Övergripande riktlinjer och information om arbetet med Kartläggning och Analys 2013-2014

KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS 2013-2014 Övergripande riktlinjer och information om arbetet med Kartläggning och Analys 2013-2014

Kokbok för kartläggning och analys 2013-2014 - Övergripande riktlinjer och information Version: Version III utgiven 2013-11-15 Diarienummer: Utgiven av: Ansvarig arbetsgrupp Ansvarig projektledare: Författare: Illustrationer: Upplaga: 537-399-13 Länsstyrelsen Kalmar län 537-725-13 Länsstyrelsen Norrbottens län 537-301-13 Länsstyrelsen Västernorrland 537-145-13 Länsstyrelsen Västmanlands län 537-1073-13 Länsstyrelsen Västra Götaland Vattenmyndigheterna i samverkan Kartläggning och analys Juha Salonsaari Malin Kronholm, Ragnar Lagergren, Juha Salonsaari, Jenny Caruso, Jenny Enberg, Agneta Christensen, Fredrik Gunnarsson, Emanuel Nandorf och Anders Rimne. Fredrik Gunnarsson och Carina Nanker Endast digital utgåva. 2

Innehåll 1 Inledning... 4 2 Bakgrund och syfte... 5 3 Terminologi i kokboken... 6 4 DPSIR drivkrafter, påverkan, status, miljöproblem och åtgärder... 9 5 Generella riktlinjer för kartläggning och analys 2013-2014... 10 5.1 Tidplan för arbetet... 10 5.2 Hantering av ändringar i statusklassificeringar innan, under och efter samrådsperioden 2014-2015... 11 5.4 Vilka parametrar måste klassas i VISS?... 12 5.5 Rimlighetsbedömning och expertbedömning... 13 5.6 Motiveringstexter... 13 5.7 Representativitet hos data och rimlighetsbedömning... 14 5.8 Tillförlitlighetsklassificering och klassificeringsmodul... 15 5.9 Hur pass gamla data kan användas?... 19 5.10 Beräkning av medelvärden... 20 5.11 Fria eller fälla... 21 6 Frågor och svar under 2013 om kartläggning och analys-processens olika delar... 23 6.1 Frågelådan handläggarens möjlighet att lämna frågor och få svar... 23 6.2 Presentation och kommunikation av Kokboken... 24 6.3 Uppdateringar av Kokboken... 24 7 Arbetsprocess... 25 7.1 Dataförsörjningen... 25 7.2 Klassificeringar utförda av datavärdar... 25 7.3 Arbetsprocess i väntan på klassade data från datavärdar... 26 8 Hur hanteras gränsvattenförekomster?... 28 9 Referensbibliotek i VISS... 28 9.1 Instruktion för inmatning av nya referenser... 31 9.2 Referera till egen klassificeringstabell... 31 10 Referenser... 31 3

1 Inledning Kokboken för Kartläggning och Analys 2013-2014 är en samling hjälpredor med syfte att förtydliga gällande handböcker inför arbetet med klassificering av status, påverkan, miljöproblem, risk samt framtagande av förslag till miljökvalitetsnormer under perioden 2013-2014. Kokboken består av dels övergripande riktlinjer och dels ett antal hjälpredor för olika delar av kartläggningsarbetet. Följande avsnitt ingår i kokboken: Avsnitt i kokboken 0 Övergripande riktlinjer och information om arbetet med Kartläggning och Analys 2013-2014 1a Hjälpreda för klassificering av ekologisk status 1b Hjälpreda för klassificering av kemisk ytvattenstatus och ekologisk status avseende särskilda förorenande ämnen 1c Hjälpreda för klassificering av kemisk grundvattenstatus och kvantitativ grundvattenstatus 2 Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem 3 Hjälpreda för bedömning av risk 4 Hjälpreda för framtagande av förslag till miljökvalitetsnormer 5 Hjälpreda för utpekande av KMV och fastställande av ekologisk potential De olika avsnitten kommer att publiceras vid olika tidpunkter. Kartläggningsarbetet utgår från gällande handböcker, riktlinjer och bedömningsgrunder. Detta innebär att resultat från WATERS och ev. revisioner av bedömningsgrunder som sker efter 2013 inte kommer att tas med i hjälpredornas första versioner. Vissa kapitel har dock utarbetats i samverkan med WATERS för att förbereda arbetet inför nästa förvaltningscykel. Bilagor benämns utifrån vilket avsnitt de hör till. Exempelvis är bilagor knutna till detta avsnitt benämnda Bilaga 0A, Bilaga 0B medan bilagor till Hjälpredan för kemisk status är benämnda Bilaga 1bA och så vidare. Kokboken är ett levande dokument som successivt kommer att förbättras och förtydligas under 2013, i samverkan med länsstyrelserna, HaV, Naturvårdsverket, SGU med flera. Den senaste versionen inklusive bilagor finns alltid på länsstyrelsernas interna SharePoint: Länk till Kokbok för KA 2013-2014 På den externa webben (www.vattenmyndigheterna.se) läggs de senaste versionerna ut efterhand. 4

2 Bakgrund och syfte Under den första vattenförvaltningscykeln genomförde länsstyrelserna och vattenmyndigheterna ett omfattande arbete med kartläggning och analys av samtliga vattenförekomster. Arbetet hade utgångspunkt i bland annat: Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Naturvårdsverkets kartläggnings- och klassificeringsföreskrifter (NFS 2006:1 respektive NFS 2008:1 inklusive ändringar i NFS 2010:12). Handbok för Kartläggning och analys av ytvatten (Handbok 2007:3) och Handbok för Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon (Handbok 2007:4). Kartläggnings- och klassificeringsföreskrifter från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) (SGU-FS 2013:1, SGU-FS 2013:2 samt SGU-FS 2006:1)) SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (februari 2013). PM Kortfattad manual för arbeten inom svensk vattenförvaltning grundvatten 2008-2012. Vattenmyndigheterna kompletterade dessa handböcker med att göra-listor under 2007 och 2008. Inför arbetet med nya statusbedömningar i denna vattenförvaltningscykel kvarstår behovet av kompletterande anvisningar där föreskrifter och handböcker inte räcker till. Därför har vattenmyndigheterna tagit fram Kokbok för Kartläggning och Analys 2013-2014. Kokboken ska vara ett vägledande dokument och är tänkt att användas som stöd i länsstyrelsernas arbete. Kokboken ersätter inte några föreskrifter eller handböcker. Kokboken ersätter däremot att göra-listorna som vattenmyndigheterna tog fram i första cykeln. Havs- och vattenmyndigheten har den 11 mars 2013 skickat ut en remiss gällande förslag till föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Dessa föreskrifter blir styrande för arbetet med Kartläggning och Analys under innevarande förvaltningscykel. Kokboken har så långt det är möjligt anpassats utifrån förslaget till föreskrifter eftersom den snäva tidsplanen gör att stora delar av kartläggningsarbetet måste utföras av länsstyrelserna innan föreskrifterna beslutats. Nedanstående processbeskrivning (figur 1) visar övergripande hur hjälpredorna i kokboken hänger ihop och vilken relation de har till det arbete som ska genomföras av länsstyrelserna under framförallt 2013. 5

Figur 1. Processbeskrivning som visar de övergripande aktiviteterna inom vattenförvaltningen mellan 2013-2015. Huvudfokus i bilden ligger på aktiviteterna som ska genomföras under 2013. 3 Terminologi i kokboken Ackumulerande matris Matris med hög affinitet för fettlösliga ämnen, t.ex. sediment och organismer. Fettlösliga ämnen binder starkt till organiskt kol eller fetter. Akut toxicitet Test med kort varaktighet i förhållande till organismens livscykel samt sådana effekter som uppstår efter 24 timmar. Bedömningsgrund Naturvetenskapliga kriterier för att klassificera den ekologiska strukturen och funktionen hos akvatiska ekosystem. En bedömningsgrund innehåller referensvärden och klassgränser för en kvalitetsfaktor Blandningszon En särskilt utpekad och avgränsad del av en vattenförekomst där miljökvalitetsnormen för kemisk ytvattenstatus inte behöver följas under en viss angiven tid, till följd av utsläpp av prioriterade ämnen. BLM Biotic Ligand Model. Modell för att beräkna biotillgängligheten av metaller i vatten. DOC Dissolved Organic Carbon (löst organiskt kol) 6

EBH Efterbehandling av förorenade områden. EQS Environmental quality standard. Europeiskt gränsvärde. AA-EQS Annual average EQS. Europeiskt gränsvärde för reglering av årsmedelvärden. MAC-EQS Maximum allowable concentration EQS. Europeiskt gränsvärde för reglering av maximalt uppmätta mätvärden. Expertbedömning En bedömning gjord utifrån bästa tillgängliga kunskap i de fall bedömningsgrunderna inte kan tillämpas. FP Förvaltningsplan HELCOM Helsinki Commission, arbetar för att skydda det marina livet i Östersjön IVL Svenska miljöinstitutet (tidigare Institutet för vatten- och luftvårdsforskning ) Klassificering Parametrar och kvalitetsfaktorer klassificeras för att sedan vägas samman till ekologisk status eller potential samt kemisk ytvattenstatus KÖ Kommunal övervakning logk ow Logaritmisk fördelningskoefficient av ett ämne mellan oktanol och vatten. Värdet används för att bedöma vattenlösligheten av ämnen. Matris Samlingsbegrepp för den materia, t.ex. sediment, biota, vatten, luft, som undersöks. MIFO Metodik för förorenade områden NFS Naturvårdsverkets författningssamling OSPAR Oslo Paris konventionen, femton regeringar arbetar tillsammans med Europeiska kommissionen för att skydda nordöstra Atlanten PNEC Predicted No Effect Concentration. Prioriterat ämne ett ämne som anges i bilaga X till Europaparlamentets direktiv 2000/60/EG samt det så kallade dotterdirektivet för prioriterade ämnen; Europaparlamentets direktiv 2008/105/EG. QS Quality Standard. Värden som anges i bakgrundsmaterialet vid framtagande av EQS (CIS guidance document 27). Referensbibliotek Referenser och källor vilka används för statusklassificeringar, eller källa för ex. åtgärdstyper eller miljöövervakning i VISS. Referensvärde Värde som motsvarar ett opåverkat tillstånd. Riktvärde Uppskattad effektnivå. Överskridande skulle kunna innebära risker i mottagande matris. 7

Riskbedömning Bedömning av om ytvattenförekomsten riskerar att inte uppfylla de kvalitetskrav som fastställs enligt 4 kap. förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. I bedömningen av risk ska även potentiell framtida utveckling vägas in. För grundvatten gäller att riskbedömningen ska göras i en inledande fas för att peka ut vilka vattenförekomster som behöver kartläggas och övervakas ytterligare innan statusklassning kan genomföras. RMÖ Regional miljöövervakning, finansieras av NV/HaV och utförs av länsstyrelserna SEM-AVS Simultaneously Extracted Metals Acid Volatile Sulphides. Modell för att beräkna biotillgängligheten av metaller i sediment. SFÄ Särskilda förorenande ämnen. Förutom de prioriterade ämnena som regleras på EU-nivå kan vattenmyndigheten fastställa bedömningsgrunder för ämnen som släpps ut i betydande mängd och som påverkar ekologisk status. Vattenmyndigheten ska då fastställa klassgränser för ämnet/ämnena och vattenförekomsten som grund för klassificeringen. En sådan klassgräns ska avse den halt vid vilken förekomsten av ett ämne leder till att den ekologiska statusen sänks från god till måttlig status. SGU Sveriges geologiska undersökning SLU Sveriges Lantbruksuniversitet SRK Samordnad recipientkontroll, bygger på egenkontroll av miljöfarlig verksamhet enligt 26 kap 19 miljöbalken: Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. TGD Technical Guidance document (nu ersatt av vägledning från ECHA) Tillförlitlighetsklassificering 4 olika klasser används i hjälpredan för att klassificera tillförlitlighet på den övervakningsdata som använts i bedömningen. TOC Total Organic Carbon (totalt organiskt kol) Triggervärde Effektvärde som räknats om från toxicitetstester gjorda i annan matris än den som värdet tagits fram för. VF - Vattenförekomst ÅP Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Ytvattenkategori en sjö, ett vattendrag, ett kustvattenområde eller ett vatten i övergångszon 8

4 DPSIR drivkrafter, påverkan, status, miljöproblem och åtgärder Under innevarande förvaltningscykel har vattenmyndigheterna en uttalad ambition att tydliggöra sambanden mellan drivkrafter, påverkan, status, miljöproblem och åtgärder vilket gör att det blir lättare att följa en röd tråd genom hela vattenförvaltningen. I både Handboken för Kartläggning och Analys av ytvatten och i CIS Guidance document no 3 Analysis of pressures and impacts påtalas behovet av att man ser på status, påverkan och miljöproblem som en del av helheten tillsammans med drivkrafter och åtgärder. De båda vägledningsdokumenten förordar att man använder sig av DPSIR-modellen som verktyg för att närma sig denna helhetssyn. Miljöproblem och påverkan (impact och pressure) är två centrala delar i den välkända DPSIR-kedjan som beskriver vilka drivkrafter (driving forces), påverkan (pressure), status (state) och miljöeffekter/miljöproblem (impacts) som bidrar till att vissa åtgärder (responses) måste genomföras. Se figur 2 för schematisk förklaring. I svensk förvaltning är begreppet miljöproblem synonymt med engelskans impacts dvs miljöeffekter. Analys av påverkanskällor och status är en parallell process som i det praktiska vattenförvaltningsarbetet i stora delar går in i varandra. Status fastställs antingen genom att använda bedömningsgrunder eller genom expertbedömningar som bygger på analys av påverkan då biologiska och kemiska data för bedömning enligt bedömningsgrunderna ofta saknas. För att fastställa vilken påverkan eller miljöproblem som den analyserade vattenförekomsten lider av krävs en analys och kvantifiering av påverkanskällorna i avrinningsområdet. Det är således viktigt att man ser till helheten för att underlaget ska bli transparent och följa en röd tråd från status till åtgärder. 9

Figur 2. Schematisk bild som beskriver förhållandet mellan drivkrafter, påverkan, status, miljöproblem och åtgärder. 5 Generella riktlinjer för kartläggning och analys 2013-2014 5.1 Tidplan för arbetet Senast den 22 december 2015 ska vattendelegationerna ta beslut om Förvaltningsplan, Åtgärdsprogram, Miljökvalitetsnormer och övervakningsprogram. Produkterna ska innan besluten samrådas under sex månader och revideras utifrån de synpunkter som kommer in. För att dessa tidsfrister, som följer av vattenförvaltningsförordningen, ska kunna hållas behöver remissversionerna av produkterna vara klara till hösten 2014, i god tid innan samrådet påbörjas den 1 november 2014. Tiderna för beslut av FP, ÅP och MKN samt den samrådsperiod som är kopplad till dessa produkter är det som i huvudsak styr tidplanen för när olika arbetsmoment i förvaltningscykeln behöver vara genomförda. Processen med att ta fram ett förslag till reviderat åtgärdsprogram och slutligen fastställa ett nytt åtgärdsprogram till 2015 består av flera olika moment som kräver underlag från arbetet med kartläggning och analys. 10

Länsstyrelserna har hittills under denna förvaltningscykel arbetat i varierande utsträckning med att ta fram underlagsdokument för Åtgärdsprogrammet. Underlaget för detta arbete har i första hand byggt på de klassificeringar och bedömningar som fastställdes 2009. Det är utifrån detta underlag som förslag på fysiska åtgärder tagits fram. De föreslagna åtgärderna kommer att användas i den styrmedelsanalys som vattenmyndigheterna har påbörjat under första kvartalet 2013. I styrmedelsanalysen ska man på en övergripande nivå identifiera de styrmedel som behövs för att få till stånd de föreslagna åtgärderna. Inför arbetet med att sy ihop förslaget till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer, som ska vara färdigt våren 2014, behöver underlagsdokumenten uppdateras med nya klassificeringar avseende status, påverkan, miljöproblem och åtgärdsbehov. På en övergripande nivå och för en del miljöproblem kommer sannolikt inte åtgärdsförslagen i den första versionen av underlagsdokumenten att förändras märkbart när nya klassificeringar läggs in. För miljöproblem som miljögifter och fysisk påverkan förväntas dock relativt stora förändringar ske pga ändrade föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten. Underlagsdokumenten ska vara färdiga den sista december 2013. För att åtgärdsbehov, åtgärdsanalyser, värdering av vatten, aggregering av föreslagna åtgärder till ett faktiskt åtgärdsprogram, bedömning av undantag och normer ska kunna genomföras under rimlig tid behöver analysen av risk, påverkan, miljöproblem och status vara färdiga under 2013. Ett uppdaterat underlag måste dessutom finnas på plats när vattenmyndigheterna i slutet av 2013 genomför dialog med de potentiella åtgärdsmyndigheter som har identifierats i styrmedelsanalysen. Det är den klassificering som är inlagd i VISS i slutet av 2013 som kommer att utgöra det huvudsakliga underlaget i de produkter som ska ut på remiss vilket gör att bedömningarna måste vara så fullständiga som möjligt redan då. Om nya data eller annan information som påverkar klassificeringarna tillkommer mellan 2013 och 2015 finns det möjlighet för länsstyrelserna att uppdatera klassificeringarna mellan remisstidens avslut och det slutliga beslutet. Mer information om detta finns under rubriken Hantering av ändringar i statusklassificeringar innan, under och efter samrådsperioden 2014-2015. 5.2 Hantering av ändringar i statusklassificeringar innan, under och efter samrådsperioden 2014-2015 Länsstyrelserna kommer att kunna revidera statusklassificeringar och andra bedömningar fortlöpande innan, under och efter samrådsperioden, innan beslut tas i december 2015. Under hela samrådsperioden ska de klassificeringar som ligger till grund för förslaget till FP, ÅP och MKN (+ fastställda klassificeringar från 2009) synas publikt (dvs. som arbetsmaterial ) i VISS för att utgöra en transparent grund för samråd. 11

Vattenmyndigheterna måste för vattendelegationen samt i MKN-beslutet 2015 tydligt kunna redovisa vilka vattenförekomster som har fått ändrad MKN sedan samrådsversionen och varför normen har ändrats. Mot bakgrund av detta är det viktigt att länsstyrelserna är tydliga med att kommunicera detta med vattenmyndigheterna. Vattenmyndigheterna ansvarar för att ta fram ett system för att samla in information från länsstyrelserna om detta. Detta hanteras utförligare i kommande hjälpreda om MKN. Den planerade samrådsperioden för FP, ÅP, MKN och MKB är 2014-11-01 2015-05-01. Beslut om FP, ÅP och MKN ska tas senast 22 december 2015. 5.4 Vilka parametrar måste klassas i VISS? Klassificeringar ska göras på samtliga ytvattenförekomster enligt SVAR version 2012:2, se bilaga 0D. De flesta parametrar i VISS måste ha ett värde. Om ingen klassificering är genomförd ska detta visas genom att parametern bedöms som ej klassat med vissa få undantag. Samtliga parametrar med undantag av enskilda SFÄ under "statusklassning" i VISS ska ha ett värde. Detta innebär att man måste göra ett aktivt val och ange "Ej klassat" om man inte bedömt parametern för att det ska underlätta utsökningen av statistik i VISS. Parametar som lämnas tomma är svårare att hantera och om en parameter är lämnad tom är det svårare för en utomstående betraktare att veta orsaken till varför den inte är klassad. Då man anger "Ej klassat" som bedömning kan man i motiveringstexten skriva varför man ej klassat. Oftast beror ju detta på att data saknas. Förslag till motiveringstext: "Parametern har ej kunnat klassas pga att data saknas". Följande parametrar måste klassificeras med ett värde och får således inte anges som ej klassade : Kvantitativ status Kemisk status grundvatten Ekologisk status eller ekologisk potential Kemisk status ytvatten Kemisk status ytvatten exkl. kvicksilver (hanteras separat) Risk att status/mkn inte uppnås MKN Typning (görs nationellt för kustvatten) 12

Tillkomst/härkomst Följande parametrar kan klassas som ej klassat : Underliggande kvalitetsfaktorer som exempelvis fisk, försurning och bottenfauna. Vad gäller påverkan och miljöproblem kommer beslut beträffande dessa parametrar att hanteras i kommande hjälpredor. 5.5 Rimlighetsbedömning och expertbedömning Rimlighetsbedömning och expertbedömning hanteras i 9, 13 och 14 HVMFS 2013:19. I första hand görs statusklassificering baserat på mätdata och med tillämpning av bedömningsgrunderna. Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter ska expertbedömningar göras om det inte är möjligt att tillämpa bedömningsgrunderna på grund av att sådana saknas, att underlagsdata saknas eller om resultatet av klassificeringen kan anses vara orimlig eller av för stor osäkerhet. För mer information hänvisas även till kap. 4.4 om expertbedömning i Handbok 2007:4. Oavsett vilken typ av expertbedömning som görs är det ett krav att tillvägagångssättet dokumenteras och motiveras. Detta kan göras med hjälp av motiveringstexterna i VISS och genom att länka referensdokument till klassificeringen. Referensdokument kan vara att föredra där ett mer utförligt resonemang behöver föras hur expertbedömningen har gått till eller om man visuellt vill visa t.ex. diagram över data. Det går inte att säga att klassificeringar baserade på expertbedömning har generellt lägre tillförlitlighet då bedömningen av tillförlitligheten i större utsträckning beror på vilka data som funnits tillgänglig vid bedömningen än om expertbedömning har tillämpats eller inte. Klassificeringarnas tillförlitlighet ska framgå i VISS, se mer om detta under kapitel. 5.8. Se även vidare om expertbedömningar i Hjälpredan för ekologisk status och Hjälpredan för kemisk status. 5.6 Motiveringstexter Informationen i VISS måste vara transparent så att det tydligt framgår hur klassificeringar har gjorts, vilket underlag som ligger till grund för bedömningarna och var underlagsdata finns tillgängligt. Detta är bland annat viktigt för att informationen ska kunna användas av kommuner och myndigheter i deras arbete med tillsyn, prövning och planering. Väl dokumenterade statusklassificeringar ska tillsammans med tillförlitlighetsklassificeringen (se mer under rubriken Tillförlitlighetsklassificering) ge en bra bild av hur tillförlitlig klassificeringen är och var eventuella brister finns. 13

Vattenmyndigheterna har tagit fram riktlinjer med förslag på hur motiveringstexterna för statusklassificeringar i VISS bör utformas och hur hänvisningar till underlagsdata bör göras (Se Meddelande 2011-05-27, Dnr 537-3101-11, i bilaga 0A). Huvudbudskapet är att det i motiveringstexten ska framgå vilken/vilka kvalitetsfaktorer som har varit utslagsgivande i klassificeringen samt, vid sämre än god status, vilket eller vilka miljöproblem som är orsaken. I samband med färdigställandet av kommande hjälpredor kommer riktlinjer för motiveringstexter avseende påverkan, miljöproblem och risk att tas fram. 5.7 Representativitet hos data och rimlighetsbedömning För att en provtagning ska ligga till grund för en statusklassificering är det nödvändigt att först bedöma hur väl provtagningen kan anses representera det som i slutändan ska bedömas, dvs. statusen i en vattenförekomst. Viktigt att beakta är att det är hela vattenförekomstens status som ska bedömas och att de parametrar som övervakas måste kunna påvisa vilka effekter som den antropogena påverkan har för vattenförekomstens status. Övervakningsstationens syfte behöver beaktas vid en bedömning av stationens representativitet gällande den vattenförekomst som stationen avser representera. Om en övervakningsstation ingår i en verksamhetsutövares recipientkontroll för att påvisa eventuell påverkan på en smal vik av en större sjö, är det inte säkert, och kanske inte ens troligt, att övervakningsstationen per automatik kan anses representera hela vattenförkomstens status. Detsamma kan anses gälla för ett elfiske som ligger nedströms ett kraftverk medan större delen av vattenförekomsten är belägen uppströms. Ytterligare ett exempel är en sedimentprovtagning som är utförd direkt utanför ett MIFO-objekt. Enligt handboken för kartläggning och analys (NV 2007:3) innebär direktivets homogenitetskrav att en vattenförekomst inte kan bestå av betydande delar med olika status. Denna formulering medger dock att mindre lokala statusavvikelser kan tillåtas i en vattenförekomst. I vissa fall kan det vara nödvändigt att bortse från delar av eller hela övervakningsprogram för stationer som inte bedöms kunna representera vattenförekomsten på ett adekvat sätt. Då det finns en naturlig variation för de flesta studerade parametrar i en vattenförekomst är det viktigt att provtagningen kan anses uppfylla krav på representation över geografin och tiden. Vad detta innebär är olika för olika parametrar bland annat beroende på hur snabbt de reagerar på antropogen påverkan. För att hantera variationen är det viktigt att i så stor utsträckning som möjligt följa de krav på indata som anges för respektive parameter i bedömningsgrunderna (NV 2007:4). Vid bedömning av en mätseries representativitet för statusklassificeringsändamål är det även nödvändigt att beakta påverkan från eventuella extrema händelser såsom hydrologiskt kraftigt avvikande perioder eller enstaka större punktutsläpp. Mer information om detta finns i kapitel 4.1.1 om rimlighetsbedömning i NV handbok 2007:4. Se även flödesschema för rimlighetsbedömning i figur 3. 14

Behåll bedömningen om ingen rimlig förklaring till avvikelsen kan motivera en strykning ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER OCH INFORMATION Är bedömningarna rimliga? Är resultaten för de enskilda åren rimliga? Ja Ja Har avvikelsen stor betydelse för den sammanvägda bedömningen? Ja Är det enstaka år som avviker markant? Avvikelser vanligt förekommande? Ja Ja Är det endast någon enstaka observation som avviker? Ja Härrör felet från en felklassificering eller ett analysfel? Ja Åtgärda felet Avviker även andra likvärdiga objekt i området? Undersök t ex. trendobjekt hos den nationella datavärden Finns det någon form av påverkan på objektet? Exempel kan vara något enstaka kraftigt punktutsläpp, muddring eller annan extrem händelse. Ja Utred vidare Ja Kan det aktuella tillfället betraktas som en hydrologiskt sett extrem händelse? Ja Bedöms avvikelsen vara representativ för objektet? Ja Dokumentera och stryk sedan observationen Finns det någon annan form av påverkan som kan påverka flera objekt i området? Ja Undersök omfattningen med hjälp av fler objekt i området Figur 3. Flödesschema som beskriver rimlighetsbedömning vid klassificering av status. Omgjord från NV handbok 2007:4, sid. 49. 5.8 Tillförlitlighetsklassificering och klassificeringsmodul En av de stora nyheterna i VISS inför denna förvaltningscykels klassificeringar är utvecklingen av en modul (se figur 4) som innehåller möjlighet att ange med vilken tillförlitlighet som klassificeringen har. För att inte förväxla nomenklaturen med den faktiska statusbedömningen (hög, god, måttlig, etc.) visas de olika klasserna av tillförlitlighet genom bokstäverna A-D, där A indikerar högst tillförlitlighet och D indikerar lägst tillförlitlighet. A motsvarar Mycket Bra, B motsvarar Bra, C motsvarar Medel och D motsvarar Låg tillförlitlighet. Hur klassificeringen av tillförlitlighet ska gå till finns beskrivet i respektive hjälpreda. Samtliga parametrar under rubriken Status i VISS ska klassificeras avseende tillförlitlighet och det är den utslagsgivande faktorns tillförlitlighet som bestämmer vilken slutlig tillförlitlighet bedömningen av övergripande status ska 15

ha. Se även bilaga 1aA, ekologisk status för mer information om tillförlitlighetsbedömningar. Bedömningen av tillförlitlighet är ett verktyg för att på ett transparent sätt kunna påvisa behoven av mer mätningar och bättre underlag för att kunna göra mer tillförlitliga klassificeringar. Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att de klassificeringar som ligger till grund för normsättningen och i förlängingen åtgärdsprogrammen är gällande oavsett tillförlitlighet. Om klassificeringar av låg tillförlitlighet ifrågasätts bör ett sådant ifrågasättande motiveras av mätningar som ger en högre tillförlitlighet. Förutom tillförlitlighet innehåller klassificeringsmodulen även information om vilken typ av klassificering eller expertbedömning man har använt sig av (extrapolering, mätdata, modellerat värde etc), vilket EK-värde klassificeringen bygger på, hur många mätningar som ligger till grund för klassificeringen och från vilka år data är. Det finns dessutom möjlighet att koppla övervakningsstation i VISS till klassificeringen för att tydliggöra från vilken station data härrör. Fälten Klassificering, Version, Tillförlitlighetsklassificering, Typ av bedömning är obligatoriska att fylla i. Detta gäller även Kopplade stationer och Referenser. Övriga fält är frivilliga. För mer information om de olika fälten hänvisas till tabell 1. 16

Figur 4. Skärmdump från Klassificeringsmodulen i VISS. Den övre figuren visar modulen för ekologisk status och underliggande parametrar förutom SFÄ. Den undre bilden visar modulen för kemisk status och SFÄ. Fälten Klassificering, Version, Tillförlitlighetsklassificering, Typ av bedömning är obligatoriska att fylla i. Detta gäller även Kopplade stationer och Referenser. Övriga fält är frivilliga, men bra att fylla i. 17

Tabell 1. Fält i klassificeringsmodulen. Betydelse och information om fälten är obligatoriska att fylla i eller frivilliga. Fält Klassificering Version Betydelse Klassificering av status i fem-gradig skala avseende ekologisk status och två-gradig skala avseende kemisk status Visar om klassificeringen är internt arbetsmaterial, arbetsmaterial eller fastställd. Internt arbetsmaterial syns bara för de som är inloggade. Arbetsmaterial visas för alla. Fastställande av klassificeringar görs av Vattenmyndigheterna i samband med beslut 22 december 2015 Obligatorisk att fylla i vid klassificering Obligatorisk Obligatorisk Referensvärde/bakgrundshalt Anger vilket referensvärde (ekologisk status) eller vilken bakgrundshalt (SFÄ och kemisk status för metaller) som används vid klassificeringen. Frivillig Enhet Enhet för referensvärde/bakgrundshalt Frivillig Tillförlitlighetsklassificering Anger i en fyrgradig skala (A-D) vilken tillförlitlighet klassificeringen har. Obligatorisk Mätvärden - bedömningsgrund ska anges om bedömningen bygger på faktiska mätdata i den aktuella vattenförekomsten. Om data från en annan, närliggande förekomst används ska man istället ange extrapolering. Denna typ av bedömning ska även användas om man har mätningar i mindre omfattning och frekvens än vad som anges i bedömningsgrunderna. Typ av bedömning Mätvärden - expertbedömning ska användas om man har mätningar av sådant slag som inte kan användas rakt av för bedömningsgrunderna. Tex för den nationellt omfattande expertbedömningen av näringsämnen i kustvatten. Mätningar av flodpärlmussla hör till denna kategori. Hit hör även mätningar av prioriterade ämnen i sediment som vi saknar nationellt fastställda EQS för. Obligatorisk Extrapolering - ska anges som bedömningen bygger på underlag från en närliggande och liknande vattenförekomst. Modellering - ska anges om bedömningen bygger på modellerade värden. Exempelvis näringsämnesdata från SHYPE och PLC5. Annan expertbedömning - ska anges om bedömningen bygger på annan sorts expertbedömning än modellering eller 18

