Kvalitetsanalys 2011

Kvalitetsanalys 2011 Kommunledningskontoret 2011-09-01 Antagen av kommunfullmäktige XX-XX-XX Kf X

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 God ekonomisk hushållning Hylte kommuns definition 1 1.2 Kvalitetsanalys 1 2 Hylte kommuns styrmodell 2 2.1 Två huvudprocesser 2 2.1.1 Mål- och resursprocessen 2 2.1.2 Uppföljning och redovisning 3 3. Kvalitetsanalyser 4 3.1 Strategiska fokusområden 4 3.1.1 Finansiella mål 4 3.1.2 Hållbar utveckling Miljö 5 3.1.3 Personal 6 3.1.4 Samhällsutveckling 10 3.1.5 Styrning och ledning 11 3.2 Nämndernas serviceområden 13 3.2.1 Arbets- och näringslivsnämnden 13 3.2.2 Barn- och ungdomskontoret 18 3.2.3 Kommunstyrelsen 25 3.2.4 Omsorgskontoret 29 3.2.5 Samhällsbyggnadsnämnden 36 4. Sammanfattning 40 4.1 Finansiella mål 40 4.2 Strategiska fokusområden 40 4.3 Nämndernas serviceåtaganden 40 4.4 Nämndernas utvecklingsmål 41 4.5 Samlad bedömning 41 4.6 Kvalitet i kvalitetsarbetet 41 Bilaga 1 Enkätundersökning Omsorgsnämnden

Inledning 1. Inledning KL 5 För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. 1.1 God ekonomisk hushållning Hylte kommuns definition: Det är inte förenligt med god ekonomisk hushållning att finansiera löpande driftskostnader med lån och att en god ekonomisk hushållning bör vara att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande drift. Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det skall finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Detta kräver en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar långsiktigt för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. 1.2 Kvalitetsanalys Att göra en kvalitetsanalys ingår som en del i arbetet med att följa upp verksamheternas måluppfyllelse. Den arbetas fram per nämnd och sammanställs sedan till en kommunövergripande analys. Dels används analysen i förbättringsarbete under året och dels används den tillsammans med en omvärldsanalys som underlag inför kommande Mål- och resursplan (MRP). I avsnitt två beskrivs kommunens styrmodell, dess roll i kvalitetsarbetet samt syftet med kvalitetsanalysen. I avsnitt tre redovisas först analyser av de strategiska fokusområdena. Därefter följer nämndernas samtliga serviceåtaganden och utvecklingsmål samt de resultat och analyser nämnderna redovisat. Därefter följer en övergripande bedömning av kommunens måluppfyllelse ställt i relation till god ekonomisk hushållning. 1

Hylte kommuns styrmodell 2. Hylte kommuns styrmodell Styrmodellen tydliggör politikernas och tjänstemännens roller och den ger uttryck för en tydligare styrning med hjälp av mål tillsammans med resurser. Politikerna prioriterar och beslutar om fördelning av resurser samtidigt som de ska skapa förutsättningar för kvalitet i verksamheterna. Verksamheternas ansvar är att verkställa det politikerna beslutat om med hjälp av de resurser de blivit tilldelade. Verksamheterna har också ansvar för att det som levereras även levereras med kvalitet. Detta innebär att kvalitetsperspektivet är ett gemensamt ansvar mellan politiker, ledning och personal i verksamheterna. Vision 2020 KF prioritering Politiken Planeringsförutsättningar Omvärldsanalys Kvalitetsanalys KF styrning Reglementen Förordnanden Delegationer Fokusområden Ekonomiska ramar Nämnderna Utvecklingsmål Serviceåtagande Policys Riktlinjer Kontoren Bokslut Prognoser Uppföljning Verksamhetsutveckling och ekonomiskt utfall /chef och nivå Kontoren Verksamhetsmål Handlingsplaner Verkställighet Regler Rutiner Som en viktig del i styrmodellen har Kommunfullmäktige antagit en vision som sträcker sig mot 2020 och ska vara vägledande för alla kommunens verksamheter. Fullmäktige har även antagit fem strategiska fokusområden. Utefter dem har sedan nämnderna i sin tur antagit serviceåtaganden och utvecklingsmål. Kontoren utarbetar därefter verksamhetsmål och i den mån det krävs även handlingsplaner för sina respektive verksamheter. De strategiska fokusområdena revideras en gång per mandatperiod. Serviceområden med serviceåtaganden och utvecklingsmål revideras i samband med varje mål- och resursplan. Styrmodellen innehåller också de delar som ingår i kommunens två huvudprocesser för styrning och ledning: Mål- och resursprocessen samt Uppföljning och redovisning. 2.1 Två huvudprocesser 2.1.1 Mål- och resursprocessen Den övre delen i styrmodellen, markerad med rött i bilden ovan, är politikernas arena och den handlar om att sätta mål och göra prioriteringar. Processen inleds med en omvärldsanalys som görs ute på kontoren under hösten. Därefter gör Kommunstyrelsen tillsammans med nämndernas presidier en sammanfattande total analys i november. Omvärldsanalysen och kvalitetsanalysen är de första delarna i planeringsförutsättningarna inför kommande mål- och resursplan (MRP). Kommunfullmäktige tar beslut om ekonomiska ramar i december och tillsammans med prioriteringarna (fokusområdena) anger detta omfattning och inriktning för kommunens verksamheter. Utefter det sätter sedan nämnderna sina utvecklingsmål och serviceåtaganden och lämnar förslag till kommande MRP till beredningen i mars. 2

Hylte kommuns styrmodell I april bearbetar MRP-beredningen nämndernas förslag och sammanställer en övergripande MRP som går vidare via Kommunstyrelsen för slutligt beslut i fullmäktige i juni. För att kunna möta externa förändringar, exempelvis förändrade skatteintäkter, inför kommande MRP finns i november ett tillfälle för eventuella justeringar av MRP. 2.1.2 Uppföljning och redovisning Den nedre delen av styrmodellen är verksamheternas ansvarsområden. Efter årsskiftet börjar kontoren arbeta med verkställighet och uppföljning av de beslut som Kommunfullmäktige har fattat om MRP. Kvalitetsanalys Fram till och med mars mäter kontoren och/eller sammanställer redan gjorda mätningar kopplat till årets serviceåtaganden. Under april och maj görs sedan en kvalitetsanalys per nämnd. Dessa sammanställs centralt och går vidare till Kommunfullmäktige i samband med delårsbokslutet. Kvalitetsanalysen har två syften, dels att bilda underlag till förbättringsarbetet och dels tillsammans med omvärldsanalysen utgöra underlag för planeringsförutsättningar inför nästa MRP. Utifrån kvalitetsanalysen tar verksamheterna fram handlingsplaner. Dessa kompletterar övrigt arbete med handlingsplaner som löper över året. Bokslut och prognoser Uppföljning och redovisning sker också i bokslut och delårsbokslut. Delårsbokslutet görs efter sex månader. Därutöver görs större prognoser efter tre, sex och nio månader 3

