Hälsoutmaningar i Norrbotten

1

Hälsoutmaningar i Norrbotten Norrbottningen dör tidigare än riket och är sjukare Minska hjärt- och kärlsjukdomar Bättre matvanor Minska stillasittande Öka fysisk aktivitet Minska rökning i kommunerna Vara goda förebilder för länets unga vad gäller levnadsvanor Ungas hälsa och väg mot vuxenlivet Ungas psykiska hälsa Utveckla goda levnadsvanor Friska äldre bra för ekonomin Goda levnadsvanor bland äldre för fler friska levnadsår Minska fallolyckor bland äldre Olikheter i hälsa mellan grupper i befolkningen Arbeta för att stärka hälsosvaga gruppers förutsättningar till hälsa 2

Sammanfattning Det övergripande målet för folkhälsoarbete i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är tio år sedan Sverige fick en nationell folkhälsopolitik baserad på elva målområden för folkhälsa. Dessa elva målområden beskriver bestämningsfaktorer som påverkar folkhälsan och är sådant som regionala och kommunala aktörer kan arbeta för att påverka i rätt riktning för att höja hälsan i befolkningen. År 214 års hälsobokslut är något komprimerat och prioriterade hälsoutfall och riskfaktorer finns inkluderade. Folkhälsoindikatorer är långsamt rörliga mått vilket gör att tidigare års hälsobokslut kan användas för att se hur länet ligger till på alla målområden. Barn Länet har överlag goda uppväxtvillkor för barn i tidig ålder. De flesta barn och unga i trivs i skolan, och under hela grundskoletiden ligger länet förhållandevis bra till vad andelen som uppnår målen i skolan och är behöriga till gymnasiet. Gymnasieresultaten samt närmaste åren efter ligger länet sämre till än riket. Det psykiska välmåendet bland unga flickor är ett område att hålla koll på, då andelen gymnasieflickor som upplever sig må bra visar tendenser på att minska samtidigt som gruppen som ofta eller alltid är ledsen och nedstämd är jämförelsevis hög senaste läsåret. Självmordsfrekvensen bland unga kvinnor under senaste åren visar på en sakta ökning som inte återfinns i riket. Bland unga män i länet har självmordsfrekvensen tvärtom minskat. Bruk av alkohol och tobak visar på mycket positiv utveckling bland unga, då senaste uppgifterna är att länet och riket har historisk låg andel som brukar alkohol och även rökning har minskat tydligt. Även snusning har minskat. När det gäller övervikt och fetma, läskdrickande, fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet så finns en hel del att arbeta med i länet. Framförallt pojkar har en andel med övervikt och fetma samt ett läskdrickande som tydligt ökar med åren till de att det blir vuxna. Den stora andelen gymnasieelever som på sin fritid spenderar fem timmar eller mer framför TV, dator eller mobil visar på ett stillasittande som medför potentiella hälsorisker i framtiden. Abortfrekvensen har minskat i länet bland tonåringar och unga vuxna. Klamydiafallen i länet har avstannat i senaste två årens ökning. Stor variation kan ses mellan länets kommuner hur det ser ut på olika områden vad gäller barn och ungas hälsa och områden som påverkar hälsan på sikt. Föräldrars utbildningsnivå samt om de har utländsk bakgrund påverkar. 3

Vuxna Medellivslängden i länet ligger under rikets genomsnitt. Männen avviker mest negativt och vissa kommuner visar på mycket stora skillnader vad gäller mäns förväntade medellivslängd jämfört med i kommuner i riket men även i länet. Den vanligaste dödsorsaken bland män och kvinnor i länet är hjärt- och kärlsjukdomar och näst vanligaste tumörer. Den höga dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar i länets kommuner är bidragande till den, jämfört med riket, låga medellivslängden bland framförallt män. Jämfört med riket har länet ett lägre insjuknande i maligna tumörsjukdomar. Psykisk hälsa bland unga kvinnor i länet bör ses som ett observandum med nedsatt välmående samt ökad självmordsincidens. Bland män har självmordsfrekvensen ökat senaste åren i åldersgruppen 45 år och äldre. Länet har ett högre ohälsotal än riket (Försäkringskassans utbetalda dagar sjukpenning mm) bland både män och kvinnor. När det gäller övervikt och fetma, intag av frukt och grönsaker, fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet så finns en hel del att arbeta med i länet. En av tio norrbottningar röker dagligen vilket är i nivå med riket. Yngre röker mindre än medelålders män och kvinnor. Variationerna i länets kommuner kan vara stora på olika områden så som rökning, alkoholriskbruk, intag av frukt och grönsaker mm. Äldre 1 procent av länets befolkning är 75 år eller äldre. Det varierar hur åldersfördelningen ser ut i länets kommuner, i vissa av länets kommuner är hela 2 procent av kvinnorna 75 år eller äldre mot under 1 procent i andra. Brukarundersökningar visar att hemtjänsten i länets kommuner överlag får gott betyg, medan boende/anhöriga på särskilda boenden ger lägre omdömen jämfört med i övriga riket (bemötande, möjlighet att vistas utomhus, mat etc). Vanligare i Norrbotten än i riket att bland äldre att ha få sociala aktiviteter och att vara ensam. De flesta upplever dock att de har tillgång till praktiskt stöd. Vanliga dödsorsaker är hjärt- och kärlsjukdomar, tumörer, andningsorganens sjukdomar (KOL, lunginflammation mm) samt demens. 4

Fallolyckor bland befolkningen i länet över 8 år är 63 per 1 personer vilket är strax över snittet för riket men också bland de län som har flest fall. Liksom i övriga åldrar behöver de äldre äta mer frukt och grönsaker samt är för överviktiga. Många kvinnor i åldern 65-84 år har en stillasittande fritid. Hälsans fördelning i länet är inte jämlik utan beror av utbildningsnivå, socioekonomisk status, kön, arbetsmarknadsstatus, sexuell läggning. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård riktar sig bland annat på rökning, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet som är levnadsvanor som tillsammans beräknas bidra till en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. 5

