Brotts- och missbruksprogram inom Kriminalvården Mikael Lundgren Skyddsvärnet 2009-04-22

Relevanta dokument
Risk, behov och mottaglighet. Martin Lardén Central Coordination of Treatment Research & Development Swedish Prison & Probation Service

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Behandlingsprogrammet One to One. Utvärdering av återfall i ny brottslighet för programdeltagare för åren

Behandlingsprogrammet Brotts-Brytet. Utvärdering av återfall i ny brottslighet för programdeltagare för åren

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet

Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård

Programverksamhet i Kriminalvården

KRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst

Behandlingsprogrammet PRISM i Kriminalvården

Behandlingsprogrammet IDAP i Kriminalvården

Våga Välja Utvärdering av återfall för åren

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR

Samhällsekonomiska aspekter av missbruk. Kari Jess Fil dr i socialt arbete Mälardalens högskola

Behandlingsprogrammet ART i Kriminalvården. Utvärdering av återfall i brott för programdeltagare Utvecklingsenheten

Handlingsplan regeringsuppdrag utvecklade frigivningsförberedelser

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Behandlingsprogrammet ROS i Kriminalvården

Behandlingsprogrammet ETS i Kriminalvården. Utvärdering av återfall i brott för programdeltagare Utvecklingsenheten

Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal

RBM. RISK-, BEHOVS- OCH MOTTAGLIGHETSPRINCIPERNA Fördjupningsmaterial

WORKSHOP. Krami. Presenterat Av Mona Sjögren & Mikael Andersson

Standard, handläggare

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

12-stegsprogram i Kriminalvården. Utvärdering av återfall i ny brottslighet för programdeltagare för åren

RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Att investera i framtiden

Riskbedömningar - en grund för Kriminalvårdens arbete med att minska återfall i brott. Emma Ekstrand

BEHANDLING AV DROGBEROENDE

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Matchningen av klienter till IDAP

Multisystemisk terapi (MST)

Eventuella hinder och/eller förutsättningar i det praktiska genomförandet av behandlingsprogrammet PRISM

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Rapport 2008:13. Behandling av narkotikamissbrukare i fängelse. En effektstudie

Standard, handläggare

Canada (4) United States (9) United Kingdom (12) Reconvictions (25) Community settings (11) Institutional settings (15)

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport

20 frågor om Kriminalvården

Kvalitetsindex. Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB. Delrapport

Kriminalvårdens författningssamling

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning

IDAP-SJÄLVSKATTNINGARS OCH BAKGRUNDSVARIABLERS BETYDELSE FÖR PROGRAMAVBROTT OCH ÅTERFALL I BROTT

Mäster Mikaels Förskola, Mäster Mikaels Gata

Standard, handläggare

Personalens arbete med unga lagöverträdare på anstalt

Matchningen av klienter till ROS

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Utvecklingsseminarium

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Standard, handläggare

Standard, handläggare

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö

En effektivare kriminalvård

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

KBT behandling vid spelberoende

IMPLEMENTERING. av påverkansprogram inom svensk kriminalvård

Rättspsykiatri

Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008

Den tredelade institutionen

Hepatit C inom Kriminalvården. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Anstalt- och häktesavdelningen/hk

Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS)

Standard, handläggare

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Missbruksbehandling kriminalvården

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun

Pysslingen Förskolor Nytorget, Skånegatan

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Projekt Vägen till Bostad Vägen ut! kooperativen

KRAMI. Mona Sjögren & Mikael Andersson. Kriminella får jobb genom Krami

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Projektbeskrivning för Familjehem

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

MÄTNING AV STÖDJANDE MILJÖ MED MQPL

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Projektbeskrivning för Vett och etikett i arbetslivet

Kvalitetsindex. Rapport Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Standard, handlggare

Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

rapport oktober 2009 FOTO: Fredrik Persson/Scanpix Allt farligare att jobba inom Kriminalvården

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Anbudsinbjudan. Psykolog/psykoterapeut. Region Mitt verksamhetsområde Hinseberg. Upphandling Psykolog/psykoterapeut. Anbudsinbjudan.

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv

Transkript:

Brotts- och missbruksprogram inom Kriminalvården Mikael Lundgren Skyddsvärnet 2009-04-22 Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 1

Utveckling under åren 2000-2010 2000 2010 - Behandling sker utan nationell samordning - Behandling sker utifrån vad som känns bra, modeller man tror på - Över 250 olika program beskrivna, inget av dem har utvärderats - Strategiska prioriteringar saknas; vad är bäst behandling för vem, och när? - Ska alla ha behandling? Om inte vilka? - Nationella program - Planeras utifrån nationell strategi - Är planerade och schemalagda - Följer en programmanual och har programintegritet - Uppfyller fastställda kvalitetskrav - Genomgår en ackrediteringsprocess - Har tydliga mål och är uppföljningsbara - Utvärderas om effekt på återfall Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 2

Certifieringsprocessen Urval Utbildning del 1 Utbildning del 2 Metodhandledning Metodhandledning Certifikat

Att finna balans Steril teknik Teknikfattig empati

Det viktiga urvalet rätt klient till rätt insats

Att lägga pussel ALLMÄN KRIMINALITET SEXUALBROTT NARKOTIKABEROENDE SPELBEROENDE VÅLD PARTNERVÅLD ALKOHOLBEROENDE 6

Behandlingsprinciper Riskprincipen Intensiva insatser till högriskindivider. Behovsprincipen Fokusera på kriminogena behov, t.ex. ilska, missbruk. Responsivitetsprincipen Anpassa pedagogiken till målgruppen. Mer konkret pedagogik till den som tänker konkret. Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 7

LÅGRISKKLIENT

Psykosociala insatser i fängelse ger bättre effekter om de fortsätter under övervakning i frivård Fridell & Hesse, 2006

1 år 2-3 år 4-5 år Butzin et al., 2005

Behandlingskedjor

Brotts- och missbruksprogram År 2009 fullföljde drygt 8 700 klienter något brotts- och missbruksprogram i anstalt och frivård. Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 12

Klienter som fullföljt BoM-program i kriminalvården 2007-2009 ÅP Våga Välja Vinn VPP ROS-I ROS-G PfL PRISM One to IDAP ETS Cog. Skills Brottsbryt Balansen BSF ART-Prep ART 12-steg I 12-steg G 12-steg F 2750 BoM-program i Kriminalvården 2009 HK/CSB 2500 2250 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250 0 2007 2008 2009

Fördelning klienter som fullföljt BoM-program i anstalt resp. frivård 2009 ÅP Våga Välja Vinn VPP ROS-I ROS-G PfL PRISM One to One IDAP ETS Cog. Skills Brottsbrytet Balansen BSF ART-Prep ART 12-steg I 12-steg G 12-steg F BoM-program i Kriminalvården 2009 HK/CSB 2750 2500 2250 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250 0 Frivård Anstalt

Antal klienter som fullföljt program i anstalt 2009 Program Kvinnor Män Totalt 12-steg förlängning 11 71 82 12-steg grund 9 356 365 12-steg introduktion 10 488 498 ART 13 80 93 ART-Prepare 0 300 300 BSF 140 1359 1499 Balansen 0 56 56 Brottsbrytet 5 219 224 ETS 26 322 348 IDAP (Våld i nära relation) 0 86 86 One to One 9 99 108 PRISM 9 114 123 Prime for Life 5 744 749 ROS 0 114 114 ROS-Individuellt 0 30 30 VPP (Violence Prevention Program) 0 13 13 Vinn 67 0 67 Våga Välja 17 248 265 Återfallsprevention 17 183 200 Totalt 338 4882 5220 BoM-program i Kriminalvården 2009 HK/CSB