Kvalitetsanalyser Strategiska fokusområden 3. Kvalitetsanalyser 3.1 Strategiska fokusområden Kommunfullmäktige har valt att prioritera fem strategiska fokusområden: Finansiella mål Hållbar utveckling miljö Personal Samhällsutveckling Styrning och ledning Dessa fokusområden kommer att revideras under hösten 2011. Fokusområdena redovisas och analyseras nedan. För att tydliggöra resultatet används följande färgkodning: 3.1.1 Finansiella mål Det här fokusområdet innehåller fem åtaganden som skall uppfyllas i verksamheten för att uppnå en god ekonomisk hushållning och en långsiktigt uthållig ekonomi i balans. Verksamheten ska bedrivas med en god ekonomisk hushållning och en långsiktigt uthållig ekonomi i balans. Verksamhetsinriktning och fastställd budget ska följas, uppkomna eller troliga avvikelser ska utredas, konsekvensbeskrivas, åtgärdas och korrigeras omgående. Investeringar ska vara helt skattefinansierade eller finansierade med frigjort kapital. Undantag kan göras för taxefinansierad verksamhet och lönsamma investeringar, där frigjort driftsutrymme används för amortering. För vidare analys se förvaltningsberättelsen i delårsbokslut efter sex månader. Betyder att serviceåtagandet är helt uppfyllt Betyder att serviceåtagandet är delvis uppfyllt Betyder att serviceåtagandet inte är uppfyllt Resultat Fokusområde Indikator Uppfyllelse Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter är högre än 0. Nämnder håller anvisad budget Soliditeten bör uppgå till minst 30 % för perioden Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella stadsbidrag bör uppgå till 2 procent. Nämnderna ska hålla anvisad budget. Uppkomna eller troliga avvikelser skall utredas och konsekvensbeskrivas, förslag till åtgärder skall göras Soliditeten exklusive pensionsförpliktelser bör uppgå till minst 30 % Resultat i förhållande till skatteintäkter uppgår i delårsbokslut 2011 till -2,7 procent. I bokslut 2010 var motsvarande värde 2,5 procent. Resultatet på -2,7 procent är en försämring med 5,2 procentenheter jämfört med bokslut 2010. Prognosen pekar på ett något bättre resultat, -1,4 procent. Hylte kommuns mål är ett resultat på 2 procent. Hylte kommuns mål i denna del inte är uppnått. Nämndernas avvikelse mot budget hamnar vid delårsbokslut 2011 på -5,2 vilket är en försämring med 2,6 procentenheter jämfört med bokslut 2010, -2,7 mkr. I prognosen för helår 2011 beräknas avvikelsen mot budget bli -6,9 mkr. Kommunens mål att nämnderna ska hålla sin budget är inte uppfyllt Soliditeten exklusive pensionsförpliktelser uppgår till 29,2 procent vid delårsbokslut 2011. Målet anses i denna del ej uppfyllt. Soliditet inklusive pensionsförpliketlser uppgår till -20,1 procent vid delårsbokslut 2011. 4

Kvalitetsanalyser Strategiska fokusområden Fokusområde Indikator Uppfyllelse Kommunen finansierar investeringar med egna medel.. Nettoinvesteringar bör helt finansieras med egna medel, undantag kan ibland göras för taxefinansierad verksamhet och lönsamma investeringar där frigjort driftsutrymme används för amortering. Utrymmet till investeringar uppgår vid delårsbokslutet till 5,9 mkr. Investeringar har under året gjorts motsvarande 21,6 mkr vilket innebär att bara 27,4 procent av investeringarna är gjorda med egna medel. I ovan belopp ingår investeringar motsvarande 3,9 mkr inom verksamheten för vatten och avlopp samt Renhållning som är helt taxefinansierade. Om dessa investeringar räknas bort blir täcks i stället 33,4 procent av investeringarna med egna medel. I kommunens Styr- och Ledningsdokument fastställs att nettoinvesteringar helt bör finansieras med kommunens egna medel och målet bedöms därför inte vara uppnått. Amorteringen för 2011 bör utgå. Amorteringen på de lån kommunen har bör utgå 2011. Under 2011 har endast 0,6 mkr amorterats på ett av kommunens lån eftersom det lånet inte är amorteringsfritt. Målet bedöms vara uppfyllt. 5

Kvalitetsanalyser Strategiska fokusområden 3.1.2 Hållbar utveckling miljö Det här fokusområdet beskriver inriktningen för det kommunövergripande arbetet för hållbar utveckling. Fokusområdet omfattar tre åtaganden som handlar om att Resultat Fokusområde Indikator Uppfyllelse verka för att Hylte kommun ska bidra till att nå de Regionala miljömålen. Många av miljöfrågorna är av global karaktär och det är därför viktigt med ett väl utvecklat samarbete både lokalt, regionalt och internationellt. Medlemskap i Sveriges Ekokommuner. Sveriges EKO-kommuners 15 nyckeltal följs upp årligen. Hylte kommun deltar aktivt i olika arrangemang genom Sveriges Ekokommuner. Bland annat har det så kallade Borgmästaravtalet undertecknats där kommunen förbinder sig att gå längre än EUs uppsatta mål att minska koldioxidutsläppen med 20 % till 2020. Kommunen följer även upp den lokala utvecklingen på miljöområdet via ekokommunernas nyckeltal. Fortsatt medlemskap i Hallands Agenda 21-nätverk Utveckla kommunens åtagande mot de regionala miljömålen Analys Miljöredovisning görs av varje års Agenda21-arbete fortgår Uppföljning av regional miljömål integreras med kommunens miljöbokslut. Länets miljöstrateger och agenda 21-samordnare träffas regelbundet tillsammans med representanter från Landstinget, Region Halland och Länsstyrelsen för att diskutera på vilka områden samarbete kan främja den hållbara utvecklingen genom gemensamma projekt. Träffarna tjänar även till att sprida goda exempel på hur man arbetar med miljöfrågorna i de olika kommunerna. En årlig sammanställning av kommunens arbete för att nå de regionala miljömålen presenteras i kommunens bokslut. Även det interna miljöarbetet och arbetet enligt kommunens energi- och klimatstrategi redovisas i kommunens bokslut. De åtaganden som är satta för Hållbar utveckling/miljö är mål på lite längre sikt. Målet med arbetet är att hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet i kommunen, såväl den kommunala som företagens och hyltebornas. Aktiviteter bör därför initieras på en mängd olika områden. Exempel på målgrupper är skolan, allmänheten i Hylte, småföretagare och kommunal personal. Verksamheten måste ständigt anpassas till såväl nya rön om miljöproblem som till ny lagstiftning på miljöområdet. Exempel på aktiviteter som pågår under 2011 är arbete med att genomföra de aktiviteter som beslutats i kommunens nya avfallsplan, uppdatera föreskrifter för kommunens vattenskyddsområden och arbete inom Nissans vattenråd. En strategi för energieffektivisering har antagits av samhällsbyggnadsnämnden. Arbete med att genomföra aktiviteterna i strategin har påbörjats. Flera av de kommunala arbetsplatserna har inlett sitt interna miljöarbete med att inventera sin miljöpåverkan och ta fram handlingsplaner hur den ska minskas. Flera av dessa handlingsplaner kopplar till avfallsplanen och energistrategin. 6

