Slutrapport Länsstyrelsens och Länsbygderådets projekt om lokala utvecklingsplaner på åtta orter i Örebro län

Dnr: 300-04916-2010 Slutrapport Länsstyrelsens och Länsbygderådets projekt om lokala utvecklingsplaner på åtta orter i Örebro län 1

Innehåll 1 Bakgrund-Hur initierades projektet?... 3 2 Syfte och mål... 3 3 Organisering och styrning av projektet... 4 4 Arbetssätt och aktiviteter... 5 4.1 Kommunerna och orterna i projektet-tolv orter blev åtta... 5 4.2 Beskrivning av processarbetet... 6 5 Diskussion om projektet... 7 5.1 Lärdommar från processarbetet-positiva och negativa aspekter... 7 6 Resultat och effekter... 10 6.1 Vad har uppnåtts?... 10 6.2 Hur går arbetsgrupperna och orterna vidare?... 16 7 Slutsatser... 16 2

1 Bakgrund-Hur initierades projektet? Under processarbetet med det regionala serviceprogrammet (RSP) 2009 när Länsstyrelsen tillsammans med Hela Sverige ska leva/länsbygderådet Örebro län (ordföranden Sivert Gustafsson) och Landsbygdsmentorerna (Eiler och Ing-Marie Lundahl) besökte länets kommuner diskuterades lokalt utvecklingsarbete med lokala utvecklingsplaner (LUP) som grund. Den lokala nivåns förutsättningar att attrahera människor att bo och leva på landbygden och få företagen att verka där styrs i många sammanhang av planering och beslut från en kommuns eller en myndighets sida. Förhållandet förstärker vikten av en ömsesidig samverkan mellan lokala utvecklingsgrupper, byalag etc. och företrädare för kommuner, landsting, regionförbund, statliga myndigheter och verk m.m. för att landsbygden ska utvecklas i positiv riktning. Synsättet delades av kommunerna som såg en möjlighet i att LUP kunde utgöra underlag till bl.a. översiktsplanerna. LUP kan även tjäna som inspel till olika kommunala program och strategier såsom näringslivsprogram, program för turism och besöksnäring, planer för fiberutbyggnad, serviceplaner m.m. Utöver kommunbesöken hade Länsbygderådet i sina möten med lokala utvecklingsgrupper/byalag kommit i kontakt med ett flertal orter som gav uttryck för behovet av en LUP för orten. En av frågeställningarna i sammanhanget var processledarerollen, vem som skulle kunna ta på sig ansvaret för att driva och leda en process mot en färdig LUP. Av tids- och kompetensmässiga skäl sågs det som ett problem på vissa orter att hitta någon/några som kunde ansvara för själva processarbetet. Då både kommuner och lokala utvecklingsgrupper/byalag framförde önskemål om att ta fram LUP tog Länsstyrelsen i samråd med Länsbygderådet initiativ till ett projekt om LUP. Länsstyrelsen ansökte om medel från Tillväxtverkets program Lokala servicelösningar och från Landsbygdsprogrammet. 2 Syfte och mål Målet i projektet var att utarbeta tolv LUP som kan fungera som modeller för hur den kommersiella och offentliga servicen kan integreras i en orts och kommuns hela näringslivs- och landsbygdsutveckling. Slutresultatet blev åtta LUP. Varför målet inte uppnåddes förklaras under avsnittet 4.1 Kommunerna och orterna i projektet-tolv orter blev åtta. Syftet var att öka engagemanget, förståelsen och kunskapen kring kommersiell och offentlig service som en del av en orts och kommuns arbete med näringslivs- och landsbygdsutveckling så att området service bättre vägs in i kommunernas långsiktiga och strategiska planering för landsbygden. Tanken i projektet var att LUP ska bygga på flera olika ämnesområden, boende/tomter, näringsliv/företag, infrastruktur, kollektivtrafik, bredband (digital agenda) och mobiltelefoni, kommersiell och offentlig service, den yttre fysiska miljön samt turism/besöksnäring. Varje område i sig ska utvecklas, men områdena hänger ihop och ska stärka upp varandra så att synergieffekter kan uppnås. Helheten ska lyfta en ort. Den kommersiella och offentliga servicen påverkas således av hur andra områden utvecklas. Fler boende, fler och växande företag, en utbygganda av fiber m.m. ger bättre förutsättningar att upprätthålla en fullgod service. Samtidigt är en bra service en grund för att t.ex. fler ska vilja bo och driva företag på en ort. Att se och förstå växelverkan mellan områdena har varit ett viktigt angreppsätt när LUP har processats fram. 3

