Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund
1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på ett ökat samarbete mellan samhällets olika delar, mellan kommunen, den sociala ekonomin och näringslivet. Nytänkande är nödvändigt för att skapa dessa gränsöverskridande samarbeten. De övergripande trenderna i samhället med en tilltagande urbanisering och omstrukturering av näringslivet tillsammans med en åldrande befolkning är stora utmaningar för en liten kommun. Det handlar både om att kunna upprätthålla olika samhällsfunktioner och utveckla bygdens attraktivitet för att locka till inflyttning. Projektet syftar till att skapa ett gränsöverskridande helhetstänk som bidrar till att utveckla metoder och arbetssätt som bättre nyttjar resurser och kompetenser i kommunen, regionen och nationellt. Avsikten är därför att mobilisera krafter från alla olika delar av samhället, den kommunala förvaltningen, företag, ideella sektorn och tillsammans bygga en plattform för utveckling och lärande. Målet är att utveckla och etablera ett Strategiskt Forum för ett långsiktigt arbete för tillväxt i kommunen. Ett antal fokusgrupper ska arbeta med prioriterade utvecklingsfrågor. Projektet är modellskapande samtidigt som det har en operativ ansats. Målgruppen är bred och avsikten är att involvera medborgare, företagare, politiker, tjänstemän samt aktörer inom den sociala ekonomin i utvecklingen av modeller och verktyg för lokal utveckling och tillväxt. Projektet pågår under perioden 2012-09-01-2014-10-31. Upphandling av projektets följeforskare påbörjades i januari månad 2012, genom förenklat upphandlingsförfarande och avtal med vald följeforskare tecknades den 1 april. Uppdraget omfattar stöd för lärande till ansvariga och berörda i projektet i syfte att successivt utveckla projektet, ett aktivt deltagande i styrgrupp och i utvecklingsprocesser samt förmåga att kritiskt granska projektets genomförande och resultat. 2. Beskrivning av projektets följeforskning Alla utvärderingar och uppföljningar innehåller både kontroll och lärande. I projekt där syftet, som i det här fallet, är att påverka, utveckla och förändra, samarbetsformer mellan organisationer och att främja nytänkande, är det angeläget att snabbt ta tillvara erfarenheter som görs i det dagliga projektarbetet. Ibland handlar det om att agera i situationer med stora osäkerhetsmoment, viket ställer höga krav på projektledning och styrgrupp att handla på ett sätt som just vid det tillfället framstår som lämpligast. Följeforskning eller lärande utvärdering handlar om att systematiskt fånga upp erfarenheter och kunskaper som skapas i projektet och återföra dessa till dem som är strategiskt och operativt ansvariga för projektets genomförande. Utmaningen är ett processorienterat projekt, vilket innebär att resultatet växer fram i takt med att projektet genomförs. Det blir i ett sådant projekt naturligt att den kontrollerande delen får mindre plats. De blir viktigare att skapa rutiner för att ta tillvara det lärande som skapas i projektet än att till varje pris följa projektets ursprungliga plan. Det ligger in inbyggd konflikt i att kombinera långsiktiga utvecklingsprocesser med projektformen, som det är viktigt att utveckla ett förhållningssätt till. Vikten av att bocka av utlovad projektleverans kan ibland ställas mot upplevelsen av om och i så fall i vilken grad den planerade aktiviteten faktiskt leder till de långsiktiga önskade effekterna. 2
Följeforskningens roll i det sammanhanget är att bidra till avvägningar och att navigera i projektets genomförande. Det är därför viktigt att följeforskningen genomförs i en uppriktig dialog med projektets aktörer och finansiärer och att det finns möjlighet att följa projektets arbete. Utmaningens följeforskning ligger i linje med de tankar som förmedlas i Tillväxtverkets skrift Nytta med följeforskning. Offererad plan för följeforskningen innehåller följande delar: Gemensam planering av uppdraget tillsammans med projektledaren Reflekterande samtal med projektledaren 8-10 ggr/år Rapporter av övergripande karaktär eller djupanalyser 4 ggr/år samt rapportering till styrgrupp och projektledning löpande Slutanalys som inriktas mot att värdera projektet på ett övergripande plan, hur projektet har lyckats nå de övergripande målen, projektets nyskapande och strategiska utvecklingsarbete 3. Följeforskningen under aktuell period 3.1. Genomförande Ett planeringsmöte med projektledaren genomfördes den 2 maj och ett reflekterande samtal den 3 juni. Vid planeringsmötet gick vi igenom projektet och framför allt dess framgångsfaktorer och utmaningar. Projektet är processinriktat och ett antal fokusgrupper och delprojekt är på gång men det är i dagsläget för tidigt att genomföra djupstudier. Därför utarbetades ingen plan för detta vid planeringsmötet utan vi kom överens om att ta upp frågan vid de reflekterande samtalen och underhand gemensamt bestämma om när det är aktuellt att göra en avstämning eller djupanalys. Vid det reflekterande samtalet den 3 juni diskuterades framför allt två delar av projektet; Strategiskt Forum Skolan Avsikten är att etablera ett Strategiskt