Kvalitetsanalyser Strategiska fokusområden 3.1.3 Personal Hylte kommuns fokusområde Personal omfattar personalpolitik som gäller för alla verksamheter och all personal. Hylte kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Det visar sig genom att kommunen har lätt för att rekrytera, utveckla och bibehålla ledare och medarbetare som är engagerade, delaktiga och kompetenta i sitt arbete. Hylte kommun har attraktiva arbetsplatser med friska medarbetare och god arbetsmiljö. Individuella kompetensutvecklingsplaner finns med syfte att möta verksamhetens mål. Ledar- och medarbetarskapet i kommunen ska präglas av samverkan samt utgå från dialog, kommunikation och allas delaktighet. Antalet ledare skall öka till förmån för verksamhetens kvalitet och medarbetarnas arbetsmiljö. Resultat Resultat Fokusområde Indikator Uppfyllelse Hylte kommuns serviceåtaganden riktar sig till kommunens brukare. Fokusområdet Personal innehåller tio interna serviceåtaganden som i första hand riktar sig till kommunens anställda. Serviceåtagandena inom fokusområdet har mätts genom både kvalitativa och kvantitativa mätmetoder. Förbättra hälsotalen Frisktalet ska motsvara 96 % Under perioden januari till och med juni 2011 var frisktalet 96,23 % vilket innebär att kommunen nu nått sitt mål på 96 %. En markant förbättring har skett under senare år, från 93,6 % år 2008. Sett över hela kommunen sticker omsorgen ut med ett frisktal på 95,48 vilket även det är en klar förbättring från tidigare resultat. Hylte kommun arbetar aktivt med rehabilitering av medarbetare som är långtidssjukskrivna och för ett utökat samarbete med företagshälsovården. Utöver det rehabiliterande arbetet pågår även förebyggande verksamhet. Kommunen har under 2011 satsat offensivt på ett korttidsprojekt med målsättning att stötta medarbetare som har upprepad korttidssjukfrånvaro, målsättningen är att fortsätta arbeta förebyggande även under 2012. Medarbetarsamtal för alla Kartläggning av medarbetarsamtal samt kompetensutvecklingsplaner i årlig uppföljning Ledarprogrammet har påbörjats under 2011 och innehåller en gemensam utbildning i medarbetarsamtalens metodik och upplägg. kompetensutvecklingspla- Individuella ner för alla Kartläggning av medarbetarsamtal samt kompetensutvecklingsplaner i årlig uppföljning Resultatet från en enkät som skickades till kommunens chefer i december 2009 visar att det finns individuella kompetensutvecklingsplaner för de flesta medarbetarna i kommunen och fler chefer än tidigare arbetar med dessa planer. Där det inte finns individuella planer finns ofta övergripande kompetensutvecklingsplaner för hela enheten. Arbete med att utforma individuella kompetensutvecklingsplaner för alla pågår. Lönenivåer som är konkurrenskraftiga inom rekryteringsområdet Konkurrenskraftiga löner i årlig regional jämförelse av lönenivåer samt i årlig jämförelse med kommuner i samma storlek. Inför lönerevisionen 2010 har lönekartläggning och löneanalys genomförts. Befattningar där det inte krävs högskoleutbildning ligger i genomsnitt över medeltalet i riket. Inom ramen för löneavtal ska strukturella justeringar göras på vissa befattningar. När det gäller löner för lärare ligger kringliggande kommuner på en högre lönenivå och de har haft en högre löneutvecklingstakt. Lönerna på befattningar där arbetsgivaren ställer krav på högskoleutbildning ligger generellt sett lägre än hos kringliggande kommuner. Även chefslönerna ligger lägre än i kringliggande kommuner även om denna kategori är svårjämförd. Åtagandet bedöms därmed inte vara uppfyllt. 7

Kvalitetsanalyser Strategiska fokusområden Fokusområde Indikator Uppfyllelse Utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet Certifierade ledare med 20 medarbetare som riktmärke Tillämpa samverkansavtalet så att frågor som rör arbetsplatsen hanteras så nära berörda medarbetare som möjligt Introduktionsprogrammet ska utvecklas Utveckla verktyg för avslutningssamtal Aktiv marknadsföring av Hylte kommun som arbetsgivare Samtliga förvaltningar tillämpar fastställda rutiner enligt arbetsmiljöhandboken Årlig uppföljning av antal medarbetare per ledare. Medarbetarnas nöjdhetsgrad skall ha förbättrats i förhållande till 2005 års resultat i en ny medarbetarundersökning Följa upp och vid behov föreslå berörda parter en revidering av samverkansavtalet Utvärdering görs efter varje genomförd introduktion Behov av förbättringar som framkommit vid avslutningssamtalet beskrivs i samband med bokslut och verksamhetsberättelse. Antalet sökande till utlysta tjänster Under 2010 har ett antal handledare att certifierats för att hålla BAM-utbildningar (Bättre Arbetsmiljö) och utbildningar har hållits under 2011 för samtliga ledare och skyddsombud i kommunen. Åtagandet bedöms vara uppfyllt. Inom Hylte kommun har 21 av 43 chefer personalansvar för mer än 20 medarbetare. På Barn- och Ungdomskontoret år 2010 var det genomsnittliga antalet medarbetare per chef 33,0 vilket är en ökning från 30,1 år 2009. Dock har en ny rektorstjänst på Örnaskolan tillsatts i augusti 2010 vilket torde sänka siffran för 2011. För Omsorgskontoret är motsvarande siffra 25,0, en minskning från 27,0. I denna statistik inkluderas inte visstidsanställd personal. Genomsnittet för hela kommunen har ökat från 20,8 år 2009 till 22,0 medarbetare per chef år 2010. Ökningen förklaras av att antalet medarbetare per chef ökat på övriga kontor. Åtagandet bedöms därmed inte vara uppfyllt. Personalenheten har tagit fram ett program för att bli certifierad ledare i Hylte kommun. Programmet startade hösten 2010 och innehåller olika utbildnings- och utvecklingsdelar som löper under tre år I Hylte kommun finns endast samverkansgrupper på central nivå och på kontorsnivå. Det har ännu inte införts lokala samverkansgrupper. Arbetet med att ta fram ett nytt avtal pågår med målsättning att ett nytt avtal ska finnas den 1/1 2012. Åtagandet bedöms därmed inte vara uppfyllt. Det finns en mall för introduktionsplanering i Personalguiden på kommunens Intranät. Uppföljning av introduktion görs av respektive chef vilket ofta sker i samband med medarbetarsamtalet. Åtagandet bedöms vara uppfyllt. Det finns en mall för avslutningssamtal i Personalguiden på kommunens Intranät. Åtagandet bedöms vara uppfyllt. Indikatorn till åtagandet är antalet sökande till utlysta tjänster. Under perioden januari till och med mars 2010 var det 22,6 ansökningar per utannonserad tjänst. Under perioden januari till juni 2011 hade antalet sökande minskat till 19,46. Åtagandet bedöms inte vara uppfyllt. 8