Barn Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar är avgörande för folkhälsan på lång sikt. Under barndomen läggs grunden för hälsa i vuxen ålder. Landstinget ska därför bidra till att stödja barns och ungdomars positiva utveckling. Prioriterade områden för landstingets arbete med barn och ungdomar är: Psykisk hälsa Övervikt och fetma Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning Sexuell hälsa (sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter) God livskvalitet Här finns barnen i Norrbotten I november 214 hade Norrbottens län 45 33 folkbokförda barn i åldern -17 år, vilket är en minskning med knappt 15 procent jämfört med tio år tidigare. Senaste åren tycks dock minskningen ha planat ut. Antalet födda barn per år ligger relativt konstant, med en svag ökning senaste åren. Minskningen av totala antal barn i länet förklaras framförallt av minskningen av äldre barn som kommer från en tid där antalet födda barn i länet låg på en högre nivå. Enligt SCB är ca 1 procent av barnen i åldersgruppen -14 år utrikesfödda i Norrbottens län. En gradvis ökning senaste åren och med en stor spridning mellan länets kommuner: 3 procent utrikesfödda barn i Piteå till 14 procent i Haparanda och Övertorneå. Drygt 3 procent av alla barn (-17 år) bor i Luleå kommun, 17 procent i Piteå kommun därefter kommer Boden kommun med 11 procent. Utifrån hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppdelning finns de flesta barnen i Luleå/Boden området och minst i östra länsdelen. 6

Boendekommun barnen i Norrbotten år 214. Spridning av länets barn, -17 år, i kommunerna. Källa: SCB Luleå Boden Piteå Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog Kiruna Gällivare Pajala, Jokkmokk Kalix Övertorneå, Haparanda, Överkalix Psykisk hälsa Skolupplevelsen och trivsel överlag god Hur elever trivs och fungerar i skolan har visat sig vara kopplat till risken att hamna i problem som rör levnadsvanor och hälsa. Forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan har mindre risk att utveckla olika typer av problem eller drogmissbruk (SKL, 27). Det finns samband mellan trivsel i skolan och psykisk hälsa men också mellan stor frånvaro i skolan och ogynnsamma levnadsvanor. Skolsköterskornas hälsosamtal bland länets barn och ungdomar, visar att 9 av 1 av eleverna trivs bra eller mycket bra i skolan bland både flickor och pojkar läsåret 213/214. Enkätundersökningen, som utgör grunden i hälsosamtalet, har gjorts under åtta läsår och under den tiden har andelen som trivs i skolan legat stabilt. Gruppen pojkar i årskurs fyra och sju visar under undersökningstiden lägst andel som trivs i skolan. Nästan 9 av 1 av eleverna i grundskolans årskurs sju uppger att de aldrig är hemma från skolan utan att vara sjuk, i gymnasiet är jämförbara siffror något lägre, 7 av 1. Att själv uppleva mobbing men också att ha mobbning i sin närhet på skolan har visat sig höja risken för psykisk ohälsa ( Skolans betydelse för barns och ungas psykisk hälsa, Socialstyrelsens 212). Att främja kamratrelationer och motverka mobbning är därför betydelsefullt inte bara för en liten grupp elever utan något som gynnar elevhälsan i stort. Andelen elever i Norrbotten som uppger att de blivit retad, utstött eller illa behandlad av andra elever på skolan är som högst i årskurs fyra och går sedan ner till äldre årskurser. I årskurs fyra uppger nästan 15 av 1 elever att de blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever. Spridningen mellan länets kommuner är stor. 7

Retad utstött eller illa behandlad av andra elever i Norrbottens län (%), årskurs 4, 7 samt år 1 på gymnasiet, läsår 213/14 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Flickor Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL Pojkar 21/11 211/12 212/13 213/14 De flesta unga mår bra men gruppen är minskande bland unga tjejer Hälsosamtalen i skolorna visar att de flesta unga mår överlag bra. I årskurs fyra ses ingen skillnad mellan pojkar och flickor, därefter minskar gruppen flickor som uppger att de mår bra och i gymnasiet är skillnaden tydlig mellan könen, 13 procentenheter. Jämförelser mellan läsåren visar dessutom att flickorna har en negativ trend, det vill säga minskar successivt i årskurs sju samt gymnasiet. Mår bra eller mycket bra i Norrbottens län (%), årskurs 4, 7 samt år 1 på gymnasiet, läsår 213/14 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Årskurs 4 Årskurs 7 Flickor Gymn år1 Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL Årskurs 4 Årskurs 7 Pojkar Gymn år1 26/27 27/28 28/29 29/21 21/211 211/212 212/213 213/214 8

Att vara ledsen eller nedstämd ökar bland unga tjejer Skolsköterskorna i länet har flera år rapporterat siffror som visar stigande andel unga tjejer som uppger att de ofta eller alltid är ledsen eller nedstämda. Det har varit en successiv ökning bland flickorna i årskurs 7 under längre tid, men även i år 1 på gymnasiet kan man se en högre nivå senaste två läsåren. Ofta eller alltid ledsen eller nedstämd i Norrbottens län (%), årskurs 4, 7 samt år 1 på gymnasiet, läsår 213/14 (observera skalan) 3 25 2 15 1 5 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Flickor Pojkar Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL 26/27 27/28 28/29 29/21 21/211 211/212 212/213 213/214 Övervikt och fetma Övervikt och fetma minskar bland 4-åriga flickor År 213 års mätningar via barnhälsovården av övervikt och fetma hos 4- åringar visar att 14,5 procent av flickorna samt 13,1 procent av pojkarna lider av övervikt eller fetma i länet. Pojkarnas värde betyder det att de fortfarande ligger och pendlar kring samma nivå som flera år tillbaka, medan flickorna sakta men säkert minskar sin andel och närmar sig pojkarnas nivå efter att ha tangerat 2 procent år 26. Landstinget har som mål att andelen 4-åringar med övervikt eller fetma ska understiga 1 procent. 9

