Beslut Sigtuna kommun sigtuna.kommun@sigtuna.se Beslut för förskola i Sigtuna kommun, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
Beslut 2(9) Tillsyn av förskolan i Sigtuna kommun genomför tillsyn i Sigtuna kommun under hösten 2013. Sigtuna kommun besöktes av mellan den 19 och 21 november 2013. Fakta om förskolan i Sigtuna kommun Det samlade ansvaret för förskolan i Sigtuna kommun ligger på barn- och utbildnmgsnämnden. I Sigtuna kommun finns 30 kommunala förskoleenheter som leds och samordnas av 13 förskolechefer. Förskolorna är belägna i Märsta, i Sigtuna stad och på landsbygden. I kommunen finns det också 18 fristående förskolor. Detta beslut omfattar dock inte de fristående förskolorna eftersom kommunen har tillsynsansvar över dessa. Vid tillsynstillfället finns 2 123 barn i kommunal förskola. I de fristående förskolorna finns 500 barn. Barn- och elevhälsoteamet i Sigtuna kommun är en central enhet för barn och elever i behov av särskilt stöd. Barn- och elevhälsoteamet är kommunövergripande och har som uppdrag att bistå förskolor och skolor med handledning och stöd. Förskolorna har även tillgång till specialpedagogisk kompetens. Skolverkets statistik för år 2012 visar att andelen personal med pedagogisk högskoleexamen är 40 procent i Sigtuna kommun. I riket är motsvarande siffra 53 procent. Antal inskrivna barn per årsarbetare är enligt Skolverkets statistik 5 viiket är det samma som genomsnittet för riket. Kommunen saknar en övergripande redogörelse av förskoleverksamhetens måluppfyllelse relaterad till de nationella målen. Helhetsbedömning Tillsynen av förskolorna i Sigtuna kommun visar att verksamheten till stora delar erbjuder en trygg omsorg. Vissa förskolor arbetar systematiskt och strukturerat utifrån läroplanens krav men det finns även förskolor som gör detta i mindre omfattning. Barnens intressen utgör dock utgångspunkt för den dagliga verksamheten.
Bssllit 3(9) Tillsynen visar att Sigtuna kommun påbörjat ett arbete för att systematiskt kvalitetsutveckla förskolomas verksamhet med utgångspunkt i läroplanens mål. Sigtuna kommun har dock inte fullt ut utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete avseende förskolorna. Det sker en viss utvärdering av verksamheten på kommunnivå men kommunen gör inga övergripande sammanställningar och analyser av förskoleverksamhetens innehåll och kvalitet i förhållande till läroplanen. Detta får som konsekvens att det inte heller sätts in adekvata åtgärder för att utveckla verksamlieten. Kommunen genomför inte några konsekvensutredningar om barngruppernas storlek och sammansättning. Det överordnade kravet från förvaltnmgsledning och politiker är att alla bam ska beredas plats i verksamheten. Detta har bland annat fått till följd att fömtsättningama för att kumia bedriva en verksamhet med god kvalitet varierar stort mellan förskolor i olika delar av kommunen på grund av barngruppernas storlek och sammansättning. Det är stor in- och utflyttning i några delar av Sigtuna kommun. Det medför att barngruppernas storlek och sammansättning växlar med täta intervall, vilket försvårar förskolomas arbete med det pedagogiska uppdraget. Sigtuna kommun har ett relativt stort antal barn med annat modersmål i förskolans verksamhet. Vissa förskolor brister i att aktivt ge bam med annat modersmål än svenska möjligheter att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. s ingripande Föreläggande förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Sigtuna kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 18 mars 2014 redovisas för. Utveckling och lärande Bedömning Sigtuna kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Utveckling och lärande. Se till att alla barn i kommunens förskolor som har ett annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla sitt modersmål.
