Minnesanteckningar Redovisning av Utmaningen Kommunkansliet

Transkript

1 Sid 1(10) Minnesanteckningar Redovisning av Utmaningen Kommunkansliet Projektledare Ola Granholm Ärende Fokusgrupp Utmaningen Minnesanteckningar från redovisningen av projektet Utmaningen 4 december Dala-Järna Hotell Inledning Kvällens moderator Maud Granberg hälsade välkommen till redovisning av- och diskussion kring det som har hänt i Utmaningen samverkan och samsyn för tillväxt. Vi redovisade vad som har hänt i projektet kring de sex fokusområdena i Utmaningen: Medborgar-dialog, Kultursamverkan, Kompetensförsörjning, Omvärldsanalys, Turismutveckling och Samverkan skola lokalsamhälle. Följeforskaren redovisade sin bild av projektet och hur man lyckats nå sina mål. Sen avslutades kvällen med ett grupparbete där gästerna fick möjlighet att tänka fritt framåt inom det fokusområde de själva var mest intresserade av. Bakgrund och syfte med projektet Vansbro kommun har deltagit i Kvalitetsnätverk Bergslagen som 2011 gjorde en undersökning av Kulturen i kommunerna (förtroende, tillit och kommunikation mellan invånare, kommunala tjänstemän och förtroendevalda). Vansbro och Heby delade sistaplatsen i undersökningen med de klart sämsta värdena. Undersökningen visade att de olika grupperna (pol, tj män, inv) i Vansbro kommun hade lågt förtroende för varandras kommunikation, arbete samt förmåga att fatta- och genomföra beslut. Vansbro kommun låg särskilt dåligt till på Genomförande av fattade beslut, Öppenhet, Framförhållning samt Tydlighet och Tolerans. Rapporten visade att Vansbro kommun löpte stor risk att tappa i effektivitet och utvecklingskraft som en följd av det låga förtroendet mellan aktörerna. Det var orsaken till att Vansbro kommun sökte utvecklingsmedel från Region Dalarna och Tillväxtverket för projektet Utmaningen. Syftet med projektet var att öka förtroendet mellan olika aktörer i Vansbro kommun för att skapa bättre förutsättningar för framgångsrikt lokalt utvecklingsarbete. Det har vi försökt göra genom att bygga upp samverkan inom de sex fokusområdena. Projektet startade med att djupintervjua ca 80 personer. De här personerna var i olika åldrar, bodde i olika delar av kommunen och jobbade med olika saker. De fick berätta om sin relation till Vansbro kommun, förhoppningar, farhågor, bra och dåliga saker. Analysen och sammanställningen av de här intervjuerna har, tillsammans med en inledande omvärldsanalys, legat till grund för vilka fokusområden vi har jobbat med i projektet. Alla fokusområden har haft två syften; 1) åstadkomma konkreta framsteg i en fråga som är viktig för Vansbro kommuns invånare samt 2) öka samverkan mellan den kommunala organisationen och andra aktörer i samhället. Ola Granholm finns på plats i Vansbro kommun 31 januari. Frågor om projektet därefter kan besvaras av kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson.

2 Sid 2(10) Sammanfattning resultat av Utmaningen Inom fokusområdet Medborgardialog har politiker och kommunala tjänstemän haft workshops, studerat goda exempel från andra kommuner och tagit fram en modell/manual för hur man ska jobba med Medborgardialog i Vansbro kommun. Inom fokusområdet Omvärldsanalys har vi också haft föreläsningar och workshops för politiker och kommunala tjänstemän, men även för allmänheten. Här har vi tagit fram en modell för hur Vansbro kommun ska jobba systematiskt med omvärldsanalys som en grund för bättre underbyggda beslut och utvecklingsplaner. Inom fokusområdet Kultursamverkan har en grupp med ett tiotal kulturaktörer tagit fram en lista på hur de vill att kommunen ska utveckla hur de jobbar med att stötta kulturaktörer, både på tjänstemanna- och politikernivå. Kommunen har nu inrättat en tillfällig kulturberedning där politiker, kulturansvarig och kulturaktörer ska diskutera vidare. Inom fokusområdet Turismsamverkan har vi bjudit in till möten mellan turismaktörer och Vansbrosimningen, format en turismgrupp, arrangerat lärresor, intervjuat simmargäster och tagit fram en turismstrategi. Inom fokusområdet Kompetensförsörjning träffas Näringslivssamverkan, Vansbro kommun och Arbetsförmedlingen regelbundet för gemensam planering och gemensamma företagsbesök. Vi har också byggt en portal (websajt) för den som vill hitta ett jobb i Vansbro kommun och arrangerat möten för Vansbro kommuns ca 1000 fritidshusägare. Inom fokusområdet Samverkan Skola-Lokalsamhälle har vi deltagit i-/format- en arbetsgrupp där lärare, Studie- och yrkesvägledare, övrig förvaltning i Vansbro kommun och Näringslivssamverkan tillsammans planerar för skolans kontakt med lokalsamhället. Gruppen har också tagit fram en Arbetsplan för detta som alla skolor/lärare kommer att jobba efter. Vi har även sökt- och fått- extra statliga utvecklingsmedel för den här verksamheten under Utöver detta har vi byggt upp ett föreningsregister med kontaktuppgifter till föreningar och kyrkliga samfund. Samtliga åtgärder har varit efterfrågade och syftar till att lägga en grund för att förbättra samarbetsklimatet mellan kommun, näringsliv och ideell sektor i Vansbro kommun.

