KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Ladubacksskolan 2015-02-1
INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen... 7 Arbetet med normer och värden... 7 Rektors sammanfattning... 8 KUNSKAPER 8 Rektors sammanfattning... 9 ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE 9 HEM OCH SKOLA 9 Rektors sammanfattning... 10 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN 10 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN 10 BETYG OCH BEDÖMNING 11 STATISTIK 12 RESULTAT- ELEVENKÄT 12 3
VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET I Arboga finns sju kommunala grundskolor och på en av skolorna, Gäddgårdsskolan, finns även grundsärskolan. Alla skolor utom en har tillhörande fritidshem. Det är med stolthet jag kan berätta att 90,7 % av eleverna som slutade åk 9 i år var behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Det är 3,8 procentenheter högre än genomsnittet i riket. Att känna trygghet är en central och viktig framgångsfaktor. Våra genomförda undersökningar visar att majoriteten av eleverna och vårdnadshavarna upplever skolan som trygg. Elevhälsan är organiserad i så kallade elevhälsoteam (EHT), som finns på varje skola och leds av skolans rektor. Det finns även ett centralt elevhälsoteam, Fyren, som leds av mig i egenskap av verksamhetschef för grund- och grundsärskolan. I Fyren ingår skolpsykolog, två specialpedagoger, två talpedagoger, skolornas tre kuratorer, samordnande skolsköterska samt en representant från Familjepedagogerna. Elevhälsoteamens uppdrag är både förebyggande och stödjande och ska bidra till en god lärandemiljö för alla elever. Det förebyggande arbetet har t ex varit studiecirklar gällande förhållningssätt och bemötande, förebyggande kuratorsamtal, rutiner för snabba insatser vid ökad frånvaro och att värdegrundsarbete ingår i schemat. Det stödjande insatserna kan ha handlat om enskilda elevärenden. Från och med detta läsår har vi medvetet schemalagt kortare skoldagar för eleverna i förskoleklass och åk 1-2. Detta har medfört att eleverna orkar mer på lektionerna men också att fritidshemmen fått ökade möjligheter att utveckla sin pedagogiska verksamhet, då barnen slutar skolan tidigare på dagarna. Med strävan att höja kompetensen inom fritidshemmen anställer vi i första hand pedagogiskt utbildad personal. Vi har även utvecklat nätverk mellan fritidshemmen, för fortbildning och samarbete. På några skolor erbjuds eleverna organiserad rastverksamhet, där eleverna erbjuds olika organiserade aktiviteter att välja mellan. För att höja kvaliteten på undervisningen har nästan alla skolor gått från klasslärarsystem till ämneslärarsystem, vilket betyder att lärarna bara undervisar i de ämnen där de har behörighet att undervisa. För eleverna innebär det att undervisning bedrivs av de mest ämneskompetenta lärarna och det kan betyda att det är olika lärare i t ex NO/matematik och SO/svenska. Bra ledarskap på alla nivåer prioriteras och därför satsar vi både på rektorsutbildning och på kompetensutveckling för lärare. Lärare som har lärarexamen men saknar fullständig behörighet (legitimation), för ämnet eller årskursen de ska undervisa, erbjuds behörighetshöjande fortbildning via Skolverkets Lärarlyftet. Inom grundskolan har 20 förstelärare anställts. De har främst i uppgift att inspirera kollegor och vara drivande i utvecklingsarbetet, med syftet att öka måluppfyllelsen. Inom projektet En läsande klass satsas det på att eleverna ska bli bättre läsare. På flera av skolorna fokuseras speciellt mycket på läsning och läsförståelse i grundskolans yngre åldrar. Arboga kommun ingår sedan hösten 2012 i SKL:s matematiksatsning PISA 2015, där målet är att öka måluppfyllelsen i matematik via gemensam styrning och ledning. Syftet med satsningen är att skapa bästa tänkbara förutsättningar för undervisningen. Vi har sett att även om fokus är på matematikämnet så spiller lärdomarna över på de andra skolämnena. 5
