Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

Relevanta dokument
Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm

Hur mår unga i Gävleborg?

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Frågeformulär till vårdnadshavare

Skola Hälsa Drogvanor Urval av resultat från Ung i Värmland

Skola Hälsa Drogvanor Urval av resultat från Ung i Värmland

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten

Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Formulär för BARN år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

KIDSCREEN-52. Frågeformulär om hälsa för barn och unga. Föräldraversion

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Enkät till vårdnadshavare

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.

Kupolstudien.se. Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare. 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 7? Mamma. Pappa.

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Example - not for use

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Folkhälsa Fakta i korthet

Barns och ungas hälsa

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Frågeunderlag. Bilaga 1

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011

Stockholmsenkäten 2014

Kupolstudien.se + + Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare. 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 9? Mamma. Pappa.

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

MADRS-S (MADRS självskattning)

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

3-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Ungas psykiska hälsa i Sverige komplexa trender och stora kunskapsluckor

Resultatredovisning för Test Testsson

BRIS 2007 BRIS hade kontakter med barn och unga under Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Leg psykolog Lotta Omma

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Mår bra eller mycket bra

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare


Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Kupolstudien.se + + Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare. 1. Vilken relation har du till ditt barn som deltar i Kupolstudien? Mamma.

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Skolmiljö, mobbning och hälsa

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Efter att du svarat sluts blanketterna i ett kuvert i klassen och det skickas till Institutet för hälsa och välfärd.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

1/5


Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL


Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Barn och unga berättar om stress

ELNU Arbetsmiljöenkät 2011

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Liv & Hälsa ung för alla

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Om mig Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Hur trivs du i stort sett med livet? Psykiskt välbefinnande och ohälsa bland våra yngsta tonåringar

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Hur tycker du skolan fungerar?

Vem? Andra jämnåriga i ett elevboende Andra jämnåriga i eget boende Själv

Kan föräldrastöd förbättra föräldrars hälsa, kompetens och barns beteende?

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Rusmedel ur barnets synvinkel

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

HALMSTADPROJEKTET. En förstudie om ungdomars syn på hälsofrämjande faktorer inom. skola och fritid

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Transkript:

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009 Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut Presentation den 12 april 2010 vid State of the Science-konferens om Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm

Den långa marschen 1997 2009 1997: Barnpsykiatrikommittén -delbetänkande 1997: Socialstyrelsen förslag 1998: Barnpsykiatrikommitténs slutbetänkande 2003-2004: Socialstyrelsens pilotstudier 2005: Socialstyrelsen - förslag 2008: Regeringsförslag och Riksdagsbeslut 2009: Första mätningen

Aktörer 1997 2010 Barnpsykiatrikommittén: initiativtagare Socialstyrelsen: Utredningar, pilotstudier och förslag SCB: Datainsamling Karlstads universitet: Dataanalyser Statens folkhälsoinstitut: Återkoppling av resultat

Socialstyrelsens förslag 1997

Knäckfrågorna 1997 Vad att mäta? Informanter - barn eller föräldrar? Urval eller? Design Etik, integritet och sekretess

Nytt perspektiv med dubbla syften Epidemiologisk bevakning och lokalt kunskapsstöd

Skälen för totalundersökning Återföra lokala data till skolor och kommuner underlag för reflektion och analys; incitament för handling Lokala och regionala variationer kan studeras Sverigestudie innebär mobilisering

Huvudförslag från Socialstyrelsen/EpC (december 1997) Psykisk hälsa och ohälsa Återkommande tvärsnittsundersökningar vart tredje år En årskull 11-16 år (åk6-9) Totalundersökning

Pilotstudier 2003-2004

b) ge relevant och användbar information om barns och ungdomars psykiska hälsa vilken kan användas både för epidemiologisk bevakning och som underlag lokalt i förebyggande och hälsofrämjande arbete. Allmän slutsats De pilotstudier som genomförts visar att datainsamlingar baserade på självskattning och genomförda som totalundersökningar kan a) genomföras med högt deltagande (85 90 %),

Socialstyrelsens förslag 2005

Förslag från Socialstyrelsen (januari 2005) Psykisk hälsa och ohälsa Återkommande tvärsnittsundersökningar vart tredje år Anonyma svar, en lektion Årskurs 6 och 9 Totalundersökning

Mätningen Ht 2009

Deltagande 172 298 elever i årskurs 6 och 9 83 % totalt 86 % i årskurs 6 80 % i årskurs 9

Tre mätinstrument Psykosomatiska besvär (PSPskalan) Styrkor och svårigheter (SDQ) Hälsorelaterad livkvalitet (Kidscreen)

Analysstrategi Total sample of 172 000 students Selecting random sample 10% (17 000). SPSS. Item analyses based on random sample. RUMM 2030 Examinations of psychometric properties Rasch analysis Targeting Categorisation of items Reliability Global item fit Differential Item Functioning Required and appropriate scale revisions Calculating person measures for entire population based on anchored item parameters from analysis of random sample. Deciding on cut off points for reporting Selecting scales and dimensions for presentation

Psykosomatiska besvär [PSP-skalan] Har du känt att du haft svårt att koncentrera dig? Split fl och p Har du känt att du haft svårt att sova? Har du besvärats av huvudvärk? Har du besvärats av magont? Split fl och p Har du känt dig spänd? Har du haft dålig aptit? Har du känt dig ledsen? Split fl och p Har du känt dig yr i huvudet?

Koncentrationssvårigheter [SDQ] Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida och röra på mig Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd Jag tänker mig för innan jag gör olika saker Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med

Påverkan på vardagslivet (av svårigheter) [SDQ] Besväras eller oroas du av svårigheterna? Stör svårigheterna ditt vardagsliv inom följande områden? Hemma/I familjen Med kamrater I skolarbetet Vid fritidsaktiviteter Frågorna ovan skulle besvaras om ja på frågan: Tycker du att du har svårigheter med något av följande: Dina känslor, din koncentrationsförmåga, ditt beteende eller med att komma överens och umgås med andra?

Nedstämdhet [Kidscreen] Kände du att allt du gör blir dåligt? Kände du dig ledsen? Split fl och p Kände du dig så nere att du inte hade lust att göra någonting? Kände du att allting i ditt liv blir fel? - Borttagen Kände du dig trött på allt? Kände du dig ensam? Kände du dig pressad?

(Bristande) välbefinnande [Kidscreen] Var ditt liv bra? Kände du dig glad över att leva? - Brottagen Kände du dig nöjd med ditt liv? Var du på gott humör? Kände du dig glad? Hade du kul?

Psykosomatiska besvär i gruppen > P90 årskurs 6 och 9 Besvär under de senaste 6 månaderna: Koncen trations -svårigheter Sömnsvårigheter Huvudvärk Magont Känt dig spänd Dålig aptit Känt dig ledsen Känt dig yr Alltid 17.3 30.0 25.7 20.1 22.7 22.8 26.0 22.4 Ofta 35.4 39.5 44.7 38.3 42.2 31.1 40.4 40.5 Ibland 36.5 21.8 22.1 27.7 27.2 28.4 23.3 26.7 Sällan 8.8 6.4 6.2 11.1 6.6 12.7 7.8 8.4 Aldrig 1.8 2.0 1.1 2.3 1.0 4.3 1.9 1.7

Preliminära resultat i urval

Psykisk ohälsa fördelat efter kön och årskurs Procent > P90 Årskurs 6 Årskurs 9 Flickor Pojkar Flickor Pojkar n= 39267 40048 44788 45467 Psykosomatiska besvär 7.7 3.6 19.6 5.9 Koncentrationssvårigheter 6.0 9.7 12.9 13.3 Påverkan på vardagslivet 7.4 5.5 19.0 9.5 Nedstämdhet 6.9 3.7 19.5 7.2 Bristande välbefinnande 7.0 4.6 17.6 10.5

Psykisk ohälsa fördelat efter familjestruktur flickor årskurs 9 Procent > P90 Årskurs 9 Bor hos mamma & pappa Växelvis boende Bor hos en förälder Bo ensam el med annan Flickor n= 28654 7717 7209 553 Psykosomatiska besvär 16.5 21.3 28.4 43.8 Koncentrationssvårigheter 10.8 14.2 18.5 30.6 Påverkan på vardagslivet 16.0 21.1 27.1 41.4 Nedstämdhet 16.7 21.1 27.0 45.0 Bristande välbefinnande 14.7 18.4 25.7 47.6 Pojkar n= 29583 8023 6334 674 Psykosomatiska besvär 4.6 5.9 9.1 27.4 Koncentrationssvårigheter 11.6 14.5 18.5 26.1 Påverkan på vardagslivet 7.8 10.6 13.5 30.9 Nedstämdhet 5.9 7.0 10.7 31.6 Bristande välbefinnande 8.3 11.0 15.9 44.8

Psykisk ohälsa fördelat efter födelseland flickor årskurs 9 Procent > P90 Årskurs 9 Barnet fött i Sverige Barnet fött utomlands Båda föräldrar födda i Sverige En förälder utlandsfödd Båda föräldrar utlandsfödda Båda föräldrar födda i Sverige En förälder utlandsfödd Flickor n= 32208 4551 3998 325 393 2407 Psykosomatiska besvär Båda föräldrar utlandsfödda Koncentrationssvårigheter Påverkan på vardagslivet 19.1 23.4 17.4 20.3 20.9 18.8 12.4 15.7 12.7 13.8 16.8 11.5 18.1 21.7 18.4 21.8 21.6 22.6 Nedstämdhet 18.6 22.7 17.6 23.4 23.4 23.0 Bristande välbefinnande 16.6 20.5 15.6 17.8 19.1 23.5

Psykisk ohälsa fördelat efter kommuntyp flickor årskurs 9. Procent > P90 Årkurs 9 Storstäder Förortskommun -er Större städer Pendlingskommun -er Glesb ygdsk ommun -er Varuproducerande kommuner Övriga kommuner > 25000 inv Övriga kommuner 12500-25000 inv Övriga kommuner < 12500 inv Flickor n= 6091 7482 12548 3173 1485 3268 6310 3106 1325 Psykosomatiska besvär Koncentrationssvårigheter Påverkan på vardagslivet 18.1 19.5 19.4 20.0 19.3 19.6 20.1 21.7 20.8 12.2 13.0 12.3 13.7 14.5 13.1 13.9 13.6 11.8 17.3 19.3 19.3 19.1 20.5 18.1 19.7 20.1 18.9 Nedstämdhet 19.0 20.9 19.2 19.8 19.9 18.3 20.0 18.7 19.3 Bristande välbefinnande 16.7 17.5 18.0 17.6 18.1 17.1 17.4 19.1 18.6

Jämförelser mellan kommuner Ht 2009

Psykisk ohälsa årskurs 9 vuxna med högskoleutbildning Munkfors 19% Eda 17% Forshaga 27% Storfors 19% Kristinehamn 27% Hammarö 42%

Psykisk ohälsa årskurs 9 ungdomsarbetslöshet Munkfors 22% Eda 9% Forshaga 15% Storfors 19% Kristinehamn 15% Hammarö 12%

2009 = snapshot 2009 + 2012 + = återkommande mätningar

Tack! curt.hagquist@kau.se http://www.kau.se/cfbuph