Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se



Relevanta dokument
Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Blodet och lymfoida organ

Kroppens Försvar mot sjukdomar

Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

Grundläggande immunologi

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

Innata och adaptiva immunsystemet

Grundläggande immunologi PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Henrik Brändén.

Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild Kap 1och lite kap7

Introduktion till Immunologi

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

Kursbok: The immune system Peter Parham

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper

Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013

För att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå.

Homing. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

6.5 Så försvarar sig din kropp

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200. Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman

Vad är Kolostrum: Kvalitetsbestämning

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Fysisk aktivitet och immunförsvaret

Multipel Skleros (MS)

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg

I. Övergripande målbeskrivning

Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Vad gör immunsystemet när en tumör utvecklas? Hur är immunsystemet uppbyggt?

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 4/25/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma:

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13

Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

En ny behandlingsform inom RA

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner

Om primär immunbrist (PI)

MabThera (rituximab) patientinformation

Beskrivning - Colostrum

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Från cell till individ. Kap 2

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

2. Beskriv översiktligt HLA-systemets organisation på gen-nivå och strukturen på de molekylära produkterna MHC-I och MHC-II.

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

Amning och immunologi Anna-karin Ringqvist VU

Immunologi vid anemi och trombocytopeni. Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset

Reproduktions- Immunologi

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen.

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Immunologi i neonatal perioden

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

Allogena dendritceller som adjuvans vid terapeutisk cancervaccination

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

Från cell till individ. Kap 2

Parodontitens etiologi och patogenes

vid inflammatorisk tarmsjukdom

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13

Immunoterapi av cancer aktuell igen

Blod och blodomloppet

Deepti vill flytta fokus från huden

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen

Autoimmunitet och immunomodulation. Vad är autoimmunitet? Inger Gjertsson Avdelning för reumatologi och inflammationsforskning

Validand och valideringshandledare

Pedagogisk planering Elev år 5

Allmän patologi. Innehåll. Kursmål. Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 4 januari 2012 kl

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

Amning och immunologi Anna-karin Ringqvist VU

Hyaluronsyra Ia Pudas Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutvecklingen, vt

Blodgruppsserologi. Antigen. att påvisa förekomst av olika blodgruppsantigen. att påvisa förekomst av antikroppar mot blodgruppsantigen

Transkript:

Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS)

Innehålla Allmänna begrepp och immunsystemets uppbyggnad Det ospecifika medfödda immunförsvaret Det specifika immunförsvaret: antigenantikroppsreaktioner-humoral immunitet samt cellförmedlad immunitet Det immunologiska minnet, tolerans, autoimmunitet Instuderingsfrågor 27 november 2009 2

Några viktiga begrepp Immunologi: av immun och grek. -logi a '-lära', '-vetenskap', av lo gos 'ord'), benämning på läran om immunsystemets uppbyggnad och funktion vid hälsa och sjukdom. Cellers förmåga att känna skillnad på själv och icke själv är avgörande för immunreaktionerna. Vårt specifika infektionsförsvar utgörs av: Humoral och cellmedierad immunitet. Normalflora: Mikroorgansimer som normalt koloniserar människan. Tolerans: Specifik inaktivering av immunsvar mot visst antigen. Autoimmunitet: Immunologisk reaktion mot kroppsegen struktur. 27 november 2009 3

Lymfatiska systemet - Bestående av lymfan, lymfkärlen och ett flertal organ - De finns på många håll i kroppen Ex: Lymfknutorna, mjälten Och brässen (Tymus) 27 november 2009 4

Det lymfoida systemet Primära lymfoida organ: Benmärgen och Tymus Övriga perifera lymfoida organ: Tunntarm, tjocktarm med blindtarmen Mjälten Lymfkärlsplexa och lymfkörtlar Indirekt ingår blodkärlen där immunologiska celler transporteras 27 november 2009 5

Lymfknutorna: -bönformade organ, har lymfkärl, omges av en kapsel -bindvävsväggar, lymfocyter (follikalar) -folliklar innehåller celler i olika mognads stadier -filtreras mikroorganismer och andra främmande material -sitter i grupper -ytliga ligger: -framför örat -under hakan -på halsen -axillerna -i nacken -ljumskvecken -knävecken 27 november 2009 6

Mjälten (spleen): -ligger i översta vänstra delen av bukhålan -bönformad, 150 g, omges av bindvävskapsel -har en port -finns lymfatiska vävnad (vit och röd märg) I den röda märgen finns: blodets celltyper ex. lymfocyter och plasma celler RES-celler (makrofager, tar hand om förbrukade röda blodkroppar) 27 november 2009 7

Brässen (Tymus) Ett parigt organ I förhållande till kroppsstorleken är stösrts vid födelsen (15-20g) Störst vid puberteten (30-60g) och minskar med ålder Kallas utbildningsställe: Lymfocyter (T-lymfocyter) T-lymfocyter mognad bero på hormoner som brässsen utsöndrar 27 november 2009 8

Immunsystemets celltyper Lymfocyter: B- lymfocyter (plasma och minnescell) T-lymfocyter (T-hjälparcell, T- suppressorcell, T-Cytotoxiskcell och Minnescell) NK (mördar)-celler Makrofager/Monocyter Granulocyter; Neutrofila, Basofilaoch Eosinofila. 27 november 2009 9

Lymfocyt En makrofag eller sk ätarcell NK-celler monocyt Eosinofila 27 november 2009 10

Lymfocyternas olika funktion 27 november 2009 11

Lokalisation för mognaden av lymfocyter 27 november 2009 12

Klonal lymfocyt-selektion T Celler bildas i: -benmärgen -En mognadsprocess i thymus -Recirkulera mellan blodbanan och sekundära lymfoida organ; lymfkörtlar och mjälte -Där exponeras T-cellen för såväl kroppsegna som främmande ämnen 27 november 2009 13

27 november 2009 14

Kroppens immunförsvar inkluderar både sk Ospecifikt (medfött) och specifikt (förvärvat) immunförsvar 27 november 2009 15

Vårt ospecifika infektionsförsvar Vårt ospecifika medfödda infektionsförsvar innefattar: 1. Mekaniska hinder såsom intakt hud och slemhinna med cilier. 2. Sekretion av baktericida sekret, mjölksyra, lysosym samt magsaftens låga ph skyddar mot mikroorgansimer. 3. Laktoferrin binder järn och är bakteriostatiskt. 4. Interferon (IFN-, IFN- och IFN- ) har bl a antiviral effekt 5. Det inflammatoriska svaret 6. Komplementsystemet 7. Fagocytos 8. NK-cellerna som direkt kan döda infekterade celler och aktivera makrofager. och är beroende av: 9. Ålder, hormonbalans, nutritionsläge etc 27 november 2009 16

Vårt ospecifika infektionsförsvar Det inflammatoriska svaret 1. Kärlsammandragning -> kärlvidgning med ökat blodflöde och genomsläpplighet, ökning av vävnadsvätska (svullnad), ansamling av inflammatoriska celler (vita blodkroppar) och smärta. 2. Fibrinbildning från plasmafibrinogen, blockerar att mikrooranismer tränger till blodbana. 3. Främmande mikroorganismer lockar till sig först granulocyter och sedan monocyter/makrofager. Men även trombocyter, lymfocyter, endotelceller och fibroblaster är aktiva vid inflammationsreaktionen Tecken på inflammation: Rodnad, smärta, svullnad och värmeökning 27 november 2009 17

Vårt ospecifika infektionsförsvar Komplementsystemet C-systemet består av ett stort antal plasmaproteiner som spelar en viktig roll i immunförsvaret genom att 1.Utlösa en akut inflammation 2.Orsaka kemotaxi 3.Underlätta fagocytos och 4.Ge upphov till cytolys Kan aktiveras med eller utan antikroppar och antigen-antikropp komplex. De bildas bl a i tunntarmsepitelet, makrofager, fibroblaster, leverceller 27 november 2009 18

Vårt ospecifika infektionsförsvar Fagocytos Fago-äta och cyt= cell Exempel på fagocyterande celler: Granulocyter, monocyter, makrofager, mikroglia, histiocyter (är en vävnad makrofag ("histo-" = "vävnad", och "-Cyte" = "Cell"), eller kupferceller. Med hjälp av fagocytens mikrofilament bildas en inbuktning och fagocyten kupar sig runt ex bakterien och omsluter denna varefter baktericida enzym tömmes ut i den sk fagosomen. 27 november 2009 19

Steg i ett makrofag intaget av en patogen a. Förtäring genom phagocytosis, är en phagosome bildas b. Fusion av lysosomer med phagosome skapar en phagolysosome; Patogenen bryts ner av enzymer c. Avfallsmaterial utvisas eller jämställas Delar 1. Patogener 2. Phagosome 3. Lysosomer 4. Avfall 5. Cytoplasman 6. Cellmembran 27 november 2009 20

Antigen presenterade celler (APC) - Celler som visar patogen el Antigen komplexet med större histocompatibility komplexa (MHC) på dess yta. T-lymfocyter kan erkänna detta komplexa att använda sina T- cell receptor (TCR). 27 november 2009 21

APC delas in i två kategorier: 1. Professionella Dendritiska celler Makrofager B-lymfocyter Vissa aktiverade epitel celler 2. Icke-professionella Fibroblaster (hud) Epitel celler i sköldkörtel Glia celler (hjärna) Bukspottskörtel celler (beta celler) Vaskulär endotelial celler 27 november 2009 22

Dendritiska celler (DC) Behandla antigen material och presentera det på ytan till andra celler i immunsystemet Förekommer i små mängder i vävnader som är i kontakt med den yttre miljön, främst hud; (Langerhans celler) Finns även i tarmarna, Lungor och näsa Hittas omogen i blodet -När aktiveras, flyttar de till lymfvävnad där de interagerar med T- celler och B-celler att initiera och forma den adaptiva immunsvaret. -På vissa utvecklingsskeden de växer grenade prognoser, de dendriter, som ger cellen dess namn. 27 november 2009 23

årt specifika immunförsvar Vårt specifika immunförsvar utgörs av vår: 1. 2. 1. Humorala immunitet (förmedlad av antikroppar bildade av B-lymfocyterna) 2. Cellmedierade immunitet (förmedlas av cytotoxiska och lymfokinbildande hjälpar T-lymfocyter). 27 november 2009 24

Antikroppar = immunglobuliner De finns i kroppsvätskor och sekret. De kan - Neutralisera toxiner - Agglutinera mikroorganismer - Orsaka bakteriolys och virolys mha komlementsystemet - Stimulera till fagocytos samt cytotoxicitet. - De bildas av B-lymfocyterna efter specifik aktivering av antigen. 27 november 2009 25

Antikroppar: beskriver om vad molekylen gör, ex mot främmande molekyler Immunglobuliner: beskriver om vad molekylen är (involverad i immunitet) Antikroppar har en igenkännande del och en effektor funktion del 27 november 2009 26

Bildandet av ett antigen-antikropp komplex Fragment antigen-bindande (hinge region): är en region på en antikropp som binder till antigener (Fab fragment) epitop Fab fragment: Ökar flexibilitet av antikroppar genom Rotation, utöka dess förmåga att använda båda bindningssidor Då utökas bindnings förmåga till antigen 27 november 2009 27

Antikroppbildning Sker i B-lymfocyterna, sk plasmaceller. Hela processen inkluderande syntes och sekretion tar ca 30 minuter. 27 november 2009 28

Olika klasser av antikroppar IgG: Den dominerande klassen, monomer, passerar placenta, binder komplement. IgD: Monomer, sitter på B-lymfocyter. IgE: Om förhöjt antal i blodet är det tecken på allergi eller parasitinfektion. De sitter på mastceller och basofila leukocyter. IgA: I serum som monomer eller komplex. I tarmsekret, bröstmjölk och saliv som komplex. IgM: Pentamer, kan binda komplement, bildas allra först vid antigenstimulering. Sitter på B-lymfocyter tillsammans med IgD. 27 november 2009 29

IgG IgA Nyfödda har höga nivåer av IgG som de fått av modern. Ger immunskydd de första levnadsmånaderna. Egen maximal IgGproduktion upp nås först vid 5 6 års ålder. Maximala nivåer av IgA i blodet uppnås först under puberteten. 0.2% av vuxna saknar IgA. IgM Vuxennivåer uppnås vid 1 års ålder IgD Vuxennivåer uppnås vid 4 5 års ålder. 20% av vuxna saknar dock IgD. 27 november 2009 30

Antigen-antikroppsbindning Bindningar: Vätebindning Jonbindning Hydrofoba interaktioner Van der Waalskrafter Varje band är svag; många är starka För att kunna hålla ihop, måste de vara nära varandra 27 november 2009 31

Antigener För att vår kropp ska kunna framkalla ett immunsvar måste en substans uppfattas som ett främmande antigen. Antigen kan utgöras av alla sorters biologiska makromolekyler tex polysackarider, proteiner, glykoproteiner, lipoproteiner, nukleinsyror, glykolipider, fosfolipider och lipopolysackarider Vikten av en korrekt protein struktur: primär, sekundär, tertiär och kvartär struktur. MHC klass I och klass II molekylen 27 november 2009 32

Laborativa metoder som utnyttjar antigen-antikroppsbindning Immunocytokemi Flödescytometri Immunoblot ELISA=enzyme linked immunosorbent assay 27 november 2009 33

27 november 2009 34

Cellförmedlade immunreaktioner - även kallad cellbunden eller cellulärt immunitet - beroende av T-lymfocyter som fr tymus vandrar till andra organ - de finns i mjältens vita märg samt i vissa regioner i lymfknutorna -T-lymfocyter förs med blodet och lymfvätskan fr det ena organ till andra - träffar på ett passande antigen, stannar i ngn lymfatisk vävnad och utöka sig 27 november 2009 35

Cellförmedlade immunreaktioner T-lymfocyter: T-hjälparcell T-cytotoxiskcell Suppressor T-celler Känner igen främmande antigen på infekterad cell. De kan då stimulera makrofager och övriga lymfocyter respektive direkt döda den infekterade cellen. Alla T-lymfocyter känner igen en antigen m.h.a. MHC I, II (finns I alla celler) Alla T-lymfocyter uttrycker T-cell receptorer som binder till MHC I, II och antigen 27 november 2009 36

T-hjälparcell - CD4+ lymfocyter, eller hjälpar T-celler, är immunsvar medlare - har ingen cytotoxisk eller fagocytos verksamhet - kan inte döda infekterade celler eller klara sjukdomar men i huvudsak "hantera" immunsvaret, genom att styra andra celler för att utföra dessa uppgifter -Hjälpar T-celler uttrycker T-cell receptorer (TCR) som känner igen antigen bundet till MHC klass II molekyler -Aktivering av en naiv hjälper T-cell får den att släppa cytokiner, som påverkar aktiviteten av många celltyper inklusive APC celler - kan ge ytterligare signaler om att "hjälpa" aktivera cytotoxiska celler 27 november 2009 37

Cytotoxisk T celler Kallas mördar-t-cell, eller cytotoxiska T-lymfocyter (CTL) -inducerar död av celler som är infekterade med virus (och andra patogener), skadade och dysfunktionella -Naiva CTL aktiveras när deras TCR starkt samverkar med en peptid-bunden MHC class I molekyler När de blir aktiverade: - Effektor CTL släpper ut perforin och granulysin: Cytotoxiner som bildar porer i cellernas plasmamembran, Så joner och vatten kan flöda in i den infekterade cellen, och orsakar spricka eller lyse i cellen -CTL släpper ut granzym, en serinproteas som kommer in cellerna via porer för att inducera apoptos (celldöd). 27 november 2009 38

Hur CTL dödar infekterade celler? 27 november 2009 39

En översikt 27 november 2009 40

Två typer av större histocompatibility komplexa (MHC) molekyler MHC klass I: finns i kärnförande cell i kroppen, visar fragment av proteiner inifrån cellen till T-celler MHC klass II: finns endast på ett fåtal specialiserade celltyper, inklusive makrofager, dendritiska celler -peptider som lagts fram av klass II molekyler härrör från extracellulära proteiner 27 november 2009 41

årt specifika immunförsvar Faser vid aktivering av det specifika immunförsvaret 27 november 2009 42

årt specifika immunförsvar-humoral immunitet Primärt och sekundärt infektionssvar 27 november 2009 43

Primärt: det Immnologiska svaret när det första gången som kroppen stöter på antigener. Sekundärt: är ett snabbare svar och är mer effektiv -Sker när en påträffande antigen dyker igen 27 november 2009 44

Immunologisk tolerans = specifik inaktivering av immunokompetent lymfocyt mot ett visst immunogen. Det är viktigt att tolerans utvecklas mot kroppsegna antigen. Tolerans kan dock brytas om t ex kroppen slutar att producera ämnet i fråga. T-suppressorcellerna spelar en viktig roll i utvecklingen av tolerans. 27 november 2009 45

Autoimmunitet Kroppens immunförsvar förlorar sin tolerans för det egna och uppfattar kroppseget material som immunogent (autoantigent). En autoimmunitet har utvecklats. Exempel Myastenia Gravis (MG): är en autoimmun neuromuskulär sjukdom där signalöverföringen från nervändan till muskelcellen är störd. Systemisk lupus erythematosus (SLE): rött vargbett och syftar på det röda, fjärilsformade utslaget över näsan och kinderna som är ett klassiskt kännetecken för sjukdomen -kan drabba flera av kroppens organ (Kvinnor) 27 november 2009 46

Immunogenetik Blodgrupper: ABO -Ett antigen-system, som tas hänsyn till vid transplantation, är ABOsystemet -ABO-antigen finns i många organ och på många celler i kroppen A kan ge blod till: A och AB 0 kan ge blod till: Alla blodgrupper B kan ge blod till: B och AB AB kan ge blod till: AB 27 november 2009 47

Rh-faktorn - är en förkortning av Rhesus (apan) -En person är antingen Rh-positiv (Rh+) eller Rh-negativ (Rh-). -Om man har den i blodet så kan man ta emot blod både av typ Rh+ och Rh- -Om en person med Rh- får in Rh+ i kroppen kan det leda till hemolys. -Hemolys innebär att röda blodkroppar spricker, vilket kan bero på att det kan ha bildats iskristaller i dem 27 november 2009 48

Transplantationsantigen: Humant leukocytantigen, (HLA) systemets antigen har stor betydelse vid transplantationer. - Är glykoproteiner som finns på ytan av flertalet celler i människokroppen. De spelar en viktig roll för att immunförsvarets T-lymfocyter skall kunna skilja främmande celler och substanser från kroppsegna. - Innebär typning av HLA-A, -B och -C (Klass I). Eller HLA-DR, HLA-DQ- och HLA-DP gener (Klass II) 27 november 2009 49

Transplantationsantigen: (HLA-typning) Den traditionella metoden att bestämma HLAtypen (vävnadstypen) är ett cytotoxicitetstest som utförs på lymfocyter. Eller DNA-teknik 27 november 2009 50

Klinisk immunologi Vaccin-aktiv immunisering (ko på latin= vacca). Transplantationsimmunologi/immunsuppressiv behandling. Immunologiska sjukdomar; Inflammation, allergi, autoimmunitet 27 november 2009 51

Instuderingsfrågor 1. Vad är immunologi? 2. Nämn de viktigaste organen och cellerna som bygger upp vårt immunförsvar. 3. Nämn några viktiga komponenter i vårt medfödda och ospecifika immunförsvar? 4. Vårt förvärvade specifika infektionsförsvar utgörs av två huvudelar. Vilka? 5. Vilken typ av lymfocyter bildar antikroppar? 6. Vad är tolerans? 7. Vad är autoimmunitet? 27 november 2009 52

FÖRELÄSNING MÅL 1. Förteckning allmänna funktioner i immunsystemet och hur varje verk. 2. Beskriv det medfödda immunsvar mot en utländsk agent, såsom inflammation, invasion av leukocyter, interferon, membran bifoga komplex, natural killer cells, och komplement. 3. Förklara förvärvad immunitet till en utländsk agent, såsom antikroppsmedierat immunitet och cell-medierad immunitet. 4. Vad är strukturen av antikroppar? 5. Förklara hur antikroppar hindrar utländska agenter genom neutralisering, agglutination, phagocytotic förbättring osv. 6. Förklara hur clonal resultat selektion i spridningen av specifika antikroppar. 7. Fastställa hur Helper T-celler öka immunsvaret. 8. Beskriv roll Major Histocompatibility Complexs och själv-antigener i immunsvaret. 9. Fundera några av de medicinska konsekvenserna av immunitet (allergier, autoimmuna sjukdomar, transplantatavstötning, etc.) 27 november 2009 53