Kungsängens förskolor Kvalitetsredovisning 2012/2013

1 Kungsängens förskolor Kvalitetsredovisning 2012/2013 Inledning Kungsängens förskolor består av fyra förskolor, Bergshöjden, Blåsippan, Ekbacken och Klockarängen. Organisationen är indelade i 16 grupper, med totalt drygt 60 pedagoger och cirka 280 barn. Alla barngrupper är indelade i någon form av åldersindelning, detta för att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla våra förskolebarn. Vårt viktigaste styrdokument är Förskolans läroplan, Lpfö 98/ reviderad 2010. Denna kvalitetsredovisning grundar sig på de mål och riktlinjer som finns just i Läroplanen. Normer och värden Målen under Normer och värden handlar till största delen om den demokratiska fostran. För att barnen ska vara delaktiga i, och få förståelser för demokratiska processer så tänker vi att barn lär barn, men lyfter också fram vikten av att vuxna är goda förebilder. Barnen ska alltså ha möjlighet att aktivt delta i ett demokratiskt arbete där förhållningssättet präglas av öppenhet och respekt för alla och allt i omgivningen. Men det handlar också om att skapa ett positivt klimat som uppmuntrar samspel, hänsynstagande, förståelse för olikheter och att alla har/ges samma möjligheter, efter sitt behov och sin förmåga. På så sätt kan man skapa en samhörighet och ett sammanhang som leder till respekt och ansvar för alla och varandra. Rent konkret kan det betyda att barnen gör egna och gemensamma val i vardagen. Ibland har man omröstningar och fattar majoritetsbeslut. Man uppmärksammar också att alla är olika och unika, men att alla ändå har lika värde, och alla behöver bli lyssnade till för att helheten i verksamheten ska bli både trygg, lärorik och rolig. Att uppmuntra och uppskatta goda handlingar, reflektera över olika situationer som uppstår och bearbeta konflikter är också viktigt. I den pedagogiska dokumentationen, som vi ser som ett förhållningssätt som tillvaratar barns tankar, behov och intressen, så konkretiseras även en del av den demokratiska fostran. Det som sägs i läroplanens avsnitt normer och värden svarar också mot vad som sägs i vår likabehandlingsplan. I detta sammanhang blir det naturligt att lyfta värdegrundsfrågor på ett sådant sätt att barn får förståelse för, men också så att de kan agera på det sätt som motsvarar likabehandlingsplanens innehåll. Återigen blir det frågor om vilka värderingar som ska råda, vilket förhållningssätt och bemötande som alla ska stå för. En fråga som återkommer är, hur får vi en genusmedveten pedagogik, där alla har samma möjligheter oavsett kön? Vår ambition är att ha miljöer, förhållningssätt och organisation som ger varje barn en möjlighet att utvecklas efter sina intressen, oberoende av om man är pojke eller flicka. Min bedömning är att det i verksamheten finns många tecken som tyder på en medvetenhet vad gäller demokratifostran. De demokratiska värderingarna genomsyrar verksamheten, barnen har roligt tillsammans på förskolan. För att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, så att barnen förstår och

2 omfattas av detta, så behöver pedagogerna kontinuerligt reflektera och följa upp hur man gör demokrati i förskolans vardag. Ett sätt är att skapa en lekmiljö som inbjuder till möten. Där får barnen öva och pröva, allt ifrån att hjälpa varandra, till att sätta sig in i, och förstå olika dilemman. Att se olikheter som en tillgång är inte alltid lika lätt, och att låta förutsättningar och behov styra vad som kan anses vara rättvist, det är en fråga som alltid är aktuell för personal, men även i samråd med föräldrar. Barn har möjligheter att pröva på och utveckla förmågor som bryter traditionellt och kulturellt djupt rotade handlingar och könsrollsmönster. Men det ser lite olika ut på olika avdelningar. Förskolan är en