extrapolering. Det kan exempelvis handla om att man gör en bedömning som bygger på icke modellerade påverkansdata. Till exempel kännedom om vandringshinder, utsläpp av avloppsvatten, intervjustudier eller historiska ej bekräftade uppgifter. År från och År till EK-värde/Klass/Halt EQS/klassvärde Enhet för EQSvärde/klassvärde Matris för EQSvärde/klassvärde Antal mätningar Motivering och metod för bedömningen Kopplade stationer Referenser som stöd för motiveringen Anger från vilket år till vilket år som underlaget bygger på. Anges i separata fält. Anger vilket EK-värde (ekologisk status), klass eller halt (kemisk status eller SFÄ) som beräkningarna av enskilda parametrar resulterar i. EQS-värdet för prioämnen eller klassgräns för SFÄ ska anges i detta fält. Enhet för för EQS-värdet eller klassgränsen ska anges i detta fält. I detta fält ska aktuell matris för klassificeringen anges. Om fler matriser är aktuella ska dessa beskrivas i motiveringstexten Anger antalet mätningar som ligger till grund för klassificeringen Anger en mer utförlig motivering för hur klassificeringen gått till och vilka metoder och annan viktig information som ligger bakom klassificeringen. Här anges tex vilka ställningstaganden man har gjort om man expertbedömt status. Anger vilka stationer som är kopplade till klassificeringen, dvs vilka data som används för att beräkna status. Här kan både stationer i den aktuella förekomsten anges såväl som associerade stationer (som ligger till grund för extrapolering). Anger vilka referenser som ligger som stöd för bedömningen. Mer information om detta finns i kapitel 9. Frivillig Frivillig Frivillig Frivillig Frivillig Frivillig Obligatorisk Obligatorisk Obligatorisk 5.9 Hur pass gamla data kan användas? I bedömningsgrunderna föreskrivs för samtliga kvalitetsfaktorer hur mycket data som behövs och från vilka år som data bör vara för att klassificeringarna ska bli fullgoda. I praktiken ser tillgången på data inte alltid ut som bedömningsgrunderna kräver. För många parametrar är mellanårsvariationen exempelvis stor vilket innebär att det kan blir svårt att nå hög säkerhet i bedömningarna. Status ska om det är möjligt i första hand baseras på data från de tre senaste åren och om inte annat anges i bedömningsgrunderna, i andra hand på data från de 19

senaste sex åren, eller i sista hand på data från 2000-talet. För att göra en så säker skattning som möjligt av medelvärde och för att se trender bör man om det är möjligt använda så mycket data som möjligt. Det är dock viktigt att vara vaksam på att inga större åtgärder eller förändringar genomförts under den perioden man använder data ifrån. I praktiken kommer det att innebära data från 2006-2011 då många av analyserna från 2012 års provtagningar ännu inte är helt färdiga. För att underlaget ska bli så bra som möjligt bör man försöka få ihop till åtminstone tre provtagningar under denna period. Modellresultat kan användas som stöd i expertbedömningar av status och bör precis som vad gäller mätdata komma från i första hand den senaste treårsperioden, i andra hand sex år gammal data och i sista hand baseras på påverkansdata från 2000-talet. 5.10 Beräkning av medelvärden Lindegarth et al 2013 har inom ramen för forskningsprogrammet WATERS tagit fram en beskrivning för beräkning av medelvärden (se bilaga 0C). Metoden bör användas vid beräkning av medelvärden denna förvaltningscykel. Nedan finns en kortfattad punktlista över vad man ska tänka på vid medelvärdesberäkning som är tillämpbar för biologiska kvalitetsfaktorer eller när inget anges om medelvärdesberäkning under respektive kvalitetsfaktor/parameter i hjälpredan för ekologisk status. 1. En inledande bedömning av tillförlitlighet hos data och representativitet ska alltid göras. Stationer som tidigare visat sig vara problematiska, exempelvis för att de ligger för nära en utsläppskälla, i ett habitat som inte riktigt motsvarar bedömningsgrundens kriterier eller för att en felaktig metod används bör uteslutas direkt. Alternativt används bedömningen som underlag för uteslutning i steg 3. För att maximera den tidsmässiga representativiteten är en allmän rekommendation att utnyttja data från bedömningsperiodens samtliga 6 år utnyttjas om sådana finns. Data från enskilda år (på en eller flera stationer) kan dock uteslutas exempelvis vidkännedom om problem med byten av utförare och analysmetoder, eller om vattenförekomsten varit föremål för åtgärdsarbete. 2. Index och ekologiska kvoter beräknas enligt bedömningsgrund för den data man valt att behålla. För de flesta biologiska bedömningsgrunder är det sedan EK-värdena man går vidare med under punkt 3. 3. Medelvärden för EK-värden eller index skall först räknas ut per station. Om flera års provtagningar är tillgängliga skall medelvärden beräknas för enskilda år och stationer ( ). Om endast ett mätvärde är tillgängligt från en station för ett år betraktas detta som "medelvärde". 4. Studera och bedöm de enskilda medelvärdena per station och år och bedöm slutgiltigt tillförlitligheten hos data från med avseende på de problem som identifierades i steg 1. Gör en expertbedömning över huruvida data skall uteslutas eller ej. Om det förekommer värden som förefaller avvikande men som ej identifierades under steg 1 bör känsligheten utvärderas genom att man gör analyser med och utan det avvikande värdet och orsaken till avvikelsen utredas (om möjligt). 5. Efter att otillförlitliga data uteslutits (steg 1 och 3), beräknas ett övergripande medelvärde ( ), som ligger till grund för statusklassificering. Detta sker genom (1) 20

beräkning av årsmedelvärden ( ) där alla stationer i vattenförekomsten ingår och (2) beräkning av via medelvärdet av alla. Notera att beräkning av medelvärden enligt steg 2 och 4 sker på automatiskt och på ett mer korrekt sätt om de procedurer (t.ex. maximum likelihood - eller ANOVA-skattning) som anges i Lindegarth et al. (2013) tillämpas. Dessa metoder tar automatiskt hänsyn till den rumsliga och tidsmässiga strukturen i provtagningen. Detta är speciellt viktigt om övervakningsprogrammet som ligger till grund för bedömningen är svårt obalanserat (d.v.s. antalet stationer eller prover skiljer sig mycket mellan år). Dessutom behövs sådana metoder för att på ett korrekt sätt bedöma medelvärdets och klassificeringens osäkerhet. 5.11 Fria eller fälla Under den förra förvaltningscykeln fördes en diskussion kring vilket vägval man bör göra när en klassificering ligger precis på gränsen mellan god och måttlig status. Vidare diskuteras även tillvägagångssätt för bedömning av kemisk status vid avsaknad av data. Vattendistrikten tillämpade lite olika principer i dessa frågor och för att få en mer enhetlig bedömning under denna cykel har vattenmyndigheterna tagit fram några övergripande riktlinjer som ska gälla vid klassificeringen. Utgångspunkten är att man i varje enskilt fall måste väga in all tillgänglig kunskap och information för att göra en så korrekt bedömning som möjligt. Bedömningsgrunderna och Vattenmyndigheternas riktlinjer är tänkta att ge övergripande ramar att arbeta inom men i slutändan måste man ta ställning till vilken den bästa bedömningen är i varje enskilt fall. En annan utgångspunkt är att försiktighetsprincipen ska gälla. Därmed sätts klassen till måttlig om data visar på stor osäkerhet i förhållande till God-Måttliggränsen. Argumentet för detta tillvägagångssätt är bland annat att risken att bryta mot icke försämringskravet minskar. Även försiktighetsprincipen tillämpas tydligare. Risken för nedklassificering ökar något i och med detta, men samtidigt uppmärksammas eventuella brister i övervakning och bedömningsgrundernas tillämpning. Klassificeringar som ligger nära gränsen mellan två statusklasser och är osäkra ska dessutom behäftas med en lägre tillförlitlighet än klassificeringar som ligger stadigt inom en statusklass. Avseende kemisk status gäller att om det helt saknas data i vattenförekomsten eller i omkringliggande förekomster så att extrapolering inte är möjlig ska vattenförekomsten bedömas till God Kemisk status med lägsta tillförlitlighet, dvs klass D. Nedan finns ett förenklat schema med kommentarer för hur man kan hantera några olika typfall där man står mellan alternativen att klassificera som god eller måttlig ekologisk status. 1) Övervakningsdata finns. Klassificering av en eller flera parametrar/kvalitetsfaktorer visar att den ekologiska statusen ligger nära gränsen mellan god och måttlig status eller gräsen mellan hög och god status. Beräkna 21

konfidens (sannolikheten) för att status ska vara bättre än god enligt Handbok 2007:4. Se även kommande rapport om osäkerheter från WATERS (Report from WATERS Statistical workshop on gradient studies, Tjärnö, 30 January -1 February 2013). a. Om sannolikheten för att statusen är bättre än god är över 80% ska vattenförekomsten klassificeras till god status. b. Om sannolikheten för att statusen är bättre än god är under 20% ska vattenförekomsten klassificeras till måttlig status. c. Om sannolikheten för att statusen är bättre än god ligger över 20% men under 80% kan klassificeringen betraktas som osäker och vattenförekomsten skall klassificeras till måttlig status. 2) Extrapolering. Det saknas övervakningsdata för vattenförekomsten men det finns data från närliggande vattenförekomst som är av samma typ och är utsatt för ungefär samma påverkan. a. Beräkna konfidens för om status är bättre än god för alla tillgängliga kvalitetsfaktorer i närliggande vattenförekomster för vilka det finns data i enlighet med punkt 1. b. Beräkna sedan medelvärdet alla de vattenförekomster som extrapoleringen ska ske ifrån. c. Om medelvärdet för sannolikheten för status bättre än god är över 80% ska vattenförekomsten klassificeras till god status. d. Om medelvärdet för sannolikheten för status bättre än god är under 20% ska vattenförekomsten klassificeras till måttlig status. e. Om medelvärdet för sannolikheten för att statusen är bättre än god ligger över 20% men under 80% kan klassificeringen betraktas som osäker och vattenförekomsten skall klassificeras till måttlig status. Se mer om expertbedömningar i kap. 4.4 i Handboken 2007:4. 3) Påverkansanalys indikerar påverkan. Det saknas övervakningsdata för vattenförekomsten och det finns inga andra jämförbara vattenförekomster som kan användas för extrapolering. Påverkansanalysen indikerar att det finns betydande/stor påverkan. I detta fall är de två huvudalternativen: a) klassificera som måttlig status b) klassificera som god status I vägvalet mellan a) och b) krävs en expertbedömning. Alternativ a) väljs om påverkansanalysen baseras på en utvecklad påverkansanalys, se formella metoder för expertbedömning i kap. 4.4 i Handbok 2007:4. I tillförlitlighetsklassificeringen ska bedömningen framgå som en osäker bedömning, klass C. 22

Alternativ b) väljs om påverkansanalysen baseras på informella metoder, se kap. 4.4 i Handbok 2007:4. I tillförlitlighetsklassificeringen ska bedömningen framgå som lägsta graden av säkerhet, klass D. 4) Påverkansanalys indikerar ingen eller enbart viss påverkan Det saknas övervakningsdata för vattenförekomsten och det finns inga andra jämförbara vattenförekomster som kan användas för extrapolering. Om påverkansanalys indikerar att påverkan saknas, kan vattenförekomstens ekologiska status klassificeras som god eller hög. Om påverkansanalysen indikerar viss påverkan, ska vattenförekomstens ekologiska status klassificeras som god. I tillförlitlighetsklassificeringen ska bedömningen framgå som lägsta graden av säkerhet, klass D. 6 Frågor och svar under 2013 om kartläggning och analys-processens olika delar 6.1 Frågelådan handläggarens möjlighet att lämna frågor och få svar Kokbokens målsättning är att skapa förutsättningar för gemensamma bedömningar och likartat arbetssätt över hela landet och kommer därför att vara ett levande dokument som succesivt ska förbättras genom användarnas synpunkter. Vattenmyndigheterna har för detta ändamål skapat en Frågelåda som är ett interaktivt verktyg för att öka transparensen, möjligheten till samsyn och likvärdiga klassificeringar i hela landet. Frågelådans användare är samtliga handläggare på länsstyrelserna som arbetar med kartläggning och analys och inte hittar svar på sina frågor i Kokbok KA 2012-2014. Med levande dokument menas att frågor och svar kontinuerligt ska hanteras via frågelådan. Frågelådan finns på sharepoint under denna länk: Länk till Frågelådan på SharePoint Beroende på frågeställningens karaktär och dignitet kommer olika grupper att ansvara för att svara på frågan. Samtliga frågor kommer att processas miljöproblemsvis eller vattenkategorivis så långt det är möjligt. I många fall kommer det vara vattenmyndighetens arbetsgrupp för kartläggning och analys (KA-gruppen) som är ansvarig för att frågeställningen besvaras. I de fall frågan inte kan besvaras i en instans skickas frågan vidare till lämpligt forum. Se processchema i figur 4 för mer information om hur frågorna ska hanteras. Handläggaren som ställt frågan kontaktas per e-post med svar under förutsättning att denna har använt sig av funktionen aviseringar i sharepoint. Inställningar för aviseringar och andra tips rörande Frågelådan finns handledningen på sharepoint: Länk till handledning 23