26 27 28 29 21 211 212 213 26 27 28 29 21 211 212 213 Utveckling av övervikt och fetma bland fyraåringar i Norrbottens län år 26-213 (observera skalan) 25 2 15 1 5 Fetma Övervikt Pojkar Flickor Källa: Barnhälsovården, NLL Med stigande ålder ökar övervikt och fetma bland pojkar Flickorna ligger i regel högre än pojkar vad gäller övervikt och fetma vid 4- års kontrollen vid BVC och även i förskoleklass. Någon gång runt årskurs 4 vänder det och pojkarna går om i andel med övervikt och fetma och fortsätter sedan att dra ifrån för varje årskurs. I gymnasiet lider 3 av1 gymnasiepojkar samt 2 av 1 gymnasieflickor av övervikt eller fetma i länet vilket är nära dubbelt jämfört med rikets 16 åringar (Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB). Utveckling av övervikt och fetma i Norrbottens län år 26-213, i förskoleklass, årskurs 4, 7 samt gymnasiet år 1 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Flickor Pojkar 26/27 27/28 28/29 29/21 21/211 211/212 212/213 213/214 Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL 1

Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning Rökning, snusning samt bruk av alkohol minskar bland unga Unga som testar att röka cigaretter blir allt färre och en successiv minskning ses i både årskurs 7 samt år 1 på gymnasiet. Detsamma gäller elever som har provat snusa. Ingen ökning kan ses i hälsosamtalet i skolan eller CAN undersökningen vad gäller bruk av narkotika bland unga, ungefär 5 procent av årskurs 9 uppger i den anonyma enkätundersökningen CAN att de har testat narkotika någon gång. Inte heller dopning kan någon förändring ses. Rökning bland unga i årskurs 9 är mer vanligt i riket än i länet (CAN, 213) medan snusning är mer vanligt i länet än i riket liksom bland vuxna befolkningen. Utveckling elever som provat röka cigaretter (%) år 26-213, årskurs 7 samt gymnasiet år 1 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Åk 7 Gy 1 Åk 7 Gy 1 Flickor Pojkar 29/21 21/211 211/212 212/213 213/214 Källa: Hälsosamtalen i skolorna, NLL Även bruk av alkohol har minskat bland unga och kan ses i flera undersökningar. Resultaten visar att unga i årskurs 9 i dag har historiskt låg andel alkoholkonsumenter både i länet men också i riket. Norrbotten ligger något lägre dessutom än riket. I årskurs 9 uppger 46 procent av flickorna samt 36 procent av pojkarna att det har druckit alkohol under det senaste året. 11

Andel pojkar respektive flickor som druckit alkohol under de senaste 12 månaderna över tid i Norrbotten samt riket 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Källa: CAN 1997 2 29 213 1997 2 29 213 Flickor Pojkar Norrbotten Riket Sexuell hälsa Klamydiaökningen bland länets unga har avstannat Under 214 rapporterades 888 nya fall av klamydia(392 män och 496 kvinnor). Det var sex procent färre än under 213. Minskningen var främst i åldersgruppen 15-19 år. I åldersgruppen 25-29 år sågs en fortsatt ökad spridning av klamydia. Sedan år 212 har länet haft en ökning av klamydia som inte har kunnat ses för riket. I och med resultat för år 214 har den ökningen avstannat, främst på grund av en minskning i åldergruppen 15-19 år. Totalt i åldersgruppen 15-29 år var incidensen 19,1 fall per 1 invånare i länet. Spridningen mellan länets kommuner låg mellan 2,6 till 24,2 fall/1. Klamydiaincidens i åldern 15-29 år (fall per 1 i befolkningen) över tid i Norrbotten samt riket 25 2 15 1 Riket Länet 5 29 21 211 212 213 214 Källa: Smittskydd, NLL samt Folkhälsomyndigheten 12

2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Tonårsaborter fortsätter att sjunka i länet 27 låg tonårsaborter i Norrbotten på rekordhöga 3 per 1 flickor i åldern 15-19 år samtidigt som riket låg på 25 per 1 flickor. Sedan dess har rapporterar socialstyrelsen att siffran successivt minskat och år 212 låg länet på samma nivå som riket, 19 per 1 flickor. Uttag ur Norrbottens läns landstings egna uppgifter visar att minskningen sedan har fortsatt 213 och 214 (streckad linje i diagram från NLL direkt). Utveckling aborter per 1 flickor i åldern 19 år eller yngre, Norrbottens län jämfört med riket 35 3 25 2 15 1 5 Norrbotten RIKET Norrbotten NLLs datalager Källa: Socialstyrelsen 2-212 samt NLLs datalager 21-214 God livskvalitet Överlag goda uppväxtvillkor i länet enligt öppna jämförelser Öppna jämförelser folkhälsa 214 visar att länet som helhet faller väl ut vid jämförelse mot övriga riket när det gäller god uppväxtmiljö. Liksom i riket har så gott som alla barn i länet har fått MPR vaccin via BVC. Länet har en hög andel inskrivna barn i ålder 1-5 vid förskolan, 86 procent (riket 84 procent), och därtill en jämförelsevis hög andel högskoleutbildade förskolelärare, 66 procent (riket 58 procent). Förutsättningarna för att barn i länet ska få en bra start och introduceras i hur man socialiserar i grupp och får pedagogisk hjälp att förbereda sig för skoltiden är därför goda i länet. Ekonomisk utsatthet har visat sig ha en negativ inverkan på hälsa överlag bland vuxna och barn. Positivt är att en jämförelsevis låg andel barn i länet, 1,5 procent, finns i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (i riket 2,8 procent) enligt Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd 214. 13

