Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår



Relevanta dokument
Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Rektor med vetande 15 mars 2017

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens april Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

Språkstörning som inte hörs vanligare i skolan än man tror!

Maria Levlin. Maria Thellenberg

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Läsförståelse definitioner och svårigheter. Åsa Elwér, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL)

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Remiss - Utredning av språklig förmåga

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Inledning, Lästrumpet

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Engelska när man inte vill och kan

Flerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling

Kan intensivträning med reciproka textsamtal leda till bättre läsförståelse och läsintresse?

Svar från Skolverket angående Bedömningsstödet

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Språkutvecklande klassrum om fysisk. miljö, lärtillfällen och interaktioner. Christian Waldmann

Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6?

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet

Fyra presentationer med följande innehåll

Skolverkets bedömningsstöd

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om?

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

L = A Mx F. Gör barnen läsberedda! Språklek finns också på facebook.com/spraklek Min webbutik:

Läs- och skrivsvaghet

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Barn och Familj Språkutveckling

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL

Individuella insatser

Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården

Språksvårigheter och flerspråkighet

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Svensk normering av TROG-2 Titel för åldrarna 8-10 år och sambandet mellan grammatisk språkförståelse och ordavkodning

Duvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

om läs- och skrivundervisning för yngre elever, som läsforskarna Karin Taube, Ulf Fredriksson och Åke

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4

En ljusare framtid för elever med

Yttrande över La sdelegationens beta nkande Barns och ungas la sning ett ansvar fo r hela samha llet SOU 2018:57

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Barn och elever med språkstörning

This is the published version of a paper presented at ASLA:s symposium, Uppsala University April 2016.

Predicerande faktorer för den tidiga läsningen

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen?

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober Föreläsare Maj J Örtendal

Modell för en fungerande studiesituation

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

PIL - Patientforum i Lund Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Kan intensivträning av avkodningsförmåga förbättra läsförmågan hos lässvaga elever i årskurs 2?

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 67,7 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Stavning i årskurs 3 En jämförelse av elevtexter skrivna av elever i och utan lässvårigheter

Vad är ett screeningtest och varför genomförs det?

Skolblad avseende Grämestaskolan. Faktaruta. Grämesta LUNDE Tel Fax Skolenhetskod Kommunen.

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår

ELEVHÄLSOPLAN FÖR BARN/UNGDOMAR 6-16 ÅR INOM STORFORS KOMMUN 2010

Ordavkodning i senare skolår; effekter av fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd och arbetsminne

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige september Gunilla Almgren Bäck

Transkript:

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Sidfot 2

Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig läsutveckling (Frost et al., 2005; Muter et al., 2004; Nauclér & Magnusson, 1998) Skolbarn identifierade med lässvårigheter Vi vet sällan hur deras tidigare språkutveckling har sett ut. Hur ser deras språkliga förmåga ut nu? 3

LÄSNING = AVKODNING x FÖRSTÅELSE 2015-09-10 4

Språkets betydelse för läsförmågan Hulme & Snowling (2009)Developmental Disorders of Language Learning and Cognition Lexikon Grammatik Fonologi Morfologi Kontext Diskursnivå Läsförståelse Avkodning

Simple view of reading Gough & Tunmer, 1986;Tunmer & Greaney, 2010; Tunmer & Chapman, 2012 Avkodning + Hörförståelse - Ordförståelse Grammatisk förståelse Diskurs Blandad Normal läsutveckling Avkodnings- Svårigheter lässvårighet Specifika förståelsesvårigheter + -

Specifika avkodningssvårigheter Svårt med de tekniska aspekterna av läsningen, dvs avkoda orden rätt och automatiserat. Svårigheterna beror på begränsning i fonologiskt processande svårt matcha ortografisk representation med fonologisk representation God hörförståelse och läsförståelse en god språklig förmåga kompenserar för avkodningssvårigheterna framförallt i högre åldrar (Bishop & Snowling, 2004). Det samma som dyslexi om: a) lässvårigheterna är bestående över tid b) utvecklingen i övrigt är typisk c) eleven har fått evidensbaserad lästräning d) det finns en begränsning i fonologiskt processande (Tunmer & Greaney, 2010) 7

Specifika förståelsesvårigheter Begränsad hörförståelse och läsförståelse i kombination med god avkodningsförmåga Hörförståelsesvårigheterna omfattar ordförråd, grammatik, förmåga att lyssna på en berättelse och svara på frågor/återberätta Utgör ca 10% av en åldersgrupp (Nation & Snowling, 1997) En del av barnen med specifika förståelsesvårigheter passar in på kriterierna för språkstörning (Nation et al., 2004) 8

Blandade lässvårigheter Svårigheter med både fonologiskt processande (t ex fonologisk medvetenhet, fonologiskt korttidsminne) och hörförståelse (förståelse av ord, grammatik och diskurs) leder till begränsning i både avkodning och läsförståelse En del av eleverna med dessa svårigheter stämmer även in på kriterierna för språkstörning (Catts et al., 2005) 9

Frågeställningar i studien Hur ser relationen ut mellan svag läsning i åk 2 och den språkliga förmågan i åk 3? Hur relaterar de individuella variationerna i avkodning och läsförståelse i åk 2 till avkodning och hörförståelse i åk 3 utifrån Simple View of Reading modellen? Sidfot Datum 10

