Tertialbokslut mål och ekonomi 31 augusti 2013

Tertialbokslut mål och ekonomi 31 augusti Helsingborgs stad

Hur är det i Helsingborg år 2035? Fem illustratörer med anknytning till Helsingborg fick uppdraget att illustrera var sitt visionsområde i visionen Helsingborg 2035. På framsidan ser du hur Jan Bielecki illustrerar visionen om den globala staden. J a n b i e l e c k i För att illustrera stadens digitala och fysiska kommunikation i framtiden valde jag att ta vara på de saker jag saknar mest med Helsingborg: Vattnet, höjderna, grönskan och att cykla precis överallt. Jag ville visa hur staden rör sig framåt och ut i världen, inramad av närhet till naturen och Sundet. Den globala staden Hos oss finns idéer, talanger och förebilder. Vi har den bästa skolan för varje barn och det bästa klimatet för entrepre nörer. Här finns möjligheterna för de som vill skapa, bygga, förändra, uppleva och utvecklas. I Helsingborg finns samverkan mellan forskning, näringsliv, kultur och skola. Här finns ett kreativt centrum med universitetet som motor. Här sker utbyten och samarbeten som får spännande saker att hända. Här är vi delaktiga i stadens utveckling och här bestämmer vi över våra liv. Helsingborg är staden för människor som vill något. D e n g l o b a l a s ta d e n är ett av fem prioriterade områden som ingår i Helsingborgs vision för 2035. De övriga områdena i visionen är: Den pulserande staden Den skapande staden Den gemensamma staden Den balanserade staden

Innehåll Stadens styrmodell 3 Stadsdirektören har ordet 4 Sammanställning - staden 5 Stadens styrkort 8 Sammanställning nämnder och styrelser 13 Barn- och utbildningsnämnden 13 Vård- och omsorgsnämnden 15 Utvecklingsnämnden 16 Stadsbyggnadsnämnden 17 Socialnämnden 18 Kulturnämnden 19 Idrotts- och fritidsnämnden 20 Räddningsnämnden 21 Miljönämnden 22 Överförmyndarnämnden 23 Kommunstyrelsen 24 Styrelsen för Kärnfastigheter 25 Stadens styrmodell Mål- och resultatstyrning Balanserad styrning är stadens gemensamma styrmodell för mål- och resultatstyrning och innebär att alla nämnder/styrelser och dess verksamheter i Helsingborgs stad har fastställt egna mål som leder mot stadens övergripande vision och mål. Modellen innebär att prioriterade och mätbara mål formuleras inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, organisation och framtid. Varje perspektiv innehåller mål, mätetal och målvärden som sammanställs i ett styrkort. Definitioner och begrepp Perspektivet Medborgare: Hur vi uppfyller medborgarnas förväntningar och behov. Perspektivet Ekonomi: Hur vi använder resurserna på bästa sätt utifrån uppdraget. Perspektivet Organisation: Hur vi utformar arbetssätt och processer för att på bästa sätt tillgodose medborgares behov utifrån uppdraget. Perspektivet Framtid: Hur vi utvecklar verksamheten långsiktigt för att möta de förändringar och förutsättningar som vi står inför. Kontakt Stadsledningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Telefon 042-10 50 00 E-post helsingborg@helsingborg.se Webbplats helsingborg.se Mål: Målen konkretiserar stadens/ nämndens/ styrelsens strategier och tydliggör prioriteringarna. För varje perspektiv ska det finnas minst ett mål. Mätetal och målvärden: För att närmare definiera vad som ska uppnås och för att kunna bedöma måluppfyllelsen, ska varje mål i styrkortet innehålla minst ett mätetal och ett målvärde. Mätetalens syfte är att möjliggöra en bedömning av hur väl ett mål har uppfyllts. Målvärden visar vad som ska uppnås under aktuell perioden, det vill säga vad målsättningen är. Symboler med bedömning av måluppfyllelse = Utfallet stämmer överens med uppsatt mål och är uppfyllt = Resultatet är inte helt uppnått jämfört med uppsatt mål Denna rapport är antagen och godkänd av kommunstyrelsen den 9 oktober. Rapporten kommer att tas upp för beslut i kommunfullmäktige den 23 oktober. = Inga/begränsade framsteg är påvisade för att uppnå uppsatt mål = Mätningen är inte genomförd Om förändringar sker i rapporten utifrån beslut i kommunfullmäktige, kommer information om förändring att erhållas. 3

Stadsdirektören har ordet Helsingborgs stad redovisar ett resultatutfall efter augusti + 200 mnkr med en helårsprognos på + 184 mnkr. Flera större bokföringsposter inträffar efter augusti månad vilket förklarar resultatminskningen årets sista fyra månader. Flertalet värden och utfall i stadens och nämndernas styrkort visar på att verksamheterna lever upp till uppsatta målsättningar och levererar verksamhetsresultat utifrån uppsatta mål. Fortsatt ekonomisk osäkerhet men stabilare Den ekonomiska utvecklingen har under en tid uppvisat en högre stabilitet med mindre svängningar. De skatteprognoser som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) regelbundet tar fram visar även på detta. Det är dock först i slutet av prognosperioden -2016 som en återhämtning får reell påverkan på stadens intäkter. Några väsentliga budgetavvikelser Helårsprognosen + 184 mnkr för Helsingborgs stad innehåller bland annat följande budgetavvikelser; Lägre generella pensionskostnader, + 39 mnkr Sänkt diskonteringsränta, pensionsskuld - 223 mnkr Förbättrat skattenetto, + 42 mnkr Maria Station, lägre index + 14 mnkr Generell försiktighetsbedömning, -35 mnkr Lägre användning av resultatöverföring, +27 mnkr Nämnders och styrelsers överskott, + 33 mnkr Återbetalning av sjukförsäkringsavgift, + 92 mnkr Vatten- och avloppsverksamhet + 16 mnkr Resultatnetto vid markförsäljning, + 25 Ekonomisk utveckling för staden Resultatprognosen för innehåller flera större budgetavvikelser enligt ovan som sammantaget innebär att stadens resultat överstiger budget med ca 34 mnkr. Positivt är att stadens helårsprognos ur balanskravsynpunkt hamnar på + 291 mnkr, vilket visar att ekonomin i Helsingborg fortsatt är mycket stabil. Högre betyg än de största affärsbankerna Helsingborgs kreditvärdighetsbetyg höjdes 2012 av Standard & Poor s till AAA, och staden har fått beskedet att detta fortsatt gäller. Trippel A är det högsta kreditvärdighetsbetyget som finns. Detta innebär att Helsingborg får bästa möjliga villkor när staden tar upp lån till Helsingborgkoncernen. Idag vidareutlånas sammanlagt 5 miljarder till framförallt Öresundskraft och Helsingborgshem. Bolagen betalar en marknadsliknande ränta till staden som är något högre än stadens upplåningskostnad och mellanskillnaden tillförs skattebetalarna. Ekonomiskt utfall och prognos Några av stadens nämnder och styrelser flaggar i sina helårsprognoser att delar av resultatöverföringen (14 mnkr) från tidigare års överskott kommer att användas. Barn- och utbildningsnämnden har kommit till rätta med en stor del av den tidigare ekonomiska obalansen mellan verksamhetsområdena vilket framgår av deras helårsprognos. Särskilt glädjande är att nämnden även inom gymnasieskolan har minskat obalansen. Även socialnämnden prognostiserar ett överskott. Bland annat beroende på en jämvikt mellan resurser och kostnader för familjehemsplaceringar och lägre kostnader för externa placeringar. Måluppfyllelse Den viktigaste delen i tertialrapporten är redovisning av stadens och nämnders/styrelsers styrkort, som visar hur vi lyckats och att vi är på rätt väg. Utfallen visar att Helsingborg fortsätter att utvecklas med hög ambitionsnivå och att verksamheterna levererar enligt uppsatta mål. Palle Lundberg / Stadsdirektör 4