Kvalitetsanalyser Strategiska fokusområden Analys Fokusområdet personal antogs 2007. En översyn och revidering bör göras när det gäller såväl serviceåtaganden som indikatorer, intervall och mätmetod. Analysen belyser de serviceåtaganden som bedöms ej vara uppfyllda samt pågående. De som bedöms inte vara uppfyllda är Certifierade ledare med 20 medarbetare som riktmärke, Tillämpa samverkansavtalet så att frågor som rör arbetsplatsen hanteras så nära berörda medarbetare som möjligt samt Lönenivåer som är konkurrenskraftiga inom rekryteringsområdet. De serviceåtaganden där arbete pågår är Medarbetarsamtal för alla och Individuella kompetensutvecklingsplaner för alla. Kommunen har uppfyllt serviceåtagandet Förbättra hälsotalen. I Hylte kommun är riktmärket att varje chef ska ha 20 medarbetare. På Barn- och Ungdomskontoret är det genomsnittliga antalet medarbetare per chef 33. För Omsorgskontoret är motsvarande siffra 25,0. Då ska det också noteras att visstidsanställd personal inte är inkluderad i antalet. Det kan diskuteras var den övre gränsen går för att som chef klara av sitt uppdrag. Utifrån ovanstående siffror är det tveksamt om det är möjligt att genomföra kvalitativa årliga medarbetar- och lönesamtal, vilka i sin tur är väsentligt för att nå verksamhetens mål samt förebygga ohälsa. Behovet att bli sedd, bli förstådd i sin yrkesroll och få feedback på sin arbetsinsats är andra delar som kan bli sämre ju fler medarbetare per chef som finns. Det finns också studier som visar på att färre medarbetare per chef ger mindre sjukfrånvaro. Arbetet med sjukfrånvaron har nått de uppsatta målen för första halvåret 2011. Ett offensivt arbete där kommunens samlade resurser, Hälsoteam, Örnahallen, Personalenheten och Företagshälsan fokuserat arbetat med såväl långtidssjukskrivna som korttidsfrånvaron har gett resultat i talen. Antalet långtidssjuka är rekordlågt men på grund av svårigheter att få till stånd ett tillräckligt effektivt samarbete med i alla parter som ansvarar för slutfasen i långtidssjukskrivningen krävs att kommunen arbetar mer effektivt med just långstidsfallen som övergår till andra huvudmän. Medarbetarsamtal är en viktig del av verksamhetsutvecklingen och är ett redskap för att nå verksamhetens mål. Verksamhetsutveckling sker i samspel mellan chef och medarbetare. Härigenom är medarbetarsamtalet ett av de viktigaste samtalen som förs mellan chef och medarbetare. Kommunens personalenhet har för avsikt att utveckla ett verktyg för medarbetarsamtal som sedan implementeras i organisationen. Kommunens personalenhet ska vidare undersöka utbildningsbehov när det gäller att hålla och följa upp medarbetarsamtal. Vidare bör uppföljning göras på hur medarbetare uppfattar sina medarbetarsamtal. Kompetensutvecklingsplanen diskuteras oftast i samband med medarbetarsamtalet. I denna definieras områden som ska leda till såväl individuell utveckling som verksamhetsutveckling. Kommunens personalenhet ska undersöka utbildningsbehov när det gäller att upprätta individuella kompetensutvecklingsplaner. Vidare bör uppföljning göras på hur medarbetare uppfattar sina kompetensutvecklingsplaner. Kommunens personalenhet och kommunens chefer har en kontinuerlig dialog och gott samarbete med de fackliga organisationerna. För att möjliggöra att samverkansavtalet tillämpas så att frågor som rör arbetsplatsen hanteras så nära berörda medarbetare som möjligt bör lokala samverkansgrupper eftersträvas. Arbetet har påbörjats under 2011 och förhoppningen är att ett nytt samverkansavtal kan tillämpas från och med 1/1 2012. Åtagandet Lönenivåer som är konkurrenskraftiga inom rekryteringsområdet bedöms inte vara uppfyllt beroende på att löner för lärare i kringliggande kommuner ligger på en högre lönenivå och de har haft en högre löneutvecklingstakt de senaste åren. Lönerna på befattningar där arbetsgivaren ställer krav på högskoleutbildning ligger generellt sett lägre än hos kringliggande kommuner. Även chefslönerna ligger lägre än i kringliggande kommuner även om denna kategori är svårjämförd då Hylte i regel endast har en chefstjänst per specialistområden. Där det finns grupper som går att jämföra, skolan och omsorgen, är det inom omsorgen som lönerna ligger lågt i förhållande till kringliggande kommuner. 9

