Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910
Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande Utvärderingserfarenheter på nationell och regional nivå Några rekommendationer och slutsatser Hur gå vidare?
Bakgrund 2010: uppdrag att ta fram lärandeplaner. Tillväxtverket fick uppdrag att bistå regionerna med riktlinjer för lärandeplanernas innehåll. Tillväxtanalys uppdrag
Tillväxtanalys uppdrag Göra en analys av de s.k. lärandeplaner som länen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram. Studera resultaten av den följeforskningsmetod som används inom det nationella strukturfondsprogrammet och de regionala strukturfondsprogrammen. Analysera hur lärandet inom den regionala tillväxtpolitiken kan utvecklas.
Lärande? att tala om lärande i egenskap av förmågan för systemet och dess aktörer att till sig av redan vunna erfarenheter och att utifrån dessa förändra och förbättra insatserna för en högre grad av måluppfyllelse
Varför fokusera på lärande Kan ge ökade och mer tillförlitliga kunskaper om de insatser som genomförs (förstärkt beslutsunderlag) Kan ge ett effektivare genomförande av de projekt och program som startas (framgångsrika prioriteringar) Kan bli en utvecklingskraft, förbättra spridning/återkoppling av erfarenheter kring insatser och bidra till genomslag i andra delar av ekonomin.
Utveckla förutsättningarna för lärande med fokus på form (HUR organisera?) - Övergripande: hur ser förutsättningarna för lärande ut i relation till exempelvis komplexitet, politikers inflytande, resurser. - Tydliggöra: hur ska lärandet organiseras och planeras utifrån RUS, ansvarsfördelning, målgrupper, tidpunkter för återkoppling och reflektion - Tydliggöra: Hur ska samordningen av utvärderingar med genomförande och planering av nya program se ut
Utveckla förutsättningarna för lärande med fokus på innehåll (VAD nytta?) Målpreciseringar- målkonflikter Insatslogik Val av lämpliga indikatorer för uppföljning och resultatåtergivning Analyskapacitet (resurser och behov av kompetens) Avgränsningar (ambitionsnivå) Utvärderingsmetoder
Obs! Analysen har många olika uppgifter identifiera och värdera uttrycken för problem analysera orsakerna till identifierade problem urskilja problem relaterade till t ex marknadsmisslyckanden analysera frågan om vem som äger problemen och vem som har möjlighetet att göra något åt dem analysera tänkbara insatser för att tackla problemen analysera erfarenheterna från tidigare insatser Analysera kostnaden iförhållande till möjligheterna att lösa problemen och värdet av att lösa problemen
Sammanfattningsvis lärande planerna behöver bli ett stöd för att förstärka: Det finns många hinder och svårigheter, men lärsystemet eller den nya lärandeplanen bör ha som målsättning att förbättra organiseringen av hur erfarenheter och kunskaper ska kommuniceras i och mellan olika nivåer. Lärsystemet eller den nya lärandeplanen bör även leda till att regionen lyckats producera mer tillförlitliga och bearbetade resultat kring vad det är som ska kommuniceras.
Tillvägagångssätt? Systemperspektiv (förbättra helhetssyn/översyn kring förutsättningar) Utveckla systematiken i uppföljnings- och utvärderingsplaner
Utvärderingserfarenheter på nationell nivå Projekt Program Initiering Analyserna och bedömningar av projekt måste bli bättre redan från början. Tydliga krav på utvärderings innehåll och på hur resultat ska återkopplas. Tydligare projektlogik. Samverkan behöver stödjas direkt från starten av projektet. Aktivt och starkt ägarskap är centralt för att nå framgång. Utvärderingar används inte på ett systematiskt sätt för att utforma urvalskriterier, för att utveckla programmen och för att påverka utlysningar. Övergången från en programperiod till en annan är problematisk. Prioritering För små resurser för utvärdering och uppföljning. För mycket fokus på vad som görs än på vad som uppnås. Svagheter med att relatera till de horisontella målen. Svagheter och brister i analyser kring vad som uppnås. Tilldelningsproblematik (mervärde). Genomförande Svårt att bygga och stärka utvärderingskapacitet på regional nivå. Oberoende är otydligt. Risk för att följeforskaren blir en biträdande projektledare. Bristande tillgång till kvalificerade följeforskare. Ägaren sitter för långt från projektgenomförandet. Passiva styrgrupper. Bristande projektledare kompetenser. Följeforskarna kommer in rätt sent in i projekten. Stora brister i uppföljning och indikatorssystemet. Återkoppling Svårt att få kunskap från andra projekt och andra utvärderingar. Behov av mer erfarenhetsutbyte och benchmarking. Rutinerna för återrapportering måste utvecklas. Tidsfaktor: följeforskarens kontrakt löper som längst till projektens slut. Projekt ses inte i programs sammanhang. Roller och ansvarsfördelning är inte tillräckligt tydliga. Länkar till beslutsfattare är svaga.