Figur 5. Schematisk bild som beskriver hur frågor och svar hanteras i Frågelådan. 6.2 Presentation och kommunikation av Kokboken Frågelådan kommer att vara det huvudsakliga forumet för att kommunicera Kokboken, men om det uppstår behov kommer vattenmyndigheterna att genomföra ett antal riktade webbinarier och workshops under våren. Mer information om detta skickas separat. 6.3 Uppdateringar av Kokboken Då kokboken är ett levande dokument behöver informationen uppdateras vid jämna mellanrum. För det löpande arbetet hänvisas till Frågelådan då det inte är rationellt att uppdatera texterna i hjälpredorna löpande. Allt eftersom frågelådan fylls med frågor av större och strategisk betydelse kommer en bedömning att göras om det krävs att grundtexterna i Kokboken uppdateras. Om så sker kommer vattenmyndigheterna att informera länsstyrelserna om detta och publicera nya versioner på SharePoint. I samband med detta kommer de frågor som ingår i de nya versionerna att strykas från Frågelådan. Då detta är ett helt nytt sätt att arbeta behöver processen i många delar vara iterativ och få växa fram under hand. 24

7 Arbetsprocess Då klassificeringsarbetet består av många moment som i sig är beroende av varandra är det svårt att i sin helhet skapa en arbetsprocess som fungerar för hela landet. För att underlätta arbetet med att synkronisera klassificeringara i landet önskar vattenmyndigheterna att länsstyrelserna i så stor utsträckning som möjligt följer det förslag till arbetsprocess som presenteras i detta kapitel. En nationellt synkroniserad arbetsprocess underlättar hanteringen av frågor och svar via Frågelådan och även eventuella uppdateringar av Kokboken. 7.1 Dataförsörjningen Under januari - mars har flertal konsulter att levererat data till de nationella datavärdarna. Data är i första hand från 2006-2012, men i vissa fall kommer även äldre data att levereras. Huvudfokus ligger på de biologiska kvalitetsfaktorerna men även vattenkemidata har rapporterats. 7.2 Klassificeringar utförda av datavärdar Datavärdarna (SMHI och SLU) kommer under året att leverera beräknade EKvärden per station för de flesta kvalitetsfaktorer man är datavärd för. Datavärdarna kommer enbart att räkna ut index per station och år. Sammanvägningen av flera stationer, bedömningen av stationernas representativitet och tillförlitlighet kräver expertkunskaper och lokalkännedom vilket innebär att detta måste göras av länsstyrelserna. Datavärdarna kommer att räkna index på de data som levereras till dem under förutsättning att data levereras kvalitetssäkrat och leveranskontrollerat via datavärdarnas importmallar. Om data levereras på annat sätt kommer de inte att ingå i datavärdarnas klassningar pga tidsbrist. För näringsämnen och växtplankton i kustvatten (genom separat uppdrag till SMHI) gäller följande: Index per station beräknas Sammanvägning av KF näringsämnen och sammanvägning av KF växtplankton per station och per vattenförekomst kommer att inkluderas. I leveransfilen kommer det att framgå vilka stationer som ingår i sammanvägningen av respektive vattenförekomst. Länsstyrelserna ansvarar för rimlighetsbedömning och den slutliga klassningen av vattenförekomsten. För detaljer hänvisas till tabell 2 och 3. Tabell 2. Kvalitetsfaktorer avseende kustvatten som har klassificeras av SMHI. SMHI kommer även att leverera sammanvägningar per station och vattenförekomst. Kvalitetsfaktor Näringsämnen (N-tot, P-tot, DIP och DIN 25

sommar och vinter) Siktdjup Syrgas Biovolym Klorofyll SMHI:s data går att ladda ner här: http://www.smhi.se/klimatdata/oceanografi/havsmiljodata Beräkningar avseende fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer samt klorofyll och biovolym är tillgängliga för nedladdning på länsstyrelsernas gemensamma sharepointplats. Tabell 3. Kvalitetsfaktorer avseende sjöar och vattendrag som kommer att klassificeras av SLU. Kvalitetsfaktor Växtplankton Bottenfauna Makrofyter Påväxtalger SLU:s data kan laddas ned här: http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl-fakulteten/omfakulteten/institutioner/institutionen-for-vatten-ochmiljo/datavardskap/statusklassade-data/ samt http://miljodata.slu.se/mvm/ 7.3 Arbetsprocess i väntan på klassade data från datavärdar Länsstyrelserna föreslås börja arbeta med följande kvalitetsfaktorer i väntan på att datavärdarna levererar klassificeringar. Fisk i sjöar och vattendrag. Data kan laddas ned på SharePoint på samma plats som kokboken. Näringsämnen i sjöar och vattendrag. Siktdjup och syrgas i sjöar. Försurning i sjöar och vattendrag. 26

Påbörja insamling av miljögiftsdata inklusive stödparametrar för SFÄ och prioriterade ämnen (inklusive förslag till nya prioriterade ämnen). Bottenfauna i kustvatten klassas ej av datavärd och bör därför klassas av länsstyrelserna. Makrofyter i kustvatten klassas ej av datavärd och bör därför klassas av länsstyrelserna. Förutom att klassificera kvalitetsfaktorer ska länsstyrelserna även påbörja arbetet med att: Uppdatera och rensa i referensbiblioteket. Se mer information under separat rubrik Referensbibliotek i VISS Se över typningen. Se underlag för typning i nedanstående tabeller (tabell 4 och 5). I och med att typningen som den är utformad idag inte används i någon större utsträckning rekommenderas att Länsstyrelserna inte ska lägga alltför mycket tid på att uppdatera den generella typningen förutom vad gäller åtgärdande av felaktigheter från föregående cykel. Det är dock viktigt att nya vattenförekomster får en typning. Om man behöver typa nya preliminära vattenförekomster föreslås att medelvärden räknas för tillgängliga data från den senaste tioårsperioden. För växtplanktonreferensvärde bör data från den senaste 6-årscykeln användas. Tabell 4. Indelningskriterier vid typklassificering av vattendrag. (NFS 2008:11). Till detta ska även limnisk region anges. Avrinningsområde Humus Kalk > 100 km2 (L) > 50 mg Pt/l (Y) > 1,0 mekv alk (Y)* </= 100 km2 (S) </= 50 mg Pt/l (N) </= 1,0 mekv alk (N) * = I föreskriften anges (K) för detta index, vilket är felaktigt. I VISS redovisar vattenförvaltningen bakgrundsalkalinitet med Y eller N. Tabell 5. Indelningskriterier vid typklassificering av sjöar. (NFS 2008:11). Till detta ska även limnisk region anges. Djup (medel) Djup (max) Yta Humushalt Alkalinitet > 4 m (D) > 5 m (D) > 10 km2 (L) </= 4 m (S) </= 5 m (S) </=10 km2 (S) > 50 mg Pt/l (Y) </= 50 mg Pt/l (N) > 1,0 mekv alk (Y) </= 1,0 mekv alk (N) 27