B sfyt 4(9) Motivering Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. har tagit del av dokument från Sigtuna kommuns Utvecklingsprogram för förskolan, daterat den 16 september 2013.1 detta dokument uppger ansvariga politiker att "Ett utvidgat samarbete med modersmålsenheten ska stärkas". Av intervjuer med huvudman framgår dock att kommunen inte erbjuder barn med annat modersmål ett samordnat stöd för att få möjlighet att utveckla modersmålet och sin kulturella identitet. Det framkommer vid intervjuer med vårdnadshavare och personal att det varierar mellan förskolorna i vilken mån barnen har möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål. Det kan exempelvis bero på om det finns någon bland personalen som kan barnets modersmål eller inte. Personalen ger exempel på hur de arbetar språkutvecklande men beskriver samtidigt att det saknas strategier för att utveckla modersmålet för de barn som har annat modersmål än svenska. Sammanfattningsvis visar utredningen att förskolan brister i arbetet med att ge barn som har ett annat modersmål än svenska möjligheter att utveckla sitt modersmål. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Sigtuna kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 8 kap. 10 skollagen, Lpfö 98, 2.2 Utveckling och lärande Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Sigtuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsornrådet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbudningen. Se till att huvudmannen ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Se till att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inriktas mot de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter. Se till att huvudmämiens systematiska kvalitetsarbete dokumenteras.
BöSlot 5(9) Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter. Huvudmannanivå Av dokumentstudier och intervjuer med ansvariga tjänstemän framkommer att Sigtuna kommun under år 2013 har påbörjat ett arbete för redovisning av mål och resultat för förskoleverksamheterna i ett digitalt verktyg. Enligt kommunens ansvariga tjänstemän följer man upp förskolornas ekonomiska utfall, arbete mot kränkande behandling och kompetensutveckling. Av kommunens Verksamhetsberättelse Bokslut för 2012 framgår att kommunen följer upp vissa mätetal. Dessa är bland annat andelen barn som erbjuds plats i förskola inom fyra månader och andel föräldrar till barn i förskolan som anser att deras barn stimuleras till utveckling och lärande och att deras barn är trygga. Vad som inte framgår av dokumentet är förskolornas egna beskrivningar av verksamheterna, över måluppfyllelse eller konstaterade utvecklingsområden. Ansvariga tjänstemän på kommunen uppger dock i intervju att de också efterfrågar hur förskolorna arbetat med sina lokala mål och utfallet av detta arbete. har även tagit del av kommunens utvecklingsprogram för förskolan som beslutades den 16 september 2013. Utvecklingsprogrammet är utarbetat på politisk nivå och speglar den politiska inriktningen vad gäller utvecklingsmål för förskolorna i kommunen. Programmet innefattar bland annat fyra övergripande utvecklingsområden. Varken i dokumentation eller vid intervjuer med ansvariga tjänstemän, förskolechefer eller förskolepersonal framkommer att de utvalda utvecklingsområdena tagits fram utifrån systematisk uppföljning och analys av kommunens måluppfyllelse i förhållande till uppdraget som det är formulerat i skollagen och läroplanen för förskolan. Av intervju med förskolecheferna frarnkommer att kommunens utvecklingsprogram inte är förankrat i förskolan. Förskolecheferna uttrycker också att utvecklii-igsprogrammet ska fortsätt att gälla nästa år, oavsett vilka behov som konstateras i verksamheterna. Några av förskolecheferna uppger att de saknar återkoppling och uppföljning av förskolornas egna systematiska kvalitetsarbete som redovisas för huvudmannen. bedömer att Sigtuna till viss del följer upp och planerar utvecklingen av förskolornas verksamhet. Av utredningen framgår dock att de politiskt tagna utvecklingsmålen för förskolan inte baseras på en utvärdering av den egna verksamheten. bedömer vidare att Sigtuna kommun endast följer upp begränsade delar av verksamheten, exempelvis