Antal klienter som fullföljt program i frivård 2009 Program Kvinnor Män Totalt ART 2 49 51 BSF 130 804 934 Brottsbrytet 0 61 61 ETS 10 9 19 IDAP 0 137 137 One to One 16 103 119 PRISM 19 87 106 Prime for Life 168 1678 1846 ROS 0 19 19 ROS-Individuellt 0 17 17 Vinn 7 0 7 Återfallsprevention 27 123 150 Totalt 379 3087 3466 BoM-program i Kriminalvården 2009 HK/CSB

Klienter som påbörjat resp. fullföljt BoM-program 2007-2009, ANSTALT 7000 6000 5000 86 % 4000 3000 2000 1000 79 % 80 % Påbörjade Fullföljda 0 2007 2008 2009 BoM-program i Kriminalvården 2009 HK/CSB

Klienter som påbörjat resp. fullföljt BoM-program 2007-2009, FRIVÅRD 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 70% 79% 80% Påbörjade Fullföljda 1000 500 0 2007 2008 2009 Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 18

Utvärdering av program Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 19

Jag tror att programmet har varit värdefullt för mig genom att det hjälper mig att inte återfalla i brott 100 90 80 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 ART BB CS ETS OTO ÅP IDAP BSF Håller inte med Håller delvis med Instämmer Instämmer helt Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 20

Cox regression Överlevnadskurvor för Våga Välja-deltagare och kontrollgruppen 1 0,9 0,8 0,7 0,6 VV-grupp, 52 % "överlever" 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Månader Kontroller, 44 % "överlever" Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 21

Programutvärdering missbruksprogram Program Antal klienter Procent återfall Hazardkvot Konfidensintervall 95 % Våga Välja Behandling Våga Välja Kontroll 660 48 % 0,86 4965 55 % (=14 % lägre risk) 0,77 0,98 12-steg Behandling 12-steg Kontroll 1411 42 % 0,83 7962 50 % (=17 % lägre risk) 0,76 0,90 Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 22

Programutvärdering allmän kriminalitet Program Antal klienter Procent återfall Hazardkvot Konfidensintervall 95 % Brottsbrytet Samtliga Brottsbrytet Fullföljda Brottsbrytet Kontroll One-To-One Samtliga 988 45 % 1,08 0,98 1,20 695 40 % 0,92 0,81 1,04 9880 35 % 728 44 % 1,04 0,92 1,17 One-To-One Fullföljda One-To-One Kontroll 366 33 % 0,75 (= 25 % lägre risk) 7280 32 % 0,62 0,90 Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 23

Statsfinansiell kalkyl Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 24

Kostnader för missbruk Den genomsnittlige klienten som genomgår Våga Välja är en missbrukare vars kriminalitet beräknas kosta 759 000* kronor årligen. Summan avser endast kostnaderna för kriminalitet (kostnader i rättkedjan), övriga samhällskostnader oräknade. *Uppgiften bygger på beräkningar som gjorts tidigare avseende de kostnader som uppkommer via missbrukarnas livsföring. Referens: Ur samhällets perspektiv, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog / SEE AB. Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 25

Ekonomisk vinst Våga Välja INTÄKTER: 759,000 kr (kostnad per klient och år) x 53 personer (antal ej återfall) x 2 år) = 80 500 000 KOSTNADER: 31 000 000 (för 660 klienter) BESPARING: 49 500 000 kr Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 26

Ekonomisk vinst 12-steg INTÄKTER: 759 000 (kostnad per klient och år) 122 (antal ej återfall) 2 (år) = 186 000 000 kr DRIFTSKOSTNAD: 22 000 000 kr BESPARING: 164 000 000 kr Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 27

Det finns en risk att man vid implementering av behandlingsprogram blir för metodorienterad och tror att programeffekten är förpackad i programmanualen Fridell & Holmberg, 2006

WHAT WORKS IN WHAT CONTEXT DOES IT WORK? Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 29

På vilket sätt förmedlar jag att behandling är viktigt? NIDA

Correctional Program Assessment Inventory CPAI Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 31

Man är inte vad man kan. Man är vad man kan bli. Vygotsky Programverksamhet i Kriminalvården, Centralt sakkunnig i behandlingsfrågor 2010 32