kvinnovärld, alla anställda är kvinnor, och det påverkar naturligtvis i viss mån innehållet i verksamheten. Detta område har varit i fokus under flera år, men det behöver fortfarande lyftas fram för att verksamheten ska utvecklas. Barns delaktighet i pedagogisk dokumentation kommer fortsättningsvis att vara ett utvecklingsområde. Det har visat sig vara lätt att se den som ett verktyg för personalen att synliggöra barns lärande. Men hur man involverar och använder sig av barns reflektioner i den pedagogiska dokumentaionen är väldigt olika. Varje år så utvärderar vi likabehandlingsplanen och då beskriver vi (varje förskola för sig) vad man gjort, och uppnått vad gäller de punkter man haft uppe i planen. Pedagogernas förhållningssätt har förändrats, och de har ordnat i miljö och verksamhet så att man eliminerar risker för diskriminering och kränkande behandling. Det handlar också om allas medvetenhet om sin egen betydelse i mötet med barnet, och hur man förhåller sig. Även att man reagerar och agerar, när man uppfattar att andra bemöter barn på ett sätt som strider mot de grundläggande värdena. Det förhållningssätt som pedagoger förväntas ha, för att de ska vara goda förebilder, och även utmana inom det område som hör till normer och värden, är väl förankrade i förskolans kultur. Däremot kan man påstå att medvetenheten om förskolans betydelse vad gäller demokratisk fostran inte har varit lika väl förankrad. Därför har vi satsat en hel del på fortbildning och pedagogiska diskussioner, som ska stärka pedagogernas sätt att tänka och arbeta inom detta område och det har gett resultat. Frågan, hur gör vi demokrati? har visat sig vara ett utmärkt utgångsläge. Resultatet från senaste skolinspektionen gav ett nedslag på förskolornas arbete med genusfrågor Vi uppmärksammar just detta regelbundet, men det verkar svårt att förändra värderingar som ligger djupt rotade, fast alla är överens om att flickor och pojkar ska ha likvärdiga möjligheter. Utveckling och lärande Allt som händer på förskolan hamnar under utveckling och lärande. Därför är det av största vikt att kontinuerligt reflektera över, vad hur när syfte, kopplat till läroplanens mål. Och det är vad pedagogerna gör, återigen är det pedagogisk dokumentation som gäller. Pedagogisk dokumentation är beskrivet på många andra platser i denna kvalitetsredovisning, i detta avsnitt beskrivs bara det som inte finns med någon annanstans. På förskolorna arbetar man i projekt, korta eller långa, dessa startar med något som intresserar många, helst alla barn. Hur sedan fortsättningen blir beror helt och hållet på i vilken riktning barnens intressen går. Det blir därmed väldigt olika innehåll i olika gruppers pedagogiska verksamhet, och det är så det ska vara, då kan vi säga att vår verksamhet genomförs så att den stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande efter intresse och behov. För att kunna arbeta på detta sätt krävs pedagogisk dokumentation, där man följer barnets/barnens tankar och lärande, samtidigt som man tillsammans reflekterar och har nya funderingar och hypoteser. I projekten får barnen arbeta med bland annat lek, skapande, rörelse, matematik, språk, omvärlden, miljöarbete, naturvetenskap och teknik. Många av