Kvalitetsanalyser Strategiska fokusområden 3.1.4 Samhällsutveckling Det här fokusområdet beskriver inriktningen för det kommunövergripande arbetet för samhällsutvecklingen från och med 2007 till 2011. Fokusområdet omfattar fem åtaganden som handlar om att verka för en positiv befolkningsutveckling genom att utveckla mark- och bostadspolitiken, att medverka i den regionala infrastrukturplaneringen för vägnätet, att stärka Hyltes profil, och att förbättra det lokala näringslivsklimatet. Resultat Fokusområde Indikator Uppfyllelse Kommunen skall verka för en positiv befolkningsutveckling. Kommunen skall ha inventerat andelen fastigheter med olika upplåtelseformer och ha en utarbetad bostadsstrategi och industrimarkstrategi. Kommunen skall ha en god infrastruktur. Kommunen skall verka för att vidareutveckla företagsklimatet. Kommunen skall utveckla/förbättra skyltning vid kommungränserna och tätorterna med varumärkesprofilering, centrumutveckling för att försköna Hyltebruk, Torup samt Unnaryd. Analys Befolkningsstatistiken redovisar en befolkningsökning och ett positivt flyttningsnetto med sammanlagt 45-50 invånare vid varje årsskifte Andelen elever som går ut årskurs 9 med godkända betyg ökar 45 % av eleverna går vidare till högskolestudier inom 3 år efter avslutad gymnasieexamen Genomfört eller ej. De fyra vägobjekten som prioriterats finns antagna i delöversiktsplan under 2007 och inryms i den regionala infrastrukturplanen inom en 10-årsperiod. Väg 26 byggs ut till mötesfri väg fram till östra länsgränsen. Plats 150 eller bättre i Svenskt Näringslivs årliga kommunranking. Antalet arbetstillfällen ökar Genomfört eller ej Folkmängden har minskat under perioden (Basår 2006: 10 371, 2007: 10 257, 2008: 10 273, 2009: 10 277, 2010: 10 177). Vid avstämning 2011-03-31 hade kommunen 10 141 invånare. Inventering av andelen fastigheter med olika upplåtelseformer genomfördes 2007. Strategierna är framtagna och beslutade av Samhällsbyggnadsnämnden 2010. Åtaganden kring kommunens infrastruktur är delvis uppfyllda. Rondellen vid Ekerydskrysset riksväg 26 och vägen mellan Landeryd och riksväg 26 är färdigställda. De delar som ännu inte är uppfyllda är väg 150 med förbifart i Torup, där en dialog förs med Vägverket kopplat till den långsiktiga infrastrukturplaneringen för 2010-2021. Vid sidan av detta har Hylte kommun tillsammans med Gislaveds kommun och det lokala näringslivet aktivt verkat för en fortsatt utbyggnad av riksväg 26 till mötesfri väg mellan Halmstad och Jönköping samt en förbifart vid Skeppshult och Smålandsstenar. Rankingen har klart förbättrats mellan 2006-2010 (Basår 2006: 231, 2007: 222, 2008: 212, 2009: 153). I 2010 års ranking hamnade Hylte kommun på plats 170. Kommunens skyltning vid kommungränserna har förbättrats, bla med nya informationsskyltar vid norra och södra rastplatserna längs riksväg 26 samt vid väg 150 mot Falkenberg. I arbetet med centrumutveckling är Unnaryds centrum färdigställt sedan tidigare, i Torup fortgår arbetet under innevarande år och åtgärder i Hyltebruk projekteras. Åtagandet är delvis uppfyllt. De åtaganden som är satta för Samhällsutveckling är mål på lite längre sikt och vissa åtaganden innehåller flera delmål. Flera av delmålen och åtagandena har redan klarats av eller uppnåtts, samtidigt som arbetet fortgår på de delar som finns kvar. Det som klart avviker från uppsatta mål är befolkningsutvecklingen. Från basåret 2006 med 10 371 invånare visar utvecklingen på en nettominskning med 194 invånare fram till och med 2010, då invånarantalet var 10 177. Per den 31 mars i år har folkmängden minskat med ytterligare 36 personer. 10

Kvalitetsanalyser Strategiska fokusområden Folkmängd 10500 10400 10300 10200 10100 10000 9900 9800 9700 9600 9500 Befolkningsutveckling Hylte kommun 2006-2010 2006 2007 2008 2009 2010 Konsekvenserna för kommunen av en vikande befolkningsutveckling är främst att skatteunderlaget minskar. Kommunens ekonomi krymper och därmed ökar kraven på prioriteringar för att få tillgängliga resurser att möta det ökade kravet på tjänster och kvalitet. Befolkningsutveckling som indikator är problematisk ur den aspekten att kommunen som organisation inte själv helt kan styra utvecklingen. Kommunen kan sätta in eller avstå från åtgärder som påverkar den, men utvecklingen är ändå i hög grad beroende av omkringliggande faktorer som kommunen själv inte råder över. Exempel på sådana faktorer är förändringar i arbetsmarknadsläget, demografisk fördelning och flyttmönster hos befolkningen i stort. I arbetet med att påverka till en positiv befolkningsutveckling bidrar kommunens olika verksamheter efter de övriga åtaganden som är beskrivna ovan. Utöver det inverkar även de åtaganden som respektive nämnd har kopplat till fokusområdet. 3.1.5 Styrning och ledning Det här fokusområdet beskriver det kommunövergripande arbetet för en ökad helhetssyn och samverkan inom koncernen, i syfte att skapa förutsättningar för ett strategiskt och framtidsinriktat arbetssätt. Området omfattar fem åtaganden som fram till och med 2010 är inriktat mot att utveckla styr- och ledningsprocessen med avseende på kommunens mål- och resursplan, systematiska kvalitetsarbete, uppföljning och redovisning samt att främja dialogen med brukarna. Till området hör även åtagande om kommunens beredskap vid extraordinära händelser och kris. Resultat Fokusområde Indikator Uppfyllelse Kommunens styrmodell främjar helhetssyn och samverkan inom kommunkoncernen. Mål- och resursplanen, planeringsförutsättningarna och förordnande skall upplevas tydliga av alla nämnder, förvaltningar och Hyltebostäder. Kommunfullmäktige antog en ny styrmodell för kommunen i samband med organisationsförändringen 2006/2007. Med utgångspunkt från den har det som tidigare varit en ren budgetprocess utvecklats till ett planarbete som behandlar såväl mål som resurser sett över 3 år. Hela processen har tidigarelagts där beslut om kommande års mål och budget tas redan i juni med ett justeringstillfälle senare på hösten. Ett nytt moment har också tillförts, omvärldsanalysen, som är tänkt att ligga till grund för planeringsförutsättningarna i början för varje ny mål- och resursplansprocess. Indikatorn för åtagandet anger att processen för mål- och resursplanen och planeringsförutsättningarna ska upplevas tydliga av alla nämnder, förvaltningar och Hyltebostäder. Bedömningen utifrån indikatorn är att detta inte uppfylls fullt ut ännu. 11