Vuxna - mitt i livet samt äldre Medellivslängd Männen i länet har kortast medellivslängd i riket Befolkningens medellivslängd är ett mått på hur folkhälsan utvecklas. SCBs årliga befolkningsprognos visar att Norrbottens län fortfarande ligger långt ner bland länen i riket vad gäller förväntad medellivslängd vid födseln (29-213). Kvinnorna har dock knappat in ordentligt på riket med sina 83,2 år och det skiljer nu endast -,36 år. Utvecklingen bland länets män har dock varit det motsatta. Även om medellivslängden ökat något också bland män, 78,5 år, har utvecklingen varit mindre positiv än i riket och skillnaderna har blivit större (-1,27 år). Prognosen för länets nyfödda pojkar visar att de har den lägsta förväntade medellivslängden i riket. De inomregionala skillnaderna är också stora, uppåt 5 år kan skilja mellan bästa och sämsta kommun. Vid jämförelse med riket är dock skillnaderna än större, en nyfödd pojke i Haparanda eller Pajala förväntas leva i genomsnitt 8 år kortare än en pojke född i Danderyd. Norrbotten är det län som nu har störst skillnad mellan könen i medellivslängd och till skillnad från i andra län, så minskar inte den skillnaden. Kvinnorna i Norrbotten förväntas leva 4,8 år längre än män, jämfört med för fem år sedan då skillnaden var 4,3 år. Ökningen av medellivslängden under de senaste decennierna i Sverige förklarar SCB framförallt främst med den minskade dödligheten i hjärt-och kärlsjukdomar. Norrbottens län har enligt Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård 214 fortfarande ett jämförelsevis stort utrymme för förbättring vad gäller minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt bland män, vilket förklarar en lägre medellivslängd i länet. Hjärt-och kärldödlighet kan bekämpas genom förändrade levnadsvanor, livsvillkor eller med medicinska insatser. Förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom som dödsorsak är starkt kopplat till utbildningsnivå, till de lägre utbildades nackdel. Skillnaden i medellivslängd mellan grupper med förgymnasial och eftergymnasial utbildning har ökat under de senaste decennierna och skillnaden är dryga 5 år i livslängd (SCB). 14

Luleå Piteå Boden Kiruna Haparanda Gällivare Älvsbyn Kalix Jokkmokk Övertorneå Arjeplog Arvidsjaur Överkalix Pajala Jokkmokk Älvsbyn Luleå Arjeplog Boden Piteå Övertorneå Kiruna Arvidsjaur Kalix Gällivare Överkalix Pajala Haparanda Luleå Överkalix Arvidsjaur Älvsbyn Gällivare Jokkmokk Haparanda Övertorneå Piteå Pajala Kalix Boden Arjeplog Kiruna Förväntad medellivslängd för kommuner i Norrbottens län, barn födda 29-213. 86, 84, 82, 8, 78, 76, 74, 72, 7, 83,2 år Riket 79,72 år Länet 78,45 år 86,1 år Riket 83,55 år Länet 83,21 år Män Kvinnor Värde för kommun med högsta förväntade medellivslängd i Sverige (män: 83,2 år; kvinnor: 86,1 år) Källa: SCB Andelen som är äldre utgör en allt större grupp Andelen som är äldre i vårt samhälle utgör en allt större grupp. Medellivslängden ökar kontinuerligt och i många kommuner i Norrbotten är inflödet av unga medborgare lågt. I de kommuner som har störst andel äldre är nära 1 av 5 kvinnor över 75 år och drygt 1 av 1 män. Andel äldre i befolkningen (%), 75 år eller äldre, i kommunerna i Norrbottens län, år 213 (observera skalan) Män Kvinnor 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 15

1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Källa: SCB Dödlighet och dödsorsaker Stort förbättringsutrymme i länet vad gäller hjärt- och kärldödlighet Den vanligaste dödsorsaken bland män och kvinnor i länet är hjärt- och kärlsjukdomar och näst vanligaste tumörer och likaså i riket. Skillnaden är dock att länet har betydligt högre nivåer av hjärt- och kärldödlighet i befolkningen och framförallt bland män. Hjärt- och kärlsjukdomar som dödsorsak över tid, befolkning -74 år. Norrbottens län jämfört med riket. Män och kvinnor. (Mått: antal döda per 1 invånare) 3 Riket Män Norrbottens län Män Riket Kvinnor Norrbottens län Kvinnor 25 2 15 1 5 Källa: www.socialstyrelsen.se (Dödsorsaksregistret) Insjuknande i tumörer lägre än i riket men dödligheten är lika stor Trots att fler cancerdiagnoser ställs idag jämfört med tidigare har dödligheten, det vill säga antal döda per 1 invånare, legat på ungefär samma nivå för tumörsjukdomar (se diagram nedan). Norrbotten har ett insjuknande som ligger något lägre än rikets vad gäller maligna tumörer, men en dödlighet som är något högre enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister 213 samt cancerregistret. 16