3 målen inom utveckling och lärande, och även andra målområden, kommer med när man arbetar i processinriktade projekt. Språket genomsyrar allt, det förs samtal i leken, i projektarbetet, under måltider och alla andra rutinsituationer. Vi betonar samtalet med barn, både enskilt och i grupp, som en viktig del. I samtalet handlar det i sin tur om lyssna, reflektera, ge uttryck för egna uppfattningar och förstå andras perspektiv. Nästa steg är att samtalet kan handla om hur man löser konflikter, eller att man i lek och skapande diskuterar hur man förstår t.ex. naturvenskap och teknik. På enheten har vi en stor andel barn som har ett annat modersmål än svenska, i den mån vi har pedagoger som talar deras hemspråk, så får barnen kommunicera även på sitt modersmål. Matematik, naturvetenskap och teknik är stora mål i läroplanen. För att dessa ska få ett stort utrymme i förskolans verksamhet så har pedagogerna tillsammans med barnen fokus på vad lek- och skapandemiljön ska erbjuda. Efter barnens mognad och intresse fyller man på, och förändrar så att det är en utmanande och inspirerande miljö. Det ska finnas möjligheter att utforska och skapa och experimentera i olika material och tekniker, men också i olika former som t.ex. rörelse, lek och musik. Det ska också finnas tillgång till att undersöka och skapa förståelse för det som finns i naturen, hur enkel teknik fungerar och hur man själv kan påverka miljön, genom att själv vara miljömedveten. Matematik på förskolan är mer än siffror och att kunna räkna, det handlar också om att barnen ska ha möjlighet att utveckla grundläggande matematiska förmågor. Då arbetar man med t.ex. former, riktningar, mätningar, tid, enkla matematiska problemställningar. Barnen ska ha möjlighet att undersöka, pröva och reflektera för att tillägna sig förståelse för grundläggande matematiska begrepp. För att allt ovanstående ska fungera, och bli så att alla barn har möjlighet till att lära och utveckla sig, i sin takt, så är förskolans grupper ofta indelade i smågrupper. Vi talar om grupper i gruppen och rum i rummet, på det sättet kan varje barn bli synligt i gruppen och få sina behov och intressen tillgodsedda. Det gäller också för barn i behov av särskilt stöd, som vi prioriterar, så att de efter sina förutsättningar har likvärdiga möjligheter, till utveckling och lärande. En stor del av förskoletiden är barnen ute på våra förskolegårdar, där har man möjlighet att öva och pröva många förmågor. Nästan allt man gör inne, kan man göra ute, men framförallt så finns det tillgång till rörelse i många former. Samtidigt finns möjligheten uppleva ett sammanhang med alla andra barn och vuxna på förskolan, vilket är viktigt för en begynnande känslan av delaktighet, sammanhang och förståelse av omvärlden. När pedagogerna beskriver sin verksamhet så handlar det mestadels om leken och skapandet, som står för det pedagogiska innehållet för att nå alla mål. Barnen erövrar nya erfarenheter, det sker utveckling och lärande. Att leken och skapandet står i fokus är precis som det ska vara, vi talar om den lärande leken och lek som lärande. Leken är viktig, i lekens lustfyllda lärande får barnen många möjligheter att utmana sina förmågor i bland annat kommunikation, samarbete, fantasi, problemlösning, ansvar och respekt. Vi talar också om miljön som den tredje pedagogen, med det menar vi att det är av största betydelse hur den pedagogiska miljön är utformad. Barnen och pedagogerna formar tillsammans den pedagogiska miljön, och då handlar det även om förhållningssätt och organisation. Allt som är beskrivet under vad har vi gjort, finns med i alla fyra förskolors pedagogiska verksamhet, men det finns olikheter i hur det utformas. Dels beroende på att barnen är olika, och har olika förutsägningar och behov, men också på grund av att pedagogerna har olika kompetenser och tankar om hur man ska arbeta för att nå målen. Att det finns olikheter är berikande brukar vi säga, därför finns ingen strävan efter att alla ska göra lika, däremot så vill vi att alla barn ska erbjudas möjligheter som är likvärdiga. I föräldraenkäter så kan vi också utläsa att föräldrar i allmänhet är nöjda med förskolornas verksamhet, men det varierar i vilken grad. Vi ska analysera resultatet och arbeta vidare för att nå en högre grad av nöjdhet, eller för att bevara det som är bra.

