1(6) 2014-03-04 Region Hallands naturbruksgymnasier, Nutid och framtid - frågor och svar Bakgrund Vilka skolor äger Region Halland? Region Halland äger och driver fyra skolor, varav två är naturbruksgymnasierna Plönningegymnasiet och Munkagårdsgymnasiet. De andra två skolorna är folkhögskolorna Löftadalens folkhögskola och Katrinebergs Folkhögskola. Hur många elever går på naturbruksskolorna? På de båda naturbrukskolorna går i dagsläget 440 elever som är jämt fördelade på de olika skolorna. Vilka är de olika programmen på respektive skolorna? Utbildningslinjer Plönningegymnasiet Naturbruk Djur Häst Naturbruk Djur Hund Naturbruk Skog Skogsentreprenad/Maskinentreprenad Spår 1 Introduktionsprogram Spår 1: Ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Introduktionsprogram: För dem som inte är behöriga till nationella gymnasiestudier Munkagårdsgymnasiet Naturbruk Djur Djurvård Naturbruk Lantbruk Naturbruk Trädgård Hantverk Florist Gymnasiesärskola inom naturbruk och hantverk
2(6) Hur ser antal sökande ut över tid och vad är anledningen till ett minskat antal sökande elever? Antalet sökande till skolorna blir färre för varje år. Demografiskt minskar antalet 15-16 åringar som ska söka till gymnasiet. Så har det varit sedan en tid tillbaka och kommer att fortsätta några år framåt. Men det finns också fler orsaker till att intresset för utbildningarna har förändrats. Finns det andra orsaker till färre sökande elever? Orsakerna till färre antal sökande elever bedöms vara flera. I samband med gymnasiereformen 2011 minskade möjligheterna för riksintag till de offentliga skolorna. Detta har lett till färre antal sökande till naturbruksskolorna i Halland. Konkurrensen om eleverna påverkar också då det finns friskolor som erbjuder utbildning inom delar av de områden som vi själva erbjuder. En annan orsak är att naturbruksgymnasierna har tappat den elevkategorin som direkt efter gymnasiet ville läsa vidare på högre studier inom den gröna näringen, till exempel veterinärer och agronomer i samband med att skolorna blev yrkesprogram. Har ni marknadsfört utbildningarna tillräckligt? Den direkta marknadsföringen sker genom i första hand grundskolornas studie- och yrkesvägledare i samtal med elever. Marknadsföringsåtgärder som genomförts är bland annat medverkan på en regiongemensam gymnasiemässa som hålls årligen för alla niondeklassare. I samband med mässan bjuder man in till öppet hus till skolorna. Denna aktivitet annonserars också i dagstidningar. När det är öppet hus har man möjlighet att besöka skolorna och prata med lärare och elever som går där. Nöjda elever är de bästa ambassadörerna. Vi har även Prova På dagar, då blivande elever har möjlighet att under en dag följa den tänkta utbildningen. Vuxenutbildning Bedrivs andra former av utbildning utöver gymnasieutbildning? De båda skolorna har tidigare varit aktiva inom vuxenutbildning i olika omfattning. De senaste åren har detta däremot minskat då uppdraget inte varit tydligt uttalat för skolförvaltningen.
3(6) Idag har Munkagårdsgymnasiet en vuxenutbildning inom trädgårdssektorn och florist. Även Plönningegymnasiet har kortare utbildningar för vuxna, t ex skog. Kommer ni att utöka erbjudande om vuxenutbildning? Vi håller som bäst på att titta på förutsättningarna för att öka erbjudandet om vuxenutbildning vid skolorna. Ett arbete som ska ske i nära dialog med kommunerna och arbetsförmedlingen vilket innebär att skolorna då blir utförare av efterfrågad vuxenutbildning. Vi håller också på att ta fram utbildningspaket som kan rikta sig direkt till företag/ offentlig verksamhet inom våra kompetensområden. Det blir kompletterande vuxenutbildning som inte konkurrerar med andra privata utbildningsaktörer. Läget just nu Hur många sökte till höstterminen 2014? I vecka 7 fick vi årets preliminära antagningssiffror. De visar att antalet sökande till naturbruksgymnasierna till hösten är lägre än beräknat. Till Munkagårdsgymnasiet sökte 59 elever, vilket är något lägre än beräknat. Till Plönningegymnasiet sökte 38 elever, vilket är betydligt lägre än beräknat. Hur ser den ekonomiska situationen ut för naturbruksskolorna? Naturbruksgymnasierna står inför en tuff utmaning såväl under 2014 som 2015. Våra utgifter är större än den budget vi har och besparingar behöver göras. Med de förutsättningarna blir det svårt att i framtiden driva två skolor med bra kvalité. Region Halland har i sin budget tilldelat 125 miljoner kronor till de två naturbruksskolorna i Halland år 2014. Vi behöver göra en verksamhetsanpassning med 5,5 miljoner kronor år 2014 för att gå med en ekonomi i balans. För år 2015 ligger ytterligare 4 miljoner kronor i anpassningskostnader. Vem beslutar vad? Vem bestämmer om utbildningen på Plönninge och Munkagård? Region Halland är huvudman för Plönninge och Munkagård och utför utbildning på uppdrag av de halländska kommunerna. För att komma överens om spelreglerna för vad som ska utföras på Plönninge och Munkagård finns bland annat en politisk sammansatt grupp där alla kommunerna är representerade. I denna grupp diskuteras
4(6) bland annat behovet av olika utbildningar så att de kan matcha arbetsmarknadens efterfrågade behov. Vilket ansvar har Hallands kommuner? Kommuner har ett ansvar att erbjuda ungdomar gymnasieutbildning med god kvalité och att tillgodose efterfrågad utbildning. Kommunerna betalar dels sin egen drivna verksamhet (kommunala skolor) eller om eleverna väljer att gå på en friskola eller annan offentligt driven skola. 30 Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Ref: Skollagen 15 kap 30 Varför en eventuell samlokalisering av naturbruksskolorna? Att bedriva utbildningar inom naturbruksprogrammen är generellt sätt de dyraste gymnasieutbildningar vi har i Sverige. Utbildningsanordningarna innebär stora fasta kostnader i infrastrukturen bland annat i form av lokaler och maskiner. Blir det för få elever som studerar på skolorna uppstår en obalans mellan den verksamhet som bedrivs och de pengar som finns till förfogande. Att bedriva en verksamhet med ekonomiskt underskott är inte tillåtet, åtminstone inte sett över en längre tidsperiod. Vem beslutar om en eventuell samlokalisering? Region Halland beslutar om en eventuell samlokalisering efter dialog med de halländska kommunerna. Blir det ett politiskt beslut om samlokalisering av naturbruksgymnasierna är ordningen enligt följande; Ärendet bereds och tas därefter upp i Regionstyrelsen. Regionstyrelsen beslutar att föreslå till Regionfullmäktige som därefter har till uppgift att fastställa beslutet i ärendet. Mötesdagar till RS och RF hittar du Region Hallands hemsida under fliken Om Region Halland /Politik och beslut.