Antal per 1 invånare Utveckling över tid av antal nya fall maligna tumörer samt antal döda i tumörsjukdomar per 1 invånare i Norrbottens län samt riket 7, 6, Antal nya fall/ 1 inv. 5, 4, 3, Antal döda/ 1 inv. 2, 1, Riket män Riket kvinnor Norrbotten män Norrbotten kvinnor, 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 Källa: www.socialstyrelsen.se (Dödsorsaksregistret samt Cancerregistret) Självskattad hälsa Befolkningen i Norrbotten skattar sin hälsa sämst i riket men är ändå på bättring Måttet självskattad hälsa ger tillsammans med medellivslängd en övergripande bild av hälsans utveckling i befolkningen. Medellivslängd och självskattad hälsa har också visat sig vara korrelerade med varandra så att personer med hög självskattad hälsa ofta har längre livslängd enligt årsrapporten Folkhälsan i Sverige 212, Folkhälsomyndigheten. 7 procent av männen och 68 av kvinnorna i Norrbotten skattar sin hälsa som bra eller mycket bra år 214, vilket är betydligt lägre än genomsnittet i riket med 76 respektive 71 procent. Jämfört med år 21 är det ingen större skillnad för länet, en knapp ökning för kvinnorna i länet anas dock. Kvinnors självskattade hälsa ligger i båda mätningarna några procentenheter lägre än männens men är också mönstret för riket. Sedan 26 har kvinnors självskattade hälsat ökat signifikant. Liksom alla år är självskattad hälsa som högst i yngre åldrar och lägre i äldsta åldersgruppen. 17

Utveckling andel i befolkningen 16-84 år i Norrbottens län samt riket med god självskattad hälsa 26, 21 samt 214 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Norrbotten Riket Norrbotten Riket Män Kvinnor 26 21 214 Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen Hälsa på lika villkor? ) Fysisk hälsa Hjärt- och kärlsjukdom Männen får hjärtinfarkt i tidigare ålder än kvinnorna Ålder och ärftliga faktorer har betydelse för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar men också rökning, stress, högt blodtryck, övervikt och fetma, förhöjda blodfetter och diabetes. En vanlig hjärtåkomma som medför sjukhusvård är hjärtinfarkt. Antalet nya fall av hjärtinfarkt som sjukhusvårdats i Norrbotten ligger i runda tal drygt 1 personer per år de senaste åren. Bland kvinnorna som sjukhusvårdats för hjärtinfarkt är den större delen fyllda 75 år eller äldre medan det bland männen gäller knappt hälften, det vill säga att männen får hjärtinfarkt i tidigare ålder (diagram nedan). 18

Stockholm Västra Götaland Kalmar Riket Värmland Örebro Kronoberg Skåne Uppsala Halland Jönköping Dalarna Västerbotten Blekinge Södermanland Västmanland Gävleborg Östergötland Gotland Jämtland Västernorrland Norrbotten Antal fall som sjukhusvårdats för akut hjärtinfarkt i Norrbotten åren 28 213, åldersgrupperna under 75 år och 75 år eller äldre 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 212 213 28 29 21 211 212 213 Kvinnor Källa: Hjärtinfarktsregistret, Socialstyrelsen 2-74 år 75 + Män Vanligast att få hjärtinfarkt i Norrbottens län Männen och kvinnorna i Norrbottens län har högsta incidensen av hjärtinfarkt i Sverige. Insjuknande i hjärtinfarkt har dock stadigt minskat senast tjugoårsperioden men länet har fortfarande stor förbättringspotential. Det är dubbelt så stor risk för en kvinna i Norrbotten att få hjärtinfarkt jämfört med i Stockholm. Jämförelse incidens (fall som sjukhusvårdas eller som dödsorsak) av akut hjärtinfarkt per län och riket, år 213 bland kvinnor 2-74 år. Mått: antal per 1 i befolkningen (åldersstandardiserade tal) 14 12 1 8 6 4 2 Källa: Hjärtinfarktsregistret, Socialstyrelsen 19

Stockholm Uppsala Halland Västra Götaland Västmanland Kalmar Jämtland Riket Kronoberg Skåne Södermanland Gotland Jönköping Östergötland Örebro Västernorrland Värmland Västerbotten Gävleborg Blekinge Dalarna Norrbotten Jämförelse incidens (fall som sjukhusvårdas eller som dödsorsak) av akut hjärtinfarkt per län och riket, år 213 bland män 2-74 år. Mått: antal per 1 i befolkningen (åldersstandardiserade tal) 4 35 3 25 2 15 1 5 Källa: Hjärtinfarktsregistret, Socialstyrelsen Norrbottningen uppger i större utsträckning högt blodtryck än man gör i riket och andelen är ökande bland länets män 214 uppgav totalt en av fyra män och kvinnor i länet 16-84 år att de hade högt blodtryck mot en av fem i riket. Det är dock framförallt i åldern 45 år och äldre som högt blodtryck blir vanligt, hela var tredje i länet samt mer än varannan 65 år eller äldre. Bland männen i länet ses en tydlig ökning av högt blodtryck i dessa åldersgrupper från år 26 till 214 (grå staplar). Länet ligger högre än riket i alla jämförda grupper 214 (röd stapel). Utveckling andel i befolkningen 45-84 år i Norrbottens län som uppger att de har högt blodtryck år 26, 21 samt 214, jämförelse med riket 214 (röd stapel) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 år 65-84 år 45-64 år 65-84 år Män Kvinnor 26 21 214 214 Riket Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen Hälsa på lika villkor? ) 2

Fetma och övervikt Vanligare i Norrbotten än i riket att vara överviktig i åldern 3-44 år, samtidigt en antydan till minskande andel övervikt och fetma bland kvinnorna i länet. I åldern 3-44 är det signifikant vanligare i länet jämfört med riket att vara överviktig eller lida av fetma både bland män och kvinnor. I övriga åldersgrupper ligger länet högre men inte tydligt. Bland länets kvinnor antyds i alla åldersgrupper en minskande andel med övervikt eller fetma. Utveckling andel i befolkningen med övervikt eller fetma i Norrbottens län per åldersgrupp år 26, 21 samt 214, jämfört med riket 214 (röd stapel) 8 7 6 5 4 3 2 26 21 214 214 Riket 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44 45-64 65-84 Män Kvinnor Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen Hälsa på lika villkor? ) 17 procent av länets män och 15 procent av kvinnorna lider av fetma. I åldersgruppen 3-44 år och 45-64 år, har länet högre andel med fetma än i riket och en tendens till ökning kan ses bland kvinnor yngre än 45 år. Utveckling andel i befolkningen med fetma i Norrbottens län per åldersgrupp år 26, 21 samt 214 3 25 2 15 1 26 21 214 5 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44 45-64 65-84 Män Kvinnor Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen Hälsa på lika villkor? ) 21