4 De stora bitarna i utveckling och lärande handlar om språk, matematik, naturvetenskap och teknik. Utöver det som redan är beskrivet så finns det några saker i dessa mål som bör nämnas, eftersom de har bidragit till måluppfyllelse. Teckenkommunikation, stödtecken, används i verksamheten som ett komplement till det talade språket, det har visat sig framgångsrikt för barn som ännu inte har talet, men också för dem som har ett annat modersmål, eller för samtliga barn som får ett ytterligare språk. Barnen är nyfikna på tecken, bokstäver och symboler, vi har sett att intresset för detta ökat under senaste året. Detta beror på att vi har fört in lärplattor i verksamheten, som ett komplement i den pedagogiska miljön. Barnen har fått möjlighet, att i de appar pedagogerna valt, arbeta med ord, bokstäver, siffror och mycket annat. Detta är för oss ett nytt verktyg, som även tillfört ett teknikintresse, som kommit alla barn till del. Med lärplattan kan barnen själva dokumentera, de kan filma och även skapa berättelser både från verkligenheten och från fantasin. Det är så vi vill använda lärplattan, till skapande och kreativitet samt problemlösningar och kunskapssökningar, istället för att spela spel. Ett annat användningsområde, har varit att låta barn med annat modersmål, få tillgång till sitt hemspråk via lärplattan. Pedagogerna har, i egna beskrivningar, detaljerat redogjort för hur de i olika grupper har arbetat med utveckling och lärande, samt de andra målområdena i läroplanen. Jag vill påstå att enhetens barn har upplevt och utforskat många spännande projekt, med allt vad de innehåller av pedagogiska utmaningar som möjliggör utveckling och lärande. Ibland handlar det om så enkla saker som några beskriver om man ska riva ett torn, så måste man först bygga upp det eller barnens intresse för saxar har uppmärksammats, och de har givits möjligheter att utveckla sitt kunnande om och med den tekniken I många sammanhang har vi arbetat med, och analyserat vad läroplanens mål ställer för krav på förskolans pedagogiska verksamhet. Det görs på kompetetensutvecklingsdagar, personalmöten, nätverksmöten, avdelningsmöten, samtal med föräldrar, medarbetarsamtal samt många andra möten och samtal. Läroplanen säger ju inget om hur vår verksamhet ska utformas, utan det är upp till barn och pedagoger att tillsammans skapa huret, och då med barns behov och intressen som utgångspunkt. Och det är så vi jobbar. För att kunna jobba så, behöver man kontinuerligt och systematiskt göra uppföljningar och utvärderingar, för att få syn på vad och hur utveckling ska gå åt för håll. Här är arbetssättet, pedagogisk dokumentation. I de reflektioner som görs kring det man sett och hört, ingår att ta fram nya frågeställningar och hypoteser. Det är just dessa som blir en del av huret i verksamheten. I detta arbete ska naturligtvis även barnen vara delaktiga i hela processen. Och det är där vi kan se olikheter, i vilken omfattning barnen är med i reflektionerna. Vi behöver arbeta vidare för att höja pedagogernas kompetens, så att det blir självklart att involvera barnen mera. Det finns många olika perspektiv att göra uppföljningar på. Ett är barngruppens behov och intressen, ett annat är varje barns behov och intresse. Bägge perspektiven behöver man ha koll på för att kunna svara upp mot läroplanens mål inom utveckling och lärande, men samma gäller även inom de andra målområdena. Det är inte alldeles enkelt, och framförallt så krävs det att pedagoger kan prioritera i tid, för att få till det. Ofta säger de att det skulle behövas mer planeringstid för att kunna fullgöra uppdrag på ett bättre sätt. Barns inflytande På alla fyra förskolorna har man organiserat den pedagogiska miljön så att barns inflytande möjliggörs. Det handlar om fysisk miljö, förhållningssätt och organisation. Tanken är att barn ska kunna påverka sin egen vardag på förskolan, samtidigt som man ingår i ett sammanhang med andra. I den fysiska miljön finns tillgänglighet och utmaningar efter barn behov och intressen.