Sammanställning staden Måluppfyllelse per perspektiv Stadens styrkort Medborgare Ekonomi Organisation Framtid Måluppfyllelse Stadens resultaträkning, mnkr Bokslut 2012 Budget Augusti Prognos Verksamhetens intäkter 1 628 1 497 1 131 1 699 Verksamhetens kostnader -6 919-7 160-4 634-7 145 Avskrivningar -268-299 -190-290 Jämförelsestörande poster 97 - - -131 Verksamhetens nettokostnad -5 463-5 962-3 693-5 867 Skatteintäkter 4 810 5 000 3 210 4 983 Kom ek. utjämning och generella statsbidrag 966 982 662 1 040 Fastighetsavgift 194 199 133 194 LSS-utjämning -193-201 -134-196 Skattenetto 5 778 5 979 3 870 6 021 Resultat efter skattenetto 315 17 177 154 Finansiella intäkter 249 189 84 120 Finansiella kostnader -198-55 -60-89 Finansnetto 50 133 24 31 Årets resultat 365 150 200 184 Helårsprognos 184 mnkr Stadens resultat Resultatprognosen för staden uppvisar en kraftig resultatförbättring (+ 191 mnkr) jämfört med föregående prognos efter april. Denna beror framförallt på en retroaktiv återbetalning av sjukförsäkringsavgift med 92 mnkr samt att befarade resultatpåverkande kostnader blir 54 mnkr lägre. Dessutom har skatteprognoserna från Sveriges kommuner och Landsting stabiliserats. I våras aviserades att den så kallade diskonteringsräntan sannolikt skulle sänkas nästa år med 0,75 procentenheter varpå pensionsskulden ökar med 223 mnkr. Denna resultatpåverkan ska redovisas under och var även beaktad i prognosen efter tertial 1. Sedvanlig pensionsskuldförändring bedöms gå på motsatt håll mot budgeterat varför nettoavvikelsen mot budget blir 184 mnkr. Prognosen för skattenettot visar en förbättring på 42 mnkr jämfört med budget och realisationsvinster vid försäljning av fastigheter genom mark och exploateringsenheten bidrar med drygt 20 mnkr till resultatet. Vidare är indexutvecklingen svag för betong varför uppräkningen av Maria Station förväntas bli 14 mnkr lägre än budget. Nämnder och styrelsers helårsprognoser exklusive kommunstyrelsen visar även de en sammantagen resultatförbättring jämfört med prognosen efter tertial 1. Sammantaget är ökningen ca 30 mnkr vilka bidrar till det positiva resultatutfallet. Samtliga nämnder redovisar nu helårsproposer som har god följsamhet mot budget. 5

Sammanställning staden Jämförelsestörande poster Ändrade beräkningsförutsättningar för pensionsskulden medför att denna ökar med 223 mnkr. Den så kallade. diskonteringsräntan sänks med 0,75 procent och effekten blir att skulden ökar och försämrar årets resultat i motsvarande omfattning. Även återbetalningen av sjukförsäkringsavgiften på 92 mnkr är en jämförelsestörande post. Detta innebär att Helsingborg i sitt årsbokslut för kommer redovisa 131 mnkr som jämförelsestörande kostnad. Balanskravet För att uppfylla lagstiftningens krav att kommunen visar god ekonomisk hushållning görs uppföljning mot det så kallade balanskravet. Detta räknas fram genom att resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten dras bort från stadens resultat, samt att reavinster på anläggningstillgångar och pensionsskuldspåverkan från skuld intjänad före 1998 tas bort. När resultatprognosen justeras på detta sätt redovisar Helsingborg ett balanskravresultat på 291 mnkr vilket visar att det resultatmässigt går bra för Helsingborgs stad. Diagram 1. Stadens resultat och resultat ur balanskravsynpunkt, mnkr 500 400 300 200 100 0-100 -200 519 339 186 119 35 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Skatteprognoserna från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har för år förbättrats efter att Helsingborgs budget fastställdes. Den samlade helårsprognosen för skatteintäkterna har ökat med + 42 mnkr jämfört med budget. Tabell 1. Skatteintäkter, statsbidrag, fastighetsavgift och utjämning, mnkr Bokslut 2012-62 Budget Prognos Avvikelse Skatteintäkter 4 810 5 000 4 983-17 Kom. ekonomisk utjämning 966 982 1 040 + 58 Kom. fastighetsavgift 195 199 194-5 LSS-utjämning -193-201 -196 + 5 Intäkter 5 778 5 979 6 021 + 42-88 172 365 319 184 291 2008 2009 2010 2011 2012 Prognos Stadens resultat Stadens resultat enligt balanskrav Verksamhetens finansiering För att undvika att vara beroende av ett positivt finansnetto för att uppnå stadens långsiktiga ekonomiska målsättning bör skatteintäkterna vara högre än verksamhetens nettokostnad. Skatteintäkterna uppgår till 6 021 mnkr, vilket överträffar de sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten som beräknas bli 5 867 mnkr. Diagram 2. Verksamhetens nettokostnader och skattenettot, staden, mnkr 6400 6000 5600 5200 4800 4400 4000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Prognos Verksamhetens nettokostnad Skattenetto Finansförvaltning Lägre räntenivåer samt stadens minskade likviditet har medfört ett lägre finansnetto i staden än föregående år. Budgeten för finansförvaltningen gjordes med andra förutsättningar och är ej jämförbar. Helårsprognosen för finansnettot beräknas uppgå till cirka 30 mnkr, medan finansförvaltningen redovisar ett överskott på 2,4 mnkr. Internbanken innebär ett fortsatt mervärde för såväl staden som koncernbolagen. Den vidareutlåning staden gör till bolagen sker utifrån marknadsmässiga villkor, vilket innebär att bolagens upplåningskostnad ligger på samma nivå som om de själva tagit upp lånet. Investeringar De samlade nettoinvesteringarna för staden beräknas uppgå till 638 mnkr, varav avgiftsfinansierad verksamhet svarar för 124 mnkr. Exkluderas de avgiftsfinansierade verksamheternas investeringar uppgår således den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar till 514 mnkr vilket är 26 mnkr lägre än budget. Diagram 3. Stadens nettoinvesteringar, mnkr 1000 800 600 400 200 0 360 466 591 685 651 820 893 638 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Prognos 6