Studiens upplägg Screening i åk 2 187 elever i 14 klasser - avkodning, läsförståelse, stavning 121 elever Läs- och stavning stan 4 66 elever Läs- och/eller stavning stan 3 45 familjer tackar ja 43 elever - 2 elever exkluderades från data-analysen Utredning i åk 3 Språklig förmåga Fonologisk förmåga Minnesfunktioner Ordavkodning Läsförståelse Icke-verbal IK

Utfall i olika läsprofiler i åk 2 (n=43) Avkodning (-0, 8 SD) + Normal 12 Specifika förståelsesvårigheter läsutveckling (stavning) 4 Läsförståelse - (- 0,8 SD) + Blandad Avkodnings- 19 lässvårighet svårigheter 8 -

- Andel med svag hörförståelse i åk 3 i respektive läsprofil (n=43) Hörförståelse perc 15 Ordförråd (LOGOS begrepp) Grammatik (TROG-2) Hörförståelse text (LOGOS) Lyssna och återberätta (Buss-sagan) 58 % Avkodning/åk 2 + n= 12 Normal N= 4 (stavning) 0 % Läsförståelse/åk 2 - + 47 % n=19 Specifika förståelsesvårigheter läsutveckling Blandad lässvårighet Avkodningssvårigheter (dyslexi) n=8 0 %

Andel med diagnos i åk 3 i respektive läsprofil (n=43) Avkodning/åk 3 + 3 SLI 1 dyslexi n= 12 Specifika förståelsesvårigheter Normal läsutveckling N= 4 (stavning) 0 Hörförståelse/åk 3 - + 3 SLI Blandad lässvårighet 8 n=19 dyslexi Avkodningssvårigheter (dyslexi) n=8 2 dyslexi -

Svåra språkliga uppgifter för elever med läsförståelsesvårigheter Hörförståelse Lyssna och återberätta (lättare lyssna och svara på frågor) Uttrycksförmåga Ordmobilisering/snabb benämning Signifikant kortare meningar jfr med elever med enbart avkodningssvårigheter Heterogena språkliga svårigheter inom gruppen! Sidfot Datum 15

Sammanfattning Svag läsförståelse i åk 2 innebär ökad risk för hörförståelsesvårigheter i åk 3. Enbart avkodningssvårigheter i åk 2 = god hörförståelse i åk 3 Viktigt att beakta elevers hörförståelse i kartläggning och pedagogisk planering när eleven har läsförståelsesvårigheter. 16

Tack för att ni lyssnade! Kontaktuppgifter: maria.levlin@umu.se

Hur klarar eleverna med läs- och stavningssvårigheter i åk 2 nationella proven i svenska? Andel underkända % i respektive läsprofil i NP svenska Typisk utveckling Avkodning Läsförståelse Blandade läs- Stavning Delprov i NP/svenska åk 3-0,8 SD - 0,8 SD svårigheter - 0,8 SD - 0,8 SD n = 121 n =8 n = 12 n = 19 n = 4 Samtal Läsförståelse fiktion Läsförståelse fakta Högläsning Skriva berättande text 3,4% 0% 16,7% 15,8% 0% 2,5% 0% 16,7% 21,1% 0% 2,5% 0% 33,3%* 26,3%* 0% 1,7% 12,5% 25% 42% 0% 1,7% 12,5% 16,7% 11,1% 0% Stavning och skrivregler 5,9% 12,5% 33,3% 33,3% 0% Handstil Skriva fakta 1,7% 0% 16,7% 16,7% 0% 3,4% 25% 33,3% 10,5% 0% Andel underkända i ett eller flera delprov 16,8% 37,5% 66,7% 68,4% 0% 18

Hur klarar eleverna med läs- och stavningssvårigheter i åk 2 nationella proven i matematik? Delprov i matematik Andel underkända i respektive läsprofil i NP matematik Typisk utveckling i åk 2 Avkodning i åk 2-0,8 SD Läsförståelse i åk 2-0,8 SD Blandade lässvårigheter åk 2 n=121 n= 8 n= 12-0,8 SD n=19 Stavning i åk 2-0,8 SD n=4 Mönster 3,8% 0% 0% 0% 0% Massa och tid 5,9% 25%* 50%* 36,8%* 25% Taluppfattning 3,4% 0% 25%* 22,2%* 0% Huvudräkning 6,8% 12,5% 25% 33,3% 0% Problemlösn. 11,9% 25% 33,3% 16,7% 0% Skriftliga 9,3% 0% 33,3%* 38,9%* 0% räknemetoder Spelet 5,1% 25% 8,3% 10,5% 0% Andel underkända i ett eller flera delprov 21,2% 50% 50% 57,9% 25% 19

Sammanfattning Läsförståelsesvårigheter i åk 2 innebär en ökad risk att inte klara NP i åk 3 Hörförståelsen i åk 3 visar starka samband med delprov i matematik och läsförståelse i NP åk 3. Hög andel av eleverna som inte klarar NP i åk 3 var identifierade redan i åk 2. Samtidigt många som inte klarar screeningen i åk 2 som ändå klarar NP 20