5 Förhållningssättet ska visa på ett genuint intresse för barns tankar, intressen och behov. Barn ska mötas som kompetenta att föra sin egen talan. Barnen ska också få förståelse för att de är med och påverkar, inte bara att de påverkar, de ska också förstå processen från tanke till handling jag påverkade så att det blev så här. I organisationen ska det vara strukturerat så att t.ex. dagsrytmen ger olika möjligheter, men också att personal är fördelade så att barnen kan få rika möjligheter. I den pedagogisa dokumentationen reflekterar barn och pedagoger tillsammans, detta blir ett naturligt sätt att få syn på barns tankar, funderingar och intressen. Vilket sedan blir utgångspunkt för i vilken riktning verksamhetens pedagogiska innehåll ska utvecklas. Barnen har inflytande över sin utbildning, pedagogerna fångar upp barns intressen och utmanar dem. Barnen har möjlighet att diskuterar kring pedagogiska dokumentationer, de reflekterar. Lärandet är meningsfullt för barnen och de är kompetenta att avgöra det mesta i sin vardag. De tillägnar sig förmågor att ta egna beslut, både enskilt och i grupp. Den pedagogiska verksamhetens processer styrs utifrån barns reflektioner och intressen, men det finns variationer i hur väl utvecklat detta arbete är. Pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation som ett verktyg och förhållningssätt. I dessa reflektioner kommer det upp olika tankar från många håll, från både barn och pedagoger. Men det krävs en pedagogisk kompetens för att kunna arbeta med projekt och driva den pedagogiska dokumentationen. Att vilja, kunna, och våga lita till att barns tankar och intressen styr de pedagogiska läroprocesserna är en självklarhet för många pedagoger, men inte för alla. Att enhetens förskolor ändå kommit långt i arbetet med barns inflytande beror till stor del på att vi arbetat mycket med denna fråga. Vi har satsat på kompetensutveckling, och även ägnat många möten till att diskutera barns inflytande och demokrati. Hur gör vi demokrati i förskolan? är en fråga som vi vridit och vänt på vid olika tillfällen. Många har alltså kommit långt, men vi behöver fortsätta med fördjupningar i detta område. Och då handlar det om att öka kompetensen i pedagogisk dokumentation, ju mer detta genomsyrar verksamheten, desto mera påverkas den fysiska miljön, förhållningssätt och organisation. Ett väl utvecklat arbetsätt med pedagogisk dokumentation är detsamma som att barns inflytande är säkrat. Förskola och hem I den pedagogiska dokumentationen blir barns läroprocesser och utveckling synliggjord för alla, och även för föräldrar. Med vårt nya verktyg, lärplattan, så har möjligheterna att visa på barns utveckling och lärande ökat. Pedagogerna, eller barnen själva, filmar från verksamheten och använder detta sedan som en komplementerande del i dokumentationen, och även som en del av samtalsunderlaget vid föräldrasamtal. För att öka utvecklingssamtalens kvalitet, och därmed föräldrars möjlighet till inflytande och påverkan, så har vi på enheten färdiga underlag till alla samtal. På alla förskolor har vi en inskolningsmodell, föräldraaktiv inskolning. Syftet är att göra barn och föräldrar trygga i förskolan genom att föräldrar skolar in barn till verksamheten istället för till en pedagog. Förälder får också på detta sätt ett helhetsintryck av verksamheten. Föräldrars möjligheter till att samverka och påverka i verksamheten bygger delvis på att de av personalen får beskrivningar av verksamhetens innehåll och syfte. På föräldramöten belyses olika delar från verksamheten, föräldrar involveras i frågeställningar som sedan beaktas vid planeringen av verksamheten. De viktigaste mötena för föräldrar verkar vara de som sker dagligen vid lämning och hämtning av barn, att bli bemött och få möjlighet att ta upp någon fråga som är aktuell, är av stor betydelse för både föräldrar och pedagoger.