5(6) Om samlokalisering vilken skola? Om det blir så att vi ska samlokalisera och bedriva utbildning från en plats ska ett arbete inledas med att titta på vilken skola som bedöms ha bäst förutsättningar för långsiktig drift. När börjar den planeringen? Parallellt med att de politiska diskussionerna nu pågår behöver tjänstemän på Region Halland börja arbeta med detta relativt omgående. Varför tar det så lång tid att få besked? Beslut om vilka skolor som ska utföra vad, ger en påverkan över många år framåt. Besluten behöver backas upp av politiska viljeyttringar och samförstånd från de kommuner som betalar för utbildningen. Detta är långsiktiga beslut som noga behöver övervägas av de beslutande politikerna. Om nu ålderskullarna är låga de närmaste åren hur planeras då för en verksamhet med fler elever i framtiden? Ålderskullarna vänder sakta uppåt om några år men kommer inte inom överskådlig framtid (10-15 år) att vara i nivå med hur det såg ut för till exempel sex/sju år sedan då det var en hög topp. Regionalt utvecklingscentrum Tankar om ett regionalt utvecklingscentrum, vad är det och varför? Halmstad kommun har visat intresse och gjort en analys om att lägga delar av Kattegattgymnasiets program för fordon och transport, bygg och anläggning i Plönninge med en vilja att skapa ett regionalt utbildningscentrum. Analysen visar att utifrån ett Hallandsperspektiv kan finnas ett behov av att samla smala och nischade utbildningar såsom fordon och transport, bygg och anläggning i ett regionalt utbildningscentrum för att tillgodose marknadens efterfrågan på grundutbildad arbetskraft. Dessa gymnasieutbildningar finns idag hos kommunerna men är kostnadskrävande och kan med fördel samordnas. Halmstad kommuns analys visar att det finns behov av att anta ett större perspektiv och sörja för att utbildningar där marknaden finns också i framtiden finns kvar i Halland. Plönninge kan i det sammanhanget vara ett bra alternativ för ett regionalt utbildningscentrum. I samband med att årets preliminära antagningssiffror blev offentliga kan man konstatera att ansökningsläget till Plönninge är alltför lågt. Halmstad kommun har nu
6(6) meddelat att man som enskild kommun inte är beredda att ta på sig ett huvudmannaskap för Plönninge, då man anser att detta skulle innebära en alltför stor ekonomisk risk. Halmstad kommun bedömer att det behövs en större andel elever från naturbruksgymnasiet för att kunna driva verksamheten. Vad händer nu i denna fråga? Om det inte blir ett politiskt ställningstagande för ett regionalt utbildningscentrum - vilket skulle innebära fler elever vid Plönninge, så är förutsättningarna små för att behålla två utbildningsplatser för naturbruksverksamheten med nuvarande antagningssiffror. Vad innebär det för eleverna? Vilket ansvar har Region Halland för de elever som nu går på Plönninge eller Munkagård? Region Halland har ett ansvar att säkerställa att elever kan gå färdigt den utbildning som är påbörjad och avsluta sina studier. Det vi i dagsläget inte vet är om eleven kan fullfölja sin utbildning på den skola man går på just nu. Om en sammanslagning av skolorna kommer att ske är detta en långsiktig process, som kommer att ta tid både att förbereda och genomföra. Det är också så att en del av utbildningarna är svårare, eller inte möjliga, att flytta då skolornas infrastruktur ser olika ut. Detta måste man också ta hänsyn till. Jag har ett barn som ansökt om att få gå på Plönninge/Munkagård till nästa läsår kommer hen att behöva söka om nu? Vi kommer att i tid informera de elever som sökt till Plönninge/Munkagård om vad som händer med skolorna i framtiden så att de har möjlighet att söka andra utbildningar innan omvalsperioden har avslutats. Vad vi ser idag kommer huvuddelen av programen/inriktningarna att starta som planerat. Vad händer nu? Information och dialog är viktig under arbetets gång och skolan tar ansvar för att det sker kontinuerlig med elever och föräldrar/vårdnadshavare. Det kan vara genom samtal, möten eller via skriftlig information.