Sammanställning staden Soliditet Stadens internbank ökar balansomslutningen genom att låna upp kapital och detta bokförs som en skuld. Samtidigt lånas dessa medel ut till dotterföretagen och detta bokförs som en fordran. Desto större omfattning internbanken har desto mer sjunker soliditeten. I diagrammet nedan är därför dessa mellanhavanden eliminerade. Soliditeten uppgår till 59,6 procent vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Diagram 4. Stadens soliditet justerad för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, procent. 80 60 40 20 63 59 60 58 59 60 0 2008 2009 2010 2011 2012 Prognos Stadens resultat, mnkr Resultat- Progn årets Bästa Sämsta överföring resultat fall fall Barn- och utbildningsnämnden 64,6 16,9 26,9 10,9 Vård- och omsorgsnämnden 67,2-6,9 0,0-10,0 Utvecklingsnämnden 39,5 7,0 11,0 4,0 Stadsbyggnadsnämnden 6,6-3,2 2,0-8,0 Socialnämnden 16,3 12,8 18,0 8,0 Kulturnämnden 5,0 1,4 3,8 1,0 Idrotts- och fritidsnämnden 8,9 0,7 4,3-1,1 Räddningsnämnden 9,8 1,7 1,7 0,0 Miljönämnden 4,2 0,3 0,6 0,2 Överförmyndarnämnden 0,0-0,5-0,5-0,7 Valnämnden 0,4-0,0 0,0-0,1 Kommunstyrelsen 22,5 25,9-32,5-57,5 Stadsgemensamt 0,0-73,4 Ingår ovan Styrelsen för Kärnfastigheter 10,8 2,0 8,0 1,0 Stadsrevisionen 1,2 0,3 0,5 0,2 DELSUMMA NÄMNDER 257,1-15,0 43,8-52,1 Finansförvaltning (finansnetto 241 mnkr - utdelningskrav 239 mnkr) 2,4 6,3-1,8 Skattenetto - kommunbidrag (skattenetto 6 021 mnkr - kommunbidrag 5 805 mnkr) 215,9 215,9 215,9 Övergripande prognosvärdering -35,0-50,0 0,0 SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET 168,3 216,0 162,0 Avgiftsfinansierad verksamhet - vatten och avloppsverket 16,0 25,0 12,0 STADENS RESULTAT inklusive jämförelsestörande poster 184,3 241,0 174,0 7

Stadens styrkort Medborgare Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Period Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Barn och ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid Poäng trygghetsmätningar Max 2,1 poäng Uppfattning om äldreomsorgen hos medborgare över 65 år enligt index Andel barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totalt antal barn Andel elever i kommunal samt fristående grundskolan och gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten Andel elever i kommunal samt fristående grundskola med behörigt till gymnasieskolan Andel föräldrar till barn i kommunal samt fristående förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex Arbetslöshet i förhållande till städer över 100 000 invånare Medborgarna om inflytandet i kommunen Nöjd- Inflytande-Index Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte är äldre än 5 år från att bostäderna vunnit laga kraft Antal institutioner med fler besökare Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region-Index Minst 51 indexvärde Max 11,8% Minst 88% 89% Minst 92 % Minst 95 % 96 % Minst 5 st (speglar tidigare års utfall) Max 2 % högre Minst 43 Minst 2 800 3 133 Minst 5 4 Tertial 2 Tertial 2 Minst 74 Andel elever i kommunal samt fristående grundskolan och gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten Utfallet är hämtat från barn- och utbildningsnämndens årliga attitydundersökning som samtliga elever i grund- och gymnasieskolan deltagit i. Svarsfrekvensen var 78 procent. Av de 14 679 elever som har besvarade enkäten var det 89 procent som angav att de är nöjda med sin skola. För elever i grundskolan var utfallet 91 procent och för gymnasieskolans elever 87 procent. Andel föräldrar till barn i kommunal samt fristående förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola Utfallet ligger på 96 procent och har alltså förbättrats ytterligare. Det är glädjande att en så stor andel föräldrar upplever sig nöjda med den verksamhet deras barn tar del av. Resultatet bygger på frågor i barn- och utbildningsnämndens attitydundersökning och avser 7183 vårdnadshavare till barn i förskolor, grundskolor och grundsärskolor. Den kommunala förskolans svarsfrekvens ligger på 76 procent, vilket starkt bidragit till en total svarsfrekvens på 58 procent, en nästan tioprocentig ökning. 8

Totala antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte är äldre än 5 år från att bostäderna vunnit laga kraft Antalet detaljplanelagda bostäder i buffert som inte äldre än 5 år uppgår till cirka 3 133 bostäder. Av dessa finns ca 1 716 bostäder i planer yngre än två år. Utöver dessa 3 133 bostäder finns ytterligare ca 436 bostäder i outnyttjade byggrätter som dock är äldre än fem år. Målet anses därmed vara uppnått utifrån att ha en god planberedskap. Under tertial 2 har få planer tillstyrkts antagits, men ett 10-tal ansökningar om planändringar (såväl verksamheter som bostäder) har föredragits till stadsbyggnadsnämnden. Antal institutioner med fler besökare Mätetalet visar antal besökare från 1 januari till 31 augusti relaterat till besökarantalet motsvarande period 2012. De åtta kulturinstitutioner som är med i mätning är Sofiero, biblioteken, Kärnan, Dunkers kulturhus, Fredriksdal, Kulturmagasinet, Konserthuset och Stadsteatern. Av dessa har fyra haft fler besökare jämfört med 2012, och det är framför allt Dunkers och Stadsteatern som haft en rejäl ökning med besökare. Bidragande anledning till lägre besökare inom Sofiero, biblioteken, Kärnan och Frediksdal är mindre antal arregemang och ökad konkurrens. Vidare förklaring är minskade öppettider på områdesbibliotek och att mötesplatsen för bibliotek övergår till mer digitalt. Tabell 2. Antal besökare kulturinstitution Jan-aug 2012 Jan-aug Sofiero 130 797 124 009 Bibliotek 706 689 668 222 Kärnan 22 948 19 630 Dunkers kulturhus 13 718 50 036 Fredriksdal 139 599 134 643 Kulturmagasinet 4 454 5 553 Konserthuset 42 767 44 788 Stadsteatern 27 932 45 611 Ekonomi Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Period Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad Minst 100 % 102,6% Tertial 2 Stadens ekonomi ska vara god Koncernens soliditet Minst 25% Stadens soliditet Minst 58% 59,6% Tertial 2 Resultat skattefinansierad verksamhet Minst 118 mnkr 168 mnkr Tertial 2 Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad Skatteintäkterna uppgår till 6 021 mnkr, vilket överträffar de sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten som beräknas bli 5 867 mnkr. Utfallet omräknat till procent uppgår därmed till 102,6 procent. Stadens soliditet Prognosen för stadens soliditet, justerat för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, uppgår till 59,6 procent vilket ligger i nivå med tidigare års utfall. Resultat skattefinansierad verksamhet Resultatprognosen för skattefinansierad verksamhet uppgår till 168 mnkr, vilket innebär att Helsingborg överträffas den finansiella målsättningen om ett resultat på minst 118 mnkr (2 procent av skattenettot). 9