6 I föräldraenkäten, som genomfördes under våren 2013, utrycker föräldrar att de i stort sett är nöjda med verksamheten. Det finns dock skillnader med i vilken grad man är nöjd, det man kan se i resultatet är bland annat: att man vill ha mer information om verksamhetens innehåll och att man skulle vilja ha mer inflytande. Detta blir frågor som vi i verksamheten får fortsätta med, för att få en förbättring. Pedagogerna, och föräldrar i allmänhet, är nöjda med inskolningen, och att den utifrån givna ramar kan genomföras på ett flexibelt sätt. Att som förälder vara mer delaktig, och även får möjlighet att lära känna förskolans verksamhet är positivt. På föräldramöten, som alla grupper har, märker vi att i vissa grupper är det ett ganska lågt antal föräldrar som deltar. Pedagogerna uttrycker besvikelse över att så få kommer, och vi får fundera över hur vi kan göra för att locka fler att komma. Vitsen är ju att föräldrar ska få ett forum för att vara med och diskutera hur förskolan bäst kan erbjuda alla barn bästa möjliga förutsättningar. Föräldrasamtal genomförs för varje barn en gång per termin. Dessa samtal syftar till att föräldrar och pedagoger ska diskutera enskilda barns utveckling och lärande, och barnens del i den pedagogiska verksamheten. Samtidigt har man möjlighet att diskutera förskolans verksamhet i sin helhet, och ha synpunkter. Ett annat sätt att lämna synpunkter på, är genom att kontakta förskolechefen. Föräldrar hör numera oftare av sig till förskolechef med frågor som de tidigare vänt sig med till pedagogerna för att få diskutera. Varför blev det som det blev Vi kan märka att det finns olika intressen som föräldrar bevakar vad gäller deras barn. Det som verkar vara viktigast är trygghet. De frågor som kommer handlar ofta om detta, och då är det här och nu som gäller. Föräldrar vill känna sig trygga med att deras barn har det bra på förskolan. Efter detta kan man börja diskutera utveckling och lärande. Många pedagoger är skickliga i att följa barnens utvekling och lärande och kan på ett utmärkt sätt diskutera detta med föräldrar. Men att få föräldrar att göra detta i grupp verkar svårt, därför kan man dra slutsatsen att det finns ett större intresse för föräldrasamtal än föräldramöten. En annan svårighet är när föräldrar vill ha inflytande, och det inte går att få ihop alla föräldrars synpunkter i helheten. I läroplanen står det: föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten. Och det är vad förskolan har att förhålla sig till. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Sedan många år tillbaka har vi samverkat med skolorna i Kungsängen, och då främst förskoleklassen. Vi har en handlingsplan för övergång från förskola till förskoleklass. Denna reviderar vi årligen för att få bästa möjliga samverkan, och därmed underlätta för barnens övergång till skolan. I handlingsplanen regleras detaljerat vad, hur och när olika händelser ska göras. Det handlar om bland annat val av skola, besök hos varandra, olika mötesformer, uppgiftsöverlämnanden, barn i behov av särskilt stöd och uppföljningar. Vi har också gemensamma möten, förskola och skola, där vi för pedagogiska diskussioner för att utbyta kunskaper och erfarenheter. Det är rektorer och förskolechefer i Kungsängen som tillsammans driver detta arbete, men det är pedagogerna i respektive verksamhet som tillsammans med barnen genomför allt arbete. Pedagogerna i äldrebarnsgrupperna har ansvaret för att samverka och medverka till att barnen får en bra övergång till förskoleklassen. Det är många möten och samtal som krävs för att alla barn ska få det som de har rätt till när det är dags att sluta på förskolan och gå över till skolan. Min uppfattning är att,

7 vår handlingsplan är ett bra stöd för detta arbete. Den är tydlig med vem som ansvarar för vad, och hur allt ska genomföras. För att lyckas med bra övergångar är de av stor vikt att man samverkar med föräldrar, så att man vid behov kan lämna över uppgifter om barnen till förskoleklassens pedagoger. Endast med föräldrars tillstånd, eller medverkan kan man föra samtal om enskilda barn. Barn i behov av särskilt stöd har ökat, och för att de ska få bästa möjliga start och stöd i skolan så behöver vi, tillsammans med föräldrar förbereda för övergång och nystart. Det som förskolan och skolan har olika uppfattningar om, är hur vi ska hantera barnens portfolio. Vi prövar olika sätt att hantera överlämnandet på, men har ännu inte