Sida 1(6) 2012-11-19



Relevanta dokument
Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet Bilaga till beslut

Krav och rekommendationer

Krav och rekommendationer

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåren 2010 och 2011 Bilaga till beslut

Krav och rekommendationer. 1 januari mars 2015

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2006

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Rådgivning för lantbruk och miljö

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Rådgivning för lantbruk och miljö

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material. Se manualen för fullständiga instruktioner!

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Rådgivningar i Greppa Näringen

Kokbok till Markpackning 12A

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Kokbok 1A Start rådgivning

15A - Grovfoderodling

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Att arbeta som rådgivare i Greppa Näringen

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Utnyttja restkvävet i marken

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Kväveläckage från jordbruket

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Tvärvillkor växtnäring

Kokbok till Växtskydd - vattenskyddsområde 13C

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Organiska gödselmedel till höstvete

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Tolkning av mjölkgård

Syfte- att bidra till miljömålen

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Greppa Näringen. Miljöhusesyn. Greppa Näringens rådgivning. Åtgärdsbevis. Miljömålsavstämning

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Ekonomi i miljöåtgärder

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Kurs för rådgivare Michaela Baumgardt, HIR Skåne Anna Ericsson, Skånesemin Ulrika Listh, Jordbruksverket

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Så här fortsätter Greppa Näringen

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Datainsamling för djurgård

Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2017

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Vad har vi åstadkommit? Linköping

Kort introduktion till

Gödslingsrekommendationer och optimala kvävegivor för lönsamhet och kväveeffektivitet i praktisk spannmålsodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Foto: Janne Andersson

Vad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Rådgivningar, kurser och underlag

Utlakning efter spridning av

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Kvävestrategi i höstvete

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Kvävestrategi i höstvete

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Transkript:

Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa dig efter lantbrukarens förkunskaper, förutsättningar och behov. KRAV: Lantbrukaren skall ha gjort en växtnäringsmodul (10B/D eller 40B). Balansen ska vara högst tre år gammal. GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Gödslingsplanen från växtnäringsmodulen (10B/D) bör kunna s. Växtodlingsplanen bör vara klar innan rådgivningstillfället. Eventuellt kommer justeringar att behöva göras t ex för ändrade gödslingsstrategier, utlakningsberäkningar etc. Rådgivaren bör således ha tillgång till datafilen med växtnäringsbalansmodulen. Om det inte är möjligt att gödslingsplanen från växtnäringsmodulen p g a stora förändringar i densamma skall en aktuell växtodlingsplan vara utgångspunkt.

Sida 2(6) A. Före besöket Skicka ut indatablankett och eventuellt underlag till växtodlingsplan i förväg Årets växtodlingsplan Aktuell växtföljd Aktuell gödslingsstrategi Skördenivåer och kvalitetsparametrar för de senaste åren Eventuella provtagningsresultat från t ex kalksalpetermätning, N-min, skördenivåer och stallgödselanalyser Aktuell markkarta, helst inklusive jordartsbestämning. Indatablankett 11A.docx B. Motivera lantbrukaren Bildspel N-strategi 2012.pptx Kvävets kretslopp Illustrera och diskutera kvävets kretslopp med lantbrukaren. Bild 2 i bildspelet. Förklara miljöeffekten av kväveläckage och olika kväveformers påverkan på klimatet. Diskutera lantbrukets roll i förhållande till andra näringar och Bild 3, 5, 6, 7 i bildspelet. Sveriges påverkan på t ex Östersjön i förhållande till andra länder. Nämn Sveriges miljömål. Kväveförluster Miljöeffekter, mål och åtgärder för - nitratutlakning - ammoniakavgång - lustgas - kvävgas = ingen miljöpåverkan. Bild 4, 8, 9, 14 i bildspelet.