3 Sid 3(10) Fokusområden 1. Medborgardialog Vårt demokratiska samhälle står idag inför en rad utmaningar. Det gäller såväl i Vansbro kommun som i riket. Allt färre engagerar sig i politiska partier, de offentliga förtroendeuppdragen minskar, fler avhopp från offentliga uppdrag etc. Medborgarnas intresse för att diskutera samhällsfrågor har däremot inte avtagit. Merparten av svenskarna är intresserade av att diskutera samhälls- och politiska frågor samt påverka beslut som får konsekvenser för den egna vardagen. Trenden går dock mot att individer väljer andra forum än den traditionella partipolitiken. För att fånga medborgarnas engagemang och infallsvinklar är det därför viktigt att öppna upp för en dialog på deras villkor, nya arenor, forum och olika metoder för medborgardialoger. Många människor har synpunkter och idéer när det gäller lokala samhällsfrågor. Utbildningsnivån i samhället är högre än någonsin tidigare. Men vi lever i ett stressigt samhälle där vi tvingas prioritera vår tid. För många medborgare är det fysiska mötet inte ett alternativ och därför avstår man från att delta i samhällsdiskussionen. Medborgardialogen handlar i grunden om att fånga upp medborgarnas kunskaper och idéer och se dem som en tillgång för att forma framtiden i Vansbro kommun. En systematiskt genomförd Medborgardialog kan vara ett verktyg som ger medborgare möjlighet till påverkan och förtroendevalda ett bredare underlag inför beslut, så att tjänstemännens faktakunskaper kombineras med kunskap om medborgarnas värderingar i frågan det gäller. Vansbro kommun har redan ett antal aktiviteter för medborgardialog. Det är till exempel Kommundelsträffar, Medborgarundersökning (SCB), Företagsbesök, Möten med Kommunbygderåd, Demokratidagar, mm. Det vi har gjort inom fokusområdet Medborgardialog i projektet är Workshops för tjänstemän o politiker där de pratat om hur vi ska bli bättre på att fråga kommunens invånare i viktiga processer. Vi har pratat om kommuner som är speciellt duktiga på medborgardialog och vilka bra saker vi kan låna från dem. Vi har tagit fram en Arbetsbok för medborgardialog i Vansbro kommun, vilket helt enkelt är en handbok för hur vi ska jobba med medborgardialoger här. Vi har också genomfört en Cafédialog om boende på äldre dár. Att ta initiativ till- och föra medborgardialog är politikernas ansvar, men om det ska bli lyckat så krävs det ett bra samspel mellan kommunala tjänstemän och politiker. Den som är ansvarig tjänsteman för Medborgardialog och stöd för politikerna i deras medborgardialog är Mikael Granath, utredningssekreterare på Kommunkansliet.