Organisation Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Period Ledarindex Minst 80 indexvärde Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Medarbetarindex Minst 78 indexvärde Rankning kommun som arbetsgivare Plats 4 eller bättre Plats 5 Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller Kommunrankning - webbinformation till medborgarna Minst 120 st Plats 10 eller bättre 122 st Tertial 2 Rankning kommun som arbetsgivare Datainsamlingen har via ett webbaserat formulär riktat sig till universitet/högskolor, med studenter inom alla studieår. Frågeställningarna har riktat sig till tre grupper; ekonomi, civilingenjör och högskoleingenjör. Antal respondenter sträcker sig från drygt 6 000 till ekonomigruppen till knappt 4 400 för civilingenjörstudier. Helsingborgs placering som en attraktiv arbetsgivare blir en rankning och jämförelse med andra kommuner. Inom samtliga grupper hamnade Helsingborg på femte plats, vilket innebär att målet om topp fyra inte är infriat. Jämfört med tidigare år är det framförallt Uppsala som har stärkt sin position, som leder till Helsingborgs marginella försämrade placering. Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller Staden tillhandahåller 122 e-tjänster vilket överensstämmer med målvärdet. Av dessa 122 e-tjänster är fyra stycken appar via smarta telefoner. Flödet av uppdrag för nya e-tjänster är jämn från förvaltningarna och staden arbetar med ca 12 stycken tjänster varav 3 appar, som ligger i olika utvecklingsfaser. Prognosen för att nå målvärdet om 125 e-tjänster vid årets slut är god. Diagram 5. Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller 120 100 80 60 40 20 0 21 TR3 2010 40 TR1 2011 45 TR2 2011 60 TR3 2011 70 TR1 2012 80 TR2 2012 111 TR3 2012 115 TR1 122 TR2 10

Framtid Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Period Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Helsingborgs stad ska ligga i framkant i miljöoch klimatfrågor Helsingborgs attraktivitet ska utvecklas Rankning nystartade företag Näringslivsrankning Nöjd-Kund-Index (företagens bedömning av service i aktiva ärenden) Energianvändning i stadens lokaler Rankning Sveriges Bästa Miljökommun Utsläpp växthusgaser per invånare Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Svenskarnas favoritkommuner Rekommendation att flytta till Helsingborg Nöjd-Region-Index Plats 4 eller bättre Plats 40 eller bättre Minst 65 indexvärde Max 160KWh/m2 Plats 10 eller bättre Plats 4 Halvår 1 Plats 53 67 indexvärde 154KWh/m2 Tertial 2 Plats 11 Max 5,7 ton 5,4 ton Max 28 µg/m3 Plats 6 eller bättre Minst 78 indexvärde Minst 70 indexvärde 26,5 µg/m3 Tertial 2 Plats 7 Rankning nystartade företag Mätetalet speglar antal nystartade företag per 1 000 invånare i åldern 16-64. Under januari till juni registrerades 516 företag i Helsingborg, vilket ger ett utfall om 7,8 företag per 1 000 invånare. Målvärdet är att Helsingborg ska ligga inom topp 4 av gruppen större städer över 100 000 invånare, en grupp på totalt 14 städer. Helsingborg hamnade på plats 4, Stockholm, Göteborg och Malmö fick högre utfall. Utfallet för Helsingborg januari till juni 2012 var 503 företag, vilket innebär att det har varit en marginell ökning under. Näringslivsrankning Helsingborg stad hamnar på plats 53 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat. Detta är en försämring jämfört med 2012 (plats 20) och uppfyller inte heller stadens målsättning om plats 40 eller bättre. 168 av de 400 Helsingborgsföretag som tillfrågades i undersökningen valde att delta. Resultatet visar att Helsingborg gick tillbaka i attitydfrågorna och i det sammanfattande omdömet. Nyföretagande, andel i arbete och andel med högre utbildning är faktorer som pekar uppåt i Svenskt Näringslivs ranking. Diagram 6. Placering på Svenskt Näringslivs företagsklimatranking 01 10 20 30 40 50 60 2007 2008 2009 2010 2011 2012 13 40 31 Nöjd-Kund-Index (företagens bedömning av service i aktiva ärenden) Helsingborgsföretagarna är mer nöjda med kommunens service nu än för två år sedan, men det finns fortfarande saker som kan bli bättre. Utfallet för blev 67 indexvärde, en ökning från 62 indexvärde 2011. Genomsnittliga summan för de kommuner som varit med bägge åren i undersökningen har ökat marginellt från 66 till 67. Det innebär att Helsingborg ligger i linje med genomsnittet bland andra kommuner. Undersökningen genomfördes via enkäter med frågor inom fem områden där kommunen fattar myndighetsbeslut: serveringstillstånd, markupplåtelse, bygglov, miljö- och hälsoskyddstillsyn inklusive livsmedelskontroll och brandtillsyn. 16 13 20 53 11

