Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal
FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor 1993
Psykiskt våld Våld i nära relationer Ex verbala kränkningar, isolering, ekonomiskt beroende, förstöra ägodelar, hot, skambeläggande, gester, metodisk nedtryckning Fysiskt våld Ex kasta saker, knuffa, hålla fast eller släpa, nypa, dra i håret, slå, skaka, ta strypgrepp, sparka, hota med vapen Sexuellt våld Ex tvingas utföra eller genomlida sexuella aktiviteter som man inte vill ha del i
Ett traumatiskt band Kärlek Rädsla Hat Medlidande Skuld Hopp Traumatisk bindning: Ojämlikt maktförhållande Upprepade kränkningar och övergrepp Vilja att förstå Beroende Internalisering Dutton & Painter Traumatic bonding Victimology (1981 )/Holmberg & Enander Varför går hon (2004)
Uppbrottsprocessen Tre aktiva processer Att bryta upp Det fysiska uppbrottet och den vändpunkt som föregår Att bli fri Frigörelsen från det starka emotionella bandet, fyra faser Att förstå Hur uppfattar kvinnan det hon har utsatts för, kognitiv process Holmberg & Enander Varför går hon 2004
Olika grupper av kvinnor Kontexten olika Drabbar olika Konsekvenserna olika Olika behov av stöd och hjälp
Att möta våldsutsatta kvinnor - Handbok för bemötande och samtal Strukturer och ramar I mötet med kvinnan Motiverande samtal Vanliga teman i samtalen www.roks.se
Att fråga Jag tycker att folk borde fråga mer. Bara för att man inte tar upp det själv betyder det inte att man inte vill prata om det. Det kanske inte räcker att man frågar en gång. Man kanske måste fråga fem gånger, men egentligen vill man inget hellre än att prata om det. Man vill ju inte vara jobbig och så, men frågar någon många gånger så vet man ju att de verkligen menar det. Och säg inte: Du får säga till om du vill prata om det. För man säger inte till. Jag har aldrig gjort det, även om jag har velat. Carro i Utsatt för våldtäkt (Grände 2007)
Ett gott förarbete Skaffa kunskap kring våldet Fundera kring värderingar, gärna tillsammans i personalgruppen Ha utarbetade rutiner på arbetsplatsen Skaffa goda kanaler för samverkan Skaffa personkunskap och bra hänvisningslistor
Kris En livssituation där ens erfarenheter och ens sätt att vara inte längre fungerar.
Vid första mötet Se till att hon får ett varmt och vänligt mottagande. Om möjligt visa runt i lokalerna. Berätta om verksamheten och hur man arbetar. Berätta om dig själv och din roll. Var tydlig med vilka ramar som gäller eller annat, ge gärna skriftlig information. Berättar att/om du arbetar med fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Bekräfta att hon har kommit rätt!
Låt kvinnan själv få berätta sin historia Låt kvinnan berätta utan att avbryta Ställ frågor först efter att hon har pratat klart Visa att du tror på det hon har att berätta Bekräfta att du känner igen hennes historia Kom inte med egna känsloyttringar kring det hon berättar Visa att det är okej att prata om vad som helst, du orkar lyssna Om du är osäker på om du har uppfattat något rättfråga!
Att lyssna När man berättar vill man inte förklara sig eller bli ifrågasatt. Man vill inte heller ta emot fördomar eller värderingar. Jag vill inte behöva ta emot och bära den andres känslor om det som faktiskt hände mig. Jag vill bli accepterad och respekterad och lyssnad på. Emelie i Utsatt för våldtäkt? (Grände 2007)
Låt kvinnan själv få formulera vad hon vill ha hjälp med Kvinnan har ofta fått sitt handlingsutrymme och sitt självbestämmande krympt. Därför är det viktigt att hon själv får sätta ord på vad som är problemet formulera vad hon vill ha hjälp med göra egna val kring hur hon vill gå vidare
Möt kvinnan där hon befinner sig Hon måste få prata om att hon saknar honom Hon måste få prata om det som är/var bra med relationen Hon måste få må dåligt över det våld hon har utsatts för så länge som hon behöver för att kunna gå vidare Om hon inte vill göra en polisanmälan - uppmuntra men pressa inte
Trauma En händelse utöver ens egna erfarenhets-/referensramar som är starkt känslomässigt överväldigande
Ge kvinnan kunskap om våldet Berätta om psykiskt, fysiskt och sexuellt våld Berätta om våldets normaliseringsprocess Berätta om vanliga konsekvenser och reaktioner på att utsättas för våld - hon är inte konstig! Berätta att hon inte är ensam, om hur vanligt det är, om att det kan drabba vem som helst. Bekräfta att hennes sätt att reagera och agera inte är ett dugg inadekvata utan helt normala reaktioner på våldet.
Visa förståelse för svårigheterna att berätta Det finns många anledningar till att det är svårt: Våldet är ofta upprepat och sker över tid. Känslor av skam och/eller skuld kan göra våldet svårt att minnas och/eller tala om. Minnesförlust är vanligt vid trauma. Rent neurofysiologiska konsekvenser av trauma är att det påverkar delar i hjärnan som både styr vår talförmåga och vårt sinne för tid och rum. Attityder i samhället påverkar.