4 Sid 4(10) 2. Omvärldsanalys Omvärldsanalys handlar om att ha koll på vart omvärlden är på väg (grannkommuner, Sverige, teknikutveckling, mm) och att sätta det i relation till vår egen utveckling och våra egna invånares önskemål. Man gör det för att få ett så bra underlag som möjligt för sina egna beslut. Det handlar också om att spana efter goda exempel och låna goda idéer från andra när det är möjligt. Det vi har gjort inom omvärldsanalys är att utveckla en metod för Vansbro kommun för att analysera omvärldens- och vår egen utveckling, som grund för budget, utvecklingsplaner och dagliga beslut. Inom området omvärldsanalys har vi också deltagit i en studie om Attraktivitet tillsammans med Säter, Smedjebacken, Trysil och Rendalen. Där har vi tittat på hur sysselsättning och befolkning har utvecklats i Vansbro, hur vår framtid kan se ut och vad det är som skapar attraktivitet för invånare, företagare och besökare. Ekonomichef Catarina Willman är ansvarig framåt för fokusområdet omvärldsanalys. 3. Kultursamverkan Under intervjuerna framkom det att det fanns ett missnöje från kulturaktörer i Vansbro kommun med hur tjänstemän och politiker samverkar med- och stöttar dem. Ett tiotal kulturaktörer träffades vid ett antal tillfällen och förde en diskussion om hur de vill att deras kontakt med Vansbro kommun borde se ut. Önskemålen har framförts till tjänstemän och politiker i kommunen. Finalen var ett seminarium om kultur där f d kultur- och skolminister Bengt Göransson och kulturtjänstemän från Landstinget deltog. Resultatet av den här processen (förutom samtalet i sig och att aktörerna träffades) är att kommunfullmäktige nyligen fattade ett beslut om att inrätta en tillfällig Kulturberedning under kommunfullmäktige, där politiker och kulturaktörer fortsätter prata om hur man skapar bra förutsättningar för kulturell verksamhet i Vansbro kommun. Ansvarig tjänsteman för den fortsatta processen är Bibliotekschef med kulturansvar Monica Danielsson.

5 Sid 5(10) 4. Turismsamverkan Här har vi, i nära samverkan med Visit Södra Dalarna, bjudit in till möten mellan turismaktörer, Visit Södra Dalarna och Vansbrosimningen, där vi har diskuterat hur vi kan dra ännu mer nytta av vårt största skyltfönster; Vansbrosimningen/Vansbroveckan? I de inledande djupintervjuerna kunde vi konstatera att det med tiden hade uppstått ett glapp mellan Vansbrosimningen och resten av samhället, att det var negativt för utvecklingen av Vansbros besöksnäring och att vi behövde jobba med att förbättra den samverkan. Det jobbet har underlättats av att alla parter har bjudit till för att åstadkomma det. Vi har genomfört en intervju-undersökning under simmarhelgen, där vi intervjuade 100 simmargäster om vad de tyckte om Vansbro som besöksmål, vad de saknar här, om de kan tänka sig att komma hit igen vid något annat tillfälle och vad de skulle vilja göra i så fall. Det mest positiva med svaren var att många faktiskt kunde tänka sig att återvända hit vid något annat tillfälle. Vi har arrangerat en Lärresa till Mora och Vasaloppet. Där lärde vi mycket av hur de jobbar framgångsrikt tillsammans mellan Mora kommun, Vasaloppet och Siljan Turism. Det här var en omvärldsspaning där vi kunde konstatera att vi har mycket att lära av dem och där vi säkert kan låna flera goda idéer direkt. Vi har tagit fram en Turismstrategi för Vansbro kommun i samråd med turismaktörerna. Strategin anger tänkbara utvecklingsområden för Vansbros turism och ska fortsätta att utvecklas i samverkan mellan Näringslivssamverkan, Visit Södra Dalarna, Vansbrosimningen, Vansbro kommun, Kommunbygderådet och andra turismaktörer. De som är ansvariga för att den här samverkan fortsätter är Vansbro kommun, Näringslivssamverkan och Visit Södra Dalarna.