Kvalitetsanalyser Strategiska fokusområden Fokusområde Indikator Uppfyllelse Kommunen har en god dialog och följer upp brukarnas synpunkter och verksamhetens kvalitet. Kommunen har en välkomnande kundtjänstfunktion med syfte att öka kommunens tillgänglighet för kommuninvånarna en väg in. Kommunen tar initiativ till en gemensam kundtjänst för samhällsservice. Kommunen har utarbetade och väl kända handlingsprogram för skydd mot extraordinära händelser och olyckor. Kommunstyrelsen, samtliga nämnder och Hyltebostäder skall senast vid årsskiftet 07/08 ha utarbetade serviceåtaganden. Koncernen skall senast vid årsskiftet 07/08 ha utbyggda funktioner för brukardialog, synpunktshantering och kvalitetsutveckling. Kommunen ska senast vid årsskiftet 07/08 ha en utvecklad kundtjänstfunktion i anslutning till kommunhuset inklusive en utbyggd 24-timmarsmyndighet med e-service, e-demokrati och e- förvaltning. Initiativ taget eller ej. Kommunen ska vid årsskiftet 06/07 ha utarbetade handlingsprogram för skydd mot olyckor och extraordinära händelser i fredstid. Kommunen har också utvecklat ett gemensamt system för synpunktshantering där brukare har möjlighet att lämna synpunkter. Hyltebostäder har en egen lösning för detta via sin hemsida. Arbete med att utveckla kommunens växel och reception till en kundtjänstfunktion pågår. Inom detta åtagande finns även målet att utveckla den s.k. 24-timmarsmyndigheten. Som en av grundstenarna i denna utveckling har kommunen infört ett dokument- och ärendehanteringssystem som i nästa steg ska göras tillgänglig via kommunens webbportal. Utöver det planerar verksamheterna också ett antal tjänster som ska tillgängliggöras på samma sätt för brukarna. Åtagandet är delvis uppfyllt. Kommunen har fört dialog med bla Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Posten och Polisen i syfte att samordna och förbättra samhällsservicen för medborgarna. Under 2009/2010 har planer tagits fram för gemensamma lokaler för kommunens Arbetsmarknadsenhet, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Centrumhuset. Genomförande påbörjas under 2011. Ett handlingsprogram för extraordinära händelser antogs av kommunfullmäktige 2006/07, nämnderna har sedan antagit riktlinjer för hur de ska bedriva sina verksamheter vid en extraordinär händelse eller kris. Åtagandet är uppfyllt. Analys De åtaganden som är satta för Övergripande styrning och ledning ser till mandatperioden 2007-2010 samt 2011. Översiktligt sett är det mycket som har hänt i utvecklingen av kommunens styrning och ledning, där flera delar har kommit på plats under mandatperiodens gång. De interna huvudprocesserna som behandlar mål- och resursplaner samt uppföljning och redovisning har vidareutvecklats successivt utifrån den antagna styrmodellen. De två processerna är väldigt sammansatta med flera ingående komponenter. De löper dessutom parallellt och delvis även överlappande varandra. Tillsammans ger detta en hög grad av komplexitet i hantering och beredning av dessa processer och genomförandet har ställt stora krav på såväl förtroendevalda som tjänstemannakåren. Arbetet kring styrning och ledning syftar till ordning och reda, därför är också tydligheten i processerna en av de viktigaste kvalitetsaspekterna i den fortsatta utvecklingen. Komplexiteten som nämnts ovan och det faktum att en del moment genomförs för första gången har lett till en upplevd brist på tydlighet i organisationen. För att komma till rätta med detta har en del åtgärder redan genomförts eller påbörjats, som exempelvis utbildning för nämnder och kontorsledningar i kommunens ekonomi- och kvalitetssystem, ny kalenderfunktion på intranätet och framtagande av informationsmaterial. I samband med att kommunens övergripande mål, beskrivna i de strategiska fokusområden, ska revideras bör också en genomgång göras för att om möjligt förenkla de två styrprocesserna. Åtagandet att utveckla en kundtjänstfunktion och en utbyggd 24-timmarsmyndighet syftar till att göra den kommunala organisationen mera tillgänglig för kommunens kunder. Utvecklingsarbete pågår men utsikterna att åtagandet uppnås inom mandatperioden är små. Orsakerna till detta är både tekniska som finansiella. Nödvändiga ITlösningar som möjliggör informationsutbyte via digitala media har visat sig svårlösta. Också det rådande ekonomiska läget har minskat utrymmet för investeringar kring om- eller tillbyggnation av funktionella och välkomnande lokaler. Ett fortsatt arbete är viktigt ur två aspekter: utvecklingen av dessa funktioner är ett sätt att med minskande resurser möta ökade krav på kommunala tjänster, det är också av stor betydelse för kundernas upplevda kvalitet av kommunens bemötande och service. 12

3.2 Nämndernas serviceområden 3.2.1 Arbets- och näringslivsnämnden Arbete och försörjning Inom området arbetar nämnden med att stötta personer i utsatta situationer. I arbetet med missbrukarvård skapas, tillsammans med andra aktörer, en vårdkedja för att missbrukarna skall kunna få hjälp med sin missbruksproblematik. Inom ekonomiskt bistånd stöttas personer med otillräckliga inkomster genom försörjningsstöd och annan hjälp för att på sikt bli självförsörjande. Genom flyktingmottagningen finns en introduktion som syftar till att underlätta bosättningen för kommunplacerade flyktingar och ge dem en god samhällsorientering. Med hjälp av arbetsmarknadsåtgärder töttas de personer som har svårt att direkt komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden. För att kunna optimera arbetet flyttar enheten, under hösten 2011, till mer ändamålsenliga lokaler för våra arbetsmarknadsåtgärder. Enheten kommer också att genomföra en samlokalisering för enhetens handläggare, med Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Det kommer att innebära en stärkt samverkan och mindre risk att personer trillar mellan stolarna. Resultat Serviceåtaganden Indikator Uppfyllelse Du som söker hjälp för ditt missbruk erbjuds träff med en handläggare inom fem arbetsdagar. Du som får försörjningsstöd erbjuds en sysselsättningsgaranti, Du som är mellan 18-24 år erbjuds sysselsättning inom tio dagar och Du som är äldre inom sex månader. Du som har beviljats försörjningsstöd ska få det utbetalt senast efter tre dagar Du som behöver hjälp till skyddat boende erbjuds detta samma dag. Du som har ansökt om försörjningsstöd erbjuds en tid inom tio dagar. Avvikelse från åtagandet får vara högst 5 % Avvikelsen från sysselsättningsgarantin får vara högst 10 % Avvikelse från åtagandet får vara högst 5 % Avvikelse från åtagandet får vara 0 %. Avvikelse från åtagandet får vara högst 10 %. Motprestation Under förutsättning att du har lämnat in en komplett ansökan. Avvikelsen har varit 0 % De som uppbär försörjningsstöd erbjuds sysselsättning inom någon av våra åtgärder. Avvikelsen är 20 % Avvikelsen är under 2 % Avvikelsen är 0 % Avvikelsen är 20 % Utvecklingsmål Indikator Uppfyllelse Att samlokalisera enhetens olika arbetsmarknadsåtgärder i ett tillväxtcentrum Att samlokalisera enhetens handläggare med Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Att erbjuda feriearbete för gymnasieungdomar Tillväxtcentrum eller ej Samlokalisering eller inte Att erbjuda feriearbete eller ej för mellan 20-30 gymnasieungdomar. På planeringsstadiet Lokalerna håller på att iordningställas. Vi kommer sommaren 2011 genomföra feriearbete för 15 gymnasieungdomar. Nämnden har också äskat medel inför 2012. 13

