshygien osv. Boendet har kartlagt vad de boende tål och tycker om gällande mat och måltider. 55. Har personalen erbjudits och deltagit i fortbildning, utbildning och handledning i den utsträckning som utlovats i utförarens anbud? Boendet har genomfört viss pedagogisk fortbildning och utbildning, samt har handledning en gång per månad. Anbudet från Oliva Omsorg omfattar minst tre dagars fortbildning per personal och år. Ledningssystem 56. Har boendet ett för enheten tillämpligt ledningssystem för kvalitet enligt gällande författningar? Olivia Omsorg har anpassat sitt ledningssystem utifrån den nya föreskriften från Socialstyrelsen. 57. Har personalen kunskap och kännedom om ledningssystemet? Olivia Omsorg en online handbok för företagets ledningssystem. Boendet har skrivit ut delar av ledningssystemets rutiner och blanketter så att det finns tillgängligt i de boendes pärmar och i personalens pärmar. 5.3 Förvaltningens bedömning frågemall Vård- och omsorgskontoret bedömer att: Olivia Vård & Omsorg AB för Rotebergsvägen 1 till övervägande del uppfyller de krav som ställs i avtalet. Olivia Vård & Omsorg AB har för Rotebergsvägen 1 väl genomarbetade rutiner och struktur för hur arbetet ska bedrivas. Boendet har dock inte lika tydlig systematisk uppföljning och dokumentation gällande vilka resultat man uppnått för de boende.

Sidan 19 av 26 5.4 Resultat dokumentation 5.4.1 Metod 5.4.1.1 Urval Sammanlagt har 6 personakter granskats på Gruppbostaden Rotsundsgårdsvägen 1. Resultat redovisas nedan. 5.4.1.2 Tillvägagångssätt Verksamhetscontrollern har granskat social dokumentation utifrån en granskningsmall som ligger till grund för nedanstående rapport. Granskningsmallen är graderad i bedömningarna: Ja, helt Ja, delvis Nej, saknas 5.4.2 Övergripande resultat dokumentationskontroll i siffror Tabellen nedan är en övergripande bild över utfallet av kontrollerade 6 personakter. Lodrätt i tabellen framgår fråga 1 till 32 i den granskningsmall som ligger till grund för kontrollen {Fråga 1-7 = personakt, Fråga 8-15 = genomförandeplan, Fråga 16-25 = journal). Vågrätt i tabellen framgår Gruppbostaden Rotebergsvägen 1 resultat i graderingen. Lodrätt = Fråga I till 32 Vågrätt = Enhetens resultat RESULTATS Ja, helt Ja, delvis Nej, saknas FRÅGA 1 6 0 0 2 6 0 0 3 6 0 0 4 6 0 0 5 0 0 6 6 6 0 0 7 2 4 0 8 6 0 0 9 6 0 0 10 0 6 0 11 6 0 0 12 5 0 1 13 5 0 1

Sidan 20 av 26 14 6 0 0 15 4 1 i 16 3 0 3 17 4 1 1 18 1 5 0 19 6 0 0 20 0 0 6 21 4 0 2 22 0 0 6 23 1 1 4 24 6 0 0 25 0 0 6 5.4.3 Resultat dokumentationskontroll per frågeområde och fråga Personakt Framgår den enskildes personuppgifter personakten (fråga 1)? (persnr, namn, adress) i I samtliga granskade personakter framgick helt den enskildes personuppgifter. Har den enskilde god man eller förvaltare (fråga 2)? Samtliga boende har god man. Framgår det i personakten om den enskilde har god man eller förvaltare (fråga 3)? Det framgår i personakterna att och vem den boende har som god man. Har den enskilde namngiven kontaktman eller stödperson i verksamheten (fråga 4)7 Samtliga boende har namngiven stödperson i verksamheten. Finns det i personakten ett aktuellt och gällande uppdrag LSS/SoL (fråga 5)?