6 Sid 6(10) 5. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning handlar om hur företag och offentlig sektor kan rekrytera personal till sin verksamhet. Vansbro har ett geografiskt läge som inte är så fördelaktigt för effektiv kompetensförsörjning. Det beror på att Vansbro kommun i sig är en liten arbetsmarknad och att det är långt härifrån till andra arbetsmarknader. Det innebär att det blir svårare att rekrytera till tjänster här. Man kan kanske hitta en person som söker en tjänst, men om den personen ska flytta hit och har en partner som också behöver jobb, så blir det ofta svårt att lösa då det sällan finns rätt jobb för den personen i Vansbro kommun och de flesta tycker att det blir för långt att pendla till andra arbetsmarknader! Det här gör att det blir extra viktigt att vi kan samverka inom kommunen, mellan kommunala verksamheter, mellan kommuner, mellan kommunen och privata arbetsgivare, mellan Arbetsförmedling och arbetsgivare, o s v. Det blir också speciellt viktigt att Arbetsförmedlingen (Af) fungerar så bra den kan! Af blir en viktig partner vid matchning av jobb, rekrytering, mm. Det blir också viktigt med framförhållning. Man bör i mycket god tid flagga för att jobb som det kan bli svårt att rekrytera till, kommer att bli lediga längre fram så att man kan jobba med matchning under en längre tidsperiod, då ökar chansen att man kan hitta rätt person och att andra rekryteringar kan lyckas. Det vi har gjort här att projektet har samlat Vansbro kommun, Arbetsförmedlingen och Näringslivssamverkan vid ett antal tillfällen och att vi tillsammans har pratat ihop oss om vad som är viktigt och hur vi kan samverka för att underlätta rekrytering/kompetensförsörjning. Näringslivssamverkan och Arbetsförmedlingen har också börjat med att regelbundet besöka företag tillsammans, för att ha kontinuerlig kontroll på hur de kan hjälpa till med företagens kompetensförsörjning. Vi har också genomfört två fritidshusägarträffar där det totalt har kommit ca 180 fritidshusägare. Det är en grupp som är potentiella nya medarbetare och inflyttare. Till sist så har vi tillsammans byggt en websajt som heter Där kan den som är intresserad av att jobba i- och/eller flytta till- Vansbro kommun hitta all information han/hon behöver om arbetsmarknad och boende. Näringslivssamverkan är ansvariga framåt för det här fokusområdet.

7 Sid 7(10) 6. Samverkan Skola-Lokalsamhälle Här har vi jobbat tillsammans med en arbetsgrupp på 6-7 lärare, Studie- och yrkesvägledaren på Smedbergsskolan, Näringslivssamverkan, m fl. Tillsammans har vi jobbat fram en Arbetsplan för samverkan skola-lokalsamhälle, som från och med vårterminen 2015 tillämpas i alla kommunala grundskolor. Arbetsplanen Målsättningen med att ta fram en plan för samverkan mellan skola och arbetsliv är att alla barn och elever kontinuerligt under sin skoltid ska ges likvärdiga möjligheter att komma i kontakt med arbetsliv och föreningsliv. Aktiviteterna i samverkansplanen ska även öka elevernas lust att lära, koppla samman teori och praktik, fler krokar att hänga upp kunskap på, ökad stolthet/framtidstro, ökad delaktighet hos anhöriga, ökade meritvärden samt förutsättningar att göra medvetna val oberoende av kön, social- eller kulturell bakgrund. Den primära målgruppen är ALLA elever, även till exempel nyanlända flyktingar och barn i särskolan! Eleverna ska få ett helhetsperspektiv och se kopplingen mellan det teoretiska de läser i skolan och den praktik de ser i samhället. Skolan ska samverka med Företagare, Kommunbygderådet, Polisen, Räddningstjänsten, Ambulansen, Dala Vatten och Avfall, Föräldrar, m fl. Några praktiska exempel på hur vi kan jobba med Arbetsplanen är: - Läraren gör en Yrkespromenad med sina lågstadieelever. Det innebär att läraren går runt med eleverna utanför verksamhetslokaler i någon av kommundelarna. Läraren stannar utanför en lokal och frågar sina elever vad de tror att företaget håller på med som sitter där inne. När man har kommit fram till det så pratar man om vilka kunder företaget har, vilka arbeten de som jobbar där har, vilken utbildning de behöver och vilka ämnen i skolan man har nytta av om man skulle jobba där. Ett enkelt sätt att koppla ihop skola med lokalsamhälle och förstå vad man kan använda teorin till. Näringslivssamverkan hjälper läraren att hitta företagen och den information han/hon behöver om dem. - När eleverna läser om Nordafrika i SO så ber man en säljare från Rågsveden komma till skolan och berätta om när man säljer sågade trävaror i Nord-Afrika, om kulturen där, mat, problem och möjligheter, spännande möten, behov av språk, mm. Den informationen blir en krok för eleven att hänga upp sina teoretiska kunskaper på. Planen kommer att omfatta samtliga lärare, hundratals elever, föräldrar, företagare, kommunanställda, politiker, byautvecklare, m fl. I och med detta blir det här fokusområdet det som kommer att leda till samarbete mellan Vansbro kommun och andra aktörer. Vi har sökt medel från VINNOVA (Sveriges innovationsmyndighet) för att utveckla den här modellen. I konkurrens med 120 andra projekt så var vi ett av 11 projekt som tilldelades utvecklingsmedel för VINNOVA ansåg att det var ett mycket spännande projekt som kan stå som modell för andra kommuner. Ansvarig framåt för detta område är Sandra Persson, Studie- och yrkesvägledare på Smedbergsskolan.