En viktig del i det fortsatta förbättringsarbetet är en ny så kallad lotsfunktion som ska göra det enklare för företag att få sina ärenden genom den kommunala förvaltningen. Energianvändning i stadens lokaler Utfallet för energianvändning i det rullande 12- månadersvärdet (september 2012 till augusti ) påvisar ett fortsatt bra resultat. Värdet uppgår till cirka 154 kwh/m2 och överträffar målvärdet på 160 KWh/m2. Flera energibesparingsprojekt har genomförts i stadens lokaler som har gett effekt. Stadens upphandling genom upphandlingsenheten och Kärnfastigheter av energieffektiva ljuskällor och övrigt elmaterial resulterar i energimässig nytta. I samverkan med miljöförvaltningens kontinuerlig energiutbildning ger detta inspiration till medarbetarna i stadens verksamheter. Diagram 7. Energianvändning i stadens lokaler, kwh per kvadratmeter graddagjusterat 180 175 170 165 160 155 150 145 140 179 174 171 Rankning Sveriges Bästa Miljökommun Helsingborgs stad hamnade i årets kommunranking på 11:e plats som andra bästa kommun i Skåne. Poängmässigt är det tätt mellan kommunerna i topp och Helsingborg ligger i framkant inom de flesta områden som Miljöaktuellts enkät undersöker. Frågorna i enkäten och varifrån Miljöaktuellt hämtar sina indikatorer varierar från år till år. Anledningen att staden tappat placeringar jämfört med tidigare år är flera, men bland annat beror det på exploateringen av jordbruksmark och grönområden i tätortsområden, uppföljning av miljökrav vid upphandling och den låga andelen ekologisk mat i staden. Utsläpp växthusgaser per invånare Antal utsläppta ton växthusgaser per invånare uppgår till 5,4, och totalt för Helsingborg är utsläppet 710 672 ton. Dessa siffror speglar utfallet för 2011 eftersom beräkningsmetoden har två års fördröjning. Värdet är bättre än föregående år men relativit oförändrade de senate fem åren. Sett över tid har det blivit nästan en halvering av ton per invånare sedan 1990 och detta är framförallt hänförligt till avsevärde lägre utsläpp avseende energiförsörjning. Inom transportsektorn är värden relativt oförändrade över tid. Staden arbetar kontinuerligt med att minska både sina egna och andras utsläpp. 163 158 154 2008 2009 2010 2011 2012 Diagram 8. Utsläpp växthusgser per invånare, ton 12 10 8 6 4 2 0 10,3 7,6 6,5 5,9 5,6 5,3 5,4 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Utfallet för perioden januari till augusti visar på relativt låga värden. Södra Stenbocksgatan uppgår till 25,1 mikrogram/m3 medan Drottninggatan uppgår till 27,8 mikrogram/m3. Sammanvägt uppgår detta till 26,5 mikrogram/m3. Detta är goda värden jämfört med målvärdet om 28 mikrogram och tidigare års utfall. Det positiva resultatet kan bero på att förändrad vindrikning det första halvåret jämfört med 2012. När vindriktningen kommer från nordost får de luftföroreningar som släpps ut i öresundsregionen en lägre inverkan på de halter som vi mäter. Detta syns främst i mätresultatet på Drottninggatan. Diagram 9. Årsmedelvärde av kvävedoxid, mikrogram per kubikmeter 35 30 25 20 15 10 5 0 34 25,4 32,5 25,3 23,3 22,3 Svenskarnas favoritkommuner I maj genomförde TNS SIFO en undersökning av svenskarnas inställning till ett antal stora svenska kommuner. Helsingborg hamnade på sjunde plats av de 28 kommuner som är med i undersökningen. Detta är en plats högre jämfört med senaste mätningen 2012. Den kommun som fortsatt ligger längst upp på listan är Gotland följt av Göteborg. Övriga kommuner i Skåne som ingår i mätningen är Lund (6), Kristianstad (25) och Malmö (27). 5,7 5,4 31 31,9 26,9 28 27,8 25,1 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 TR2 Drottningatan Södra Stenbocksgatan 12

Sammanställning - nämnder och styrelser Måluppfyllelse per perspektiv Nämnd/styrelse Medborgare Ekonomi Organisation Framtid Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Utvecklingsnämnden Stadsbyggnadsnämnden Socialnämnden Kulturnämnden Idrotts- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Miljönämnden Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen Styrelsen för Kärnfastigheter Barn- och utbildningsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Stadens gemensamma vision för 2035 har presenterats i kommunala och fristående verksamheter Fokus på resultat och en tydlig ansvarskedja bidrar till positiv utveckling av måluppfyllelsen Den nya Tågaborgsskolan invigdes i samband med höstterminsstarten Ekonomisk helårsprognos Helårsprognosen för barn- och utbildningsnämnden avseende årets resultat visar på ett överskott på 16,9 mnkr. Helårsprognos +16,9 mnkr Verksamheten inom förskola, skolbarnsomsorg och grundskola har behövt en viss planeringstid för att utforma de satsningar som gjordes inför så att de optimalt påverkar varje barn och elev. Detta medför att full kostnadseffekt uppstår först kommande år, och ett mindre överskott skapas inom för- och grundskola innevarande år. Inom gymnasieskolan kvarstår viss problematik. Den obalans i ekonomin beroende på sjunkande elevtal och ökande konkurrens är dock på väg att vändas. Medborgare I resultaten från barn- och utbildningsnämndens attitydundersökning framgår att barn och elever upplever stor trygghet i verksamheten. Undersökningarna visar också att elevers och vårdnadshavares nöjdhet med verksamheten ligger på en fortsatt hög nivå. Kunskapsresultat i grund- och gymnasieskolan har i flertalet fall förbättrats jämfört med föregående läsår. Flera resultat från nationella prov är bättre. I synnerhet resultaten från de nationella proven i årskurs sex är positiva. Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen i grundskolan ökar för andra året i följd. Även andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram visar en positiv utveckling. I gymnasieskolan bröts 2012 trenden med sjunkande resultat och den svagt uppåtgående utvecklingen fortsätter. Andelen elever som uppnår grundläggande behörighet till universitet och högskola har ökat. Arbetet med att skapa ett tydligare fokus på resultat och tydliggöra ansvaret på gymnasieskolans olika nivåer har skärpts. Projektet "Unga till arbete" har startat med syftet att få fler att fullfölja gymnasieskolan. Avsikten är att detta ska fungera som ett pilotprojekt för att utveckla arbetet och nå högre måluppfyllelse. 13