Sidan 21 av 26 Det saknas LSS-uppdrag från vård- och omsorgskontoret för samtliga boende. Förekommer expertutlåtanden i personakten (psykolog, läkare, sjukgymnast, specialpedagog m.fl.) (fråga 6)? I samtliga personakter finns det många medicinska och paramedicinska expertutlåtanden. Finns det en levnadsberättelse eller motsvarande personlig upprättad gällande den enskilde (fråga 7)? information I två personakter finns en mer omfattande levnadsberättelse och personlig information upprättad. Medan det i fyra akter finns kort beskrivet vilka institutioner den boende bott på samt under vilka årtal, medan annan personlig information huvudsakligen rörde den boendes aktuella situation. Levnadsberättelse är en frivillig uppgift för den enskilde. Genomförandeplan Finns det i personakten en aktuell genom förandeplan med utgångspunkt i uppdrag LSS/SoL från beställaren (fråga 8)? I samtliga sex personakter finns en helt aktuell genomförandeplan. Planerna har dock inte utgångspunkt i LSS-uppdrag från beställaren eftersom det saknas LSS-uppdrag från vård- och omsorgskontoret. Boendet har istället utgått från individuella planer och andra dokument gällande den enskilde när man upprättat genomförandeplan. Socialstyrelsen (2008) framhåller att grunden för dokumentation hos den som svarar för det praktiska genomförandet av en insats är de uppgifter som lämnats av den beslutande nämnden. Vilka uppgifter som därutöver behöver dokumenteras beror på vilken insats det gäller och omständigheterna i det enskilda fallet. När det gäller skyldigheten att dokumentera själva genomförandet av en insats är det viktigt att dokumentationen inte bara visar vad som faktiskt görs utan också hur situationen utvecklas för den enskilde. Det är en fördel om dokumentationen så långt möjligt är standardiserad i någon form för att förbereda och underlätta för en uppföljning vid ett senare tillfälle. Socialstyrelsen (2008) anger vidare att syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som

Sidan 22 av 26 ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. En genomförandeplan bedöms också kunna underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats genom att den används som utgångspunkt för vad som bör antecknas i journalen. Framgår det av genomförandeplanen (fråga 9)7 vilka mål som gäller för insatsen I samtliga sex genomförandeplaner finns mål angivna. Målen utgår från den boende men LSS-uppdrag saknas. Socialstyrelsen (2008) anger gällande mål i genomförandeplanen att det är viktigt att målen är individuellt utformade och bygger vidare på de mål som redan har fastställts för insatsen under handläggningen av ärendet. Det är ofta lämpligt att målen i en genomförandeplan har en tydlig koppling till den enskildes vardagssituation och ger uttryck för vad som är önskvärt och realistiskt att uppnå i fråga om den enskildes förmåga att t.ex. klara ett självständigt boende, skapa och upprätthålla sociala kontakter. För att uppnå målen är det viktigt att tillsammans med den enskilde välja metoder som syftar till att lära, träna, stödja eller uppmuntra vissa aktiviteter eller funktioner hos honom eller henne. Exempel på konkreta målformuleringar är; att upprätthålla förmågan, att delta i, åter kunna. Oavsett vilka mål det gäller är det viktigt att de är konkreta och formuleras på ett sätt som gör att de kan följas upp. Utgår målen i genomförandeplanen från nämndens utredning gällande den beviljade insatsen (fråga 10)7 De granskade genomförandeplanerna utgår inte från LSS-uppdrag eftersom det saknas. Boendet har istället utgått från individuella planer och andra dokument gällande den enskilde när man upprättat genomförandeplan. Framgår det av genomförandeplanen genomföras (fråga 11)7 när och hur insatsen ska Det framgår i genomförandeplanerna när och hur insatserna ska genomföras. Framgår det av genomförandeplanen om den enskilde haft inflytande över planeringen av genomförandet av insatsen (fråga 12)7 I fem granskade genomförandeplaner framgår att den enskilde haft inflytande över planeringen av genomförandet av insatsen.

Sidan 23 av 26 Framgår det av genomförandeplanen planeringen (fråga 13)? vilka personer som deltagit i I fem granskade genomförandeplaner framgår vilka personer som deltagit i planeringen. Framgår det av genomförandeplanen när planen fastställts (fråga 14)? I samtliga genomförandeplaner framgår när planen fastställts. Framgår det av genomförandeplanen (fråga 15)? när och hur planen ska följas upp I fyra granskade genomförandeplaner framgår när men inte hur planen ska följas upp och i en genomförandeplan framgår det under vilken period uppföljning ska ske. Journal Framgår del av journalen när det upprättades en genomförandeplan utifrån den beslutade insatsen (fråga 16)? I tre av de granskade journaler framgår när man upprättat en genomförandeplan utifrån den beslutade insatsen. Framgår det i journalen när genomförandeplanen reviderats (fråga 17)? har följts upp och I fyra av de granskade journalerna framgår när genomförandeplanen följts upp och reviderats och i en plan framgår det delvis. Genomförandeplanen är den plan som beskriver hur en insats praktiskt ska genomföras. Planen bör sålunda kunna effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats genom att den används som utgångspunkt för vad som bör antecknas i journalen. Därför är det viktigt att det tydligt framgår när planen har följts upp och reviderats, eftersom det kan innebära en förändring i hur insatsen ska utföras. Journalen är den del av personakten där anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende och genomförande av insatser görs kontinuerligt och i kronologisk ordning. Socialstyrelsen (2006) ger allmänt råd om att information om när genomförandeplanen har följts upp och reviderats bör föras och framgå i journal.