Insatsområden som lyfts fram i regioners lärandeplaner Utveckla mål, indikatorer och programlogik Förbättra mätbarhet och ta fram basvärden Förbättra systematiken i uppföljning och utvärdering Förstärk analyskapaciteten Förstärk återkoppling Tillväxtanalys synpunkter Regioner uttrycker ett tydligt behov av att utveckla Regioner uttrycker ett tydligt behov av att utveckla I ett fåtal fall har det varit fokus på just detta En del regioner har fokuserat mycket på just denna del Regioner mera beskrivit hur det fungerar än hur man vill att det ska fungera
Något att fundera extra kring i samband med upprättande av lärandeplanerna om regionen inte utvärderat förutsättningarna för lärande kan det vara en bra idé att börja utveckla lärandeplanerna utifrån att identifiera relevanta hinder för just lärande i regionen. T ex har vi den kompetens och analyskapacitet som behövs kan vi samarbeta med andra för att få just det vi behöver? förankra ambitionsnivå och avgränsningar, vad är rimligt att genomföra under en relativt begränsad tidsperiod och vad kan vi förvänta oss att detta ska leda till. SMART kriterierna är alltid bra att reflektera kring för att skapa realistiska och utvärderingsbara målsättningar (specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt). planera och skriv fram insatser som behöver göras för att förstärka lärande i fas 1 (analys- utformningsfasen), fas 2 (genomförande) och fas 3 (avslutsfasen). se till att lärandeplanerna blir framåtinriktade och inte för mycket av nulägesbeskrivningar fundera extra över hur ni ska kunna stärka programlogiken och tillfällen för reflektion kring insatsers (programmen och projektens) resultat och nytta.
Se över uppföljnings och utvärderingsplanen -Viktigt att analysen stärks (fokus på problem, möjligheter, utmaningar tillgängliga resurser) -Viktigt att i analysen även få med tidigare erfarenheter och kunskaper kring program- och projektinsatser. Central del i genomförande och utformning av nya programinsatser. Något som ofta glöms bort. -Viktigt, fundera över insatsernas karaktär (t ex bredd kontra djup) Fas 1: planera för hur man ska ta tillvara och samordna tidigare erfarenheter och kunskaper i analys- och utformningsfasen Fas 2: planera för hur man ska följa och utvärdera program och projekt i genomförandefasen Fas 3: planera för hur man ska utvärdera program och projekt i avslutsfasen
Modeller för att stärka lärande? Kontigos modell stärka förutsättningarna för lärande - Lärande och begrepp (mera kunskaper) - Anpassa lärande till kontexten (till genomförande av politiken) - Stärk analysen - Skapa ett kontinuerligt lärande Konkretisering av modellen? - Hur? ansvarsfördelning, organisering, planering, tid och kronologi. - Vad? Metoder, analyser, kompetens, insatslogik, målformuleringar och indikatorer etc.
Lärande som Genomförandekraft Genomförandekraft (insatsernas funktion) 1. Tillförsäkra beslutorganisationen tillräcklig kunskap om de potentiella projekten i syfte att kunna besluta vilka projekt som ska stödjas. 2. Tillförsäkra de blivande projekten tillräcklig kunskap om programmens syfte och villkor, i planerings- och selektionsfasen. 3. Säkerställa de pågående projektens möjligheter att lära från sitt eget och andras genomförandet. 4. Tillförsäkra beslutsorganisationen tillräcklig kunskap om de pågående och avslutandeprojektens resultat för att utveckla och förbättra kommande beslut.
Lärande som Utvecklingskraft Utvecklingskraft inte bara ett sätt at få mer effektiva program Lärande är ett verktyg för utveckling genom att: 1. Implementera lärandeperspektivet i de processer som sätts igång så att de bli en central utvecklingskraft för regionen. 2. Förbättra spridning av erfarenheter och resultat till andra aktörer än de som är direktinblandad i projekten.
Målsättningarna med lärande kan koncentreras till följande delar Utveckla systematiska angreppssätt Hitta vägar för att bredda och sprida lärandet till viktiga målgrupper och på vilket sätt och när erfarenheter ska presenteras och kommuniceras (Centralt tamja rätt dvs rätt information vid rätt tidpunkt) Lära sig att på ett bättre sätt omsätta kunskaper/erfarenheter i förnyelse av strategier, handlingsprogram och projekt.
Regionförbundet Örebros lärandeplan 2011 Stort fokus på RUS och uppföljning görs varje år med hjälp av ett antal indikatorer. Indikatorernas faktiska utfall jämförs med de målsättningar som satts upp. RUS följs inte bara upp årligen utan kommer också att utvärderas på regelbunden basis. Det innebär tematiska utvärderingar av RUS, program, handlingsplaner och mål. Utvärderingsmetoderna varierar (mix). En uppföljnings- och utvärderingsplan för RUS kommer att arbetas fram. En PLAN som kommer att innehålla inriktning, tidsplan och ansvarsfördelning för de uppföljningar och utvärderingar som ska genomföras. Utvärderingarna ska bidra till: En effektivisering av genomförandet av RUS genom att bidra till bättre kunskaper om utvecklingen i regionen och omvärlden samt bli ett beslutsunderlag som kan legitimera beslutsförändringar (för eller emot) i RUS. Systematisera spridning av erfarenheter. Arbetar i dagsläget med en kommunikationsplan där målgrupper, resurser och kanaler för kommunikation klargörs