8 Sid 8(10) Lite siffror och andra fakta om projektet Vi har i projektet haft fysiska möten med ca 500 personer. Vi har haft möten i fokusgrupperna, med totalt ca 125 personer involverade. Vi har tagit fram ett föreningsregister med ca 140 föreningar och ett antal kyrkliga samfund. Registret finns publicerat på vansbro.se. I samband med upprättandet av registret har vi haft kontakt med ett hundratal föreningsföreträdare (de är dock inte medräknade i siffrorna ovan). Vi har haft ett antal möten i ett Strategiskt Forum där ledande politiker och kommunala tjänstemän, ideella aktörer, Landstinget, företagare, m fl har träffats och pratat om vad som är viktigt för Vansbro kommuns framtida utveckling. Ett mål med projektet var att det skulle inrättas ett permanent Strategiskt Forum, men så har det inte blivit. Det berodde på att vi inte lyckades hitta någon lämplig form för det. Vi hoppas att vi kan återuppta den tråden längre fram efter projektets avslutning. Ett resultat av projektet är att ett stort antal personer i och utanför den kommunala organisationen har lärt sig om sambanden mellan tillväxt, sysselsättning, pendling, attraktivitet och befolkningsutveckling. Det är grundläggande kunskaper för kommunala beslutsfattare, som de sedan kan använda i framtida kommunala beslut och planer. Projekt är till för att testa nya arbetssätt och lägga en grund för framtida utveckling. I det här projektet har vi testat ett antal olika modeller för kommunikation, möten och utveckling av ett samhälle i samverkan mellan olika aktörer. De flesta av de mötesplatser som har byggts upp under projektet lever kvar efter dess avslutning och det finns ansvariga för alla områden. På det sättet har vi försökt bädda för att vi inte bygger upp bubblor under projektet som spricker eller försvinner spårlöst efter att det tar slut. På finns information om projektets bakgrund, aktiviteter, finansiering, nyhetsbrev, följeforskningsrapporter och några av de dokument som tagits fram under projektets gång.