B@sMr 6(9) framgår det inte att kommunen följer upp och analyserar förskoleverksamhetens imiehåll och kvalitet i förhållande till läroplanen. Mot denna bakgrund bedömer att det saknas underlag för att utveckla verksamheten. Sammanfathiiiigsvis visar utredningen att det finns brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete vad gäller planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Utreclningen visar också att Sigtuna kommmi inte dokumenterar kvalitetsarbetet och sätter upp mål som mriktas mot de mål och riktlinjer som finns för utbildningen i förskolan enligt skollagen och andra föreskrifter. Verksamheterna uppfyller därmed inte författningarnas krav och Sigtuna kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 4 kap. 3-7 skollagen, Lpfö 98, avsnitt 2.7 Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Sigtuna kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Gruppsammansättningens lämplighet. Se till att huvudmannen och förskolecheferna anpassar barngruppernas sammansättning så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Se till att huvudmannen och förskolecheferna följer upp och utvärderar barngruppernas sammansättning och storlek. Motivering Huvudmannen ska enligt skollagen se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. I Skolverkets allmänna råd Kvalitet i förskolan (SKOLSF 2005:10) anges att kommunen bör genomföra konsekvensutredning innan beslut fattas som påverkar förskolornas personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Utredningarna bör behandla både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser. Av intervjuer med ansvariga tjänstemän och politiker i Sigtuna kommun framkommer att det inte genomförs någon konsekvensutredning innan beslut fattas som påverkar förskolornas personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. I intervjuer med förskolepersonal och förskolechefer framkommer att placering av ett barn i förskolan styrs av möjliga, lediga platser vid kommunens förskolor men även av föräldrarnas önskemål och barns rätt till plats i förskolan inom fyra månader. Det kan innebära att förskoleplats inte erbjuds
Beslut 7(9) nära barnets bostad. Några föräldrar väljer senare att flytta sitt barn till en förskola närmare hemmet. Denna intagningsrutin innebär, enligt förskolepersonalen, att många nya barn ska inskolas löpande under terminerna. Vårdnadshavarna anger vid intervjuer att de upplever en stor press hos personalen eftersom det pågår inskolning av nya barn samtidigt som ordinarie pedagogiska verksamhet ska bedrivas tillsammans med övriga barn. Av intervjuer med huvudman framkommer även att andelen barn i förhållande till storleken på lokalerna inte beaktats. Vissa av lokalerna är byggda för färre barn än vad som finns i lokalerna nu, "man får trolla med hallar och korridorer" uppger en av representanterna för huvudmannen. Förskolecheferna instämmer i bilden och uttrycker det som att "får de inte plats får man ta fram skohorn". Av intervjuer med förskolepersonal framkommer att de stora och ökande barngrupperna gör det svårt att tillgodose alla barns behov. Förskolechefer och förskolepersonalen uppger vidare att de ser att många barn har längre vistelsetid på förskolan än tidigare. Framför allt har vistelsetiden ökat på grund av möjligheten för föräldralediga och arbetslösa att utöka vistelsetiden för sina barn från 15 till 30 timmar i veckan, uppger förskolechefer och personal. De uppger vidare att detta dock inte lett till någon förändring vare sig av gruppernas storlek eller av andelen personal per grupp. Förskolecheferna uppger vidare att den längre vistelsetiden för barnen även påverkar personalens möjligheter till planering av verksamheten, vilket i sin tur leder till svårigheter att genomföra det pedagogiska uppdraget. Både huvudman och förskolechefer uttrycker att barngrupperna "fylls på" utan någon konsekvensanalys eller annat ställningstagande till gruppernas sammansättning och lämplighet. Enligt s bedömning har varken huvudman eller förskolechefer gjort någon bedömning av vilken effekt gruppernas storlek och sammansättningar har för barnens utveckling eller möjlighet att erbjuda barnen en god miljö.
Bsslot 8(9) Sammanfattningsvis visar s utredning att huvudmannen inte säkerställer att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Sigtuna kommun uppfyller därmed inte författningarnas krav och föreläggs därmed att åtgärda bristerna. Författning 8 kap. 8 skollagen På s vägnar Maria Caryll Enhetschef Kerstin Haster Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Bilaga 2 9(9) Alimänt om tillsynen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevemas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedörnningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger s granskniiig inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granslavingstillf ället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas s bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömnmgspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbudning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjhghet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristema. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristema. För att följa upp huvudmämiens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se mider fliken Inspektion.