Sidan 24 av 26 Framgår det i journalen om den enskildes behov har förändrats 18)? (fråga I en journal framgår det att den enskildes behov har varaktigt förändrats och i fem journaler framgår att behoven delvis förändrats. Bedömningen delvis gäller eftersom det av beskrivningarna i journal framgår att den enskilde råkat ut för förändring i hälsotillstånd, sjukdom eller lärt sig att hantera och påverka betydelsefulla situationer i sin vardag, men varaktighet är svårt att bedöma. Socialstyrelsen (2008) slår fast att det är viktigt att dokumentera om den enskildes behov förändras. Systematiska bedömningsinstrument kan i detta sammanhang vara ett värdefullt hjälpmedel i arbetet att beskriva i vilka avseenden behoven har förändrats. Socialstyrelsen framhåller också att dokumentationen bör utvisa om den beslutande nämnden har kontaktats med anledning av att den enskildes behov har förändrats. Ett viktigt syfte med dokumentationen är att värna om den enskildes rättsäkerhet, d v s att den enskilde får en korrekt handläggning av ärendet och i förekommande fall en insats av god kvalitet. Framgår det i journalen vilka åtgärder som vidtagits om den enskildes behov förändrats (fråga 19)? I samtliga granskade journaler framgår det vilka åtgärder som vidtagits som en följd av att den enskildes behov förändrats. Framgår det av journalen om det har inträffat omständigheter som medfört att insatsen inte har kunnat genomföras som planerat (fråga 20)? Det framgår inte av granskade journaler huruvida det inträffat omständigheter som medfört att insatsen inte har kunnat genomföras som planerat. Framgår det av journalen vad som har uppnåtts i förhållande till uppsatta mål i genomförandeplanen (fråga 21)? I fyra av de granskade journalerna framgår vad som uppnåtts i förhållande till uppsatta mål i genomförandeplanen. Framgår det i journalen om anmälan gjorts enligt 14 kap. 7 SoL eller 24 f LSS (lex Sarah) (fråga 22)? Det framgår inte i de granskade journalerna om anmälan gjorts enligt 24 f LSS (lex Sarah).

Sidan 25 av 26 - Någon information om anmälan enligt 24 f LSS har inte heller inkommit till vård- och omsorgsnämnden gällande Rotebergsvägen 1. Framgår det i journalen om det inkommit klagomål mot insatsen och vad som har gjorts åt saken (fråga 23)? Det framgår i en granskad journal att det inkommit klagomål mot insatsen och vad man har gjort åt saken. I en journal framgår att det inkommit en synpunkt men att denna gällt vård- och omsorgskontorets ansvarsområde. Framgår det i journalen om den enskilde tagit del av dokumentation i personakten (fråga 24)? o Det framgår i samtliga granskade journaler att den enskilde (genom sin god man) tagit del av dokumentation i personakten. Framgår det i journalen om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig (fråga 25)? Det framgår inte i de granskade journalerna om den enskilde anser att uppgifter i dokumentationen är oriktiga. 5.4.4 Förvaltningens bedömning dokumentationskontroll Vård- och omsorgskontoret bedömer att: Olivia Vård & Omsorg AB för gruppbostad Rotebergsvägen 1 till övervägande del uppfyller de krav som ställs gällande social dokumentation. Olivia Vård & Omsorg ska för gruppbostad Rotebergsvägen 1 se till att det för samtliga boende alltid framgår vilka som deltar vid upprättandet av en genomförandeplan samt hur den boende haft inflytande över planeringen. Det ska också framgå när och hur genomförandeplanen ska följas upp. I journal ska framgå när genomförandeplaneringen och uppföljningen av planen ägt rum tillsammans med den boende (*hur den boende fått möjlighet till inflytande över planeringen t ex genom god man). Det ska också framgå hur arbetet fortlöper i förhållande till genomförandeplanen och mål.

Sidan 26 av 26 5.5 Resultat Kvalitetsbarometern LSS Underlag från Kvalitetsbarometern LSS från 2011. Rotebergsvägen 1 fick i Kvalitetsbarometern LSS från 2011 ett sammanvägt kvalitetsindex på 0,44. Svarsfrekvensen anges till 3 av 6 boende och svarade gjorde god man. Gruppbostäder Sammanvägt kvalitetsindex Svarsfrekvens Antal svar från anhöriga/god man Stupvägen 79 För lite underlag för enhetsrapport Risvägen 7 1,12 3 av 4 1 ochl Gröndalsvägen 17 Rotsundagårsvägen 8 Lantgårdsvägen 170 Gransångarevägen 9 För lite underlag för enhetsrapport 1,20 4 av 5 1 och 2 0,87 10 av 10 OochO 0,29 2 av 4 2och0 Vetevägen 2 0,11 4 av 4 3 och 0 Ekmansväg 4 0,50 4 av 5 1 och 2 Gammelvägen 1 1,07 4 av 6 OochO Rotebergsvägen 1 0,44 3 av 6 2och0 5.6 Resultat synpunkter och klagomål, samt lex Sarah Det har under avtalsperioden kommit in ett klagomål på verksamheten till vård- och omsorgskontoret. Klagomålet inkom i april 2011 och gällde brister i arbetsledning och organisation under inflyttningen till den nya gruppbostaden. Det har inte inkommit någon information om anmälan enligt lex Sarah under avtalsperioden. Patrik Rosin

1! i!

SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Christer Lobéus Lokalsamordnare 08-579 214 51 Tjänsteutlåtande 2012-11-22 Sidan 1 av 3 Dnr VON 2012/0212-5 Diariekod: 275 Vård- och omsorgsnämnden Tillbyggnad Gillbogården Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden tar ett inriktningsbeslut alt bygga ut Gillbogården med ca 16 platser och att på sikt avveckla Minerva. 2. Vård- och omsorgsnämnden hemställer till Trafik- och fastighetsnämnden att beställa en tillbyggnad på Gillbogården som ska vara klar till 2015-09-30. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden beslutade 2012-10-23 att återkomma till trafikoch fastighetsnämnden före årsskiftet med en eventuell justering av tidpunkt för Gillbogårdens utbyggnad. Enligt den lokalresursplan som vård- och omsorgsnämnden antog 2012-10- 23 är bedömningen att en utbyggnad behövs till 2015-09-30. Vård- och omsorgskontoret gör bedömningen att en utbyggnad av Gillbogården, utan andra förändringar i lokalresursplanen, skulle medföra att nämnden får ett överskott på platser i särskilt boende för äldre som blir svårt att finansiera. En utbyggnad av Gillbogården skulle dock medföra fördelar t ex vad gäller storleken på boendet. Kontoret föreslår därför att nämnden fattar ett inriktningsbeslut om att bygga ut Gillbogården 2015, och att på sikt avveckla Minerva. Bakgrund Vård- och omsorgsnämnden beslutade 2012-10-23 att återkomma till trafikoch fastighetsnämnden före årsskiftet med en eventuell justering av tidpunkt för Gillbogårdens utbyggnad. Enligt den lokalresursplan som vård- och omsorgsnämnden antog 2012-10- 23 är utbyggnad av Gillbogården planerad till 2015-09-30. Vård- och omsorgsnämnden har idag 20 platser (ett plan) på Edsbergs äldreboende som inte används. Huvudspåret är att hyra ut dessa lägenheter och till och med 2015. Vård- och omsorgsnämnden har därutöver just nu ca 10 tomma platser i särskilda boenden utspridda på olika äldreboenden. Enligt lokalresursplanen behövs etl tillskott på ca 40 platser fram till 2016. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Tjänsteutlåtande 2012-11-22 Dnr VON 2012/66-8 Sidan 2 av 3 Vid en utbyggnad av Gillbogården tillkommer ca 16 platser, vilket enligt lokalresursplanen skulle medföra ett överskott på ett tiotal platser i slutet av 2015 inklusive de 20 platser som finns på Edsbergs äldreboende. I lokalresursplanen ingår också ett äldreboende i Väsjön med ett 50-tal platser från och med slutet av 2017. Samtidigt ökar antalet hemtjänsttimmar, och det är troligt att behovet av antal platser inom särskilt boende för äldre minskar något på sikt. Äldreboendet Minerva har 25 platser. Lokalera har dåliga hygienutrymmen utrymmen för personalens omklädning är begränsade. För att uppfylla arbetsmiljökraven kommer sannolikt en ombyggnad krävas, som i sin tur sannolikt minskar antalet platser på Minerva. Nuvarande hyreskontrakt för Minerva sträcker sig till 2015-09-30 och ska sägas upp senast 2015-01-31. Driftavtalet med Vårdpilen AB sträcker sig till 2015-08-31 med möjlighet till 2 + 2 års förlängning. Flera privata aktörer är intresserade av att bygga och driva äldreboenden i Sollentuna, och med införande av LOV för särskilt boende för äldre så kommer detta sannolikt att medföra tillgång på ett ökat antal platser i särskilt boende. En omvandling av Tors backe servicehus till trygghetsboende diskuterats under de senaste åren. Det finns för- och nackdelar med en omvandling, men kontoret har under de senaste åren sett fördelar med serviceboendet som boendeform. Många som inte har behov av ett omvårdnadsboende, men som behöver mer än hemtjänst, har kumiat få sina behov tillgodosedda på ett bra sätt genom att flytta till Tors backe. Vård- och omsorgskontoret gör bedömningen atl en utbyggnad av Gillbogården, utan andra förändringar i lokalresursplanen, skulle medföra att nämnden får ett överskott på platser i särskilt boende för äldre som blir svårt att finansiera. En utbyggnad av Gillbogården skulle dock medföra fördelar t ex vad gäller storleken på boendet. Kontoret föreslår därför att nämnden fattar ett inriktningsbeslut om att bygga ut Gillbogården 2015, och att på sikt avveckla Minerva. Den minskning av antal platser jämfört med nuvarande lokalresursplan bör kunna hanteras genom införande av LOV för särskilt boende för äldre samt att Tors backe servicehus inte omvandlas. Föivaltningschef U-^ - Mona Zakeri Avdelningschef för äldreomsorg Christer Lobéus Lokalsamordnare

Tjänsteutlåtande 2012-11-22 Dnr VON 2012/66-8 Sidan 3 av 3 Bilaga 1. Lokalresursplan antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-23 Beslutsexpediering Trafik- och fastighetsnämnden Förvaltningschef Magnus Widén Avdelningschef för äldreomsorg Mona Zakeri Lokalsamordnare Christer Lobéus Akt

SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden Redovisning 2012-09-24 Sidan 1 av 4 Dnr 2012/0212 VON-2 Diariekod: 275 Lokalresursplan 2014-2017 Särskilt boende för äldre Nulägesbeskrivning och nuvarande planering. Sollentuna kommun har i dagsläget 475 platser i särskilt boende för äldre, varav 272 är omvårdnadsplatser och 203 är platser med demensinriktning. De 71 platserna på Tors backes servicehus ingår i omvårdnadsplatserna. Utöver denna volym köper kommunen 37 externa platser till största delen belägna i andra kommuner. Till denna volym ska även läggas de 47 korttidsplatser (from okt 2012) som finns i kommunen. Vård- och omsorgskontoret har även tillgång till ca 100 lägenheter, så kallade pensionärslägenheter, i samarbete med Sollentunahem. Vissa av dessa är handikappanpassade av vård- och omsorgskontoret i varierande omfattning. Samtliga uppgifter gäller september 2012. Idag står 10 personer som bor hemma i kö för en plats till särskilt boende. Den sista december år 2011 bodde 5,05% av befolkningen i Sollentuna över 65 år i ett särskilt boende för äldre. Under 2012 har en flytt skett från Nytorps och Strandgårdens äldreboende till Edsbergs äldreboende. Under oktober 2012 kommer Nytorps korttidsboende flytta till KV Torget. Vård- och omsorgsnämnden beslutade 2012-06-05 att inte ta en våning på Edsbergs äldreboende i anspråk. Detta medför att att vård- och omsorgsnämnden i december 2012 kommer att disponera totalt 475 platser fördelade enligt nuvarande planering på 203 demensplatser, 201 omvårdnadsplatser samt tidigare nämnda 71 platser på Tors backes servicehus. Vård- och omsorgsnämnden kommer även att disponera totalt 47 korttidsplatser vid slutet av 2012. Planerad utbyggnad av antalet platser: Edsbergs äldreboende Soltorp Soltorp Gillbogården Nytt boende i Väsjön +20 platser +3 demensplatser +16 platser +50 platser beslut saknas inflytt mars 2013 +2 korttidsplatser demens inflytt mars 2013 prel inflytt slutet 2015 ca inflytt 2016/2017 Boendetiden är kortare för personer som bor på omvårdnadsboende jämfört med demensboende. Av de 413 personer som har bott på Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna