Visionsarbete i Stockholms stad Sverker Henriksson Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia
Varför?
The Capital of Scandinavia
The Capital of Scandinavia
Hur? Sida 5
Visionen utgår från utmaningar 2000 2005 2010 2015 2020 OECDanalys Dialog med intressenter Förankring i stadens verksamheter Beslut i kommunfullmäktige (11 juni 2007) Fler utmaningar Dialog med stockholmarna Sida 6
Utmaningarna är kända sedan länge Befolkning, antal 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 Stockholms län Stockholms stad 50 000 0 1990 2000 2010 2020 2030 Sida 7
Kommissionens uppdrag I Stockholms stads budget för 2015, ett av inriktningsmålen: utvecklingen mot ett mer delat Stockholm ska vändas. Stockholm ska vara en sammanhållen stad Kommissionens fyra deluppdrag: Analysera skillnader i livsvillkor mellan grupper och geografiska områden i Stockholms stad. Identifiera och utveckla verksamhetsstyrande mål för ett socialt hållbart Stockholm. Ge förslag på strategier och åtgärder för att minska skillnader i livsvillkor inom ett antal utvecklingsområden. Föreslå sätt att mäta och följa utvecklingen av skillnader i livsvillkor över tid i stadens styrsystem och verksamhetsplanering. Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm har som övergripande uppdrag och mål att analysera och ge förslag på hur Stockholms stad kan minska skillnader i livsvillkor och hälsa för att därigenom öka välbefinnandet för alla stockholmare. Ur Direktivet till Kommission för ett socialt hållbart Stockholm
Växande segregation Den socioekonomiska segregationen i Stockholm har vuxit påtagligt sedan 1990. Flyttmönster förstärker segregationen som fått en allt tydligare etnisk dimension. Individer med olika bakgrund möter varandra allt mer sällan i vardagslivet. Skärholmen Innerstaden 1% 64% Ökning av medelinkomst de senaste två decennierna (fasta priser) Inkomst per invånare år 2012
Ojämlik tillgång till stadens kvaliteter Stockholms attraktivitet utgörs delvis av de kvaliteter som gör staden unik det visar inte minst en analys av bostadspriser. Tillgången till attraktiva stadskvaliteter samvarierar i Stockholm med socioekonomiska förutsättningar. Det betyder inte att socioekonomiskt svaga områden saknar kvaliteter. Många trivs oberoende av stadsdel. Den lägre tillgången till stadens resurser i socioekonomiskt svaga områden indikerar dock en utvecklingspotential i dessa stadsdelar.! Stadskvalitetsindex väger samman närheten till: Arbetsplatser Offentlig och kommersiell service Kollektivtrafik Offentliga rum Parker
Växande sysselsättningsgap mellan stadsdelar Sysselsättningsnivåerna har ökat kontinuerligt sedan 1990-talskrisen. Skillnaderna mellan stadsdelar har under samma period vuxit. Vid konjunkturnedgångar tappar svagare stadsdelar och kommer inte i kapp. År 2000 räknades var fjärde person av de arbetslösa som långtidsarbetslös. Motsvarande siffra år 2014 var varannan person. Andelen hushåll med långa bistandstider har ökat från 26 procent till 43 procent under senaste 20 åren. Rinkeby Hela staden Liseberg 47 78 90 Stadsdelar med högst och lägst andel förvärvsarbetande
Förhör 1. Lägst antal ohälsodagar har Höglandet med fyra dagar, men hur många har Skärholmen? 2. Vilken grupp i Stockholm har haft den svagaste medellivslängdsutvecklingen de senaste 20 åren? 3. Ungefär 6 procent av innerstadsbarnen lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet 2013. Hur stor andel av tenstabarnen gjorde detsamma? 4. Andelen förvärvsarbetande i stadens starkaste stadsdelar ligger runt 85-90 procent. Finns det någon stadsdel där andelen understiger 50 procent? 5. Hur många röstade i senaste kommunalvalet i den valkrets med lägst respektive högst deltagande? Sid 13
Vad? SIDAN 14
Inriktning för stadens nya visionen Fyra inriktningsmål 1. Ett Stockholm som håller samman 2. Ett klimatsmart Stockholm 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm
Visionen utgår från utmaningar 2000 2005 2010 2015 2020 OECDanalys Dialog med intressenter Förankring i stadens verksamheter Beslut i kommunfullmäktige (11 juni 2007) Fler utmaningar Dialog med stockholmarna Sida 16