Stora personalanpassningar görs, samtidigt som en genomgång av samtliga lokaler sker. Minskande befolkningsvolymer fortsätter dock att påverka verksamheten. Osäkerheten avseende nivån på kostnadsökningarna, framförallt löneökningarna för lärare, har varit stor. Detta har medfört att en viss försiktighet har tillämpats. Avvikelser uppstår också avseende poster såsom vårdnadsbidrag, barnomsorgsintäkter samt interkommunala intäkter för gymnasieverksamhet, vilka alla bidrar till det positiva resultatet. Enligt stadens senaste befolkningsprognos kommer antalet barn och elever inom för- och grundskolan att öka kraftigt under året. Denna ökning syns dock enbart i begränsad utsträckning i aktuella volymer. Likaså är tendensen att ökningen av andelen ungdomar som går i gymnasieskola nu har stannat av. Dessa avvikelser utgör huvudsaklig förklaring till resultatförbättringen jämfört med föregående prognos. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett utfall om 12,1 mnkr för perioden januari - augusti. Den främsta anledningen till detta är den ovan nämnda planeringstiden avseende årets satsningar inom skolområdet. Effekten blir att överskottet minskar under året, då satsningarna får full effekt. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 26,9 mnkr och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till 10,9 mnkr. Den största förklaringsfaktorn till ett bättre utfall än lämnad prognos är risken för en alltför stor försiktighet hos ansvariga i bedömningen av höstens kostnader. Då antalet ekonomiskt ansvariga uppgår till ca 80 st innebär en liten avvikelse för varje ekonomisk enhet en stor total avvikelse. Dessutom kan den volymökning som prognostiserats i staden bli ytterligare lägre än nu beräknat. Den viktigaste förklaringen till ett eventuellt sämre utfall än lämnad prognos är att omställningsprocessen avseende gymnasieskolan går sämre än prognostiserat. Dessutom kan de planerade satsningarna för hösten komma att sättas igång med högre fart än beräknat. Ekonomi Barn- och utbildningsnämnden har att redovisa en ekonomi i balans. Det innebär att inga större under- eller överskott får uppstå, utan tilldelade resurser ska utnyttjas i verksamheten. En stabil ekonomi är grunden för att kunna bedriva en långsiktigt stabil verksamhet. I nuläget prognostiseras överskott inom såväl för-, grundsom gymnasieskola på total nivå. Viss problematik återfinns dock fortfarande avseende de kommunala gymnasieenheterna. Organisation Inom perspektivet organisation finns endast två utfall att redovisa vid tertialbokslut 2. Attitydundersökning visar att vårdnadshavarna är nöjda med information och kommunikation från verksamheten. Utfallet har ökat med två procentenheter. Sjukfrånvaron inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter ligger på 4,2 procent under årets åtta första månader. Det betyder att sjukfrånvaron är något lägre i jämförelse med motsvarande period 2012. Med resultat från höstens medarbetarundersökning kommer en säkrare analys av nämndens arbete med medarbetar- och ledarskap kunna göras. Framtid Förskolan och skolan ska stimulera barns och ungdomars lust att lära. Det ligger i pedagogernas uppdrag att skapa en god lärandemiljö utifrån gruppens och individens förutsättningar och behov. Resultaten från våra attitydundersökningar visar att förskolornas personal lyckas mycket väl med sitt uppdrag. Valfriheten i förskolan i Helsingborg är stor och vårdnadshavare till barn i förskolan är mycket nöjda med det val de gjort. Nittiosex procent av vårdnadshavarna anger att de kan rekommendera förskolan. Över nittio procent av eleverna känner sig delaktiga och upplever sig ha inflytande över verksamheten. Det är en indikation på att skolorna analyserat och utvecklat formerna för elevernas inflytande i utbildningen sedan 2012. Av vårdnadshavarna uppger 86 procent att de kan rekommendera sitt barns skola. Bland eleverna säger 84 procent att de kan rekommendera sin skola. Skolorna behöver analysera dessa resultat och föra en dialog med elever och vårdnadshavare för att ta reda på vad som ligger bakom utfallet. Åtgärder behöver därefter vidtas, så att fler elever och vårdnadshavare upplever att den skola de valt motsvarar deras förväntningar. 14

Vård- och omsorgsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Åbrädden, ett nytt boende för äldre med 81 lägenheter öppnade i mitten av april Carema tog över driften av två boenden för äldre, Ragnvallagården och Lussebäcksgården, från Humana Värdegrundsarbetet i den egna regin fortsätter med ett fokus på att skapa bättre måltidsupplevelser för kunderna. Samtidigt har nämnden infört värdighetsgarantier för stadens vård och omsorg Ekonomisk helårsprognos Helårsprognosen för vård- och omsorgsnämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på 6,9 mnkr. Till detta kommer nyttjande av Helårsprognos -6,9 mnkr ackumulerat överskott med 1,6 mnkr. Detta beror dels på det ökade trycket på boende inom LSS och personlig assistans, samt den del av löneavtalen som inte ryms inom tilldelad uppräkning. Årets prognostiserade resultat belastas också av större engångskostnader, exempelvis uppstartskostnader Åbrädden samt avvecklingskostnader omställning personal. Efter tertial ett prognostiserades ett underskott med 13,4 mnkr, som i princip halverats. Nämnden har bland annat arbetat med att försöka inrymma lönekostnadsökningarna, anpassa bemanningen på korttidsenheten, gjort en översyn av Syster Helsingborg (som är förvaltningens kvälls- och nattpatrull inom hemsjukvården) samt genomfört en omfattande genomlysning av hälsooch sjukvårdsorganisationen. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till +- 0 och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till minus 10 mnkr. I sämsta fall belastas nämnden ytterligare av kostnader för LSS-boende, exempelvis viten eller externa akuta placeringar. I bästa utfallet ligger tänkbara positiva effekter av fritt omsorgsval, framför allt inom hemsjukvården, samt att flera effektiviseringsåtgärder får avsedd effekt redan. Medborgare Nämnden arbetar kontinuerligt med en utveckling av sitt kvalitetsledningssystem och av sitt målarbete, det sistnämnda framförallt med fokus på 2014 och framåt. Därutöver arbetar nämnden i de delar som är egen regi med KUL (kvalitet-utveckling-ledning) som är ett system där omsorgens processer kvalitetssäkras och kvalitetsutvecklas. Den genomsnittliga tiden från beslut till verkställighet på vårdboende har en relativt konstant och kort mediantiden. Antalet personer som beviljats vårdboende har ökat något under tertial 2, men platstillgången har vart god och besluten har kunnat verkställas i princip omgående. Övriga mätetal och målvärden avseende medborgarperspektivet undersöks till stor del under försommaren/hösten och resultaten redovisas via Socialstyrelsen och SCB först senare i höst. Det finns inget som tyder på försämringar i förhållande till tidigare år. I vissa delar där nämnden satsat speciellt bör resultatet förbättras så som exempelvis kundnöjdhet vid måltidssituationen på vårdboenden. Målet vad gäller den genomsnittliga tiden från beslut till man får bostad enligt LSS kommer inte att uppnås. Kön ökar och nämnden har vid ett antal tillfällen signalerat behov av fler LSS-bostäder och avvaktar dessutom beslut om förelägganden om vite från Inspektionen för Vård och omsorg. Ekonomi Helårsprognosen för vård- och omsorgsnämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på 6,9 mnkr. Till detta kommer nyttjande av ackumulerat överskott med 1,6 mnkr. Detta beror dels på det ökade trycket på boende inom LSS, och personlig assistans, samt den del av löneavtalen som inte ryms inom tilldelad uppräkning. Årets prognostiserade resultat belastas också av större engångskostnader exempelvis uppstartskostnader Åbrädden samt avvecklingskostnader omställning personal. Skillnaden mellan redovisad kostnad och den nationella standardkostnaden är för äldreomsorgen -13,3 procent och för LSS -3,4 procent. Organisation Sjukfrånvaron har minskat något i förhållande till tertial ett och nämnden har påbörjat ett förebyggande arbete i syfte att öka frisktalen. Medarbetar- och ledarindex undersöks under hösten och det är nämndens intention att fortsätta med goda resultat även i denna del. Framtid Samtliga mätetal och målvärden avseende framtidsperspektivet mäts och redovisas per årsbasis och i samband med årsredovisningen av mål och ekonomi. Antal lägenheter i trygghetsboende översteg redan 2012 målvärdet med några platser, varför det redan nu går att säga att detta mätetal uppnås och ökar. Arbetet med att minska andelen mil i tjänsten med egen bil fortsätter, precis som arbetet med att successivt byta ut tjänstebilar till gasbilar. Nämnden arbetar aktivt med att utöva sin förtroendemannaroll genom att via sina kontaktpolitiker besöka stadens verksamheter. 15

Utvecklingsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Såväl försörjningsstödskostnad som antal bidragshushåll minskar jämfört med år 2012 Ett av nämndens mål är att insatser ska leda till att individen skapar förutsättningar för sin egen försörjning och utveckling. Resultatet är 44 procent i egenförsörjning. Målvärdet är lägst 40 procent En strukturerad samverkan med socialförvaltningen på lednings- och verksamhetsnivå har inletts under året Ekonomisk helårsprognos Helårsprognosen för utvecklingsnämnden visar på ett överskott på 7 mnkr. Kostnaderna för försörjningsstödet beräknas bli 3 mnkr lägre än budgeterat beroende på ett minskande antal bidragshushåll. Helårsprognos +7,0 mnkr Då starten av under året upphandlade insatser för försörjningsstödstagare har försenats redovisas ett överskott på 1,5 mnkr. Nämndens kostnader för tvärsektoriell samverkan är detta året tillfälligt lägre och beräknas redovisa ett överskott på 1,4 mnkr vid årets slut. I övrigt redovisas överskott för bland annat nämndens uppdragsverksamhet inom arbetsmarknadsområdet. Nämnden redovisar för perioden januari till augusti ett överskott på 6,8 mnkr. Ett överskott på 1,2 mnkr redovisas för försörjningsstödet. Antalet bidragshushåll har jämfört med samma period föregående år minskat med 44 vilket motsvarar 1,8 procent. Detta är ungefär i nivå med årets normhöjning. Antalet nya ärenden under året har minskat med 150 jämfört med föregående år. Budgeten för insatser för försörjningsstödstagare redovisar ett överskott på 2,6 mnkr. Detta överskott kommer att minska då nya insatser startar upp. Nämndens uppdragsverksamhet har haft en hög beläggning under våren och redovisar ett överskott på 2,5 mnkr. Vissa förstärkningar har gjorts och under hösten beräknas intäkterna minska. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 11,0 mnkr. Om antalet nya ärenden inom försörjningsstödet fortsätter minska under hösten kan kostnaderna för utbetalningarna komma att bli 2 mnkr lägre. Resultatet vid årets slut kan också komma att förbättras om intäkterna inom uppdragsverksamheten blir högre än förväntat eller om planerade starter av nya insatser eller projekt senareläggs. I sämsta fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 4 mnkr. Detta kan hända om antalet ärenden inom försörjningsstödet börjar öka igen. Det finns en osäkerhet om antalet studerande inom vuxenutbildningen. I samband med höstterminens start är det många elever som har ansökt om utbildning. Fortsätter det på samma höga nivå under hösten bedöms kostnaderna kunna bli 2 mnkr högre än budgeterat. Det är löpande intag på de flesta utbildningar som staden erbjuder. Medborgare Medborgarperspektivet omfattar sju mätetal varav 5 redovisar resultat till och med tertial 2 år. Dessa mätetal är Tjänstegarantiernas uppfyllelse, Antal barn i försörjningsstödshushåll, Deltagare i arbete/ utbildning efter avslutad vuxenutbildning, Aktiva försörjningsstödstagare och Meningsfull insats. Inget av mätetalen har uppnått sitt mål. Vuxenutbildningen kommer Under hösten 2012 att se över svarsmetodiken för mätetalet Deltagare i arbete/utbildning efter 3 månader för att resultatet ska bli mer trovärdigt. Det sammantagna resultatet för hela Medborgarperspektivet till och med tertial 2 år visar ett ej uppfyllt mål. Resultatet för motsvarande period 2012 påvisade medborgarperspektivet ett uppfyllt mål. Även då omfattade perspektivet fem mätetal. Ekonomi I perspektivet finns två mätetal år. Dessa är Utbetalt försörjningsstöd och Intäkt av EU-bidrag eller annan extern finansiering. Båda mätetalen påvisar ett uppfyllt mål till och med augusti månad Motsvarande resultat för Ekonomiperspektivet år 2012 visade ett inte uppfyllt mål. Organisation I Organisationsperspektivet har det till och med tertial 2 år redovisats utfall i två av totalt tre mätetal. Mätetalet "Medarbetarindex" redovisar resultat först i årsbokslutet. Mätetalet Egenförsörjning efter försörjningsstödsinsats uppnådde målet med fyra procentenheter över målvärdet. Mätetalet Egenförsörjning efter jobbprojekt uppnådde däremot inte målet. Det sammantagna resultatet för Organisationsperspektivet till och med tertial 2 år visar att målet inte är uppfyllt. Motsvarande resultat för perspektivet år 2012 visade även då ett inte uppfyllt mål. Perspektivet omfattade då samma mätetal men det var endast mätetalet Egenförsörjning efter försörjningsstödsinsats som redovisade ett utfall. Framtid Perspektivet Framtid har två mätetal, Negativa avbrottsorsaker och Återkommande ärende. Båda mätetalen påvisar ett inte uppfyllt mål. Sammantaget visar hela perspektivet ett inte uppfyllt mål. Framtidsperspektivets resultat motsvarande period 2012 visade även då ett inte uppfyllt mål. 16

Stadsbyggnadsnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Vår satsning på Planteringen, Wienertorget, lekplatsen och parken invigdes i början av juni Vi har skapat grönska på Sundstorget med en mobil park på torget som samtidigt möjliggör för arrangemang och den vertikala trädgården på pumphuset som kom på plats under augusti En app som ger helsingborgarna möjlighet att hjälpa oss förbättra kvaliteten i det offentliga rummet lanserades i slutet av sommaren Ekonomisk helårsprognos Helårsprognosen för stadsbyggnadsnämnden avseende årets resultat visar på ett underskott på 3,2 mnkr. Tillsammans med det planerade utnyttjandet av föregående års överskott kommer hela överskottet från 2012 att användas. Helårsprognos -3,2 mnkr Detta beror på att kostnaderna för seniorkorten beräknas bli ca 2 mnkr högre än budget (kostnader 12 mnkr mot budgeterade 10 mnkr). Prognosen baseras på det första halvårets kostnader och om resandevolymen är densamma. Vidare har budgeten för de rörliga vinterväghållningskostnaderna redan överskridits med ca 0,5 mnkr. Även om inga större snöröjningsinsatser utförs kommer ytterligare minst 0,5 mnkr att användas. De prognosticerade kostnaderna för vinterväghållningen visar ett underskott på 1,0 mnkr, men kan bli betydligt högre. Den varma sommaren har medfört ökade kostnader för att sköta driften på stadens stränder (ca 0,6 mnkr). Det nya Tågaborgsgaraget kommer att visa ett underskott (ca 0,9 mnkr), först om ett antal år kan balans uppnås. Kapitalkostnaderna kommer att ge ett överskott (ca 1,0 mnkr) några projekt har förskjutits i tid. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 2,0 mnkr och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till -8,0 mnkr. Bästa fall: Intäkterna kan bli något högre än prognosticerat på ett antal konton då försiktighetsprincipen tillämpats. Dessutom kan kostnaderna bli något lägre då en del planerade arbeten kan förskjutas över årsskiftet. Sämsta fall: Kostnaderna för vinterväghållningen kan öka, dessa är omöjliga att bedöma. Den 14 augusti föll stora mängder regn över Helsingborg. Kostnaderna för att återställa skadorna är ännu inte kända. Broar underminerades, ras på Österleden, stopp i brunnar är några exempel på skador som uppkom. I Påarp översvämmades ett antal fastigheter vilket kan leda till skadeståndsanspråk. Medborgare Medborgarperspektivet genomsyrar all vår verksamhet och i nämndens styrkort för har fokus legat på att skapa en attraktiv, trygg och levande stad. Under tertial två har vi skapat flera mötesplatser för invånare och besökare, bland annat en mobil park på Sundstorget och vi har invigt en ny lekplats och ett torg på Planteringen. Vi jobbar aktivt för att öka kundfokus i förvaltningen för att möta våra kunders krav på tillgänglighet, information och handläggningstider, särskilt fokus har vi haft på vår bygglovsavdelning. Genom att ha en god buffert på bostäder i plan säkrar vi en långsiktig god bostadsutbyggnadstakt för staden. Under tertial 2 har vi uppnått vår målsättning med antal bostäder i buffert samt presterat bra när det gäller tidsåtgång för handläggning av detaljplaner. Ekonomi Inför tertialuppföljningen har ekonomienheten haft genomgång med alla medarbetare med ekonomiansvar. Detta sker för att göra prognos och öka ekonomikunskapen. Organisation I början av juni hade förvaltningen sin sommarfest som gick i visionens tecken på ett lättsamt sätt. Att arbeta med visionen på olika sätt är av avgörande betydelse för hur vi lyckas med att förverkliga den. Många nya medarbetare har börjat på förvaltningen under sommaren både på chefs- och medarbetarnivå. Förvaltningen arbetar vidare med de förbättringsprojekt som är ett resultat av genomlysningen av verksamheten som gjordes 2012. Ytterligare ett projekt har tillkommit som handlar om att förvaltningen ska bli en lärande organisation och bli bättre på att utvärdera verksamheten. Framtid Inom framtidsperspektivet arbetar vi under med minskad miljö- och klimatpåverkan samt att förvaltningen ska främja näringslivet. I juni tackades alla helsingborgare som varit med och bidragit till städkampanjen I love Hbg genom en stor Folkfest i grytan. Under tertialet redovisades NKI vilket innebär att förvaltningen måste ta och har tagit krafttag för att förbättra den upplevda servicen hos våra företagskunder. 17

Socialnämnden Tre viktiga händelser för verksamheten Part, preventivt arbete tillsammans, vidareutvecklas och en projektchef har tillsatts Beslut att öppna ett beroendecentra, Maria Nordväst, för unga upp till 25 år har tagits i samverkan med regionen psykiatri, Helsingborgs stad, Ängelholms och Klippans kommun Beslut har tagits att bilda en FOU enhet för ökad evidens i våra insatser och för social hållbarhet Medborgare Utfästelsen av tjänstegarantin uppfylls till 92 procent, samma utfall som i bokslut 2012. Skäl till utfallet är bland annat hög arbetsbelastning och sjukdom. Ekonomisk helårsprognos Helårsprognosen för socialnämnden avseende årets resultat visar på ett överskott på 12,8 mnkr. Detta beror på att familjehemskostnader inom Barn och familjs verksamhetsområde har budget i balans Helårsprognos +12,8 mnkr efter fjolårets uppräkning och budgetramjustering. Familjehemskostnaderna är konstanta då de till stor del avser långsiktiga placeringar medan institutionskostnader är mer osäkra och kan variera mycket över tid beroende på om placeringar kan avslutas eller behov av nya placeringar uppstår. Prognos avseende Ungdom och familjs verksamhet beräknas till +12,2 mnkr beroende på att ungdoms externa klientmedel just nu indikerar på ett överskott men även att det råder mycket stor osäkerhet kring att beräkna hur stort statsbidraget blir för ensamkommande flyktingbarnen som ligger utanför avtal. Prognosen för vuxens verksamhet visar på ett underskott på -5,5 mnkr. Externa vårddygn för personer med missbruksproblem har ökat. Oro finns också för ökat antal externa placeringar inom Socialpsykiatrin då behovet av särskilda boenden är långt större än tillgången. Det utgående resultatet, prognostiseras för helåret till -5,5 mnkr. Under genomgår socialförvaltningens verksamhet en strukturell och omfattande omorganisation. Detta innebär att fördelningen mellan de olika verksamheterna kommer att justeras för att alla verksamheterna ska vara i balans. I bästa fall bedöms prognosen för helåret uppgå till 18,0 mnkr och i sämsta fall uppgår helårsprognosen till 8,0 mnkr. Bästa fall, görs antagandet att verksamheten har ett positivt utfall. Beroende på att man fortsatt inom Ungdoms verksamhet har kvar statsbidrag för ensamkommande flyktingbarn utanför avtal i samma utsträckning som tidigare. Klientmedel för externa institutionskostnader avseende barn/ungdom och vuxna följer budget. Sämsta prognosen förutsätter då att institutions och familjehemskostnaderna inom barn och vuxen följer samma trend som under andra tertialet eller försämras och att statsbidrag för ensamkommande flyktingbarn inte kommer att utbetalas samma utsträckning som tidigare. Ekonomi Resultatet för perioden januari-augusti visar på ett överskott med 16,9 mnkr. Den något högre volymen på externa vårddygn kompenseras väl av den lägre dygnskostnaden för denna vård. Organisation Efter ett systematiskt utvecklingsarbete har Barn och Ungdoms utredningstider förbättras, dock har aktuellt utfall försämrats jämfört med bokslut 2012. Idag slutförs 85 procent inom lagstadgade 4 månader. För året gäller ett fortsatt utvecklingsarbete och en minskning av utredningstiderna. Sjukfrånvaron i förvaltningen ligger i stort sätt på samma nivå som bokslut 2012 och väl inom målvärdet på 5 procent. Framtid Perspektivet redovisas i tertialrapport 3. 18