Sida 3(6) C. Beräkning utifrån gödslingsplan/växtodlingsplan Gödslingsplanen Gör eventuella justeringar i gödselplanen. Gör en ny gödslingsplan med nuvarande gödsling om det inte redan är gjort. Förfruktseffekter Presentera förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor. Förfruktsvärde 2010.doc N-effektivitet för gårdens grödor Beräkna och diskutera kväveeffektiviteten utifrån gårdens Kväveeffektivitet.xls gödsling och skördar. Stallgödsels N-effektivitet vid nuvarande spridning (gäller 11Ab) Beräkna kväveeffektiviteten vid olika spridningstidpunkter. Stallgödselkalkylen Lämplig och olämplig spridning av stallgödsel 2011.pdf Utlakningsberäkning med nuvarande strategi Beräkna utlakningen och konstatera källan till utlakning. - överoptimal giva - spridningstidpunkt för stallgödsel - bearbetningstidpunkt och/eller fånggröda Diskutera gårdens värde i förhållande till typgårdar. Visa kopplingen mellan utlakning-nederbörd. Bild 10-13 i bildspelet Greppa fånggröda.ppt samt kommentarer i Greppa fånggröda kommentarer.ppt Grov uppskattning av denitrifikation Diskutera för att förklara var delar av kvävet tar vägen. Bild 2 och 15 i bildspelet Grov uppskattning av ammoniakavgång från urea- och ammoniakbaserade mineralgödsel samt ammoniakavgång från växter och skörderester. Diskutera ammoniakemission från olika grödor och inte minst när grönt material av olika slag lämnas kvar på fältet.

Sida 4(6) D. Förbered åtgärdsplan Ändrad växtföljd Val av spannmålsgröda Kvävegiva Spridningstidpunkt stallgödsel (gäller 11Ab) Diskutera vad en ändrad växtföljd skulle innebära för gårdens ekonomi, kväveförluster och klimatpåverkan. Diskutera vad ändrad spannmålsodling kan betyda. Fodervete/brödvete, Maltkorn/vårvete etc. Bedöm kvävegivor och val av gödselmedel utifrån gårdens kvalitetsparametrar och vad marknaden kräver. Tag hänsyn till kväveläckage och klimatpåverkan. Diskutera möjligheten att nollrutor samt olika N-prognoser. Beräkna vad annan spridningsstrategi för stallgödsel kan betyda både i minskade förluster och ekonomiska konsekvenser för lantbrukaren. Aktuella priser på gödselmedel och avsalugrödor Lantbrukarens skördenivåer Underlag för klimatdiskussion kvävestrategi 2011.pdf Aktuella priser på gödselmedel och avsalugrödor Lantbrukarens skördenivåer och kvalitetsparametrar E1Lönsamhet_spannmålsgröda_Höstbeh andling.xls (=kemisk bekämpning på hösten i höstsäd, mest aktuell i södra Sverige) E1Lönsamhet_spannmålsgröda_Vårbeha ndling.xls (= kemisk bekämpning endast på våren i höstsäd, mest aktuell i Mellansverige) Riktlinjer för gödsling och kalkning Kvävesimulatorn Kvävegödsling till höstvete och vårkorn.ppt Stallgödselkalkylen Lämplig och olämplig spridning av stallgödsel 2011.pdf

Sida 5(6) Bevattning Bearbetning/fånggröda E. Lägg resultatet på köksbordet Gör en åtgärdsplan Kvävegödslingsplan och utlakning efter åtgärder Diskutera effekten av bevattning. Främst intressant på lättare jordar. Planera in i växtföljden och bedöm effekten av fånggrödor och minskad höstbearbetning. Sammanfatta de åtgärder du funnit lämpliga utifrån genomgången ovan. Upprätta en kvävegödslingsplan, efter åtgärder, för gårdens dominerande växtföljd eller växtföljder. Utlakningsberäkning före och efter åtgärder. Diskutera nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt. Greppa fånggröda.ppt Bra effekt av fånggröda, artikel Land 2011.pdf Underlag för klimatdiskussion kvävestrategi 2011.pdf Växthusgaser från stallgödsel Rodhe m fl rapport 402 2012.pdf F. Revidera rådgivningsplanen Lantbrukarens tidigare rådgivningsplan

Sida 6(6) G. Rapportera in I rapporten Till Greppa vid registrering Föreslagna förändringar och åtgärder inklusive förändringar av växtföljd och grödval. Kvävegödslingsplan efter förslag till åtgärder. Kommentarer till hur gödslingen har anpassats med hänsyn till kvalitetsparametrar, skördenivå, ekonomi och markens kvävelevererande förmåga i den mån det är relevant på gården. Kommentarer om stallgödselns effekter (gäller 11Ab). Utlakningsberäkning för kväve före och efter föreslagna åtgärder med kommentarer. Kommentarer till nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt. Rådgivningsplanen. Kvävegiva i genomsnitt för gårdens åkerareal, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Utlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Areal fånggröda, före och efter föreslagna åtgärder. De viktigaste förslagen till åtgärder vid sidan av fångrödor och anpassad kvävegödsling. Ev reviderad rådgivningsplan. Ex rådgivningsbrev