Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter



Relevanta dokument
Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Svensk djurhållning utan soja?

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

100% ekologiskt foder till slaktgrisar? Finansiering: Jordbruksverket

Leif Göransson

Svenska Foders strategi för proteinförsörjning. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

Odling och användning av proteingrödor

Slutrapport SLF H Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet hos olika sorter.

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

Bra proteinfoder till mjölkkor i ekologisk produktion

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel

100% ekologiskt foder från 2012

Vad vet vi från forskningen idag?

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

FODER i ekologisk produktion

Torrsubstanshalt. % (ts)

Omsättbar energi MJ/kg torrsubstans. Torrsubstanshalt. % (ts)

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

* Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning mellan djurslag * Alternativ biologiska effekter * Vilka är de största hindren?

Tabell A. Råvarusammansättning och analyserat näringsinnehåll i foderblandningarna som användes i rapsförsöket (optimerad värden inom parantes)

Proteinets potential i produktion av foder

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

Av: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, Råvaruvärdering

Närproducerat foder i praktik och teori

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

Enzymer och fiberfraktioner

Sammendrag av presentation ved EPOK seminar. 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Svensk sojaodling forskningsläget med utblick mot Nordeuropa

Att sätta värde på kvalitet

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Sorter ekologisk odling

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Utfodring för växtodlare Grisfoder

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Resurseffektiv utfodring av dikor

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Vilka inhemska proteinfodermedel finns att tillgå och hur användbara är de?

Åkerböna till slaktkyckling. - Effekt av enzymtillsats

Ekologisk djurproduktion

Näringsförsörjning till grisar i ekologisk produktion

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Svensk djurhållning utan soja

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Nya växtbaserade livsmedel - goda, hälsosamma och lönsamma att odla och tillverka?

Sorter ekologisk odling

Antinutritionella faktorer i baljväxter. Hälsoeffekter, halter och effekter av beredning

Swedish-produced protein feed for pigs

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Slutrapport Rostning av åkerböna för ökat fodervärde (projekt nr 666/2012)

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Samodling av majs och åkerböna

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

De skånska odlingssystemförsöken

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Rapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Åkerböna Aktuellt från JTI angående mognad, värmebehandling och humankonsumtion

Vitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor

Lämpliga proteinfodermedel för svensk lammproduktion

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Svenskodlade baljväxter som proteinfodermedel. till fjäderfä

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Närproducerade proteinfodermedel till köttdjur. Av Helena Stenberg och Cecilia Lindahl

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Svenska erfarenheter av att förbättra utnyttjandet av N & P i foderstater till grisar Kerstin Sigfridson

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Musslor som foder till värphöns

Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Transkript:

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter Stiftelsen Lantbruksforskning 2014 2016 2016 Maria Neil, Emma Ivarsson Inst. för f r husdjurens utfodring och vård, v SLU

Odlingen av åkerböna ökat under senare år Åkerböna proteinfoder till gris Begränsningar: 1. Aminosyraprofil lågt metionininnehåll 2. Antinutritionella substanser (ANS) proteashämmare, vicin och convicin, tanniner, 3. Proteininnehåll lägre än i t ex soja Kringgås genom: (1, 3) Klok foderoptimering (2) Hantera ANS

Hantera ANS Växtförädla (raps, ärt, åkerböna) Värmebehandla (rost, expeller, ) Separera (t ex skala) Späda ut begränsa inblandning Ha koll! Hålla isär partier, följa upp resultat,

Proteashämmare Proteinsmältbarhet särskilt metionin Värmebehandling. Rå soja >> sojamjöl > ärt, åkerböna > lupin Mer i vitblommig än i brokblommig åkerböna I soja kontrolleras ureasaktivitet

Lektiner Hemagglutininer binder till epitel i tarmkanalen, stör digestion, immunfunktion m.m. Värmebehandling. Rå soja >> sojamjöl > ärt > åkerböna > lupin (kan vara lektinfri)

Vicin och convicin Pyrimidinglykosider. Påverkar enzymer i ämnesomsättning, kan ge anemi (favism). Problem värphöns, men kanske inte gris? Sortval (vc gen finns). Åkerböna >> 0: sojamjöl, ärt, lupin

Tanniner = garvsyra binder protein, proteinsmältbarhet liksom smaklighet. Lösliga och kondenserade. Sortval. Vissa brokblommiga åkerbönsorter* lägre innehåll. Skalning. Viss effekt av värmebehandling, groddning. Färgad åkerböna och ärt > * > 0: vitblommiga, lupin, sojamjöl

Vitblommiga sorter förstahandsval för grisfoder, inget eller lågt innehåll tanniner Brokblommiga bättre i odling avkastning, sjukdomsresistens Variation i ANS innehåll mellan brokblommiga sorter? Skulle vissa brokblommiga sorter kunna användas i grisfoder?

Projektet, plan: Lab analys av sortspecifika prover Här är vi nu! Välja ut en lovande och en mindre lovande brokblommig sort, samt en vitblommig Utfodringsförsök tillväxtgrisar 3 foder med åkerböna, 1 foder med soja med resp. utan tillsats av aminosyror (konventionell resp. ekologisk produktion)

Projektet: Prover från Sverigeförsöken 2013 112 prover av totalt 17 sorter! Såväl konventionell som ekologisk serie, med avkastningsdata Råanalys Kondenserade tanniner Vicin och convicin Enzymatisk smältbarhet in vitro torrsubstans (ts), organisk substans (os), råprotein (rp) Aminosyror

Projektet: Lab resultat => skillnader mellan Odlingssystem Blomfärg Sort inom blomfärg I ts Odling Konv Eko Blomfärg Brok Vit Variationsvidd sort (min max) Brok Vit Råprotein, % 31,1 30,7 31,0 30,8 30 33 29 34 In vitro smältbart OS, % 64 61 60 65 56 62 63 67 RP, % 30 29 29 30 27 31 28 33 Kondenserade tanniner, mg/g 3,25 3,45 6,47 0,23 5,6 7,4 0,0 0,6

Projektet: Analysresultat + sortprovningsdata => hektarskörd smältbar OS och RP högre i konventionell än i ekologisk odling lika hög hos brok som hos vitblommiga Per ha Odling Konv Eko Blomfärg Brok Vit Variationsvidd sort (min max) Brok Vit In vitro smältbart OS, ton 2,90 1,99 2,40 2,46 1,7 3,2 1,7 3,1 RP, ton 1,37 0,94 1,16 1,13 0,9 1,4 0,8 1,4

Sorter i konventionell odling Innehåll kondenserade tanniner, mg/g

Sorter i konventionell odling Innehåll smältbar OS och RP i % av ts

Sorter i konventionell odling Skörd ts samt smältbar OS och RP kg per ha

Sorter i ekologisk odling Innehåll kondenserade tanniner, mg/g

Sorter i ekologisk odling Innehåll smältbar OS och RP i % av ts (endast 1 prov)

Sorter i ekologisk odling Skörd ts samt smältbar OS och RP kg per ha (endast 1 prov)

Sorter till kommande foderförsök? Användning är RP innehåll begränsande? är aminosyraprofil begränsande? är tanniner begränsande? Odling kvalitet eller kvantitet? Odlingssystemet

Sorter till vårt foderförsök? Överraskning, danska resultat! Liknande upplägg Tillväxtgrisar Två brokblommiga, en vitblommig Sojakontroll Foderintag inget problem Tillväxt inget problem Mindre diarré med åkerböna Fuego en av sorterna DK Fuego mätare i sortprovning S

Tack för att du lyssnat! maria.neil@slu.se Projektet finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning