NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN KBY105, Avverkning och Virkesberedning, 7,5 högskolepoäng Building crafts, Timber preparation, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programrådet för kulturvård 2012-06-15 att gälla från och med 2012-08-01. Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för Kulturvård 2. Inplacering Kursen ingår i första terminens studier i programmet Bygghantverk 180hp som leder till Kandidatexamen. Huvudområde Kulturvård Fördjupning G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till programmet Bygghantverk 180hp och aktivt deltagit i Introduktionskurs 7,5hp. 4. Innehåll Kursen innehåller grundläggande motorsågshantering och motorsågsprov A. Dessutom innehåller kursen moment i materialkunskap, traditionella beredningstekniker för timmer med traditionella verktyg, samt ger en inblick i modern virkesberedning. Kursens moment är: avverkning och aptering med motorsåg ved och virkeslära spräckning av timmer till halvklovor och brädor bilningstekniker tillverkning av golvbrädor panelhyvling processritning av falsad och handhyvlad panelbräda mindre byggnadsundersökning och dokumentation av verktygsspår
kransågning genomgång av och sågning med bandsågverk sågteknikhistoria med studiebesök på småskaligt ramsågverk och storskaligt modernt bandsågverk 2/ 4 5. Mål Kursen ska ge grundläggande kunskaper om maskinell avverkning och traditionella virkesberedningsmetoder. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse beskriva trädets egenskaper på rot vid olika förutsättningar redogöra för grundläggande sågteknikhistoria Färdighet och förmåga grundläggande motorsågshantering och arbeta säkert med motorsåg tillverka falsade och handhyvlade panelbrädor med profil och genom processritning illustrera tillverkningsprocessen tillverka golvbrädor med hjälp av handverktyg tillverka fyrskuret timmer genom olika bilningstekniker Värderingsförmåga och förhållningssätt urskilja och värdera materialens egenskaper och användningsområden förklara och värdera säker hantering av handverktyg och maskiner som används i kursen 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Kursen förutsätter deltagande vid samtliga övningar och gemensamma genomgångar. Kursen examineras genom körkortsprov för motorsåg A samt Praktiska prov i följande moment: - tillverkning av falsade och handhyvlade panelbrädor med profil - tillverkning av golvbrädor med hjälp av handverktyg. Seminarium kring instuderingsfrågor som berört: grundläggande sågteknikhistoria, trädets egenskaper vid olika förutsättningar samt hur man urskiljer och värderar olika virkeskvalitéer. Inlämningsuppgift: - en processritning som illustrerar tillverkningsprocessen av en falsad och handhyvlad panelbräda.
3/ 4 Omtentamen: 1. senast tre veckor efter momentets avslutande 2. i samband med terminsslut 3. i anslutning till nästa terminsstart Vissa moment av kursen kan omtenteras först nästa gång kursen ges. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För betyget Godkänd krävs att studenten genomfört de praktiska proven med godkänd precision, noggrannhet och ett metodiskt arbetssätt. I processritningen ska samtliga arbetsmoment finnas redovisade och vid seminariet ska studenten med hjälp av olika uppgifter i litteraturen kunna resonera sig fram till ett rimligt svar på tilldelade frågor. För betyget Väl godkänd krävs, utöver ovanstående, att studenten i processritningen också redogör för de överväganden och val som görs inför de olika arbetsmomenten. 9. Kursvärdering Kursen värderas skriftligt via GUL och arkiveras på Institutionen för kulturvård. Resultatet återkopplas till studenterna i samband med examinationsgenomgång, samt tillhandahålles vid nästa kurstillfälle 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. De studerande bekostar själva personliga verktyg, arbetskläder personlig skyddsutrustning samt kurslitteratur. Studiebesök bekostas av skolan. Personliga verktyg: Se utrustningslistan. Personlig skyddsutr: Se utrustningslista. Skyddsutrustning för motorsågning tillhandahålls av skolan. Arbetsmiljö Göteborgs universitets miljöarbete tar avstamp i högskolelagens första kapitel där det bl.a. står att Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Göteborgs universitet är certifierat och organiserar sitt miljöarbete enligt ISO14001 och EMAS. I miljöpolicyn beskrivs att studenter och personal skall göras medvetna om miljö- och utvecklingsfrågor för att
genom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. Riskmoment och arbetsmiljöverkets tillämpliga föreskrifter anges i särskilt kursdokument. 4/ 4
Litteratur F Dahlgren/Wistrand, Nordiska träd och träslag. Spade, Bengt. Sågteknik.(komp). Berg, Arne. Norske tömmerhus fra mellomaldern. Landbruksforlaget 1998. Band VI. S 216-247 (Godal, Jon Bojer. Om materialkvalitet i en del mellomaldershus.(komp). Byggforskning. Nr 2/87. S 15-16 (Tamminen, Zachris. Lägre virkeskvalitet med modernt skogsbruk. (komp). Carlsson, Robert. Hellre välja än tälja, s 77-110. Ur opublicerad bok med titeln Behuggning av timmer.(komp). Dalaskogen. Dalarnas Hembygdsbok 1977. Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund, Dalarnas museum. S 49-80 (s 61-67 läses översiktligt) (Rosander, Göran. Allmogens utnyttjande av skogen i äldre tid)..(komp). Skog och forskning. Kunskaper och ideèr för skogsbruket. Fragment av skogsskötsel Nr 2/97. Sveriges Skogsvårdsförbund. S 27-33 (Björse, Gisela. Så formades den sydsvenska skogen)..(komp). Skog och forskning. Kunskaper och ideér för skogsbruket. Topplistan: Detio viktigaste forskningsprojekteninför 2000-talet. Nr 1/00. Sveriges Skogsvårdsförbund. S 42-49 (Agestam, Eric m fl. Skogsskötsel för kvalitet).(komp). Träinformation. En tidning om trä. Tema: Materialet trä. Nr 3/96. Träinformation AB. S 12-18 (Hansson, Tore. Egenskaper hos furu och gran). S 24-27 (Thörnquist, Thomas. Virkeskvaliteten avgörs av våra skogars skötsel)..(komp). Östlund, Lars. Red. Människan och skogen. Från naturskog till kulturskog. Skrifter om skogs och lantbrukshistoria 11. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Nordiska museet och SLU 1997. S 46-70 (Eliasson, Per. Från agrart utmarksbruk till industriellt skogsbruk en långdragen historia)..(komp). Helin, B, Jeppson, T. Grundläggande materialkunskap.(komp). Referenslitteratur Almevik, Gunnar, Rehnström, Mats.(2004). Handhyvlad panel i Hjo. Godal, Jon Bojer. (1996). Tre til laft og reis: Gamle hus fortel om materialbruk. Gudmundsson, Göran.(2002). Väggar. I Utvändig renovering (s. 57-81). (Byggnadsvård i praktiken, 3) Hidemark, Ove (1995). Kap. Ytterväggen i Så renoveras torp och gårdar (s.122-155). 6. uppl. Kjellin, Elis, Hökerberg, O. (Red.).(1928). Byggnadskonsten, dess teori, juridik och praktik. Näslund, Oskar J.(1937). Sågar: Bidrag till kännedom om sågarnas uppkomst och utveckling. Rothstein, Emil E. von.(2003). Allmänna byggnadsläran. Faksimil av 3. uppl. 1890. Sandklef, Albert.(1953). Hallandsgårdar: bebyggelse på gårdar och torp före 1900..Kransågning (s. 32-39). Sortering av sågat virke av furu och gran. (1976). 4 uppl. Stål, Carl. (1854). Utkast till allmän byggnadslära. Thelaus, Victor Magnus(1874-1876). Skogsteknologi I-II.