Forum som ska ha en övergripande roll i projektet som lever vidare efter att projektet har avslutats. Tanken är att forumet både ska ha en sammanhållande/ koordinerande roll och vara drivande när det gäller utvecklingen i kommunen. I ett regionalt perspektiv ska arbetet i Strategiskt Forum bidra med utvecklingen av en innovativ modell för lokal och regional tillväxt i samverkan. I forumet ingår representanter för näringsliv, politik, förvaltning, social ekonomi, representanter från kommundelarna genom kommunbygderådet samt medborgare som är intresserade av projektet. Forumet är den gemensamma plattformen för planering, diskussion, val av fokusgrupper samt initiering av fördjupad kunskap genom workshops och seminarier. Att skapa en grupp av personer från olika delar av samhället, med olika utgångspunkter och fokus ställer stora krav på tid för att bygga relationer och genomförande av gränsöverskridande kompetensutvecklingsaktiviteter för att skapa förståelse mellan de olika världar man befinner sig i. Två år, som Utmaningen pågår, är i detta perspektiv en kort tid. Vår diskussion handlade mycket om att sätta realistiska mål, som kan lägga grunden för en fortsättning efter projekttiden. Att blåsa upp 3
stora ballonger lägger sällan denna grund. Det handlar också om hitta balansen i att skapa konkret nytta för de som medverkar samtidigt som deras roll är av övergripande karaktär. När det gäller fokusområdet skolan handlade diskussionen mycket om nödvändigheten av att förändringen skapas inifrån skolan och att även i detta fall hitta rätt gränssnitt mellan stöd och inspiration utifrån (bland annat från Utmaningen) och skolans eget inre utvecklingsarbete. Tanken är bland annat att vidareutveckla samarbetet med Ung företagsamhet, där kommunen haft stora framgångar i kommunen under senare år. Vid styrgruppsmötet den 24 juni informerades kort om Tillväxtverkets intentioner när det gäller följeforskning, planen för följeforskningen i Utmaningen samt några reflektioner från arbetet hittills. Ppt från presentationen bifogas. 3.2. Reflektioner Följeforskningen har i praktiken pågått under två månader och det är naturligtvis för kort tid för att kunna komma med några slutsatser eller djupgående analyser. I det här skedet väljer jag istället att reflektera över några framgångsfaktorer och utmaningar. Framgångsfaktorer som jag vill lyfta fram är: Timingen Kommunen är inne i en positiv trend. För att nämna några faktorer som har betydelse i sammanhanget är att kommunen klättrat rejält i Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimat. Vansbrosimningen blir ett allt mer professionellt och starkt event. Utvecklingsarbetet i skolan har bland annat lett till stora framgångar inom Ung företagsamhet. Att kunna använda positiva företeelser som hävstång i ett utvecklingsarbete är en viktig tillgång och skapar goda förutsättningar för ett framgångsrikt projekt. Gedigen kunskapsbas Det finns en gedigen kunskapsbas i projektet, genom medverkande i styrgrupp, projektledning och medarbetare. Här finns lång erfarenheter av lokalt och regionalt utvecklingsarbete samlat samt ett väl utvecklat nätverk lokalt, regionalt och nationellt. Utan tvekan är detta en ovärderlig tillgång i arbetet. Stor potential i att kommunicera det som redan finns (men är osynligt ) Projektet handlar mycket om att förändra attityder och att skapa engagemang och framtidstro. Då det redan finns mycket positivt att utgå ifrån i kommunen behöver inte projektet arbeta så mycket med att skapa nytt. Man kan utgå från befintliga företeelser och arbeta med att utveckla kommunikationen av dessa istället. Utmaningar jag vill lyfta fram är: Bredden Projektet innehåller väldigt många olika delar vilket ger ett spretigt intryck, vilket kan göra det svårt att kommunicera utåt. Det kan också bli svårt att under projekttiden uppnå konkreta mål inom alla delarna, vilket sannolikt är viktigt för att arbetet ska leva vidare efter projekttiden. 4
För att engagera krävs bredd för resultat krävs fokus! Ett välkänt dilemma i öppna innovations- och utvecklingsprocesser. Nyckelpersoners möjligheter att frigöra tid Förändring kan initieras och inspireras utifrån men måste skapas inifrån. Det är därför viktigt att nyckelpersoner från projektets olika delar kan frigöra tid både för projektet i sig men också för att driva utvecklingsprocesserna vidare internt i sina respektive organisationer. Skapa lagom förväntningar Avsikten med projektet är att lägga grunden för ett långsiktigt förändringsarbete. Konkreta synliga resultat ska kombineras med långsiktiga inre förändringsarbeten. Projektets resurser är begränsade, vilket innebär att det är många vägval som behöver göras. Vad händer sen? Det är viktigt att redan nu planera för hur arbetet efter projekttiden ska se ut. Vilka resurser kan avsättas? Behövs ytterligare en projekttid? Kan arbetet inlemmas i andra utvecklingskonstellationer? Etc. Två är mycket kort tid för ett projekt av den här karaktären. Att förändra attityder, bygga innovativa miljöer, skapa gränsöverskridande samverkansplattformar tar lång tid. De inledande två åren kan bara lägga grunden för detta. 5