Sammanfattningsvis kan sägas att syftet i stort uppfyllts då kommunerna varit mycket aktiva och engagerade i processen med LUP. Kommunerna har överlag företrätts av den högsta politiska ledningen och centrala tjänstemän (bl.a. kommunchef, näringslivschef). Hur LUP har utformats innehållsmässigt och strukturellt, varför helhetsperspektivet är centralt och hur själva processen med att ta fram LUP har gått till har tagits emot på ett positivt sätt av kommunerna (läs mer om arbetssätt och aktiviteter under punkten 4). Kunskapen om och förståelsen för den kommersiella och offentliga servicens betydelse för företag och människor på landsbygden har därmed ökat hos de kommunala representanterna. För att citera en kommunchef och en KS-ordförande: Kan inte Länsstyrelsen och Länsbygderådet hjälpa alla våra landsbygdsorter med att ta fram LUP då kommunen skulle ha stor nytta av sådana dokument i sitt planeringsarbete. LUP:s kvalitet, legitimitet och representativitet på orten har fört med sig att alla! kommuner på ett eller annat sätt kommer behandla LUP antingen i KS och/eller KF. Så har redan skett i Ställdalen (Ljusnarsbergs kommun), Hjortkvarn (Hallsbergs kommun) och Hammar (Askersunds kommun) där KS gått igenom LUP. I övriga kommuner pågår nu planering för att LUP ska föredras och komma in i berednings- och beslutsprocessen. De kommuner som nu arbetar med nya översiktsplaner (ÖP), Lekebergs kommun (Mullhyttan) och Hällefors kommun (Hjulsjö socken) har med LUP som en del i underlaget till ÖP. Några kommuner till kommer inom kort påbörja processen med nya ÖP. LUP kommer även i dessa kommuner beaktas i ÖP. Vilka delar LUP innehåller som berör den kommersiella och offentliga servicen redovisas under avsnittet 6 Resultat och effekter. 3 Organisering och styrning av projektet Länsstyrelsen har förutom projektägarskapet även haft rollen för processarbetet (Patrik Pettersson har varit projektledare samt processledare på 6 orter, Åsa Ödman har deltagit som processledare på 2 orter). Inom ramen för projektet gjordes en direktupphandling. I projektet har Länsbygderådet Örebro län ingått som konsultativ rådgivare. På två orter har Länsbygderådet även bistått med processledare. För Länsbygderådets räkning har förutom ordföranden Sivert Gustafsson som jobbat med rådgivning på samtliga orter även Kent Kaufeldt (Hammar, Kent och Åsa har delat på processledarskapet) och Erling Norin (processledare Ställdalen) deltagit. Upplägget med hur LUP har uppförts strukturellt (en mall/modell för disposition av LUP med rubriker) och hur själva arbetsprocessen har lagts upp har Patrik Pettersson och Sivert Gustafsson ansvarat för. LUP lägger tyngden på att beskriva breda behov av utvecklingsinsatser som framträtt utifrån de problem och möjligheter som de som på ett eller annat sätt varit med och lämnat inspel till LUP presenterat (boende, företag och föreningar). Arbetsgruppen (se mer om arbetsgruppen under rubrik 4.2 Beskrivning av processarbetet ) på respektive ort har noga analyserat den information som inkommit för att se om behoven berör en viss målgrupp/flera målgrupper och i vilken utsträckning, allt för att ge prioritet till frågan. De behovsbeskrivningar som finns med i huvuddokumentet i varje LUP är sådana som gruppen bedömt påverkar flera boende, företag och föreningar och som är väsentliga för ortens utveckling. I samråd med Länsbygderådet har målbeskrivningar i projektet (i projektansökan beskrivs det som att mål ska preciseras inom respektive område) omformulerats till behovsbeskrivningar då det är behovet av att kunna få en viss tjänst etc. på orten som är det primära, inte hur och i vilken form tjänsten sedan tillhandahålls. Målet är att behovet uppfylls, vilket kan 4

ske på olika sätt. Vilka lösningar som kan finnas för att tillgodose behoven blir en fråga att behandla i genomförandefasen av LUP (lösningarna kan se olika ut, flera alternativ kan finnas inte minst inom området service). Att få fokus på behovsbeskrivningar och betrakta LUP som ett planeringsinstrument var från början ett sätt att organisera och styra arbetsgruppens sätt att tänka och jobba effektivt och rationellt. Under projektets gång har Länsstyrelsen och Länsbygderådet haft kontinuerliga avstämningsmöten för att säkerställa att projetplanen för hur LUP ska formas innehållsoch processmässigt följts. Mötena har varit väsentliga för att upprätthålla kvalitet i arbetet. Avstämning har även skett gentemot de flesta kommunerna för att få feedback under projekttiden. Det sistnämnda har varit viktigt för att se till att LUP ligger i linje med kommunernas förväntningar på dokumentet. 4 Arbetssätt och aktiviteter 4.1 Kommunerna och orterna i projektet-tolv orter blev åtta Den första fasen av projektet handlade om att ytterligare fördjupa och förankra projektets syfte och mål med kommunerna och diskutera de idéer som togs upp vid kommunbesöken inför programskrivandet av RSP. Länsstyrelsen har här haft hjälp av Länsbygderådets ordförande Sivert Gustafsson. Information om projektet från Länsstyrelsen och Länsbygderådet lämnades skriftligen, vid telefonkontakter och vid besök ute i kommunerna. Skriftlig information gick också ut till byalag och utvecklingsgrupper i hela länet. Länsbygderådet hade därutöver även kontakt med några utvecklingsgrupper/byalag för att upplysa om projektet. Därefter fördes en dialog med kommunerna i samband med valet av orter som gjordes av kommunerna i samråd med Länsstyrelsen och Länsbygderådet. Samtliga kommuner förutom Lindesbergs kommun och Karlskoga kommun var villiga att ingå i projektet. Lindesbergs kommun har under en längre tid via sin landsbygdsutvecklare Christer Kallin tillsammans med landsbygdsorterna processat fram sin form av LUP. Därför valde kommunen att stå utanför projektet. Kommunen ingår i Tillväxtverkets program Pilotkommuner för serviceutveckling. Karlskoga kommun visade inget större engagemang för projektet. En kontakt togs av Länsstyrelsen med en representant från orten Linnebäck. Linnebäcks företrädare ombads kontakta kommunen. Någon återkoppling till Länsstyrelsen gjordes aldrig. I Nora var orten Gyttorp länge aktuell. Efter ett möte med Sivert Gustafsson då projektet påbörjats på flera orter valde orten att avstå medverkan med motiveringen att en rad andra projekt pågick som tog tid i anspråk. Därmed föll även Nora kommun bort i projektet. I och med att alla kommuner inte kom med fick Hallsbergs kommun och Örebro kommun möjlighet att ta med två orter vardera. Planen var från början att erbjuda alla tolv kommuner att ingå med en ort. Gyttorp ersattes inte med någon annan ort då projekttiden var för kort för att påbörja processen med LUP på en ny ort. Elva orter kvarstod härmed i projektet. De orter som initialt var tänkta att omfattas av projektet var förutom Gyttorp: 5