Nyckeltal Kostnad för missbrukarvård för vuxna (SKL) Kostnad för ekonomiskt bistånd (Socialstyrelsen) Kostnad/bidragshushåll och månad (Socialstyrelsen) Andel bidragstagare i förhållande till befolkning (Socialstyrelsen) Kostnad för IFO totalt (SKL) Kostnader för utredning av socialbidrag (SKL) Analys Hylte 2011 Hylte 2010 Arbetsmarknadsenheten uppnår sina serviceåtaganden. De har också gjort förbättringar i de interna rutinerna och i den externa informationen. Enheten har årligen utvecklingsdagar med all personal på enheten. De har även återkommande träffar för personalen inom varje område. Ekonomihandläggarna har möte varje vecka för att hålla sig ajour med lagstiftning, nya domar och diskutera aktuella ärenden. Behandlingsgruppen träffas varje vecka för att diskutera aktuella ärenden och metodutveckling. Övriga grupperingar träffas 1-2 gånger per månad främst för metodutveckling. Flera rutiner har säkerställts genom att de har beskrivits skriftligt. Det sker stora förändringar inom enheten. Flyktingmottagningen har till stora delar flyttas över till staten från 1/12 2010 och en anpassning till detta pågår. Ungdomsarbetslösheten har också ökat de senaste åren vilket innebär att arbetsmarknadseneheten försöker möta den med ett antal insatser. De har också fått medel från fullmäktige för att anställa ungdomar och där pågår arbetet. Fritid- och Folkhälsa Resultat Serviceåtaganden Indikator Uppfyllelse minst 80 %. Resultatet av enkätundersökningen visar att 88 % av besökarna är nöjda med bemötandet. Avvik Riket 2011 kr/inv 251 234 17 518 kr/inv 1123 905 218 1244 kr/inv 6403 6513 % 4,3 4,5-0,2 4,2 kr/inv 2470 2285 185 3543 kr/inv 208 208 0 224 Integrationsranking plats 111 1 110 Kostnader för arbetsmarknadsåtgärder (SKL) Arbetslösa inklusive åtgärder (AMS) April 2010 Arbetslösa ungdomar 18-24 år inklusive åtgärder (AMS) april 2010 kr/inv 431 384 47 311 % 5 5,5-0,5 6,5 % 7,9 9-1,1 10 Örnahallen Hälsocenter är idag den centrala mötesplatsen för Fritid och Folkhälsa i Hylte kommun. Genom att invånarna mår bra och ges möjlighet till en aktiv fritid genom fysisk aktivitet blir Hylte kommun en attraktiv plats att bo på och verka i. Föreningslivet stöds genom föreningsbidrag och en väl utvecklad service. I nära samarbete med Region Halland bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete. Badanläggningen är i stort renoveringsbehov då verksamheten på lång sikt inte kan fortsätta på grund av eftersatt underhåll av lokalerna. Tillsammans med Samhällsbyggnadskontoret har ett Programråd bildats för att utreda och specificera renoveringsbehoven. På sikt är ytterligare en inomhushall önskvärd då det råder brist på tider och således möjligheter för inomhusidrotter att utöka sin verksamhet och locka till sig fler ungdomar för en aktiv fritid i Hylte kommun. Ett samarbete mellan kommunen och föreningarna har inletts. Folkhälsoarbetet fortskrider i samarbete med Region Halland där utvecklingsmålet är att varje nämnd i framtiden skall ha ett serviceåtagnade kopplat till folkhälsa. Du som är besökare erbjuds stöd av Hälsocoach i Örnahallen Hälsocenter Du som är besökare erbjuds ett behovsanpassat och varierat motionsutbud i Örnahallen Hälsocenter Du som är aktiv i en förening kan hitta relevant information på kommunens hemsida Du som är aktiv i en förening inbjuds till återkommande föreningsträffar Under högsäsongen (september-april) erbjuds du som är besökare tillgång till badet sexdagar i veckan (med undantag för storhelg). Hälsocoach finns, ja eller nej Nöjdhetsgraden bland besökare skall vara minst 80 % Uppdatering av hemsida varje vecka, avvikelse får ligga på högst 10 % Antal träffar, minst 1/år utöver föreningsmöte, avvikelse 0 % Öppethållandet, avvikelse 0 % Hälsocoach finns 84 % av besökarna uppger i enkäten att de är nöjda med motionsutbudet 100 % av föreningarna uppger att de hittar relevant information på kommunens hemsida 3 träffar Ingen uppföljning redovisad Förutom ovan serviceåtaganden har nämnden valt att följa upp: Du som är besökare eller aktiv i en förening erbjuds service i Örnahallens reception och vid frågor återkommer vi senast nästkommande vardag. Nöjdhetsgraden bland besökare skall vara 14