Diabetes är vanligare bland männen i länet än i riket I den senaste större befolkningsundersökningen 214 bland vuxna i Norrbotten uppgav 1,4 procent av männen (7,8 procent i riket) och 6 procent av kvinnorna (6 i riket) att de hade diabetes. Männen ligger något högre än riket. Diabetes blir framträdande i åldersgruppen 45 och äldre och ökar med stigande ålder. I båda äldre åldersgrupper är tydligt att männen i länet har genomgående högre andel än männen i riket. Utveckling andel i befolkningen, 16-84 år, som rapporterar att de har diabetes i Norrbottens län per åldersgrupp år 26, 21 samt 214, jämfört med riket 214 (röd stapel) 12 1 8 6 4 26 21 214 214 riket 2 Män Kvinnor Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen Hälsa på lika villkor? ) Tumörer 1 på 2 norrbottningar får varje år en cancerdiagnos Under de senaste fem åren fram till 213 har i snitt drygt 1 3 norrbottningar fått en cancerdiagnos, fler män än kvinnor, i åldern år och uppåt. Cancerincidensen (nya fall av insjuknande) i Norrbotten är lägre än rikets genomsnitt och bland de lägsta av alla län/regioner (se även avsnitt om tumörer under dödsorsaker). Som en följd av att de flesta cancertyperna har jämförelsevis lång inkubationstid ökar förekomsten av cancer med stigande ålder (se diagram). 22

2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75-79 8-84 85+ Antal fall av cancer per åldersgrupp i Norrbotten, år 211. Antal per 1 invånare 3, 2 5, 2, 1 5, 1, Män Kvinnor 5,, Källa: Socialstyrelsen (Cancerregistret) Den vanligaste tumörtypen är bröstcancer och prostatacancer Den vanligaste tumörtypen är fortsatt bröstcancer bland kvinnor (161fall per 1 kvinnor). och bland männen prostatacancer (163fall per 1 män). Dessa diagnoser står för vardera en tredjedel av samtliga diagnoser i respektive grupp. Incidensen av bröstcancer är lägre i Norrbotten än riket och samma gäller prostatacancer bland norrbottniska män. Det finns flera förklaringar till att fler drabbas av cancer, bland annat att befolkningen blir allt äldre. Dessutom har screening (exempelvis mammografi) blivit vanligare och de diagnostiska metoderna har blivit bättre. Näst efter bröst- och prostatacancer är lungcancer samt tjocktarmscancer vanligast i länet och ungefär i samma nivå ligger idag hudcancer. Långvarigt sjukdomsförebyggande arbete har gett resultat vad gäller lungcancer Norrbotten ligger bland länen med lägst insjuknande i lungcancer vid jämförelser mellan alla län i riket (Öppna jämförelser Folkhälsa 214). Detta tack vare det långsiktiga sjukdomsförebyggande arbetet som aktivt har förts i hela riket. Senaste 2-3 åren har daglig rökning minskat från var tredje vuxen till drygt var tionde. Lungcancer i nutid kommer öka och minska i takt med hur rökningen sett ut 2 år tillbaka i tiden. Men sett på längre sikt har rökningen minskat under längre period och insjuknandet i lungcancer kan därför väntas fortsätta minska. Malignt melanom ökar i länet och riket Malignt melanom, hudcancer, ökar mest men även den ligger på högre nivå för riket och framförallt i södra Sverige, jämfört med Norrbotten (19 fall per 1 invånare). Hudcancer (malignt melanom och övrig hudcancer) är den cancerdiagnos som ökar snabbast i riket och är den näst vanligaste cancerdiagnosen bland svenska män och kvinnor. Även i Norrbottens län 23

199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 har den cancerformen ökat, men liksom i övriga norra län, ligger nivån betydligt lägre än i södra länen. Antal fall av hucancer (malignt melanom och övrig hudcancer) per åldersgrupp i Norrbotten, år 211. Mått: Fall per 1 invånare 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Riket Män Norrbottens län Män Riket Kvinnor Norrbottens län Kvinnor Källa: Socialstyrelsen (Cancerregistret) Psykisk hälsa Att ha nedsatt psykiskt välbefinnande vanligare i riket än i länet men är något ökande bland män 214 års folkhälsoundersökning visar att det är mindre vanligt i länet att ha nedsatt psykiskt välbefinnande än det är i riket. 12 procent av männen i länet har nedsatt psykiskt välmående (14 i riket) samt 16 procent av kvinnorna i länet (21 procent i riket). I alla åldersgrupper ligger riket något högre än länet. Äldre visar tendens till färre med nedsatt psykiskt välmående senaste åtta åren Jämfört över tid ses ingen större förändring bland kvinnor i nivå, medan det bland män anas en ökning av nedsatt psykiskt välbefinnande förutom i den äldsta åldersgruppen 65 + där en minskning ses och kvinnor i länet har tydligt lägre andel än i riket. 24

Utveckling andel i befolkningen med nedsatt psykiskt välmående i Norrbottens län per åldersgrupp år 26, 21 samt 214, jämfört med riket 214 (röd stapel) (observera skalan) 35 3 25 2 15 1 26 21 214 214 Riket 5 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44 45-64 65-84 Män Kvinnor Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen Hälsa på lika villkor? ) Tankar om självmord vanligast bland unga men lägre i länet än i riket 3 procent av norrbottningarna hade 214 haft tankar om att ta sitt liv under senaste 12 månaderna vilket är i nivå med fyra år tidigare då samma mätning gjordes. Andel i befolkningen i Norrbottens län som senaste året har tänkt tankar på att ta sitt eget liv, per åldersgrupp år 21 samt 214, jämfört med riket 214 (röd stapel) (observera skalan) 12 1 8 6 4 21 214 214 Riket 2 16-24 25-44 45-64 65-84 16-24 25-44 45-64 65-84 Män Kvinnor Källa: www.folkhalsomyndigheten.se (Undersökningen Hälsa på lika villkor? ) 25