Hammar i Askersunds kommun Hasselfors i Laxå kommun Hjortkvarn i Hallsbergs kommun Sköllersta i Hallsbergs kommun Hardemo i Kumla kommun Mullhyttan i Lekebergs kommun Svartå i Degerfors kommun Kilsmo i Örebro kommun Ervalla i Örebro kommun Ställdalen i Ljusnarsbergs kommun Hjulsjö-Bredsjö (Hjulsjö socken) i Hällefors kommun Under arbetets gång avbröts processen med LUP på tre orter som inte kom att fullfölja projektet. Huvudanledningen var att det inte gick att få en tillräckligt bred och djup arbetsgrupp med representanter från de boende, företagen och föreningslivet. Gruppen ansågs inte vara representativ och legitim för orten. Underifrånperspektivet som är en nyckelfaktor och utmärkande för projektet uppfylldes således inte. Konsekvensen blev att underlaget till LUP inte fick den kvalitet som krävs för att kommunen och myndigheter ska kunna väga in innehållet i LUP i sina planerings-, berednings- och beslutsprocesser. Det är väsentligt att så många som möjligt av de boende, företagen och föreningarna står bakom LUP för att beslutsfattare ska se LUP som ett strategiskt viktigt dokument för den framtida utvecklingen på orten. Orterna i fråga som föll bort från projektet är Sköllersta, Hardemo och Kilsmo. På övriga åtta orter har nu LUP färdigställts. Fem orter har överlämnat sina LUP till kommunerna, Ställdalen, Hammar, Hasselfors, Mullhyttan och Ervalla. Resterande orter kommer lämna in sina LUP i september månad. Som en följd av det lägre antalet orter har Länsstyrelsen och Länsbygderådet valt att lägga mer tid och resurser på de orter som slutligen deltagit i projektet. Det har gjort att kvaliteten på både processarbetet och utformningen av LUP höjts ytterligare på dessa orter. 4.2 Beskrivning av processarbetet Processen med att ta fram LUP har i stort följt samma mönster på samtliga orter. Beskrivningen av procesen finns i varje LUP i inledningsavsnitten för att visa att arbetet haft en bredd och djup och varit förankrat med kommunen och orten i fråga under hela processtiden, vilket haft stor betydelse för innehållet i LUP och för hur kommuner och myndigheter ska betrakta LUP (se näst sista stycket i föregående avsnitt om arbetsgrupp och underifrånperspektiv). Här ges en kort redogörelse över processen. Framtagandet av LUP har inletts med ett stormöte på respektive ort. På stormötet dit alla boende, företag och föreningar bjudits in (av en befintlig utvecklingsgrupp/byalag etc.) har även representanter från kommunen deltagit (företrädesvis KS-ordförande, kommunchef och näringslivschef). Länsstyrelsen och Länsbygderådet har på stormötet beskrivit målet och syftet med en LUP och hur processen med att utforma LUP går till enligt den processplan som Patrik Pettersson och Sivert Gustafsson utarbetat. Även den struktur för LUP (mall/modell med rubriker, disposition) som Patrik och Sivert jobbat med presenterades. Stormötet har också fungerat som startprocess för att få ihop en arbetsgrupp på orten. På några orter har s.k. referenspersoner knutits till LUP-processen. Dessa har inte ingått i 6

arbetsgruppen, men kommit med förslag och synpunkter till LUP under arbetets gång. Efter stormötet har arbetsgruppen bildats med stöd av de som anmälde sitt intresse att delta i gruppen på stormötet. Arbetsgruppen har därefter träffats regelbundet och fortsatt att forma innehållet i LUP. Länsstyrelsens processledare (och Länsbygderådets på några orter) och Länsbygderådet i egenskap av konsultativ rådgivare har drivit processen framåt till en färdig LUP och svarat för all dokumentation och alla uppdateringar i LUP, även hållit i möten och kallat till möten. Innehållet i LUP är bestämt av arbetsgruppen. Länsstyrelsen och Länsbygderådet har således inte påverkat utformningen i sak i LUP. Underifrånperspektivet har genomsyrat LUP sett till innehållet. Innehållet fokuserar på behovsbeskrivningar om vad som behöver utvecklas på orten (se under rubriken 3 Organisering och styrning av projektet ). Som ett komplement till arbetsgruppsmötena har det under processen även arrangerats s.k. teamträffar på några orter. Det har skett i Ervalla och Hjulsjö socken då alla företag bjöds in för att tycka till om näringslivets behov av utvecklingsinsatser. I Hjulsjö socken hölls även en tematräff för föreningarna och en om hur de olika byalagen/utvecklingsgrupperna i området (som är många) kan samverka bättre för att arbeta med strategiska frågor som berör hela socknen. När ett utkast till LUP varit klart har arbetsgruppen kallat de boende, företagen och föreningarna till ett nytt stormöte för att stämma av LUP och ge alla en chans att eventuellt korrigera något avsnitt i LUP. Det har också funnits möjlighet att lämna synpunkter till arbetsgruppen direkt vid sidan av stormötet. Även kommunen har medverkat på det avslutande stormötet (ordföranden i KS, kommunchef och näringslivschef, har varierat något från ort till ort). Efter stormötet har arbetsgruppen träffats igen för att gå igenom de kommentarer som inkommit på stormötet och i övrigt. Därefter har LUP fastställts innehållsmässigt och skrivits klart innan dokumentet lämnats in till kommunen (vilket ännu inte skett på tre orter, se ovan). Referenspersoner Kommunen Tematräffar Arbetsgrupp Storforum Alla på orten bjuds in -Arbetsgrupp -Referenspersoner -Kommunen -Övriga (boende, företag och föreningar) Illustrationsbild av arbetsprocessen med LUP. Planen stäms av med referenspersoner, med kommunen, på tematräffar och i storforum (där även arbetsgruppen, referenspersoner och kommunen medverkar) under arbetsprocessens gång fram till färdig LUP. 5 Diskussion om projektet 5.1 Lärdommar från processarbetet-positiva och negativa aspekter Det finns några faktorer, både positiva och negativa från processarbetet som är värda att lyfta fram. 7

Den direkta dialogen under hela processtiden mellan den lokala nivån och kommunen har spelat en viktig roll för att inte säga avgörande. Samspelet har skapat ett ökat samförstånd mellan orten och kommunen som fått ökad förståelse och insikt om de behov av utvecklingsinsatser som beskrivs i LUP. Plattformen för ett vidare samarbete med LUP som grund har stärkts. Att kommunen varit med från början och gett sitt stöd och positiva respons på LUP har varit extra betydelsefullt för att ge tyngd och mening till både processarbetet och innehållet i LUP. Några kommuner har redan under arbetsgruppens processarbete lyft in vissa behovsområden i det pågående arbetet med kommunens översiktsplan. I förlängningen kanske samarbetet kan utvidgas och omfatta fler orter sinsemellan som samverkar med kommunen, förslagsvis i s.k. kommunbygderåd. I kommunbygderåden kan även en direktdialog med inbjudna från t.ex. statliga myndigheter och verk ske. I några av länets kommuner finns redan kommunbygderåd, men fler är att önska för att främja den lokala utvecklingen. Vissa behovsområden är sådana att ett genomförande ansvarsmässigt ligger hos andra aktörer, t.ex. Trafikverket, landstinget, länstrafiken etc. Kommunen tillsammans med berörd ort kan med LUP som utgångspunkt agera för insatser så att behov blir tillgodosedda. Det ska dock sägas att några kommuner p.g.a. en svår ekonomisk situation klargjort att det i nuläget inte finns möjligheter att genomföra en del av de förslag som finns presenterade i LUP. Planen kan också komma att revideras då nya eller förändrade behov uppstår. Förenklat kan sägas att LUP är ett levande dokument fram till dess att alla behovsområden är tillgodosedda alternativt avförda. Den berörda orten har det primära ansvaret för att vid exempelvis kommunens budgetprocess bevaka att det som står i LUP inte förbises. En annan väsentlig del i processen har varit processledarskapet och coachingen från Länsstyrelsens och Länsbygderådets sida. Att någon haft mandat att leda möten, kalla till möten, dokumentera och skriva har drivit processen framåt och skapat resultat. Det som brustit i några fall är tidsplanen som inte bestämdes definitivt i förväg på alla orter. Processen har dragit ut på tiden, vilket i viss mån har medfört att några i arbetsgruppen inte förstått vad som krävs i arbetsmängd, dels från varje individ i gruppen och från gruppen som helhet. Processen har också stannat upp något då några avsnitt behandlats om och om igen när gruppen inte insett vad som ska lyftas in i LUP och hur behovsbeskrivningarna ska formuleras (se under rubriken 3 Organisering och styrning av projektet ). Länsstyrelsen och Länsbygderådet har då fått vända på frågeställningar och få gruppen att tänka till om vad som är problembilden eller en möjlighet som går att utveckla och hur det ska uttryckas i LUP. Att sätta en tydlig tidsplan med möteskvällar och mötestider från början är därför av vikt för att upprätthålla en konstruktiv arbetsprocess. Att bilda en ny arbetsgrupp och inte hålla sig till den befintliga lokala utvecklingsgrupp eller det byalag etc. som redan finns på orten har gjort att gruppen blivit bredare och djupare och fått den representativitet och legitimitet som är avgörande. Många olika intressen har på så vis beaktats och kommit in i LUP. Som exempel kan nämnas att en grupp haft en lärare med som också fört in barnens perspektiv på lokal utveckling. Könsfördelningen har överlag fungerat väl, även om någon grupp haft några mer män än kvinnor. Ungdomar har funnits med i ett antal grupper. Bristen har varit representationen från personer med annat etniskt ursprung. 8