Utvecklingsmål Indikator Uppfyllelse Örnahallens Hälsocenter ska vidareutveckla sin service och sitt tjänsteutbud gentemot invånare, föreningsliv, företag och kommunanställda Verka för ytterligare en fullstor idrottshall i kommunen Verka för att utveckla Unnaryds sporthall till ett aktivitetscentrum Utveckla Örnahallen Hälsocenters badanläggning till en modern anläggning för att tillgodose alla kommuninvånares behov. Folkhälsan ska verka för att alla nämnder ska arbeta fram indikatorer kopplat till nämndens verksamhet och folkhälsa Verka för fler föreningsdrivna eller - ägda idrottsanläggningar Göra en analys av service och tjänsteutbud jämfört med föregående år kopplat till antalet besökare. Om en fullstor sporthall har kommit till stånd eller inte Om ett aktivitetscenter eller inte kommit till stånd eller inte Ja eller nej Antal indikatorer Ja eller nej Under 2010 ses en markant ökning av besökare i Örnahallen Hälsocenter vilket har medfört utökning av antalet gruppträningspass, dessvärre inte till den nivå som krävts vilket har påverkat tillgängligheten för kunderna och därmed upplevelsen av minskad service i verksamheten. Speciella satsningar har gjorts för grupperna företag och kommunanställda samtidigt som en god service har upprätthållits gentemot föreningarna. Ett samarbete mellan föreningarna och kommunen har inletts En förstudie har gjorts med målsättning att få till stånd ett aktivitetscentrum i Unnaryd Arbetet med att modernisera Örnahallen Hälsocenters badanläggning har påbörjats Arbetet med att samtliga nämnder skall ha indikatorer kopplat till folkhälsa har påbörjats Arbetet med föreningsdrivna idrottsplatser har påbörjats Analys Den samlade bilden av serviceområden visar att samtliga punkter uppfylls enligt indikatorerna. Vid en närmare titt på respektive område upptäcks dock mindre brister och felaktigheter som kan och bör justeras för att nå en ännu nöjdare kundkrets. På frågan om Örnahallen Hälsocenter erbjuder ett behovsanpassat och varierat utbud svarade flera besökare att de önskade mer gruppträningspass av olika slag, mer tider för motionssim i simhallen och fler konditionsmaskiner i gymmet. Hela 25 % av besökarna önskade också längre öppettider, framförallt på helgerna men även under vardagskvällar. I övrigt önskade många av besökarna att bokningar av gruppträningspass kan göras på Internet samt att mer tid skulle spenderas i gymmet för support och rådgivning. Flera av kunderna har även pekat på bristen av parkeringsplatser, trånga lokaler, slitna omklädningsrum och dålig ventilation. På Fritidsenkäten har samtliga områden fått mycket positiva omdömen. För serviceåtagande tre har föreningsverksamheten flyttats till Arbets- och Näringlivskontoret med gott resultat. Under vinterhalvåret har det varit ett enormt tryck i gymmet och på gruppträningspassen vilket givetvis är glädjande samtidigt som vi ser att vi är sårbara i vår möjlighet att lägga till fler pass då personalen många gånger inte räcker till. Verksamheten i badet är mycket positiv i sin helhet men i konkurrensen med skolan begränsas möjligheten att utveckla en riktad verksamhet under dagtid vilket gör att tiderna för bland annat motionssim är begränsade. Inför kommande renovering hoppas vi dock kunna lösa flera av dessa problem genom att omdisponera lokaler men framförallt de frågor som rör problem angående parkering, omklädningsrum och ventilation. Samtliga utvecklingsmål är hög satta och kräver mycket arbete, inte bara från anställda på ANK, utan även från kollegor i Hylte kommun samt ideellt föreningsaktiva. Gemensamt för alla punkter är att arbetet har startat men att processen är stor och tidskrävande då många aktörer är inblandade för att nå bästa resultat. Företag Arbets- och näringslivsnämnden vill genom ett aktivt samarbete med företag skapa ett gott företagsklimat i Hylte kommun. Nämnden vill utgå från de behov som företagen i kommunen har och verka för att företagen i kommunen ska kunnas utvecklas. Vi vill verka för en ökad nyetablering av företag och skapa fler arbetstillfällen. Verksamheten är uppbyggd kring tre spår Starta företag (för nystartade företag) Affärs- och kompetensutveckla ditt företag (för etablerade företag) Företagslots (samlad kontakt med myndighetsfunktioner) 15

Resultat Serviceåtaganden Indikator Uppfyllelse Du som företagare inbjuds till återkommande företagsträffar Du som tänker starta ett nytt företag i Hylte kommun erbjuds ett aktivt stöd i ditt företagande under de tre första åren Du som är företagare erbjuds stöd /lotsning i affärs- och kompetensutveckling Du som företagare erbjuds en samlad kontakt, i form av Företagslots, vid ansökan om exempelvis tillstånd och andra kontakter med kommunen. Varje år hålls minst fyra företagsträffar i kommunens regi Att personen inom 10 arbetsdagar får en kontakt med lämplig aktör. Måluppfyllelse 100 % Att företaget inom 10 arbetsdagar ska få ett svar eller vägledning till lämplig aktör. Måluppfyllelse 100 % Att åtta gånger per år erbjuda fasta tider för företagslots. Vi har 6 återkommande företagsträffar per år och åtagande bedöms därför som uppfyllt. Vi har en fortlöpande avstämning om någon vill ha personlig coach. Hittills har önskemålet varit begränsat och vi har kunnat tillfredsställa de som velat ha och därmed bedöms åtagandet som uppfyllt. Hylte kommun har en tillväxtrådgivare som enbart stödjer företagen och därmed bedöms åtagandet vara uppfyllt. Arbets- och näringslivsnämnden erbjuder 8-10 gånger per år fasta tidpunkter för Företagslotsfunktionen, Åtagande bedöms som uppfyllt. Utvecklingsmål Indikator Uppfyllelse Skapa ett tillväxtcentrum Tillväxtcentrum eller inte På planeringsstadiet Utveckla en industripark/ hotell för uthyrning av lokaler Få till en ökad samverkan med Högskolan i Halmstad eller högre utbildning eller institution Utveckla Torup som etableringsort Utveckla Bolmen som en av ASveriges mest attraktiva regioner att besöka, bo och verka i. En industripark/hotell eller inte Indikator är under framtagande tillsammans med Högskolan i Halmstad Byggnation på Nyebro industriområde eller inte Starta upp 10 utvecklingsprojekt i samarbete med andra kommuner På planeringsstadiet På planeringsstadiet Ingen uppföljning redovisad Ingen uppföljning redovisad Nyckeltal Inom Företag finns olika mätningar om Företagsklimat. I Svensk Näringslivs ranking kom Hylte kommun år 2011 på plats 172 förra årets låg kommunen på plats 170. Analys En övergripande bild av serviceområdena är att serviceåtagandena har uppnåtts. Arbets- och näringslivsnämnden kommer hela tiden att arbeta med ständig förbättring. Inom Företag sker det kontinuerligt olika former av utvecklingsprojekt. Efter projektet Tillväxt Halland slut i september 2011 kommer en näringslivsutvecklare att anställas. Under projekttiden har vi fått extra resurser att arbeta mer intensivt med företagen, vilket har setts som mycket positivt och det är viktigt att vi över sikt kan vidmakthålla servicen till företagen för att kunna leva upp till serviceåtagandet gällande stöd/lotsning i affärs- och kompetensutveckling. Företagslotsfunktionen fungerar bra och vi arbetar vidare med konceptet. Vuxnas lärande Verksamhetsidé Hyltebygdens lärcentrum utgör en mötesplats för lärande och kompetensutveckling för att tillgodose vuxnas behov av personlig utveckling och företags behov av kompetensutveckling. Verksamhetsinriktning Genom att numera ha ett årligt öppethållande så har tillgängligheten påtagligt förbättrats. Genom att konsekvent tillämpa validering för att kartlägga de studerandes tidigare erfarenheter så kan en utbildningsplan upprättas som gör de studerande motiverade och gör utbildningen kostnadseffektiv. Genom att samarbeta med arbetsmarknadsenheten och med arbetsförmedlingen så strävas efter att påskynda deltagarnas förutsättningar till att kunna erbjudas praktik och sysselsättning i syfte att hävda en aktivitets- och arbetslinje. 16