1997_2 1998_21 1999_22 2_23 21_24 22_25 23_26 24_27 25_28 26_29 27_21 28_211 29_212 21_213 Antal per 1 i befolkningen Risk för självmord har ökat bland unga kvinnor samt män 45 år och äldre Tittar man på utvecklingen av självmordsfrekvens bland män i olika åldersgrupper ses en viss ökning senaste åren specifikt i gruppen män över 45 år. Samtidigt blir det också tydligt att en ordentlig minskning har skett under längre period bland unga män, 15-29 år, men bland unga kvinnor ses det motsatta. En långsam ökning ses över de senaste åren bland unga kvinnors självmordsfrekvens (se figur nedan). 4-årsmedeltal självmord i befolkningen unga 15-29 år, utveckling över tid. Antal per 1 invånare. Norrbotten jämfört med riket. 3 25 2 15 1 5 Män (BD) Kvinnor (BD) Män (RIKET) Kvinnor (RIKET) Källa: Socialstyrelsen (Dödsorsaksregistret) Självmord i befolkningen totalt, 15 år och äldre, år 24-213. Antal per 1 invånare. 3, Riket Män Norrbottens län Män Riket Kvinnor Norrbottens län Kvinnor 25, 2, 15, 1, 5,, 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Källa: Socialstyrelsen (Dödsorsaksregistret) 26

Levnadsvanor Enligt Socialstyrelsen är tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor det som ligger bakom runt en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Långt ifrån att äta tillräckligt med frukt och grönsaker i länet i någon åldersgrupp Lågt intag av frukt och grönt (rekommenderat intag 5 gram/dag) finns med på WHO:s lista över de tio största riskfaktorerna för både män och kvinnor vid sjukdomsbörda i höginkomstländer. Frukt och grönsaker innehåller viktiga näringsämnen som kan skydda mot olika typer av sjukdomar, bland annat mot cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. 4 procent av männen och 9 procent av kvinnorna i länet äter frukt och grönsaker 5 gånger om dagen som rekommenderat, att jämföra med 6 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i riket. Varken i länet eller riket äts därmed frukt och grönsaker i den utsträckning som behövs. 3 gånger om dagen räknas dock som tillräckligt enligt livsmedelsverket vilket 1 av 4 kvinnor i länet uppfyller samt 1 av 1 män. I båda fallen lägre än i riket där 1 av 3 kvinnor samt 1 av 8 män äter tillräckligt med frukt och grönsaker. Ingen skillnad kan heller ses i nivåer jämfört med 21. Dagligrökning på samma nivå som i riket, 1 procent Rökningen har minskat i Sverige ända sedan mitten av 198-talet. Höjd skatt på tobak och ny lagstiftning för rökfria miljöer är två åtgärder som antas ha bidragit till minskningen (www.folkhalsomyndigheten.se). 214 års folkhälsoenkät visade att den största gruppen rökare i Norrbottens län finns bland kvinnor i medelåldern, 45-64 år. De yngre röker inte lika mycket men ganska många uppger att de feströker. Totalt uppger 1 av 1 män och kvinnor att de röker dagligen 214, vilket är på samma nivå som riket och samma nivå som 21. En av fem i åldern 16-29 år har riskabla alkoholvanor i länet Riskabla alkoholvanor mäts i nationella folkhälsoenkäten via ett index framtaget av WHO via fyra frågor om hur mycket och ofta man dricker samt är berusad. I länet har ungefär 1 av 1 riskabla alkoholvanor, år 214, vilket är något lägre än i riket. Lägre andel bland kvinnor och högre bland män. Det är vanligast med riskbruk i åldersgruppen 16-29 år och där är också könsskillnaden som minst, drygt 2 procent har riskbruk (25 procent i riket i samma åldersgrupp). 2 av 3 rör sig enligt rekommendationer 3 minuter om dagen 1 av 3 inte Fysisk inaktivitet är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) den fjärde största orsaken till för tidig död i befolkningen i höginkomstländer. De sociala skillnaderna är fortfarande stora när det gäller levnadsvanor. Det är känt sedan tidigare att personer med lång utbildning och god ekonomi oftare är mer fysiskt aktiva än personer med låg inkomst och kort utbildning. Personer med någon form av funktionsnedsättning visar också 27