En aspekt på en bred och djup arbetsgrupp har varit att en del frågor genomlysts extra mycket. Några förslag som på förhand kunde te sig omöjliga att genomföra har bearbetats och tagits in i LUP när gruppen enats om att idéerna kan realiseras. Det har varit en tankeprocess som gett ett kreativt resultat som kanske inte hade uppstått om gruppens sammansättning varit annorlunda. Att få med företagare och entreprenörer har varit särskilt viktigt både för att få en rationell och effektiv process, men också för utformingen av förslagen i LUP. Företagarna är vana att ta snabba beslut och driva frågor framåt likväl som att se problembilder och möjligheter och omformulera dessa till tydliga behovsbeskrivningar. Så har varit fallet även i LUP-grupperna i projektet, vilket gett ett stort mervärde. Gruppen som sådan är således väsentlig för processarbetet och för vad LUP kommer att innehålla. Några grupper har haft starka personer som sedan tidigare haft ett stort engagemang för ortens utveckling. Dessa personer har till övervägande del varit till stor hjälp i processen, men ibland kanske tagit för stor plats. Det finns en uppfattning och vana på orten om att mycket ska kretsa kring de här personerna, vilket kan bromsa aktiviteten hos andra. Att hitta en avvägning mellan dessa personers medverkan och uppfattningar och andras initiativkraft och synsätt på lokal utveckling har betydelse för gruppens sammanhållning (och kanske för orten som helhet) och förmåga att i förlängningen åstadkomma gemensamma resultat. På de få orter där andra projekt varit i gång samtidig som LUP-projektet har det till och från varit svårt att samordna och koordinera olika insatser som löpt parallellt. Det har fört med sig vissa störningar i processen med LUP. Att vara tydlig från början i processledarskapet och trycka på vikten av att särskilja projekten och organisera aktiviteterna för att vinna synergieffekter är en väsentlig framgångsfaktor. Länsstyrelsen och Länsbygderådet anser att LUP-projektet i det avseendet haft en dialog med de aktuella projekten, men inte fått gensvar på det sätt som krävs. Härav har LUP-projektet inte kunnat tillgodogöra sig resultatet från andra projekt fullt ut. Den negativa effekten har dock varit marginell, men det är ändå värt att poängtera som en lärdom för andra som driver olika projekt på en och samma ort. Att avgränsa det geografiska området och se till vilket område som är funktionellt att jobba med har betydelse. Det visade sig inte vara så enkelt på samtliga orter. Vad som är ett funktionellt område kan det säkert tvistas om. Enkelt brukar det handla om ett område där människor, företag och föreningar kan identifiera sig med varandra och har behov av utvecklingsinsatser som påverkar eller kan komma att påverka de boende, företagen och föreningarna i det området i framtiden. Att sätta in avgränsningen i ett framtidsperspektiv är självfallet inte så enkelt då det är svårt att förutse alla kommande behov. Då LUP ska betraktas som en framåtriktad plan har arbetsgruppen ändå försökt se in i framtiden och gjort en avgränsning som anses som rimlig för en någorlunda överskådlig tidsperiod. Problemen med att avgränsa ett område kan vara en av förklaringarna till att processen stannade av i Kilsmo i Örebro kommun. Det framkom en bild som visade att det inte fanns några självklara beröringspunkter inom det geografiska område som var tänkt för LUP. Snarare upplevde många en splittring som gjorde att området i och runt omkring Kilsmo inte ansågs som funktionellt för en LUP. Området var kanske för litet. Mera relevant är att Kilsmo ingår i ett större område i Östernärke med Odensbacken som centralort. 9

Det ska också poängteras att media uppmärksammat projektet flitigt, vilket varit positivt. Flera orter som inte ingått i projektet har via reportage och artiklar hört av sig för att få göra egna LUP. Media har bidragit till att sprida information om projektet och fått kommunerna att engagera sig ytterligare. Med rapporten bifogas det som skrivits om LUP (har bifogats till Tillväxtverket med rapporten). 6 Resultat och effekter 6.1 Vad har uppnåtts? Rapporten går inte närmare in på hela innehållet i LUP. Här ges en beskrivning om det som hänt kring den offentliga och kommersiella servicen. Samtliga LUP bifogas med rapporten till Tillväxtverket. För att ta del av hela innehållet i varje LUP, kontakta Patrik Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län. Fokusområdena i LUP har överlag varit: Boende/tomter Näringsliv/företag Infrastruktur Kollektivtrafik Bredband och mobiltelefoni Offentlig service Övrig service främst kommersiell service Den fysiska miljön Turism/besöksnäring Inom området service finns i alla LUP beskrivningar om vilka behov av service som de boende, föreningarna och företagen har. På några orter handlar det om att stabilisera och trygga den service som finns, men överlag visar behovsbilden som framkommit att servicen behöver utvecklas och breddas på ett flertal orter. Redan innan projektet slutförts har åtgärder påbörjats eller investeringar färdigställts, vilket framgår av nedanstående redogörelse. Under projekttiden har butiken i Hjortkvarn bytt ägare. Butiken har under många år brottats med lönsamhetsproblem som bl.a. berott på Carina Andreasson i sin nyrenoverade butik i Hjortkvarn. affärens låga attraktionsvärde då affärslokalen varit i behov av en upprustning både invändigt och utvändigt. Tidigare butiksinnehavare har heller inte haft tillräcklig kompetens för att utveckla lanthandeln i rätt riktning. En renovering har nu påbörjats inne i butiken och av fasaden. Carina Andreasson som köpte rörelsen och fastigheten i 10

mars i år har medverkat på arbetsgruppsmöten och deltog även på det avslutande stormötet i april. I LUP finns framtaget ett affärsutvecklingskoncept som Carina, den lokala utvecklingsgruppen och Länsstyrelsen kommer att arbeta vidare med. Affärsutveckling Hjortkvarns Livs AB Butiken måste utvecklas affärsmässigt så att en bättre köptrohet, omsättning och lönsamhet kan uppnås. Utbudet av varor måste svara upp mot kundernas efterfrågan och leveranser ske så att varor finns kontinuerligt när inköpen ska göras. Fastigheten måste renoveras utvändigt (inklusive planområdet runt omkring butiken) och göras kundvänlig och attraktiv invändigt. Investeringar behöver göras även inne i affären (gemomförts under våren och sommaren). Butiken måste bättre ta tillvara på sitt läge längs väg 51 och få fler som åker igenom Hjortkvarn att stanna till och handla i affärren. Potential finns då rastplatsen utanför gör att många lastbilar och förbipasserande trafikanter i övrigt kan stanna. Där finns offentliga toaletter och Qstars nybyggda drivmedelsanläggning. Bord finns där man kan sitta och fika och äta under våren och sommaren. För att bättre marknadsföra butiken i kombination med rastplatsen ska informativa skyltar om vad som erbjuds sättas upp vid vägen. En annan aspekt för att utveckla affären är om den kan kompletteras med annan verksamhet som lockar både ortsbefolkningen och förbipasserande att handla både matvaror och annat. Kompletteringsverksamheten får dock inte vara för krävande och ta för mycket tid från kärnverksamheten. Vad ger lönsamhet och inte sett till hela företaget? Butiksinnehavaren ska också ingå i ortens lokala utvecklingsgrupp Byarådet Forum. Butiken ska vara en viktig funktion för hela samhällsutvecklingen på orten och ha ett nära samarbete med ortsborna, utvecklingsgruppen, föreningarna och företagen (vinnvinn situation). Affären ska bli en naturlig samlingspunkt för de som bor, lever och verkar i Hjortkvarn. Vid olika arrangemang ska butiken vara med och dra nytta av den tillströmning av folk som kommer till orten (kan ske i samband med information och marknadsföring om evenemangen). Olika aktiviteter kan även arrangeras utanför affären, t.ex. lopp- eller antikmarknader, auktioner m.m., förslagsvis några lördagar om året. I den lokala utvecklingsplanen finns en rad olika evenemang som hålls årligen uppräknade. Qstars nya mack i Hjortkvarn. I bakgrunden Hjortkvarns Livs. Samarbetet med Qstar måste utveckals såsom gemensamma marknadsföringsaktiviteter och kampanjer, vilket Qstar välkomnar. 11

Allt sammantaget ska leda till att butiken kan utvecklas affärsmässigt och öka sin omsättning och lönsamhet så att den kan drivas vidare marknadsmässigt, vilket ligger i linje med målet för landsbygdsbutikerna i länets regionala serviceprogram (ingen butik ska vara beroende av kontinuerliga servicebidrag). Arbetsgruppens initiativ och engagemang för butikens fortlevnad har bidragit till att butiken fått en nystart. Qstar har byggt en helt ny drivmedelsanläggning på planen bredvid affären. Ett utvecklat samarbete mellan Carina och Qstar ingår i affärsplanen. Qstar ser positivt på en samverkan utifrån de dialoger som arbetsgruppen haft med representanter för Qstar. I Mullhyttan står en helt ny drivmedelsanläggning (automatstation, ovanjordsanläggning) för bensin 95 oktan och diesel färdig. En särskild arbetsgrupp med koppling till arbetsgruppen för LUP har jobbat intensivt för att få till en station. Investeringen har genomförts (utan investeringsbidrag) av företaget PR Slamsugning AB i Falköping. I Ställdalen har den högst prioriterade frågan varit att kunna starta upp någon form av servicepunkt med butik. Det har tidigare funnits en affär i Ställdalen och där planeras nu för en servicepunkt med fokus på dagligvaror, apoteksvaror, postombud och betaltjänster då behov av sådana tjänster finns, speciellt för många äldre på orten. Länsstyrelsen har tillsammans med arbetsgruppen haft möten med fastighetsägaren, representanter från kommunen och orten och några som vill driva affären/servicepunkten. Under hösten kommer processen med butiken/servicepunkten att fortsätta. Den nya drivmedelsanläggningen i Mullhyttan bredvid den gamla macken. Öppetskylten sitter fortfarande kvar vid den gamla butiken i Ställdalen. Kanske kan den fylla sin funktion igen om affären kan startas upp. Media har uppvaktat LUP-projektet flitigt. Bl.a. gjordes ett reportage om LUP Ställdalen och behovet av en servicepunkt. 12

Även i Hjulsjö socken finns en särskild arbetsgrupp som verkar för att en butik/mindre servicepunkt ska komma till stånd. Möten kring en butik/servicepunkt har arrangerats som en del av LUP-processen och kommer att fortsätta nu när LUP är färdigställd. Även Axfood har varit med vid något tillfälle. Platsen för affären/servicepunkten kommer bli i skolans lokaler som håller en hög standard (här drivs ingen skolverksamhet längre). Förutom dagligvaror finns traditionella Här i Hjulsjö skola föreslås en butik/servicepunkt ligga. kringserviceverksamheter såsom post och apotek med i planen för servicepunkten. Det är även tänkt att en mindre restaurang/ett café ska inrymmas i lokalerna. Det som kommer ske i nästa fas är att genomföra en mycket bredare och djupare analys om de marknadsmässiga förutsättningarna för att få igång en butik/servicepunkt. Även om ett visst behov av en butik/servicepunkt finns så måste det till ytterligare kartläggningar innan ett beslut kan tas kring butiken/servicepunkten. Länsstyrelsen kommer inom ramen för RSP att bistå gruppen med hjälp kring de utredningar som behöver göras. I LUP Hjulsjö socken finns även inskrivet att det ska prövas om det går att få till en drivmedelsanläggning, men då krävs som för butiken/servicepunkten mer underlag innan ett beslut kan tas. Det har också ställts krav på att kommunen ska göra en varuförsörjningsplan för området som LUP omfattar. I Hasselfors lades dagligvarubutiken ned i början av 2000-talet. Därefter har en mindre affär med ett begränsat utbud av varor funnits i Hasselfors Wärdshus. Dagligvarudelen avvecklades 2011 när de tidigare ägarna till värdshuset beslutade sig för att sälja hela verksamheten. De nya ägarna har ingått i arbetsgruppen för LUP Hasselfors. Som ett första alternativ ska det utredas om det finns någon affärsmässighet i att starta upp en mindre butik igen som ett komplement till värdshuset. Länsstyrelsen, Hasselfors byalag och ägarna ska gemensamt se över vilka förutsättningarna är för att driva en sådan butik. Om det är möjligt ska butiken kompletteras med apoteksvaror. Annan kringservice bedömer arbetsgruppen som svår att upprätthålla på orten. Det kan dock bli aktuellt att kontakt tas med Posten AB Hasselfors Wärdshus. Planen utanför Setra Trävaror AB i Hasselfors anses lämplig för en drivmedelsanläggning. Här inspekterar arbetsgruppen platsen tillsammans med Länsstyrelsen och Länsbygderådet. 13

om ett postombud då ombud tidigare fanns i Hasselfors Wärdshus. Som alternativ till en affär finns i LUP inskrivet: Mindre kiosk med ett bassortiment av livsmedel. Utveckla ett koncept med beställningar via Internet (typ ICA-24) och utkörning av dagligvaror. Fiberutbyggnaden ger fler och bättre möjligheter till sådana lösningar. Beställningar behöver inte företrädesvis göras enbart hemifrån. Någon i en servicepunkt (t.ex. Hasselfors Wärdshus) kan tillhandahålla tjänsten och kanske även leverera varorna till slutkunden. Också arbetsgruppen i Hasselfors vill utreda om det går att sätta upp en drivmedelsstation, en ovanjordsanläggning likt den som nu finns i Mullhyttan. Många lastbilar kör till ortens största företag Setra Trävaror AB som ingår i Setrakoncernen. Transportnäringen skulle kunna nyttja anläggningen i samband med alla transporter som sker till och från företaget. På så vis går det eventuellt att få tillräcklig volym på försäljningen för att det ska vara lönsamt att investera i en station. Uppställningsplatsen utanför infarten är lämplig som plats för anläggningen. Vidare analyser ska göras och kontakt tas med PR Slamsugning AB på det sätt som gjordes i Mullhyttan. Under procesen med LUP i Ervallabygden lades en stor COOP butik i Lillån i Örebro ned, vilket fört med sig att de som åker norrut från Örebro inte har något naturligt alternativ för att köpa in dagligvaror. Nedläggningen gjorde att arbetsgruppen för LUP fokuserade extra mycket på dagligvaruförsörjningen. Krav har ställts på att bygdelagen/utvecklingsgrupperna etc. i området som berörs gemensamt ska uppvakta Örebro kommun för att få till en nyetablering av en livsmedelsbutik i Lillån. Gamla Ervalla Handel. Här vill företagen, de boende och föreningarna i Ervallabygden bygga ett företagshotell med en servicepunkt. Även om en större butik kan startas upp igen i Lillån finns ett behov av en mindre butik/servicepunkt någonstans i Ervallabygden. Det är mer än tio år sedan affären i Ervalla (Ervalla Handel) upphörde. I de gamla butikslokalerna planeras om möjligt för att bygga en mindre butik (ej fullskaligt sortiment)/servicepunkt som även kan tjäna företagen med olika tjänster. Ett alternativ till en traditionell affär är att servicepunkten kan fungera som utlämningsställe för dagligvaror som kan beställas hemifrån eller direkt i servicepunkten. Kringserviceverksamheter som omnämns är de sedvanliga, post, apoteksvaror, ombud för Systembolaget, Svenska Spel, paketutlämning för DHL och Schenker. I LUP finns inskrivet att en bredare och djupare marknadsundersökning ska göras för att få ett underlag om hur en servicepunkt ska utformas. I lokalerna kan det även komma att ingå ett mindre företagshotell. Det har bland företagen pratats om ett företagshotell under en tid då behovet av lokaler för företagsverksamhet finns. Flera företag ser också det väsentliga i att kunna samverka mer, vilket kan ske inom ett företagshotell. Även Ervallabygden har i sin LUP skrivit in att en varuförsörjningsplan ska tas fram. 14

I Svartå har arbetsgruppen tillsammans med den lokala utvecklingsgruppen enats om att butiken ska finnas kvar trots att omsättningen och lönsamheten varit dålig under en längre tid. Som ett led i att bevara och utveckla affären jobbar nu arbets- och utvecklingsgruppen för att få tillbaka en tidigare ägare. Den förra ägaren har planer på att utvidga verksamheten med ett mindre gatukök då trafiken genom Svartå är omfattande. Ett matställe som ett komplement till butiken har betydelse för övriga företag på orten som nu inte har någon lunchservering att tillgå. Andra viktiga delar är att de kringserviceverksamheter (Apoteket, Svenska Spel, Systembolaget, DHL) som finns kan bevaras och om möjligt att några kan återinföras, t.ex. postombud som försvann under 2012. Samarbetet med Qstar ska precis som i Hjortkvarn stärkas. I området Svartå-Åtorp (Åtorp är en grannort till Svartå) har det även framkommit behov av ett betaltjänstombud då flera småföretag finns i området som upplever problem med kontanthanteringen. Som en effekt av LUP kommer Svartå utvecklingsgrupp att ansöka om medel från Landsbygdsprogrammet för att genomföra en marknadsföringsaktivitet för att lyfta fram hela Svartå. Planerna för butiken ska ingå som en del i marknadsföringen. I Hammars LUP har ett helt nytt koncept för en mindre butik och drivmedelsanläggning arbetats fram. Den gamla butiken och drivmedelsstationen som nu finns inne i samhället Hammar ligger strategiskt fel i förhållande till förbipasserande trafikanter på riksväg 50. Vid infarten till en av länets finaste badplatser, Hargebaden ligger ett gatukök. Där planeras nu för en ny mindre butik/servicepunkt med kringtjänster såsom postombud, apoteksvaror m.m. Här ska även en Qstars drivmedelsanläggning i Svartå med Svartå Handel i bakgrunden. Hargegrillen vid korsningen Hargebadsvägen-riksväg 50 i Hammar ska kompletteras med en ny butik. På planen planeras för en drivmedelsanläggning. ny drivmedelsanläggning byggas på planen framför då det är lätt att svänga av från riksvägen. Det ska poängteras att alla lösningar som berör den kommersiella servicen på orterna i projektet inte nödvändigtvis behöver handla om en butiks vara eller icke vara. Inom övriga fokusområden finns förslag som har betydelse för att trygga dagligvaruförsörjningen på en ort. Kollektivtrafiken är ett sådant exempel där t.ex. anropsstyrd trafik in till en större tätort fungerar som inköpsresor. I samband med resorna kan även andra tjänster utföras, t.ex. bankärenden. På i stort samtliga orter finns 15