9 Sid 9(10) Följeforskning Sedan våren 2013 har följeforskaren, Monica Rönnlund Evidera AB, följt projektet. Nedan citerar vi några stycken från Följeforskningens slutrapport: Alla utvärderingar och uppföljningar innehåller både kontroll och lärande. I projekt där syftet, som i det här fallet, är att påverka, utveckla och förändra, samarbetsformer mellan organisationer och att främja nytänkande, är det angeläget att snabbt ta tillvara erfarenheter som görs i det dagliga projektarbetet Följeforskning eller lärande utvärdering handlar om att systematiskt fånga upp erfarenheter och kunskaper som skapas i projektet och återföra dessa till dem som är strategiskt och operativt ansvariga. Utmaningen är ett processorienterat projekt, vilket innebär att resultatet växer fram i takt med att projektet genomförs. Det blir då naturligt att den kontrollerande delen av utvärderingen får mindre plats. De blir viktigare att skapa rutiner för att ta tillvara det lärande som skapas än att alltid följa den ursprungliga planen Enligt överenskommelse med styrgruppen och projektledaren har följeforskningen kommit att innefatta följande delar: Reflekterande samtal med projektledaren löpande under hela projektperioden. Medverkan vid styrgruppsmöten. Förutom en översiktlig genomlysning i projektets inledande skede, tre djupstudier; Styrgruppens arbete, Skola-Lokalsamhälle och Strategiskt forum. Slutanalys- värdera projektet övergripande, hur projektet har lyckats nå övergripande mål, samt bedömning av projektets nyskapande och strategiska utvecklingsarbete Utmaningen har arbetat processinriktat och vid sidan av de utpekade fokusgrupperna fångat upp idéer och möjligheter under processens gång, som i vissa fall lett till konkreta aktiviteter och i andra fall påbörjade processer. Min bedömning att alla, såväl fokusgrupperna som andra aktiviteter/processer, har bidragit till de övergripande målsättningarna att skapa engagemang i alla olika delar av lokalsamhället för Vansbros utveckling De intervjuer som gjorts inom ramen för följeforskningen visar entydigt på stor uppskattning för projektets insatser. Det har skapats engagemang och aktivitet inom de olika fokusgrupperna, som alla har en tydlig plan för hur man ska arbeta vidare efter att projektet är avslutat. Men man önskar mer information om projektet och många har svårt att skilja på de olika utvecklingsinsatser och möten som pågår. Det finns således ett behov av att utveckla ett sätt att ge medborgarna verktygen för att förstå och se helheten När det gäller måluppfyllelsen så har projektet inte nått målet att etablera ett strategiskt forum. Även andra mål som bygger på det, t ex att sprida kunskap om forumet har således inte heller nåtts. Intervjuerna ger inget entydigt svar på varför projektet inte lyckades, men intervjuerna pekar mot att det blev för stort grepp och att det fanns ett behov av att först utveckla arbetet i fokusgrupper och andra mötesplatser för att ha en stabilare grund Projektet har lyckats väl med att säkerställa en fortsättning av de verksamheter som påbörjats, vilket är en förutsättning för att på sikt nå projektets syfte att skapa en bred uppslutning kring ett långsiktigt ansvarstagande för Vansbro kommuns utveckling. För att förändra attityder, utveckla förtroende och tillit krävs ett uthålligt arbete som Utmaningen är startmotorn till. Samtliga följeforskningsrapporter finns att läsa på projektets del av vansbro.se.

10 Sid 10(10) Workshop om fortsatt arbete 4 december 2014 Deltagarna i den avslutande workshopen för Utmaningen fick som final själva välja vilka fokusområden de ville jobba med och de delade därefter in sig i arbetsgrupper som diskuterade hur arbetet skulle kunna fortsätta efter projektets slut. Det blev tre grupper som jobbade med; 1) Kultur- och Turismsamverkan 2) Medborgardialog och Omvärldsanalys 3) Kompetensförsörjning och Samverkan Skola-Lokalsamhälle Här är några av de önskemål och ambitioner som redovisades i den övningen: Kultur- och Turismsamverkan - Återsamla den grupp som diskuterade Kultursamverkan - Jobba med hur föreningar kan samverka: - Marknadsföring o föreningsutveckling - Evenemangskalender - Föreningsförening - Kompetensutveckling för föreningsfolk - Bättre information om vad som finns att se- och göra- i kommunen - Fortsätta träffas och prata om vad vi kan göra tillsammans. Det har känts jättebra att få ansikten på namnen och hitta värdefull kompetens hos varandra Medborgardialog och Omvärldsanalys - Fysiska OCH digitala åsiktsforum - Fokusgrupp för unga föräldrar - Använd dialog för att hitta- och bädda för- lösningar, inte bara för att diskutera problem - Använd dialog tidigt i stora utvecklingsfrågor - Utveckla t ex med chattfunktion - Fortsätt och gör systematisk omvärldsanalys, använd- och sammanställ- även den information som finns inom kommunen, i den kommunala förvaltningen - Analysera-, sammanställ- och publicera medborgardialoger, till exempel kommundelsträffar, företagsbesök och demokratidagar - Ta in även externa händelser i analysen, t ex vad som händer runt om oss, i grannkommuner och i länet - Hur kan vi hitta det som folk saknar i Vansbro? Identifiera vad det är och kolla om det finns någon som kan leverera det (innan vi köper det någon annanstans) Kompetensförsörjning och Samverkan Skola-Lokalsamhälle - Att Vansbro kommuns ungdomar kan få jättebra koll på lokalsamhället och vad olika aktörer i kommunen har att erbjuda dem, inte minst i form av intressanta arbeten. - Att jobba för mer intern rekrytering. Med det menas att en medarbetare kan utveckla sin kompetens, byta arbetsuppgifter eller göra karriär inom företaget/kommunen. - Viktigt att information från olika typer av möten når alla, inte bara de som var med på mötet.