en överrepresentation av stillasittande och ohälsosamma levnadsvanor i stort. 2 av 3 vuxna i länet rör på sig på fritiden utifrån rekommendationen om fysisk aktivitet 3 minuter per dag vilket är i nivå med riket och på samma nivå som år 21. Stillasittande fritid vanligast bland kvinnor 65 år eller äldre När det gäller stillasittande fritid eller fysisk inaktivitet, det vill säga att på sin fritid röra sig, promenera, cykla eller annat, mindre än två timmar per vecka, ligger det på 14 procent bland män och kvinnor i länet, vilket är så gott som i nivå med riket (kvinnor i riket 12 procent). Nivån är samma som 21 och då liksom nu, är det kvinnor i åldersgruppen 65-84 år som har högst stillasittande, nämligen 1 av 5 kvinnor, vilket är högre än i riket (1 av 8). Sjukdomar kopplade speciellt till äldre Äldre personer har en ökad risk att drabbas av sjukdomar som demens, hjärtsvikt, kärlkramp, benskörhet som bidrar till höftfrakturer och andra frakturer, åldersdiabetes med komplikationer, stroke och Parkinsons sjukdom. Dessutom tillkommer ofta åldersrelaterad försämring av syn och hörsel. Högt blodtryck, diabetes, värk vanligare bland äldre Gruppen 65 år eller äldre är ur hälsosynpunkt en heterogen grupp. Det finns skillnader i hälsa mellan åldrarna närmast ålderspension och efter 75 årsåldern. Förekomsten av värk i rörelseorganen ökar med ökande ålder bland kvinnor. Var tredje kvinna äldre än 75 år har svår värk, besvär av högt blodtryck och en av fem män och kvinnor har diabetes. Länets kommuner har förhållandevis få äldre med 1 eller fler läkemedel De äldre använder mer läkemedel än andra åldersgrupper. De som har ApoDos har högre läkemedelförbrukning än receptexpedierade läkemedel. Samtidiga läkemedelsbehandlingar kan leda till oönskade effekter eller skadliga biverkningar. Andelen äldre i Norrbotten med fler än tio läkemedel ligger på 18,5 procent, vilket är under genomsnittet i riket (Öppna jämförelser Vård och omsorg av äldre 214). Antipsykotiska läkemedel i äldrevården är vanligt i länet Antipsykotiska läkemedel används ofta för att dämpa beteendesymtom såsom motorisk oro, rop och vandring. Effekten är dock oftast blygsam eller ingen alls (Öppna jämförelser Vård och omsorg äldre 214).. Preparaten är starkt förknippade med biverkningar av olika slag, såsom passivitet, kognitiva störningar och Parkinsonliknande symtom. Genomsnittet i riket ligger på 6,5 procent av all 75 åringar medan det i 28

länet ligger på 9,3 procent, med en spridning i länets kommuner ända upp till 15 procent. De flesta av länets kommuner ligger i rikets högsta kvartil när det gäller utskrivning av antipsykotiska läkemedel bland äldre. Knappt en av 1 över 65 år har demenssjukdom men varannan över 9 år Socialstyrelsen uppger att åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 9 år eller äldre har en demenssjukdom. Det är ovanligt att en demenssjukdom drabbar personer under 65 år. Det finns inget som tyder på att risken att insjukna i demens har ökat under senare år men att den ökande andelen äldre i befolkningen kommer att medföra fler personer med demens. Drygt en av 1 över 65 år har depression Socialstyrelsen uppskattar även att mellan 12 till 15 procent av befolkningen över 65 år har depression. Även ångestsjukdomar bland äldre är vanligt och förekommer ofta tillsammans med depression. Äldre personer använder regelbundet psykofarmaka i betydligt högre utsträckning än yngre personer. Det är viktigt bland äldre att inte behandlas med olämpliga psykofarmaka, som ökar risken för biverkningar i form av minnesstörningar och fallolyckor. Norrbotten ligger bland de län/regioner som har minst utskriven medicin för psykiska besvär till äldre (Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 213). Sömnbesvär vanligare bland äldre och framförallt kvinnor Det är inte ovanligt att äldre har problem med ängslan och oro eller sömnbesvär, särskilt bland kvinnorna. Senaste befolkningsundersökningen i Norrbotten 214 visade att minst fyra av tio äldre kvinnor hade sömnbesvär men som i huvudsak var lätta besvär. Sömnbesvär var dubbelt så vanligt bland kvinnor i jämförelse med jämnåriga männen. Det är således inte ovanligt med långvarig användning av sömnmedel bland äldre. Med stigande ålder sker dock förändringar i kroppen som kan leda till att lugnande medel och sömnmedel får en förlängd verkan, och att halten av dem byggs upp till alltför höga nivåer med risk för biverkningar. Vid läkemedelsbehandling av sömnbesvär hos äldre är det därför viktigt att använda rätt typ av preparat. Länet ligger bland den fjärdedel av länen/-regionerna i landet som har lägst andel användning av lämpligt sömnmedel (zoplikon) bland dem som använder sömnmedel. Det sker dock en successiv förbättring. Vanligaste sjukdomen att sjukhusvårdas för bland äldre är hjärt- och kärlsjukdomar De vanligaste sjukdomarna som äldre över 75 årvårdas vid sjukhus för är sjukdomar i cirkulationsorganen, skador, sjukdomar i andningsorganen och tumörer. En relativt stor grupp är äldre vårdas under utredning och har inte blivit klassificerad till någon specifik diagnos (Socialstyrelsen, slutenvårdsregistret) 29

26 27 28 29 21 211 212 213 Antal vårdtillfällen Länet har en högre förekomst av fallskador bland 8 år eller äldre än riket Skador är en vanlig orsak till att äldre vårdas vid sjukhus enligt patientregistret. Kvinnor är mer drabbade än män. Frakturer på grund av fall är vanliga skador som ofta medför sjukhusvård. Fallolyckorna bland äldre sker oftast i eller utanför bostaden. Norrbotten är en av de län/regioner med flest fallolyckor som medför sjukhusvård bland äldre. 63 per 1 i befolkningen i åldern 8 år eller äldre råkade år 211-213 ut för fallolycka i länet. Spridningen i länet låg mellan 52 och 77 fall per 1. Snittet i riket låg under samma period på 61 per 1 personer. När det gäller höftfraktur bland äldre personer i Norrbotten, 8 år eller äldre, har ingen väsentlig minskning skett. Under 21 fanns en tydlig minskning i förhållande till tidigare år men åren efter har det i stället skett en ökning som ligger i nivå med tidigare år. År 213 sjukhusvårdades 448 höftfrakturer (ej personer) bland invånarna 8 år eller äldre i Norrbotten. Det är vanligare med höftfrakturer bland äldre kvinnor än bland jämnåriga män. Antal höftfrakturer som vårdats inom sjukhus bland äldre personer (8 år eller äldre) i Norrbotten som varit inlagd vid sjukhus från och med år 26 4 35 3 K M 25 2 15 1 5 År Källa: NLL datalager 3