hittat det optimala. Vad gäller barnens portfolio så behöver vi hitta former för hur överföringen ska gå till. Som det ser ut nu så har vi, i våra olika verksamheter, olika uppfattningar om vad dokumentation och portfolio är för något. Det är enkelt att säga att portfolion följer med barnet, men så länge vi inte har någon form av samsyn, eller acceptans för att vi arbetar på olika sätt med dokumentation, så har vi problem med att lösa frågan. Annars fungerar övergångar på ett utmärkt sätt, det beror förmodligen på att vi kontinuerligt uppdaterar vår handlingsplan för att möta upp det som behöver justeras. Uppföljning, utvärdering och utveckling Arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling är helt processinriktat, det sker kontinuerligt och systematiskt hela året om. Vi talar om tre begrepp, som man ska bära med sig för att hålla sig inom ramarna för vad vår verksamet ska erbjuda. Det handlar om meningsskapande, förståelse och sammanhang. I allt vi gör, inom alla läroplanens områden ska vi se till att barnens pedagogiska verksamhet genomsyras av dessa tre förutsättningar. För att följa varje enskilt barns utveckling och lärande så arbetar vi med pedagogisk dokumentation. I det sättet att arbeta, så ingår att reflektera över det man ser och är med om, detta för att lyfta fram alla tankar, funderingar, frågor och hypoteser som finns. Reflektionen är sedan underlag för hur arbetet med barnet/ barnen ska fortsätta, hur utvecklingen ska ske. Regelbundet arbetar personalen också med BRUK, skolverkets material för kvalitetsarbete i förskola. BRUK står för Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalitet, och utgår ifrån läroplanens målområden. Vi använder BRUK som ett verktyg för självvärdering och kvalitetsbedömning, men också för att identifiera och kartlägga utvecklingsområden. Utöver detta gör man två gånger per år en grundligare genomgång där vi bedömer och analyserar hur verksamhetens organisation, innehåll och processer kan utvecklas för att ge varje barn bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande Alla pedagoger har gått en processutbildning i pedagogisk dokumentation. Under året har vi också haft kompetensutvecklingsdagar för alla, på temat, Pedagogisk dokumentation som systematiskt kvalitetetsarbete. När man följer varje enskilt barns utveckling och lärande, så är det viktigt att barnet/barnen själva är delaktiga i detta. Barnet själv ska kunna se och uppfatta sitt förändrade kunnande. Det gör man genom att barnen är med och reflekterar och analyserar i den pedagogiska dokumentationen. Det får självklart ske på olika sätt, med tanke på att en ettåring och en femåring inte har riktigt samma förutsättningar för att resonera och analysera. Under året har vi introducerat lärplattor, och dessa har underlättat för barns delaktighet att här och nu se och förstå sina förändrade förmågor och kunnande. Barnen använder också lärplattan för att gå tillbaka till, återbesöka, dokumenterade tillfällen. Det väcker nya insikter och frågor, som i sin tur bidrar till hur verksamhetens processer utvecklas.

8 När personalen kritiskt ska granska och analysera sitt eget arbete, och hur det tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner så krävs kompetens att göra detta. Det blir lite olika i olika grupper hur resultatet blir. Överallt sker utvecklings- och kvalitetsarbete, men det sker i olika takt och på olika sätt. Olikheterna är i och för sig önskvärda, med tanke på att inte alla har samma förutsättningar och behov. Det vi däremot strävar mot är att alla ska hålla en hög kvalitetet på verksamhetens pedagogiska processer. Och där kommer vi att fortsätta med, att i olika forum och på olika sätt, höja kompetensen för att få nå målen och höja kvaliteten. Att det sker en utveckling där enhetens pedagoger arbetar med processer och projekt som höjer kvaliteteten beror till stor det på att det finns hos många en hög kompetens. Pedagoger vill, vågar och kan se möjligheter i att följa och utveckla pedagogiska processer som grundar sig i reflektioner tillsammans med andra barn och pedagoger. Att förlita sig till att pedagogisk dokumentation står för uppföljning, utvärdering och utveckling är både kunskap och mod. Att besitta den förmågan, att beskriva verksamheten, för bland annat föräldrar, som ibland förväntar sig en planering som sträcker sig en bra bit in i framtiden är inte alltid enkelt. I pedagogisk dokumentation vet man inte vart projekten tar vägen, det är barnens intresse, utforskande och engagemang som styr hur processerna utvecklas, och åt vilket håll. Då kan man inte veta vad man kommer att arbeta med om tex två månader. Självärdering, som vi satsar mycket på, är en metod som ger resultat i systematiskt kvalitetsarbete. Att pedagoger själva upptäcker utvecklingsbehov inom ett målområde, ger ett helt annat incitament för utveckling mot högre kvalitetet, än när någon annan påtalar. Pedagogiska nätverk, som vi har i stort sett överallt, är också en modell som ökar pedagogers kompetens, vilket i sin tur leder till verksamhetens utveckling. I nätverken reflekterar pedagogerna i smågrupper kring aktuella frågor. Nätverken leds av nätverksledare, som har till uppgift att höja ribban så att det sker en progression. Barnes pärmar, där alla dokumentation samlas, är svårt att få till på ett bra sätt. Vi har haft en modell, som har fungerat, men nu finns det ett behov av att se över hur vi kan förbättra. Många tycker att det är svårt att prioritera tid för arbete med pärmarna, därför måste vi hitta ett sätt som är mer effektivt, men ändå visar det vi vill/ska visa. Sammanfattning Inom alla områden som beskrivs i denna kvalitetsredovisning så finns det olikheter mellan förskolehusen, men också mellan enhetens 16 avdelningar. Jag vill poängtera att vi inte eftersträvar att det ska vara lika, eftersom alla barngrupper ser olika ut och har olika förutsättningar och behov. Det som däremot är eftersträvansvärt, är att på vissa områden höja kvaliteten för att få en ännu bättre verksamhet för enhetens barn. Vilka dessa områden är, har redan beskrivits utförligare i texten under respektive punkt. För att höja kvaliteten har vi arbetat med självvärdering, arbetsgrupperna synar (efter ett givet material) sitt eget arbete i förhållande till de mål vi har för verksamheten. Det har visat sig mest framgångsrikt, att låta arbetslagen kritiskt granska och värdera sig själva, samtidigt som man upptäcker vilka utvecklingsbehov som finns. När vi senare gör uppföljningar, kan vi se en process av utveckling i önskvärd riktning. Hela vår verksamhet bygger på processer, läroplanen talar om strävansmålsmål för varje barn, därför behöver vi fundera över vad måluppfyllelse står för i förskolans verksamhet. Det har vi också arbetet med, genom att reflektera över vad är hög kvalitet i förskolan?.

9 Under året har vi också arbetat med begreppet likvärdig förskola. Även detta som en del i det systematiska kvalitetsarbetet, för att utveckla verksamheten så att vi erbjuder alla barn likvärdiga möjligheter. Tillsammans har pedagoger kommit fram till det som alltid ska finnas överallt, är tre olika hörnor/miljöer: skapande - naturvetenskap, teknik och experiment - bygg och konstruktion. Tanken är att dessa hörnor/miljöer ska utformas på olika sätt, beroende på de olika barngruppernas behov och intressen. Sammanfattningsvis kan man konstatera att enhetens förskolor bedriver en verksamhet som är trygg, lärorik och rolig för alla barn som deltar. Barnen erbjuds en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barnen som är i början av det livslånga lärandet, får i anpassad takt möta nya utmaningar. Lek och lärande är ömsesidiga begrepp i vår verksamhet: det sker ett lärande i leken, och leken har betydelse i lärandet. Den pedagogiska verksamheten ger barnen möjlighet att skapa mening och förståelse, samt en känsla av sammanhang. Barnen lär sig tillsammans, under lekfulla former, olika kompetenser för att de ska utvecklas till demokratiska medborgare. Och framförallt, barnen har roligt det är lustfyllt i förskolorna. Utvecklingsområden Pedagogiska dokumentationen. Det finns skillnader i hur detta uppdrag genomförs, vi behöver satsa vidare för att arbetet ska fördjupas och kvaliteten ska öka ytterligare. Kvaliteten på den pedagogiska dokumentationen har ett starkt samband med hur resultat och måluppfyllelse blir inom i stort sett samtliga målområden i förskolan. Naturvetenskap och teknik. För att kunna erbjuda barnen det som de enligt läroplanen har rätt till, behöver vi öka kompetensen inom området. Miljöarbetet Grön Flagg. Vi räknar med att kunna bli miljöcertifierade under 2014. Arbetet kommer att involveras i det pedagogiska arbete som redan finns, då vi vill att all verksamhet ska bygga på processer som ger meningsskapande, förståelse och sammanhang. 2013-08-25 Lena Seger Förskolechef Kungsängens förskolor