I mötet med kvinnan Skapa trygghet och lugn, var tydlig Låt kvinnan själv få formulera Hjälp kvinnan med riskbedömning och skydd Undvik ifrågasättande Var tydlig med att du tar henne och våldet på allvar Undvik för mycket lösningar och goda råd Möt kvinnan där hon befinner sig Se barnen och deras behov Ge kunskap om möjligheter och rättigheter Tänk på att kvinnor underdriver Hjälp henne att hålla fokus på sig själv Visa förståelse för svårigheterna att berätta Visa på allt hon har gjort Bekräfta hennes styrka och mod Ge kvinnan kunskap om våldet Var öppen för att det kan se olika ut Hjälp kvinnan att sätta in våldet i ett sammanhang Normala reaktioner på onormala upplevelser Våga fråga om det sexuella våldet Fixare i början - men inte för länge Arbeta med kvinnans nätverk Tänk på att kvinnor kan behöva lämna flera gånger Jag lyssnar, jag tror på dig, det var inte ditt fel
Motiverande samtal Visa empati Följ med i motståndet Undvik argumentation Framhåll diskrepans Stöd tilltro till den egna förmågan William R. Miller Stephen Rollnick
Visa empati Kvinnan: Jag funderar ibland på att lämna men jag vill ju samtidigt att mina barn ska få växa upp med både en mamma och en pappa. Stödpersonen: Ja, jag förstår att det är ett svårt beslut, det påverkar både dig och barnen. Vad är det som gör att du funderar på att lämna?
Öppna frågor Vad är det som gör att du kommer hit? Hur kände du då? Hur påverkar det dig? Hur ser du på er relation? Hur tänker du kring det? Vad behöver du?
Följ med i motståndet Kvinnan: Det är ju inte som att jag är förtryckt, jag brukar ofta säga emot om han är elak. Stödpersonen: Vad starkt att du klarar att säga emot! I vilka situationer brukar du göra det?
Undvik argumentation Kvinnan: Om jag inte hade haft barn med honom hade jag lämnat honom, men jag vill inte att mina barn ska växa upp utan sin pappa. Jag tror inte att barnen mår så dåligt. Stödpersonen: Men Sara, barnen vet nästan alltid om när mamma blir slagen och det mår de dåligt av. Det bästa du kan göra för barnen är att lämna honom.
Kvinnan: Om jag inte hade haft barn med honom hade jag lämnat honom, men jag vill inte att mina barn ska växa upp utan sin pappa. Jag tror inte att barnen mår så dåligt. Stödpersonen: Jag förstår att du verkligen vill göra det som är bäst för dina barn. Hur tror du att det skulle bli för barnen om du lämnade honom?
Kvinnan: Nu känns det som att jag bara pratar illa om honom. Men han har ju faktiskt en massa bra sidor också, när man känner honom så vet man att han egentligen är en fin människa. Stödpersonen: Men han slår dig ju, då kan han ju inte vara särskilt fin? Om han brydde sig om dig skulle han väl inte slå?
Kvinnan: Nu känns det som att jag bara pratar illa om honom. Men han har ju faktiskt en massa bra sidor också, när man känner honom så vet man att han egentligen är en fin människa. Stödpersonen: Det är klart att det finns det som är bra i er relation också. Ska vi ta och undersöka er relation tillsammans, både det som har varit bra och det som har varit dåligt?
Framhåll diskrepans
Jag kommer aldrig träffa någon normal kille Jag kommer att leva ensam Ingen kan leva med mig Jag kommer aldrig över det här Mats kommer aldrig försvinna Jag hatar honom När han ringer trycker han ner mig Om han ringer kommer jag att bryta ihop Jag är förstörd, som ett utspottat tuggummi Karin Nygårds i Lyckliga slut Alakoski S. (red.) 2007 Jag kommer att träffa en normal kille Jag kommer inte att leva ensamom jag inte vill Någon kan nog leva med mig Jag kommer att komma över det Mats kommer att försvinna snart När han ringer kommer jag att klara det Jag kommer inte hata honom för alltid Jag är inget utspottat tugummi. Jag är en stressboll som blivit hoptryckt och som sakta, sakta kommer att återfå sin rätta form igen
Stöd tilltro till den egna förmågan
Om kvinnan går tillbaka berätta för kvinnan att det är vanligt att kvinnor behöver gå tillbaka och lämna flera gånger för att slutligen helt kunna lämna att hon alltid är välkommen tillbaka att din erfarenhet är att en man som en gång använt våld oftast använder våld igen, men att du hoppas att hennes man är ett undantag att hon bör ha ett säkerhetstänk när hon kommer hem (det kan handla om att ha en väska packad, att ha ordning på sina viktiga papper, att veta vart hon ska ta vägen/vem hon ska ringa om hon behöver hjälp) be henne att inte berätta om jouren för mannen, annars kan hon inte komma just dit om hon behöver skydd igen tipsa gärna kvinnan om att ge några personer ett kodord. Kodordet betyder att hon vill ha hjälp med att ringa polisen utan att mannen förstår detta. Om kvinnan har barn är det av yttersta vikt att man gör en bedömning av om barnen kommer att fara illa av att återvända till mannen.
Samtalsteman Relationen (början, när något började kännas fel, utvecklingen, hur våldet påverkade vardagen mm) Vad är våld/vad är kärlek Psykiskt, fysiskt och sexuellt våld Vad är värst/svårast Socialt nät, att berätta Polisanmälan Det psykiska våldet/ det sexuella våldet Skuld/ skam Självbild Mannen Barnen Kropp Sexualitet Tidigare utsatthet Självdestruktivitet Sorg/ilska/ensamhet Strategier Framtid
www.josefingrande.se Tack för idag!