Samtliga lärare som undervisar i matematik på våra grund- och grundsärskolor deltar under läsåret i Skolverkets fortbildningssatsning Matematiklyftet. Fortbildningen leds av två matematikhandledare. Vi har också satsat på Skapande skola, vilket ska inspirera till ett ämnesövergripande arbetssätt. Eleverna i förskoleklasserna och åk 1-3 har under året haft inspel på temat matematik och musik. Även arbetet med film och rörlig bild har pågått, med hjälp av projektpengar från Svenska Filminstitutet. Vi har ett samarbete med näringslivsrepresentanter, bland annat i projektet NTA (Naturvetenskap och teknik för alla), där samtliga skolor deltar. Vi har ett stort antal lärare som är utbildade för att använda materialet NTA-lådor. Projektet samordnas av en lärare som har avsatt tid i sin tjänst för uppdraget. Jag vill poängtera vikten av att vårt utvecklingsarbete ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Ett exempel är hur skolorna under läsåret arbetat med området betyg och bedömning. Fokusen är på formativa bedömningar och arbetssätt, vilket är den lärandeprocess som enligt all forskning är framgångsrik. Formativt arbetssätt innebär kortfattat att både elev och lärare har en god bild av elevens kunskaper i nuläget och att förväntningar, kunskapskrav och mål är väl kända samt att eleven är aktivt delaktig i upplägget av det fortsatta lärandet. Under hösten genomförde vi en enkätundersökning där alla elever i årskurserna 1-9 fick ta ställning till olika påstående gällande skolsituationen. Resultaten från undersökningen diskuteras och analyseras i respektive klass ( Klassens kvalitetsrapport ) samt används som en del i underlaget för den systematiska kvalitetsutvecklingen på skol- och kommunnivå. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats i ett samarbete mellan förvaltningen, skolledarna och arbetslagsledarna. Kvalitetsarbetet är en systematisk och strukturerad förbättringsprocess som dokumenteras ändamålsenligt på alla skolenheter och förvaltningsgemensamt. Denna kvalitetsrapporter är en sammanfattning av årets systematiska kvalitetsarbete. I denna inledningstext har jag beskrivit det generella läget och de kommunövergripande satsningar som vi gjort under 2014. I kvalitetsrapporten beskriver varje skolenhet kortfattat vad de specifikt har arbetat med inom de olika målområdena; Normer och värden, Kunskaper, Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan samt Bedömning och betyg. Jag ser fram emot ett bra och givande samarbete under år 2015. Ulf Carlsson, verksamhetschef för grund- och grundsärskolan i Arboga kommun 6
NORMER OCH VÄRDEN PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN Så arbetar vi med planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen: I september varje år reviderar vi planen tillsammans på skolan, enligt upplägget: - Lärarna tar upp vissa delar i klasserna. - Kamratstödjarna diskuterar planen på sina träffar. - Elevhälsoteamet (EHT) diskuterar planen. - På föräldrarådet får deltagarna möjlighet att tycka till om planen. När eventuella ändringar och revideringar är gjorda läggs planen ut på Edwise. Årets likabehandlingsplan slutreviderades i december och är publicerad på Edwise och på Ladubacksskolans hemsida. http://www.arboga.se/forskola-skola/grundskola/grundskolor/ladubacksskolan/ ARBETET MED NORMER OCH VÄRDEN rapporteringen? (Underlaget) Varför? (Analys) Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Arbetslagens arbete med området Normer och Värden som vi tillsammans sammanställt och utvärderat på enheten. Vi jobbar systematiskt utifrån områdena i läroplanen. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Arbetslagen för åk 4-5 har värdegrundlektioner i klasserna varje vecka, med specifika teman. Lärarna har varit på utbildning angående maktspel mm. I de lägre årskurserna sker värdegrundsarbetet i den dagliga verksamheten. Vi har utvecklat Rastskoj och fadderverksamheten. Ett trygghetsteam har upprättats. Hur har det gått? (Utvärdering) Planerade utvecklingsområden: Det har gått bra. Att ytterligare inkludera eleverna i likabehandlingsplanen. Arbeta med kill- och tjejgrupper i 4-5:an. Schemalägga tid för värdegrundsarbetet i alla klasser. 7