förslag om anropsstyrd trafik. Sådan trafik finns på några orter t.ex. i Hasselfors, men fler ser behovet när det inte går att hitta andra alternativa lösningar för att trygga servicen på en ort. Länsstyrelsen och Länsbygderådet har redan uppvaktat Kollektivtrafikmyndigheten inom Örebro läns landsting för att diskutera frågan (skedde i juni). 6.2 Hur går arbetsgrupperna och orterna vidare? När samtliga orter lämnat över LUP till sina kommuner har varje kommun att behandla LUP. En viss beredning av LUP har redan skett i t.ex. Ställdalen i Ljusnarsbergs kommun där LUP diskuterats i KS. Arbetet med LUP ses där som en modell som går att använda på fler orter. Även LUP Hjortkvarn har granskats av KS i Hallsbergs kommun, detta trots att den slutgiltiga versionen ännu inte överlämnats till kommunen. KS i Askersunds kommun har haft uppe LUP Hammar på sin agenda. KF i Hällefors kommun har med LUP Hjulsjö socken på dagordningen v. 39. LUP ska beaktas av varje kommun inom respektive fokusområde där orten för sin utveckling är beroende av kommunala beslut och att medel avsätts i den kommunala budgeten. Det innebär konkret att kommunen i sin planering och beredning av olika ärenden ska ta hänsyn till LUP (se exempel på planer och program som beskrevs under rubrik 1 Bakgrund-Hur initierades projektet ) och vid beslut garantera att medel öronmärks för åtgärder utifrån behovsbeskrivningarna i LUP. Förutom kommunen kan som framgår av samtliga LUP myndigheter och verk beröras i sitt planerings- och beslutsunderlag (t.ex. Länsstyrelsen). Den lokala nivån genom en utvecklingsgrupp eller byalag etc. får tillsammans med kommunen uppvakta respektive myndighet för att genom LUP påvisa behovet av att insatser genomförs. Myndigheten har då att väga in detta när medel ska avsättas i budgeten. Länsstyrelsen och Länsbygderådet kommer att följa upp LUP och vad som händer med genomförandet i nästa steg. De första mötena kommer att hållas redan i höst med representanter från arbetsgrupperna. En kontinuerlig dialog kommer även att föras med kommunerna och andra myndigheter om det anses relevant utifrån de roller som Länsstyrelsen och Länsbygderådet har. Länsstyrelsen som ansvarar för RSP ska tillsammans med utvecklingsgrupperna/byalagen på orterna fortsätta arbetet med de förslag och idéer som särskilt berör området kommersiell och offentlig service. 7 Slutsatser Projektet har gett många lärdomar och erfarenheter både vad beträffar processarbetet och utformningen av sakinnehållet i LUP. Länsstyrelsen som projektägare, Länsbygderådet, arbetsgrupperna ute på orterna och kommunerna anser att arbetssättet och de aktiviteter som processen innehållit har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och bidragit till att LUP fått ett strukturellet, strategiskt och förankrat (på orten och hos kommunerna) innehåll, vilket ligger i linje med projektets initiala andemening. Samtliga aktörer är nöjda med hur LUP har strukturerats upp innehållsmässigt med de problemoch behovsbeskrivningar som finns och hur LUP har framställts och presenterats i offentliga sammanhang. När det gäller servicefrågorna kan konstateras att fokus har legat på den kommersiella servicen, även om några orter har påvisat behovet av andra servicetjänster. Så har varit 16

fallet under hela den nuvarande programperioden med RSP så det är ingen ny bild som framträtt under projekttiden. Projektet har ändå gett tillräckligt tydliga indikationer på att servicepunkter kan fylla sitt syfte på landsbygden för privatpersoner, företag och föreningar. I den bemärkelsen har projektet gett en vägledning för att området servicepunkter också ska ingå i nästkommande RSP. Positivt är att en del förändringar till det bättre för att stärka den kommersiella servicen redan har genomförts eller påbörjats under projektets gång, exempelvis i Hjortkvarn och Mullhyttan. Varje ort har genom projektet på ett tydligt sätt kunnat genomlysa de problem, förutsättningar och möjligheter som finns till utveckling och tillväxt på orten. LUP har på så vi lagt en bättre och mera stabil grund för att besluten som berör en orts framtid blir riktiga och adekvata. Behovsbilden och de beskrivningar om vad som måste göras inom respektive område som LUP avhandlar kommer vara styrande i den vidare planerings- och beredningsprocessen hos t.ex. en kommun eller statlig myndighet och när medel ska avsättas i olika budgetar för insatser. Några orter och kommuner vill redan nu under hösten inleda diskussioner för att se vilka delar av LUP som kan påbörjas. Länsstyrelsen har som ett första steg tagit initiativ till att ansöka om medel inom Landsbygdsprogrammet till ett paraplyprojekt. Inom projektet kan orterna (genom utvecklingsgrupp/byalag etc.) som ingått i LUP-projektet ansöka om medel för att på lokal nivå arbeta med de delar av LUP som anses prioriterade i nuläget och som kan genomföras i det korta perspektivet. Det första mötet är inplanerat till den 26/9 i Svartå då Degerfors kommun, Svartå utvecklingsgrupp, Länsstyrelsen och Länsbygderådet ska lägga upp en plan för hur Svartå kan marknadsföras för att locka till sig fler boende och företag till orten. Det sker samtidigt som fiberutbyggnaden till hushåll och företag nu görs. Därtill har som beskrivits i rapporten flera kommuner behandlat LUP (eller planerar att så göra) i KS och/eller KF. Samtliga LUP finns att rekvirera från Länsstyrelsen i Örebro för den som vill ta del av hela innehållet i varje LUP. Patrik Pettersson Projektledare 17