REKTORS SAMMANFATTNING Elevhälsoteamets (EHT) roll och arbetssätt har tydliggjorts och utvecklas mycket. Vi har varit på studiebesök på Malmaskolan i Kolsva för att ta del av deras framgångsrika elevhälsosarbete. Vi fick en del bra uppslag som vi kommer att ta tillvara. KUNSKAPER rapporteringen? (Underlaget) Varför? (Analys) Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Arbetslagens arbete med området Kunskaper som vi tillsammans sammanställt och utvärderat på enheten. Vi jobbar systematiskt utifrån områdena i läroplanen. Vi vill utveckla arbetssätt för att individualisera undervisningen i möjligaste mån samt arbeta mer tematiskt och därmed integrera fler ämnen och lärare i arbetet mot en ännu högre måluppfyllelse. Temadagar i olika ämnen. Vi fokuserar på alla elever, från de som har svårt att nå kunskapsmålen till de som med lätthet presterar över medel. Samverkan mellan lärarna. Skolans två förstelärare har uppdraget att inspirera kollegor samt leda didaktiska diskussioner i olika sammanhang. Lärarna undervisar, i större utsträckning än tidigare, i de ämnen de har behörighet inom. Alla lärare som undervisar i matematik deltar i Matematiklyftet under läsåret 14/15. Hur har det gått? (Utvärdering) Vi upplever att det har gått bra. Ämneslärarsystemet har nästan integrerats fullt ut på skolan. Eleverna i årskurs ett har klasslärare, men de två klasslärarna samverkar och fördelar undervisningen mellan sig och har, tillsammans med en fritidspedagog, halvklassundervisning med den pedagog som har bäst kompetens i de olika ämnena. Matematiklyftet är uppskattat och kompetenshöjande. Utvärderas efter läsårets slut. En av förstelärarna är matematikhandledare inom Matematiklyftet. Den andra stöttar en av förskolans enheter i deras kompetenshöjande satsning Matematiklyftet i förskolan. 8
Planerade utvecklingsområden: Renodla ämneslärarsystemet för att säkerställa att lärare bara undervisar i de ämnen de har behörighet och kompetens inom. REKTORS SAMMANFATTNING Ladubacksskolan har en hög måluppfyllelse och vi tror på att undervisning som bedrivs av ämnesbehöriga lärare stärker elevernas kunskapsutveckling. Matematiklyftet har i hög grad bidragit till didaktiska utvecklingen. ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE rapporteringen? (Underlag) Varför? (Analys) Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Hur har det gått? (Utvärdering) Planerade utvecklingsområden: Arbetslagens arbete med området Elevers ansvar och inflytande som vi tillsammans sammanställt och utvärderat på enheten. Att låta eleverna vara med i planeringen av undervisningen. Att bli bättre på att utvärdera tillsammans. Eleverna ska stimuleras att ta aktiv del i förbättringsarbetet och hållas informerade i frågor som rör dem, anpassat efter deras ålder och mognad. Eleverna har fått olika verktyg att välja mellan i sitt kunskapsinhämtande. En del lärare har använt tankekartor tillsammans med eleverna för att eleverna ska få en större påverkan på undervisningen. Vi upplever att det gått bra. Att ytterligare utveckla elevers möjlighet att påverka, t ex val av tema och på vilket sätt de vill redovisa mm. HEM OCH SKOLA rapporteringen? (Underlag) Varför? (Analys) Arbetslagens arbete med området Hem och skola som vi tillsammans sammanställt och utvärderat på enheten. Vi jobbar systematiskt utifrån områdena i läroplanen. Skolan och vårdnadshavarna har ett gemensamma ansvar att skapa de bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande. 9
Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Föräldramöten och föräldraråd (deltagarna blir fler och fler). Inkludering av vårdnadshavare i arbetet inför revideringen av likabehandlingsplanen. Lärarna delger information genom veckobrev och EdWise. Hur har det gått? (Utvärdering) Planerade utvecklingsområden: Vi upplever att det gått bra, förutom att det finns brister gällande EdWise. Allt fler vårdnadshavare påtalar att det inte är ett funktionellt system, då de inte kan ta del av information den vägen. EdWise behöver fungera bättre. REKTORS SAMMANFATTNING Vi behöver förbättra den digitala informationskanalen. De traditionella kanalerna fungerar bra, men eftersom vi även har möjlighet att ha kontakt via digitala kanaler vill vi också att tekniken ska vara pålitlig. SKOLAN OCH OMVÄRLDEN rapporteringen? (Underlag) Arbetslagens arbete med området Skolan och omvärlden som vi tillsammans sammanställt och utvärderat på enheten. Att presentera framtida valmöjligheter gällande studier och arbetsliv. Samverkan mellan skola, näringsliv och närsamhälle. Varför? (Analys) Vad har genomförts? Hur har det gått? För att öka eleverna insyn i närsamhället och olika arbets-, förenings- och kulturliv. Detta område började vi planera under hösten, därför saknar vi relevant underlag för årets rapport. Planerade utvecklingsområden ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN rapporteringen? (Underlag) Arbetslagens arbete med området Övergång och samverkan som vi tillsammans sammanställt och utvärderat på enheten. Fadderverksamhet och gemensamma temadagar. 10
Varför? (Analys) Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Vi behöver utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem samt övergången till grundskolans äldre årskurser. Vi har påbörjat ett bättre samarbete mellan förskolan och förskoleklass/fritidshem. Vi hade en kickoff den 13/6 med förskollärare, förskolklasslärare och fritidspedagoger. Vi har skapat ett gemensamt årshjul med rutiner för samarbetet. Syfte är att förbättra övergången mellan förskola och skola. Hur har det gått? (Utvärdering) Utvärdering av årshjulet görs i juni 2015. Gruppindelningarna inför förskoleklass blev klara senare än vi räknat med. Planerade utvecklingsområden: Grupperna inför förskoleklassen behöver göras tidigare så att förberedelser och överlämnandesamtal mellan förskola och förskoleklass kan genomföras i god tid. Vi behöver tydligare rutiner, t ex i form av årshjul, för överlämning mellan årskurserna 5 och 6. BETYG OCH BEDÖMNING rapporteringen? (Underlag) Varför? (Analys) Vad har genomförts? (Konkreta åtgärder) Hur har det gått? (Utvärdering) Planerade utvecklingsområden: Arbetslagens arbete med området Betyg och bedömning som vi tillsammans sammanställt och utvärderat på enheten. Vi jobbar systematiskt utifrån områdena i läroplanen. Det ska göras likvärdiga bedömningar inom skolenheten. Vi har haft gemensamma träffar för undervisande i f-3 för att utveckla bedömarkompetensen. Arbetet pågår och utvärderas under nästa år. Vi kommer att prioritera kunskaper och bedömning under läsåret 2014-2015 inom kommunens alla skolor, med gemensamma träffar mellan enheterna. 11
STATISTIK Antal behöriga lärare (%) 97,6 % Måluppfyllelse i svenska/sv2 på nationella proven i åk 3 Måluppfyllelse i matematik på nationella proven i åk 3 95,5 % av eleverna uppnådde kunskapskraven på alla delproven. 91,1 % av eleverna uppnådde kunskapskraven på alla delproven. RESULTAT- ELEVENKÄT Här redovisas elevernas svar på några av frågeställningarna i enkäten som genomfördes under september 2014. Svarsfrekvensen var 97 %. De tre svarsalternativ fördelas mellan staplarna, utifrån hur stor andel (%) av eleverna som valt respektive alternativ; Helt, I huvudsak eller Lite eller inget alls. Elevernas upplevda grad av trygghet, arbetsro och inflytande. Andel utifrån valda alternativ (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Trygghet Arbetsro Inflytande Helt I huvudsak Lite eller inget alls 12